Denna artikel innehåller reklamlänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Börserna vänder nu ner i de asiatiska tidszonerna under tisdagsmorgonen. De amerikanska räntorna stiger och den svenska kronan backar återigen efter de senaste dagarnas förstärkning. Den svenska inflation väntas vänt upp i oktober och matpriserna steg med 0.3% i oktober.
Stockholmsbörsen backade marginellt igår med -0.21% för OMXSPI och -0.15% för storbolagen i OMXS30. Den svenska kronan har försvagats något efter helgens förstärkning men dollarn är kvar under elva kronor och hittas på 10:94 SEK. Euron hittas på 11:71 SEK. Guldpriset ligger på 693:- SEK per gram.
I USA vände marknadsräntorna upp på långa statsobligationer och steg från 4.57% till 4.67% för 10-åringen och från 4.83 till 4.93% för tvååringen. De amerikanska börserna skakade dock av sig detta och indexen S&P-500 gick +0.18% och Nasdaq 100 +0.37%. Bland FAANGST hade Apple minst angst och steg med +1.46% medan Spotify var sämst i klassen och föll med -1.61%.
I de asiatiska tidszonerna backar börserna nu under morgonen. ASX 200 går -0.29% i Australien, Hang Seng -1.28% i Hong Kong, KOSPI -2.48% i Sydkorea, Nikkei 225 -1.34% i TOkyo och Straits Times -0.37% i Singapore.
Priserna på mat i livsmedelsbutikerna steg i oktober rapporterar Matpriskollen. Knappt en tredjedel av alla artiklar höjdes i pris efter att mestadels stått stilla i flera månader. Jag ponduspostulerar att detta beror på att det finns vissa prishöjningsfönster för leverantörerna och det var ett sådant i september.
Totalt steg matpriserna med 0.3% i dagligvaruhandeln. ICA höjde priserna mest 0.4%, Stora Coop med +0.2% och Hemköp med +0.1% medan Willys och City Gross i snitt lämnade priserna oförändrade.
Inflationstakten i september låg på 6.5% i årstakt för KPI och 4.0% för kalenderbitarna på riksdagens KPIF, som annars är helt ointressant för resten av världen.
TT rapporterar dock att Handelsbanken förväntar sig att inflationstakten stiger till 6.7% för KPI och 4.4% för KPIF i oktober och detta förväntas resultera i att Riksbanken faktiskt genomför sin räntehöjning. Föga överraskande så tycker dock inte Nordeas chefsanalytiker att Rksbanken ska göra det.
I övrigt kommer ju Tidölaget klubba sin budget nu och det innebär en rejäl höjning av elpriserna genom 9% höjd skatt på el, vilket kommer pressa upp inflationen i januari. Inflation räknas som bekant på priser efter skatt. Handelsbanken menar också att många företag enligt Konjunkturinstitutets indikatorer planerar prishöjningar längre fram.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat (reklamlänk) via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring (reklamlänk), och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
29 kommentarer
Enligt den länkade artikeln har 59 % av varorna stått still, 13 % har sjunkit i pris men bär, drickfärdig juice, oljor och glasstillbehör var stigit. Dåliga skördar och säsong anges som orsak, känns inte som permanenta prishöjningar utan att de kommer falla tillbaka nästa säsong om skördarna blir bra. Så en annan rubrik är att 72 % av varorna har inte ökat i pris.
Spelar ingen roll, det skall ändå till en räntehöjning för att sänka konjukturen ordentligt.
Det är först när arbetslösheten stigit ordentligt vi får ner bostadspriserna och inflationen. Jag lämnar åt läsaren att fundera på hur detta påverkar svenska kronans värde när statens underskott pga utgifter för socialförsäkringssystemen exploderar … appropå att investerare inte är intresserade av Sverige och kronor och säljer av hela tiden vilket sänker kursen.
Tycker inte det blivit klarlagt vilken betydelse kostnaderna i socialförsäkringssystemen har. Fullt klart är väl att även Tidöpartierna är måna om att hålla skatterna uppe. Alltför många verkar försörjas på offentliga kassor. Det borde ha betydelse för Sveriges attraktionskraft internationellt både för individer och företag.
Det frikostiga svenska socialförsäkringssystemet är defintivt attraktivt internationellt 🙂
Det är inte arbetslöshet som driver ner inflationen, det är att folk spenderar mindre pengar. Nuförtiden kan arbetslösa spendera ganska mycket pengar, vilket alltså netto kan driva upp inflationen då de inte längre producerar varor eller tjänster, men fortfarande konsumerar.
Minskad penningmängd, eller åtminstone minskad pengaskapande samt ökad produktivitet är det som kan lösa vårt inflationsproblem. Tyvärr tror jag att vi fortfarande erfar den inflation som skapades under Ingves tidiga interventioner, det finns mycket i pipelinen så att säga.
Löntagarna har ju “tagit ansvar” och accepterat en rellönesänkning. Däremot har en väldigt stor andel av företagen ökat sina vinster under inflationsperioden (trots att räntekostnader och lönekostnader borde ha ökat).
Hittills har det alltså varit våra afkastningskrav som drivit inflationen, inte att en kommunalare kan få upp till 26400:-/månad de första 100 dagarna.
Men nu tycker jag att det börjar synas konkurser i lokalblaskorna. Och inne i byn finns det gott om lediga butikslokaler. De flesta beror inte på KK utan på att affärskedjorna väljer att bara behålla butiken ute i shopping-gettot. Men eftersom e-handeln också mår skit borde det förr eller senare leda till reor, prispress och lägre inflation i varukorgen.
Socialförsäkringarna har gett nettotillskott till staten i många år på rad.
Om detta överskott nallats på till annat är en annan fråga.
Godmorgon och Slava Ukraina 💪
Lite komiskt att kalla 9% höjning av skatten på el för en “rejäl höjning”. Det är ungefär 5öre/kWh.
Jag tror att SVMPC politiken drivit upp elpriserna en magnitud mer eller så.
Jag får igen skattehöjningen på en månads jobbskatteavdrag.
Håller med att det inte är så mycket, men det är ändå på fel håll. Skulle gärna vilja se regeringens motivation för detta i nuvarande läge.
Har du sett prognoserna för statens före detta överskott?
Sist jag kollade ökade man bla försvarsbudgeten från 76 miljarder 2022 till drygt 90 miljarder 2023 och sedan nästan 120 miljarder nästa år.
Dravlet om försvarsvärnskatt på några futtiga miljarder från förra regimen var bara dravel, det skulle inte gjort någon skillnad. Det var bara klassisk S-politik.
Sedan har vi minskade skatteintäkter pga ränteavdraget. Man drog inte av plåstret under nollränteperioden 2014-2022. Det hade bromsat effekterna nu.
Det kommer dröja några år innan budgeten tål uppräkning av skiktgränsen. Om det ens går.
Ostron räknas väl som föda, iallafall? Ätit endast en gång, inte gott enligt mig!
Gillar man saltlake med snor så why not?
Typ…
Gäller stt ösa på rejält med citron…. som ju är gott
Alltid kul att slänga in ostron i mixen. Alla har åsikter. Jag undviker att dra några kopplingar mellan sexuella förmågor och förmågan att äta ostron.
Tveksamt om det är föda. Men folk äter ju surströmming, så varför inte?
För övrigt sitter jag mest och väntar in nästa inflationsvåg, skulle förvåna mig om det inte tar ny fart nu i vinter i och med elpriserna. Minns 70-talet, där blev det tre vågor efter varandra. Och ja, förutsättningarna är annorlunda idag men utfallet kan trots allt bli detsamma.
Fattigmans mat, sedan gammalt.
Min spaning är att det är långt ifrån över…
🤣🤣🤣
Om man nu skall mäta just prisförändringar på konsumtion med de olika KPI-indexen (som jag naturligtvis vägrar kalla för inflation; bara för att nästan alla gör fel, behöver man inte själv göra det bara för att vara med i fårflocken), så skall ju inte förändringar i tillgångspriser ingå.
Räntan speglar priset på pengar. Pengar är inte en konsumtionsvara, utan en tillgång. KPIF är därför ett rimligare mått än KPI, om det nu överhuvudtaget går att prata om rimlighet när det gäller mått som konstruerats efter politiska hänsyn, för att ge resultat med vilka man kan motivera den för tillfället förda politiken.
För övrigt är det inga problem alls om priserna stiger, i och med att vi alla ändå har råd att köpa och slänga långt mer än vad vi behöver. Bidragstagarna får ju dessutom sina allmosor indexuppräknade, så de kommer relativt andra grupper att tjäna på prishöjningarna.
Höjda boräntor kan leda till att bostadspriserna normaliseras och att vi får lite omsättning av bostäder, vilka båda är önskvärda effekter.
Det som händer är att bostadspriserna landar runt 20% ner från toppen i början av 2022, dvs sven e torskar en mille. Men de som inte hade råd att köpa då kommer inte heller ha råd att köpa sen så du kan glömma drömmen om villan i Bromma.
Det blir en insaktad ekonomi där fler sitter hemma i TV-soffan och kastar bort tid. Men etablerade grupper på marknaden komner inte få gå från hus och hem.
För min egen del så sitter jag bra där jag sitter och det är definitivt inte i Bromma. Enkelt men skuldfritt boende, med en dryg kilometer till närmste granne. Gott om skog och sjöar, fritt från industrier och vindkraftverk.
Det räcker med att en liten bråkdel av alla med bostadslån måste avyttra sina bostäder, för att det skall bli en rejäl sättning i priserna, då ju utbudet av bostäder som en del av stocken är så liten vid varje enskilt tillfälle. Och det finns precis lika många vinnare som förlorare, relativt sett, på mer realistiska fastighetspriser.
Så länge folk har kvar jobben tror jag inte att vi ser någon större sättning. Folk vägrar helt enkelt att sälja med (hypotetisk) förlust även om det är uppenbart att bostadskostnaden för köparen blir astronomisk. Det är en jävla massa 2:a handsuthyrningar som snurrar.
Men marknaden är just nu helt o-funktionell med konstiga försäljningar innan lägenheter hamnar på marknaden “öppet” (typ 5000:- över begärt pris innan visning). Lite märkligt eftersom de attraktivaste objekten fortfarande borde kunna trigga igång en budgivning.
Inflationen kommer gå ner kraftigt från februari nästa år. Vi tittar hela tiden på årsinflationen och inflationen gick upp kraftigt i okt-22 – jan-23. Från och med februari nästa år räknas dessa månader inte med längre.
Vi kanske får lite fint vinterväder redan i december; klart, vindstilla och riktigt kallt.
Praktikanten glömmer att öppna en ventil i Forsmark vilket kräver ett 3-månaders driftstopp Jan-Mars.
Oktober hade låg/normal prisökningstakt förra året (oktober kpi +0.2% och KPIF negativ). Så vi riskerar t.om att en ganska måttlig inflation övertolkas i oktober.
Känna väldigt konstigt att påstå något annat än att en reell höjning på 9% inte är rejäl, oavsett vad det gäller.
Det är nämligen så att inflationen som drivit på höga priser på mat, el, fjärrvärme och nu också höger-räntor (sorry, högre räntor) med ökade kostnader för bolån, förseningsavgift och såklart hyror dränerar hushållens ekonomi.
Nu är det fritt fram att fantisera om att kommunalare skulle tjäna så bra, och att arbetslösa visst skulle leva i lyx. Kan av egen erfarenhet meddela att båda dessa påståenden är direkt falska, i alla fall för vanligt folk.
I nöden prövas vännen och i svåra tider krävs politiskt mod, och långsiktiga planer…något som regeringen desvärre tycks sakna. Regering Reinfeldt tycks ha varit den sista borgerliga regering som var både handlingskraftig och hade en plan för riket…oavsett om man gillade den eller ej.