Denna artikel innehåller reklamlänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Det är faktiskt övervägande positiva börser i de asiatiska tidszonerna nu under tisdagsmorgonen. De långa amerikanska räntorna på statsobligationer faller efter att en blankare täckt sina negativa positioner. SBAB går emot Riksbankens räntebanan och tror att styrräntan halveras till 2025. För de svenska fastighetsbolagen börjar nu lån om 300 miljarder kronor förfalla och ska återfinansieras till aktuellt ränteläge, vilket kan skapa så kallade utmaningar för många bolag.
Stockholmsbörsen fortsatte backa igår och OMXS30 gick -0.54% medan OMXSPI gick -0.48%. Den svenska kronan och guldpriset är dock stabila med 10:96 SEK för en dollar, 11:71 SEK för en EUR och 696:- SEK per gram för guldpriset, där det senare alltså ligger kvar nära rekordet på 699:- SEK per gram.
I USA backade de långa räntorna på amerikanska statsobligationer igår, efter att en stor blankare stängt sina positioner, och alltså köpt tillbaka sina obligationer. Tioåringen är nu på 4.86% mot årshögsta 4.95%. Även om detta är en nivå som bara för typ en månad sedan var vida över prognoser om 4.50% så gjorde detta gjorde att de amerikanska börserna spretade lite istället för att rasa. S&P-500 gick -0.17% och Nasdaq 100 steg faktiskt med +0.30%. Bäst inom FAANGST gick Spotify med +3.13%.
I de asiatiska tidszonerna är det övervägande positivt nu under morgonen, undantaget Hang Seng på -0.67%. ASX 200 går +0.19%, KOSPI +0.92%, Nikkei 225 +0.43% och Straits Times +0.70%
Moody’s varnar i en artikel hos SvD om att de svenska fastighetsbolagen med start nu behöver omfinansiera ca 300 miljarder svenska kronor i lån när obligationer löper ut. Det betyder att det är det aktuella ränteläget som kommer användas för finansieringen och det kan innebära mångfaldigande av kostnaderna för de berörda lånen. Vilket kan bli problem för en del, många eller i princip alla fastighetsbolag. I teorin kan vi vara på väg mot en 90-talsliknande fastighetskrasch, även om Fan inte målas på väggen. Än.
Även Danske Bank varnar för fastighetssektorn.
På tal om det så säger två långivare till den så kallade bostadsutvecklaren Oscar Properties dotterbolag upp lån på 2.1 miljarder kronor varav 1.6 miljarder ska betalas idag, som jag förstått det. Uppsägningen beror på att Oscar Properties uppges inte betalat räntor och avgifter.
Lite svårt att se att man lyckas trolla fram 1.6 miljarder, men …
På bostadssidan så har SBAB lagt en ränteprognos om att Riksbankens styrränta ska halveras ner till 2.0% år 2025. Detta står i kontrast mot Riksbankens egen ponduspostulering om hur man själva ska agera, som uppger att styrräntan ska vara nere på 3.75% år 2026 (läst ur SBAB:s graf över detta – i Riksbankens penningpolitiska rapport från september är prognosen 4.0% för år 2025).
“Jämfört med marknadens implicit beräknade förväntningar ligger Riksbankens styrräntebana lägre under det närmsta året men högre från mitten av 2024 (se diagram 11). Riksbankens styr- räntebana ligger dock i linje med vår prognos fram till maj 2024, därefter över vår prognos. Till skillnad från Riksbanken räknar vi med en tidigare återgång till vad vi bedömer är en neutral styrränta på 2 procent andra halvåret 2025.”
SBAB rekommenderar därmed att man inte ska låsa räntan, utan ha rörliga bolån. Vilket förvisso enligt alla högavalönade experter man alltid ska ha.
2.0% ska nås i augusti 2025. Har SBAB rätt kommer förstås bostadsmarknaden återhämta sig under 2025, men vi får se hur illa (eller bra) det blir tills dess. Huruvida SBAB:s prognos är baserad på verkligheten eller önsketänkande från bonustörstande bankpotentater som drömmer om en het bolånemarknad och fina bonusar från det statliga bolaget är en annan fråga. Alla banker håller inte med i prognosen och bara en kan vara Jesus.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat (reklamlänk) via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring (reklamlänk), och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
52 kommentarer
Med tanke på hur fel riksbanken haft tidigare med sina ränteprognoser så ger jag inte mycket för deras prognoser.
https://cornucopia.se/2016/05/riksbanken-tror-alltid-pa-hogre-rantor/
Då ska man komma ihåg att det är riksbanken som själva sätter räntan de gör prognoser på och ändå har de så fel.
Theden har ju själv sagt att det är ett problem att folk litar på deras prognoser 🙂
Det är väl snarare ett problem att De Smartaste I Rummet (TM) inte kan gissa sitt eget beteende.
Behövs också en ursäkt och slippa ansvar när man för allmänheten tar dåliga beslut.
Inget är viktigare än självbestämmandet. Har man synpunkter på förd penningpolitik ska man hålla tyst.
Det kanske fungerade bra innan man lade sig helt fel i räntebanan och brände hela krigskassan. Nu chockar man Sverige och ingen ska tycka något.
Effekterna blir som sagt spännande när och om räntan når 5%.
De smartaste i rummet? De är väl ekonomer?
Får inte ihop det.
Nej, precis! Det går inte ihop alls.
https://www.youtube.com/watch?v=hWKnWXd0Bno
En anledning till att riksbanken alltid har fel är att de baserar sina ränteändringar på årsinflationen. Det medför att de alltid är för sent ute. Nu höjer de kanske räntorna igen för att inflationen var mycket hög i slutet av förra året.
De hamnar också fel pga att de alltid verkar höja för långsamt jmf omvärlden. Hade de höjt i samma takt (inte till samma nivå, det är olika saker) som ECB men legat lite före så hade räntan varit 50-100 punkter högre nu och inflationen hade förmodligen varit mycket lägre eftersom kronan då inte hade sjunkit som en sten.
Nu ponduspostulerar jag att KPIF kommer gå under 2% redan för december i år, dvs siffrorna som redovisas mitten jan.
För att sedan ligga 1-1.5% under första halvåret nästa år.
Deras prognos är väl i sig en del i att forma marknadsförväntan kring räntorna. Till exempel kanske det faktum att de tror på högre räntor längre är det som får människor att dra ned på konsumtion och amortera istället. Vilket, om det leder till att inflationen faller tillbaka eller att det rent av blir lågkonjunktur gör att de kan sänka räntan tidigare. Så blev prognosen fel.
Om de å andra sidan skulle säga att räntan är temporär, och de ledde till att människorna istället tänker “äh, det här övervintrar vi, vi har ju buffert!” och fortsätter som inget har hänt – ja då kanske inflationen istället fortsätter och räntan i det fallet faktiskt blir högre under längre tid.
Exemplen är förstås felaktiga. Men att det kan existera liknande feedback-mekanismer som konspirerar till att göra alla förutsägelser mer eller mindre felaktiga ser jag som troligt, eller rent av självklart.
Varför ska riksbankerna ens hålla på med att publicera prognoser och marknadsguidning? De skulle väl kunna publicera räntan de valt på utlovad tid och plats och låta marknaden syssla med de offentliga gissningarna?
Men inflationen är inte beroende av inhemsk konsumtion så mycket, det är valutainducerad konsumtion.
Menar jag.
valutainducerad inflation.
Menar jag såklart. Igen.
Exakt så. Riksbankens prognoser är ett påverkansmedel i sig. Även om
RB tror sig behöva sänka räntan snabbt redan i sommar kan de inte säga det redan nu för då ”prisar” marknaden in det snabbt redan nu.. marknaden tittar 6-12 månader framåt medan RB tittar på ett medelvärde av 12 mån bakåt.
En neutral styrränta på 2.0 procent andra halvåret 2025 tror jag är alltför optimistiskt. 3.25% säger jag.
Är helt övertygad om att styrräntan andra halvåret 2025 är 4%. Möjligen 3,75% alternativt 2%.
Men positivt är att bitcoin är upp 13% sedan i går. Jag som trodde bitcoin var död….
Hur går det för El Salvador med bitcoin? Sist jag kollade var det en megaflopp, men det stoppar inte alla crypto bros på Internet från att hävda att alla världens ekonomiska problem skulle försvinna ie tt nafs om alla bara använde bitcoin i stället för gammelpengar.
Supermegaflopp.
Men då deras ledare skjuter av alla gangsters som mördat och våldtagit sig genom landet så låter befolkningen honom hållas.
Riksbanken skrev en särskild fördjupning förra året om den finansiella sektorns sammanlänkning med den kommersiella fastighetssektorn. Läsvärd.
300 miljarder i skulder kanske är på väg att förfalla, men skuldstocken är 2 300 miljarder + (ja, det motsvarar 42 %av BNP)
https://www.riksbank.se/globalassets/media/rapporter/fsr/fordjupningar/svenska/2022/221109/den-finansiella-sektorns-sammanlankning-med-den-kommersiella-fastighetssektorn-fordjupning-i-finansiell-stabilitetsrapport-2022_2.pdf
För nästa skrämselhicka, läs finansinspektionens rapport om bolånemarknaden. Ägna lite tid åt diagram 28, på sidan 40.
https://www.fi.se/contentassets/a35a4b8a4a1b4604acbcb680ae763153/den-svenska-bolanemarknaden-2023-ny2.pdf
Trevlig tisdag!
Ja, det diagrammet visar tydligt att KALPen på 7% byggde att inga andra kostnader ökade.
Det är inte särskilt sannolikt att vi får 7% bolåneränta för privatpersoner i närtid.
Diagram 27 på sid 39 visar att överskottet för genomsnittet minskar.
Mao är det tydligt, och det är ingen nyhet att det är en viss del av bolånarna som är i riskzonen eftersom de har för stora lån.
Konsekvensen blir att om trots allt räntan och övriga kostnader fortsätter stiga kommer de få problem och därmed påverka hela bostadsmarknaden om de måste sälja sina bostäder. Det räcker med att ett antal bostäder kommer ut och sänks i pris.
Så det krävs lägre räntor framöver ifall inte bostadspriserna skall fortsätta fall eller gå horisontellt. Ev små rörelser upp / ner är brus och inga trender av det vi sett hittintils.
Skall tillägga att jag menar 7% bolåneränta över en längre period. Ju kortare period desto fler kan hantera det med buffertar osv.
Men ja, det är ett potentiellt problem för en del av bolånarna.
Jag har länge påtalat att KALP:en och även FI:s riskanalys alltid byggt på att en enda parameter ballar ut. Att man både får inflation utan reallöneökningar, högre räntor (som höjs vid högre inflation) och dåliga tider med risk för arbetslöshet samtidigt har ju ansetts som omöjligt.
Vilket man kan diskutera.
Det är sällan en olycka kommer ensam, eller snarare så att det finns en kasualitet mellan dessa faktorer.
Problemet är att när de samverkar, framför allt längre arbetslöshet så finns det ingen KALP som håller i princip. Så det är en styrd riskbedömning och FI har helt klart inte gjort tillräckligt. Eller snarare politikerna…
På sikt kommer lönerna arbeta ikapp inflationen i viss mån, oavsett vad du anser. Reallönerna har stigit historiskt sett. Men det kan bli en och annan minst sagt som kommer i kläm däremellan och denna typen av kläm är verkligen mellan en klippa och hårt ställe eftersom skulderna kan bli kvar länge.
Slutsatsen är att vi inte ser ngn större uppsida på bostadsmarknaden framöver oavsett.
Amorteringskraven kom ju till av en anledning. Så de har ju sett problemet. Sen är det självklart “lite olyckligt” att samordningen har sugit getballe.
Man kan i alla fall hoppas att ingen skulle ha kommit på tanken att ta bort fastighetsskatten och samtidigt köra ett räntesänkningsrace om det hade funnits en myndighet/departement med helhetsansvar.
Politiska styrsystem är tråkiga men de spelar roll.
Kaktusar kommer i flock som man säger.
Det kommer bli bättre men först kommer det bli sämre.
Ah, den gamla getballen! Att man inte lärt sig att man inte ska gå runt och suga på den…
Vet någon om antal tvångsinlösen försäljning av bostad ökat?
Svårt att få nån bild över hur det går för de belånade hushållen. klarar folk räntorna?
har googlat men hittar inget.
rent anekdotiskt hör jag inget om nån som säger nåt om detta heller… konstigt förut ville alla berätta hur mkt de köpt bostad för och hur mkt den stigit i värde… mer populärt än att prata om vädret var det ju.
Inte lika kul när det går dåligt.
rent anekdotiskt i samma BRF som jag sålde på peaken har priset gått ner 11%. sen vet man ju inte om det finns de som inte kunnat sälja.
Hoppas att folk har råd att bo kvar. inte kul med 90 talet igen liksom.
Det kommer vara mer ovanligt eftersom banken inte kan häva lånen om säkerheten minskat i värde pga marknadsläget så länge borgenäraen sköter ränte och amoteringar enligt avtal.
Det krävs andra faktorer, tex misskötsel av bostaden.
https://www.konsumenternas.se/lan–betalningar/lan/sa-fungerar-ett-lan/uppsagning/#:~:text=Enbart%20bol%C3%A5n%20som%20har%20en,inte%20l%C3%A5nen%20f%C3%A5r%20s%C3%A4gas%20upp.
Men ja, har man inte råd och kommer efter i betalningarna sitter man i skiten.
Den statistik som finns visar ungefär att omsättningen har sjunkit 20-30% jämfört med toppåret 2020 då omsättningen var som störst.
Priserna hat sjunkit runt 20% nominellt men har från denna nivå och med denna omsättning börjat stiga igen och har så gjort i ungefär ett halvår.
Men siffrorna kommer från Mäklarstatistik som ingen tror på i det här kommentarsfältet eftersom det inte är Valueguard.
Bättre titta på Husmask. Om än med viss fördröjning. Spread och kvm priser är intressant. Och trender.
Priserna stiger för att utbudet begränsas och de mindre attraktiva objekten sållas bort innan de ramlar ut till försljning. Då finns det en större köpmarknad. Vad är det som driver prisökningarna vi ser annars?
Varför skulle man lita på Mäklarstatistik?
På sikt kan vi se stigande priser OM antalet nybyggnationer inte tar fart. Men det är på flera års sikt.
Självklart går det att lita på Mäklarstatistik. Allt annat är konspirationsteorier eller åtminstone cherry picking.
Men du får själv avgöra om en omsättning på kanske 80% är ett tillräckligt stort underlag för att avgöra om prisökningen är relevant eller inte.
Lita på i avseendet att de inte ljuger kan man nog, men de presenterar inte bra statistik. Främst har de valt en lite märklig modell, de argumneterar antagligen att den är bra och ger mer stabila värden. Fördelen med valuegard var att de tittade bara på den period som presenterades alltså bara maj affärer påverkade datat för maj inga andra månader och att de kvalitets justerade, och kvalite kan man så klart argumentera är subjektivt.. Men det är i vart fall ett relativt accepterat mönster att vilka objekt som säljs skiljer sig åt beroende på var man befinner sig i cykeln för pris upp/ner.
Precis som Dan skriver, Mäklar-Werner.
Data är data, men frågan är vad det vi ser?
Är det en varaktig prisökning? Det som driver den är isåfall det faktum att nyproduktionen kollapsar.
Om det är så att omsättningen har sjunkit på grund av att nyproduktion är osäljbar är det mycket möjligt att uppgången är varaktig — i segmentet begagnade bostäder.
Det är precis sådana analyser du själv behöver göra.
Min käpphäst är att Valueguard tillskrivs närmast mytologiska proportioner i det här kommentarsfältet när de heller aldrig har presenterat sanningen. De har presenterat ett index, en modell, som visserligen säkert är vädligt bra för sitt syfte med likväl en modell. Alla upprepar bara ett den är kvalitetsjusterad som om det vore ett kvalitetsmått i sig. KPIF är också kvalitetsjusterat men det brukar ses som något negativt här.
Nu är det ju så att konsensus i branschen påstår att bättre objekt säljer bättre och till pris som snedvrider statistiken då många sämre objekt inte säljs alls till utsatt pris.
Då är det rätt rimligt att man kvalitetetsjusterar utifrån ett antal variabler. Sen är det ju allmänt känd att vissa affärer inte rapporteras till statistiken för BRF:er.
När priserna steg pratade de flesta om kvalitetsjusterade siffror, sen när marknaden gick nedåt försvann lämpligt nog denna tjänsten.
@Mjau
Två konspirationsteorier lyckades du klämma in där: det finns ett okänt antal affärer som inte rapporteras in för att de visar fel pris och Valueguard försvann för att dölja prisfallet.
Foliehatt på?
T ex min senaste affär blev inte underlag till statistiken. Så ja det förekommer enligt de mäklare jag känner. Såklart inte för lagfarter.
@Mjau
Hur vet du att din affär inte ingår i Mäklarstatistiks underlag?
Inflationen pekar fortfarande spikrakt neråt. Både i Sverige och resten av EU. Danmark ser till och med ut att riskera deflation när nästa mätpunkt publiceras!
https://ec.europa.eu/eurostat/web/hicp/visualisations
Även Riksbankens egna styrparameter KPIF har också som alla vet en stark negativ derivata.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/konsumentprisindex/konsumentprisindex-kpi/pong/tabell-och-diagram/konsumentprisindex-med-fast-ranta-kpif-och-kpif-xe/inflationstakten-enligt-kpi-och-kpif/
Vad gör Riksbanken om vi får deflation till januari? Minusränta igen?
Så tidigt tror jag inte, men det ser ut som RB når sitt inflationsmål ngn gång i vår om det fortsätter neråt i nuvarande takt.
December i år (dvs siffrorna som kommer mitten jan) för KPIF.
Min ponduspostulering är att vi kommer få vänta till 2030 innan vi är på samma nivåer som 2019.
Det är inte bara den komersiella fastighetsbranschen som står inför stora förfall av skulder utan även bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare (villor) står inför att lånen får nya räntevillkor.
Samtidigt som vi ser att marknaden nu lägger de långa räntorna på 4-5%.- Det gör att jag har väldigt svårt att se att pengar ska bli billigare inom tidshorisonten 5-10 år.
Den “nya” ekonomin där priset på pengar skulle vara superlågt har visat sig vara en likadan illusion som att man kan driva företag med stora förluster år efter år. Det kommer en tid när allt ska betalas.
Anekdot. Har ett företag jag har insyn i som ligger med räntebetalningar på 750 miljoner per år…. Vilket gör att de kommer ha ett negativt kassaflöde trots en relativt god resulaträkning.
Den höga värderingen när bolaget köptes har lett till störra lån än man kommer klara av på långt sikt. Samtidigt som en marknad som konkurrensutsätts allt mer.
Alla SBABs räntesatser på upp till tio års bindningstid är >4% just nu, och på upp till två år så ligger de i häraden 5%.
3 mån 4,82% – 5,22%
2 år 4,71% – 5,11%
10 år 4,16% – 4,56%
Rimmar dåligt med att reporäntan ska ligga på 2,0% inom två år.
Får nästan lust att ringa och ställa lite frågor till kundtjänst… men då blir jag väl permanent svartlistad där.
Precis. Det är ju indikativt på vad marknaden och man själva egentligen säger.
Det är mycket prat nu om “det vänder” för att försöka boosta konjunkturen. Men faktum är att den här lågkonjunkturen kanske itne blir ett ras utan istället ett långsamt lidade ett par år.
Vad är det som säger att vi inte ser exakt samma sak som med fastprisavtalen för elpriserna fast för ett år sedan?
Osäkerheten avspeglar sig i högre räntor än vad man förväntar sig utfallet skall bli. Men ingen vågar chansa.
Mao är det dumt att binda upp sig när man är nära toppen. Men precis som vi aldrig mer kommer tillbaka till “dags att slå ut kärnkraften med riktade skatter genom olönsamma elpriser SVMPC politiken” kommer vi inte få “inflationen måste upp så vi har minusräntor” situationen tillbaka.
Nej och när det gäller bolåneräntor om inte annat för att konkurrenssituationen ser helt annorlunda ut nu.
Då, under minusränteåren, konkurrerade bankerna på andra decimaler med räntor som 1.5x% Nu, om en aktör skulle erbjuda bara 3%, skulle den ju bli överröst med kunder.
Och som vi ser har volymen minskar radikalt. Ny utlåningen är minst sagt neråt.
Det är antagligen som du säger, men innan en bank står upp för sin egen ränteprognos genom att faktiskt erbjuda räntor till kund som ligger i linje med bankens prognos om räntans utveckling så hävdar i alla fall jag varmluft. 🙂
Så kan det vara, bankerna verkar vara lika osäkra som alla andra och tar stor försäkringspremie för bundet.
Har själv efterfrågat bundet sedan några år, men mötts av ett totalt ointresse att erbjuda något ens i närheten av attraktivt erbj*dande.
Handelsbanken erbj*der sedan några månader 2-årigt bundet utan ränteskillnadsersättning.
Annat var det för fyra år sen. Då erbjöd SEB 1.29 % ränta i 10 år. Jag nappade på det, men fick för mig att sju år vore bättre. Nåväl, det känns hyfsat bra med 1.29 % ränta i tre år till. Då hinner jag kanske amortera av det mesta av lånet som återstår.
Om jag hade varit klokare och bundit i tio år så hade det varit ganska lätt att amortera i stort sett hela lånet tills det var dags att lägga om det.
Någon av mina förfäder var antagligen ekonom.
Tar inte bankerna ut pengar från riksbanken när de ger dig lån och lägger till någon procentenhet för tjänsten och kreditrisken? Så om du vill låna 2 miljoner låst i 10 år till fem procent tar väl banken och upprättar ett lån på 10 år till riksbanken till 4.1% eller vad utlåningsräntan blir och agerar mellanhand.
Det enda extra de tar ut över det är väl när de lägger sig 0.25%~0.3% högre före en trolig höjning så de inte ligger en månad efter, men möjligt att det är jag som har missförstått hur det fungerar. Men om det är riktigt är det ju ingen fara för banken om räntan går upp annat än att kreditrisken ökar.
Fäbodräntan.
Eller inte!
Tror knappast någon som läser ekonomitråden ens kommer på tanken..