Nacka kommun inför nu en fastighetsskatt på regnvatten, jag menar en obligatorisk avgift på regnvatten, som du som fastighetsägare i kommunen inte kan avstå. Det framgår av ett beslut i kommunfullmäktige från juni som nu i september skickats ut till fastighetsägare i kommunen.
Det hela lkallas verksamhetsområden för dagvatten, vilket innebär att kommunen därmed kan ta ut en tvingande obligatorisk avgift för regn, så kallat dagvatten. Man skriver bland annat i utskicket:
“Kommunfullmäktiges beslut innebär att din fastighet nu ingår i verksamhetsområde för dagvatten. Fastighetsägare är avgiftsskyldiga för vattentjänster inom verksamhetsområdet där fastigheten ligger. Det betyder att Nacka vatten och avfall nu kommer att börja ta ut avgifter för de dagvattentjänster som fastigheten nyttjar.”
Avgiften är t ex 756:- SEK per år för en villa med tjänsten dagvatten gata, men det finns också dagvatten fastighet med 1512:- SEK per år i avgift.
Exempelvis kan det innebära att regnvatten rinner ner i diken eller bara helt sonika försvinner via ytavrinning, dvs rinner bort. Tjänsten dagvatten fastighet, dvs att vatten rinner undan när det regnat, som tydligen är en tjänst som kommunen ordnar och inte gravitationen, beskrivs t ex så här:
“Dagvatten fastighet innebär att dag- eller dräneringsvatten från en fastighet leds till dagvattensystemet. Det sker nästan alltid via en dagvattenanslutning (dagvattenservis), men det kan också finnas andra anordningar än ledningar för bortledande av dagvatten. Exempel på detta är diken eller ytavrinning.“
Nacka kommun anser alltså att det faktum att du har en fastighet där vattnet rinner undan på marken via ytavrinning är en tjänst som kommunen erbjuder.
Frågan är om kommunen kan upphäva gravitationen om man inte betalar skatten, förlåt avgiften?
För typ 20 år sedan blev min egen kommun Marks kommun världskänd via CNN för att de skulle införa denna typ av skatt på regn. Vilket var extra kul då Marks kommun ligger i Sjuhärad med störst nederbörd i landet utanför fjällen. Man skrotade idiotin.
Själv sker min dagvattenavrinning via ytavrinning ner i en naturlig bäck. Hade jag bott i Nacka hade jag fått betala avgift till kommunen för den ekosystemtjänsten …
Nacka kommun motiverar det hela så här:
“Kommunens skyldighet att tillhandahålla tjänster och ta ut avgifter regleras i Lagen om allmänna vattentjänster. Nacka vatten och avfall ägs av Nacka kommun och har ansvaret att inom kommunen driva VA- verksamhet enligt lagen om allmänna vattentjänster och utöva kommunens ansvar för avfallshantering enligt miljöbalken.”
Man får förmoda att fler kommuner kommer följa efter och på detta sätt ta in pengar för regn och gravitation. Verkligheten är att det är en kraftig höjning av VA-avgiften samt ett sätt att beskatta fastigheter som inte är anslutna till kommunalt vatten- och avlopp, t ex kan det vara Trafikverket som betgalar underhåller vägdiket som står för avrinningen i dikesfallet.
Nu är Nacka Nacka, så man får väl säga att det drabbar ingen fattig. Ur minnet är Nacka efter Danderyd den kommun i Sverige som har högst villapriser.
61 kommentarer
Umeå kommun har haft denna ”tjänst” i många år.
Haninge har det också. På vattenräkningen finns nedanstående poster.
Dagvattenavgift gata
Dagvattenavgift fastighet
Man kan väl resonera att det är rimligt att man betalar för infrastrukturen att föra bort vattnet i tätbebyggda områden. Ute på landet är det mera tveksamt då naturen ofta sköter om det.
Jag håller med – många kommuner gör stora investeringar i dagvattenledningar, fördröjningsmagasin och liknande i för att invånarnas hus inte ska dränkas när det regnar. Avgift med stöd av VA-lagen borde förutsätta att kommunen gör denna motprestation. Nacka kommun skriver bl.a. följande på sin hemsida: “Vilka tjänster man betalar för beror på vilka dagvattenlösningar som finns på plats för respektive fastighet”
Kommunal VA-verksamhet får inte gå med vinst så dessa pengar kan inte riktigt liknas vid en skatt, snarare skulle det kunna handla om att omfördela pengar från de som har ett enkelt eller outbyggt (lokalt) dagvattennät till de som har ett bra. dessutom kan man så klart ha nytta av att dagvattenhanteringen fungerar även längre ner på gatan även om man själv bor på en höjd med ytavrinning.
Detta skulle kunna ses som en punktskatt. Detta istället för att de som bor på landsbygden ska behöva betala för VA-nät i staden får nu den som nyttjar systemen betala. Stadsbor har mycket service på andra vis jämfört med landsbygdsbor.
Fast det kan ju slå tillbaka
Generellt ansvarar man för att ta hand om ytvatten på egen fastighet.
Om man har tjänsten och betalar för den kan man ju se det som att kommunen nu står för att ta hand om det. Dvs om det regnar och diken inte klarar av vattenmängder så kan man stämma för eventuella skador.
Speciellt nu med alla “hundraårsregn” och översvämningar skulle jag definitivt hålla mig till andra saker att ta ut avgifter för som kommun.
Här på landet växer ju diken igen rätt fort om det inte underhålls. Hade gärna betalat 700 kr om kommunen ansvarade för dem. Eller nej. tvärtom. Vi som har vägförening har 100 gånger bättre vägunderhåll än kommunen. Så ju mindre kommunen lägger sig i desto bättre 🙂
Så är det. Vi betalar vårt eget vägunderhåll, så det är kostnadseffektivt och mycket bra.
Damn good point.
Damm good point?
Att om kommunen tar ut en avgift för dagvattenhantering på olika sätt så tar man ett ansvar för detta.
Det betyder att fastighetsägarnas försäkringsbolag hoppar på kommunen vid översvämning.
Nu sker det redan iom de översvämningar som finns.
Och på något sätt måste fastighetsägarna ändå betala för upprustning av dagvattennäten.
Sedan kan man tycka att stuprör inte borde gå till iett avloppsreningsverk och förbjudas och kommunen måste ta bort dagvatten från vanligt avlopp för att minska belastningarna på reningsverken.
Men visst, det kostar några kronor…
Det var nog ett sk pappaskämt som anspelade på.. En damm.
Ah, jag har inte gubbögonen (läsglasögon) på så det gick mig förbi.
Om man infiltrerar ytvattnet, dvs gör om ytvattenavrinningen till grundvatten, dvs inte låter något ytvatten lämna fastigheten och bli dagvatten till kommunens diken eller dagvattensystem, ianspråktager man inte någon tjänst från kommunen. Man belastar alltså inte kommunen. Och då ska man inte behöva betala. Kan i praktiken bli svårt att fullständigt åstadkomma.
Om man infiltrerar ytvattnet, dvs gör om ytvattenavrinningen till grundvatten, dvs inte låter något ytvatten lämna fastigheten och bli dagvatten till kommunens diken eller dagvattensystem, ianspråktager man inte någon tjänst från kommunen. Man belastar alltså inte kommunen. Och då ska man inte behöva betala. Kan i praktiken bli svårt att fullständigt åstadkomma.
Om man då anlägger ett fördröjningsmagasin på tomten så allt vatten infiltrerar rakt ner i underjorden till hin håle själv, slipper man avgiften då? Eller menar kommunen då att man tillför dagvatten till grundvattnet och att grundvatten magasinet är kommunalt? Sjukt oklart….Och som sagt man är ju skyldig att ta hand om dagvattnet på sin egen fastighet egentligen, men om det blir stopp i systemet man är ”ansluten” till är det då kommunens ansvar och man kan begära skadestånd?
Det måste man ju kunna begära, ja. Om de inte tillhandahåller tjänsten så …
När vi byggde så tvingade kommunen oss att bygga ett så kallat LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten magasin. Då det ligger på fastigheten och egentligen bara tar hand om det lokalt så antar jag att kommunen kan ta ut en avgift för att vi släpper ut det i ett dike nere vid en åker, de 800 meter vattnet har att färdas ut till havet måste ju kommunen såklart ta ansvar för (trotts att vattnet inte färdas över kommunal mark på din korta resa).
Grundvattnet på din fastighet tillhör inte kommunen. Inte heller dig, men du har rådighet över grundvattnet. Skälet till att du inte äger det, utan bara har rådighet, är att du inte kan äga något som flyktigt kommit in i fastigheten och därefter rinner bort från den på annat stället. Typiskt uppehåller sig en grundvattenpartikel under din normalstora tomt i storleksordningen år, innan den är borta. Enkelt att beräkna.
Smart sätt av insatta i Nacka att skaffa sig en heltäckande försäkring om det blir översvämning. Kommunen har ju tagit ut avgift för att ta hand om dagvattnet. Så översvämmas huset så har ju kommunen inte gjort det de tagit betalt för.
Billig bra heltäckande översvämnings försäkring.
Bara att gratulera Nackaborna.
Försäkringsbolagen kommer älska Nacka kommun, nu kan de hänvisa allt som har med dagvatten översvämnings kostnader till kommunen.
Det finns fler listiga sätt att beskatta fastighetsägare. Ett är att införa en skatt på fiktiva hyresinkomster.
Franska stadsbor har god känsla för orättvisor. De har helt riktigt konstaterats att de som lever på landet i stor utsträckning bor i ett eget hus utan bolån, medan stadsbornas lägenheter är högt belånade. Det är osolidariskt! Därför diskuteras allt som oftast att införa en fiktiv hyresinkomstskatt ovanpå fastighetsskatten. Skatten är tänkt att rätta till orättvisan i att de som äger sin bostad inte betalar hyra. En procentsats av den fiktiva hyran läggs helt eller delvis ovanpå andra inkomster. Ett förslag är att skatten endast ska beräknas på taxeringsvärdet minus bostadslånen. Om lånen skulle uppgå till 80% av taxeringsvärdet eller mer, skulle skatten helt utgå. Perfekt, stadsborna slipper undan skatten medan vi lantortsbor betalar den fullt ut.
Du menar att Jante finns även i Frankrike 😜
Jeante, s’il vous plaît!
En sån skatt finns också i Schweiz. Skatt på fiktiv hyresinkomst om man äger bostaden själv
Om Umeå redan infört detta så står alltså kommunen för kostnaderna när älven svämmar över. De har ju tydligt tagit ut en avgift för att ta hand om dagvattnet.
Detta gäller väl i ännu högregrad om kommunen gjort inskränkning i strandskyddet och givit bygglov på områden med översvämnings risk.
I Helsingborg NSVA är fasta kostnader för vatten/avlopp uppdelat som följer:
Grundavgift
Boendeenhetavgift
Dagvattenavgift Fastighet
Dagvattenavgift Gata
Så inte bara regn på fastigheten utan även för gatan utanför!
Nacka har haft dessa avgifter åtminstone sedan 2016. Finns också i många andra kommuner. Ofta har det varit inbakat i övriga VA-taxan, men över tid brutits ut för att bli tydligare. Enskilda fastigheter i en kommun kan ligga utanför verksamhetsområde för allmänna VA-tjänster, men när detta förändras så meddelas fastighetsägaren skriftligt. Låter som ett sådant brev i detta fall. Alla enskilda fastighetsägare brukar inte uppskatta att bli omfattade av allmän VA, medan andra önskar bli det men nekas. Det finns olika skäl till att fastigheter kan omfattas eller inte omfattas av allmän VA.
Det är ju absolut inte fel att kommunen tar betalt för sådant som hamnar i kommunens dagvattensystem, men de formuleringar som bloggaren har plockat fram är ju lite intressanta, då verkar tyda på att det inte bara är sådant vatten som tas emot av dagvattensystemet.
Dock får man som vanligt tänka på att även bloggaren har en agenda med att få folk att vara extra upprörda. Ta ett steg tillbaka, undersök varför detta beslut tagits, och så vidare. Kanske inte är så mycket att bli upprörd över, egentligen.
Jag har ingen aning, bryr mig inte tillräckligt för att ta reda på faktiska omständigheterna.
Det innebär att ditt inlägg bygger på mindre/sämre information än bloggarens slutsats samt att du följer imaginära föreställningar.
Kul med oinsatta. Farligt men kul!
@ARNE43
Är du ny läsare av bloggen?
Den här typen av provokativa, upprörande, inlägg är vanliga och bör tas med en nypa salt. Särskilt också med tanke på att bloggaren själv skriver att bloggens ambition är att ha fel i allt.
Man har ju hört mycket om hur folk fått sina källare fyllda med kloakvatten. Detta beror på att dagvatten och spillvatten går i samma ledning. Vid mycket regn klarar inte reningsverken den belastningen utan man tvingas “bredda”, Dvs. orenat vatten släpps ut i recipienten. Man har kunnat läsa om badplatser som blivit förorenade. I början av 80-talet hade jag nyss köpt ett hus. Fick ett åläggande av kommunen att skilja dagvatten och spillvatten. Bara att anlita en firma och betala. Klokt av kommunen inser jag nu, men konstigt att detta fortfarande är så eftersatt på många ställen. Att man betalar för avloppet är väl riktigt. Men då ska det också vara riktigt gjort av kommunen så man slipper översvämning i källaren.
Yack.
När jag jobbade på gammal fabrik i ungdomen så kom det upp råttor i toaletterna vid stora regn :-).
Och det var rökförbud på toaletterna efter ett “litet” utsläpp av?? (något kolväte)
Oavsett vad Svärjehatarna säger så var det mesta sämre förr.
Brädda, sill vo plä.
F ö hade vår närmsta badplats under flera år “Blå Flagg”, dvs kvittens på god vattenstandard. En gäst kommenterade vid besök att flaggan plötsligt saknades. Påläst som jag var kunde jag förklara att det kostade 50.000 att få detta intyg, “så kommunen sket i provet”. Undertryckt fniss detekterades.
I kommunens uppdrag ligger att leda bort och ta reda på dagvatten. Detta innebär kostnader för kommunen. Dessa kostnader måste betalas.
Om inte fastighetsägarna vill betala för detta finns två alternativ.
1) Låta dagvattnet rinna fritt med återkommande översvämningar och vattenskador i bostadshus som följd.
2) Låta fantasifiguren “någon annan” betala.
Jo. Och till det skall man lägga att i princip alla underinvesterar i VA näten och dagvattensystemen. Avgifterna som tas ut täcker helt enkelt inte att renovera och uppgradera i samma takt som sakerna slits. När man börjar prata om att anläggningarna måste hålla i 300-400 år för att ekvationen skall gå ihop så inser man att det kommer att komma en saftig räkning i framtiden. Bättre att börja investera nu, än att vänta tills det är katastrof.
Som fastighetsägare löser jag detta genom att dränera runt min fastighet. Hur vattnet hanteras när det lämnar min tomt ligger på kommunen och bör betalas genom den kommunala skatten
Detta är då reglerat i lag, närmare bestämt miljöbalken. Dagvatten är per definition i lagen avlopp. Om området är detaljplanerat… osv.
Men rent krasst får man nog anta att det är regeringen och inte Nacka som beslutat utan att gräva ner sig i det.
Miljöbalk (1998:808) 9 kap. 2, 7 §§
2 §
Med avloppsvatten avses
1. spillvatten eller annan flytande orenlighet,
2. vatten som använts för kylning,
3. vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning, eller
4. vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats.
7 §
Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål skall lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras.
Regeringen får föreskriva att det skall vara förbjudet att utan tillstånd eller innan anmälan har gjorts inrätta eller ändra sådana avloppsanordningar eller andra inrättningar.
Regeringen får överlåta åt kommunerna att meddela föreskrifter enligt andra stycket.
7 a §
En verksamhet för behandling av avfall som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt detta kapitel eller föreskrifter som har meddelats med stöd av kapitlet får tillåtas endast om det finns skäl att anta att den planerade behandlingen kommer att uppfylla kraven i 15 kap. 11 §. Lag (2019:1263) .
Bloggaren lyckas väl att uppröra känslor, kudos för det. Som vanligt är dock verkligheten inte så spännande…
Kommunen har ett tvång på sig att ta hand om dagvatten, samt att rena/fördröja detta. Förr i tiden kunde regn och allt det spolade med sig fritt rinna ut och förstöra vatten, man visste inte bättre. Icke så nu för tiden.
§6 Lagen om Almänna Vattentjänster/Vattentjänstlagen tillsammans med Wecer-domen på EU nivå medför mycket striktare krav.
Statusen i vattendrag *får inte försämras*, sådan är lagen. Kommunen måste således filtrera, sanera och hantera vatten på en mycket mer ordentligt sätt än tidigare år.
Vidare har mängden regn ökat tack vare klimatförändringar (eller ren slump, om man nu vill tro det).
De så kallade 100-års regnen kommer numera var 20-50år. 20-årsregn kommer var 5-10. Mängden nederbörd generellt har ökat och koncentrerats till en kortare period vilket kraftigt ökat behovet av dagvattenhantering/fördröjning.
Allt som byggs nu måste ha en bra plan för dagvatten. Alla byggnader måste ha minst samma fördröjningskapacitet som den jungfruliga market hade innan, vilket ställer höga krav.
Problemet är dock fesmförallt äldre områden byggda helt utan tanke på dagvatten. Där blir det översvämningar då vattnet inte har någonstans att ringa undan.
Även parkeringar och asfalterade stadskärnor med hårdgjords ytor medför att vatten blir stående.
Om inte kommunala vatten och avfallsbolag kan ta ut kostnaden för dagvatten så kommer översvämningar bli följden, och det vill nog ingen…?
För nog tusan är vattenskador från översvämningar långt dyrare än de kostader som bloggaren refererar till, och tro inte att försäkringsbolaget är så sugen att betala…de hävdar gärna “force majeure” vid kraftiga vatten.
MVH
Byggintresserad
“stor tumme upp”
+1
Kåken jag bor i (som inte ligger i Sverige) byggdes 1954. Det finns två avloppskanaler, och alla tecken tyder på att det varit så sen huset byggdes. Som fastighetsägare kan man välja att ta hand om dagvattnet själv och därmed slippa både den fasta (vid bygglovstilldelningen) och den löpande avgiften för dagvattenhanteringen. Tyvärr blir investeringskalkylen långlivad – avgifterna är inte direkt smärtsamma, men att bygga en sån där grunka (“stenkammare” tror jag översättningen blir) på fastigheten kostar nog en del om man inte känner “nån”. Man skall djupt ner och sen fylla efter med välspecificerade material. Så det krävs en nästan patologisk inre strävan att leva off-grid för att övertyga sig om att vara egen dräng när det gäller dagvatten. Min fråga är: när började man kräva dubbla kanaler (kloak- och dagvatten) i Sverige? Nån som vet?
Så även i Lund – men, om man tar bort anslutningen till dagvatten genom att filtrera på egen mark får man en engångsersättning på 2 500 kr per stuprör samt slipper avgiften fortsättningsvis
@RB58: Fint, hållbart på alla sätt 🙂
De har väl slutat med detta nu? Lunds kommun har ju bestämt sig för att bygga ett eget reningsverk och till det behövs alla pengar som går att uppbörda.
Min far funderade på att skicka en räkning till ett större vattenkraftbolag med uträkning på hur mycket av det vatten som kom på våra marker och som bolaget utnyttjade till sin kraftproduktion. Har funderat att räkna på detta då det passerar rätt många kraftstationer och ytan inte är obetydande.
Här i Täby kostar dagvattenavgift gata+fastighet bara 822kr/år. Rena rean på regnvatten jämfört med Nacka..
Lite som snöröjningen då, betalas på skattsedeln och arbetet utförs av villaägarna.
” Göteborg har husägaren ansvar för gångbanor, trottoarer och trappor upp till tio meter utanför tomtgränsen. Finns ingen gångbana eller trottoar är det 1,2 meter av gatan utanför tomtgränsen som gäller. I Norrköping är samma ansvarområde satt till minst 1,5 meter. Vidare uppmanas husägaren i Arboga att alltid skotta en cirka 1,2 meter bred gångbana för rullstol och barnvagn och i bland annat Bjuv är du specifikt skyldig att hålla rännstensbrunn utanför din fastighet fri från snö och is.”
Ja visst är det lustigt hur reglerna kan vara skrivna. Här uppe i Luleå där det kommer snö på vintern är det fritt fram för kommunen att ploga upp meterhöga plogkarmar på infarter och det åligger husägaren att skotta bort. Lagom kul att komma ut till på morgonen när man ska till jobbet 😱
Kan man inte
Hur gör kommunen om det rinner vatten från gatan in på tomten då? Blir det någon slags bonus malus på den avgiften?
Aschdå, skulle haft ett eget inlägg
Då gör man en anmälan om miljöbrott. Om inte annat för att markera.
Just dagvatten från gator ÄR ofta förorenat. Kommuner som har dåliga diken och dagvattenavlopp så det rinner in till fastighetsägare gör fel.
Men skillnaden är som alltid att ha rätt och få rätt.
Kan man inte stämma kommunen för att den tillhandahåller nederbörd över den egna fastigheten?
Var ju lite ”oturligt” att det flöt bajskorvar på gatorna i Nacka då många husägare i tex Saltis regelvidrigt kopplat på stuprören på avloppsledningarna för att leda bort regnvatten när de kom en störtskur förra året.
Man kan ju gissa att Nacka måste bygga om/bygga ut dagvattenhanteringen eftersom skyfallen blir starkare och man inte har infrastruktur för det i de många gamla villaområden som finns i kommunen.
Själv ser jag att man helst har bra vatten, avlopp och dagvattenhantering för att undvika skador på fastigheter. Och det är inte gratis.
Exakt så ser det ut i en viss andel av min lilla stad också, och i just den delen är det olyckligtvis så att deras avloppsnät inte heller är anslutet till kommunens reningsverk. Ooooch det råkar vara låglänt just där, så de stora regnen orsakar ganska ofta översvämningar i källare, slukhålen duggar tätt osv. Mest förundrad över att villaägarna i området fortfarande verkar få lov att teckna villaförsäkringar, men det kommer nog ändras snart.
Det rödgröna kommunstyret är väldigt miljöradikalt. Man vill exempelvis förbjuda ankring i vikar med djup understigande 6m djup. I en tredjedel av Stockholms skärgård så skall det alltså vara i stort sett omöjligt att ankra – så att man får bort fritidsbåtarna och, kan man anta, deras gråvatten.
Hej!
Hold jår hårses:
“Det handlar om att begränsa negativ påverkan på områden med höga natur- och kulturvärden, säger Kristina Lång (C), kommunalråd och ordförande i planutskottet.
– Vi vill ha en hållbar skärgård för att framtida generationer ska kunna nyttja havet.
Ankringsförbud behöver inte heller betyda angöringsförbud, menar hon. Man kan sätta ut bojar istället.
– Så att man slipper dra upp botten. Du hugger fast i en boj och angör, om det är viktigt att ankra just där.
Det blir inte ankringsförbud i hela skärgården utan bara på de känsliga platserna, säger hon. Dessutom är det fortfarande förslag det rör sig om och i slutändan är det bara riktlinjer.
– Kustplanen är inte ett juridiskt dokument. Det är en inriktning som vägleder våra tjänstemän när de ska fatta beslut.
Man vill kunna skydda områdena med hjälp av sjökorten och länsstyrelsen undersöker möjligheterna, säger Kristina Lång (C).”
Min fetmarkering.
Jag tycker det låter radikalt, men också bra att det utreds.
I de mest popolära naturhamnarna låter det vettigt att anlägga bojar.
Detta betyder isåfall att kommunen skall bekosta dräneringsarbeten runt fastigheten, då detta syftar till att vattnet skall rinna ifrån fastigheten ut i dagvattnet.
Är detta ett sätt att ducka ett behov av att höja kommunalskatten? Det ser väl fint ut att ligga bland de tio lägsta kommunalskattesatserna antar jag?
Det är helt korrekt av Nacka Kommun. De tillämpar Lag 2006:412 om allmänna vattentjänster. Det finns 4 st sådana tjänster som kommunen ska ordna i ett större sammanhang (tät bebyggelse) om så krävs för människors hälsa och miljön. Dricksvatten, spillvatten, dagvatten gata och dagvatten fastighet. Kostnaden för dessa tjänster ska fördelas skäligt och rättvist på en kollektiv nivå. Precis som man är med och delar på underhållet i en BRF: du kanske inte ser exakt din egen nytta men förstår att du delar på den ändå. Just tjänsterna dagvatten fastighet avser att täcka kostnaderna för nyttan du har som fastighetsägare av dagvattensystemet. Det består av att regnvatten som inte hinner infiltreras på tomten avrinner till en dagvattenbrunn varifrån det förs vidare kontrollerat genom ett underjordiskt system av ledningar alt. öppna diken (som då måste rengöras regelbundet). Ofta går dessa system ihop till en dagvattendamm där föroreningar som finns på din garageuppfart t.ex. renas och tas om hand. Dessa kan vara polyaromatiska kolväten, däckpartiklar, en hel del näringsämnen och organiskt material. (Tvätta inte bilen med en massa kemikalier där…). Men även ren hydraulisk bortförsel gör nytta.
Vad skulle hända om detta inte fanns? En del vatten skulle bli ståendes och orsaka skada på fastighet eller infrastruktur. Föroreningar skulle bli ståendes eller nå ytvatten i större utsträckning, och vid kraftigare regn skulle övriga vattentjänster bli mer påverkade dvs dricksvatten- och spillvatten. Det kanske inte låter så farligt, men det är jätteviktigt för såväl hälsa i bebyggda områden samhällen som för miljön. Ingen vill ju kliva omkring i smutsigt vatten vid minsta regn. Eller låta alla stans föroreningar spolas ut till badvattnet orenat. Löser detta alla problem? Nej, i takt med att mer extremväder väntas kommer systemen att fungera sämre. Men i 90% av fallen fungerar det och fastighetsägaren har då en nytta, direkt eller indirekt.
Det som Nacka nu gör är att bryta ut tjänsten separat från övriga tjänste på va-fakturan. Fastigheter utanför verksamhetsområdet för dagvatten slipper på så vis betala för en nytta de inte har. Tidigare har den nyttan och kostnaden dolts i va fakturan utan tydlig koppling till fastighetens dagvattennytta, vilket är fel. Vill du inte betala? Prova gärna att överklaga det kommunala beslutet till FR eller din faktura till MD. Eller flytta ut på landet. Om du bor i en kommun där dagvattentjänster inte framgår av din va-faktura: prova att fråga va-huvudmannen i din kommun om det verkligen är korrekt? Ligger din fastighet inom verksamhetsområde för dagvatten? Om inte bör du inte vara med och betala för den nyttan.
Det finns absolut en koppling till kommunalskatten: kostnader för va-systemen kan finansieras antingen via avgifter eller genom skatt. Det är väldigt ovanligt att kommuner väljer det senare. VA-avgifter får dock inte användas till något annat än just VA. På så sätt skyddas va-systemen att bli (ännu mer) bortprioriterade. Så den som betalar för en kommunal VA tjänst kan vara säker på att pengarna används till rätt ändamål.
Hej.
I 190 av Sveriges 290 kommuner tar man därför numera ut en dagvattenavgift, som tillsammans med andra delar i VA-taxan utgår enligt självkostnadsprincipen för att driva, underhålla och utveckla VA-nätet. Dagvattenavgift är vanligt förekommande i täta kommuner, exempelvis som i Stockholms län, med rätt mycket hårdgjorda ytor. I Stockholms län finns det i alla kommuner.
Det har skett en del i hur människan har börjat ta hand om sin miljö. Det som var okej förut anser vi oftast inte är okej längre. Hur dagvatten hanteras är en sådan sak. Det har funnits en politisk enighet i detta. Det handlar om regnvatten som när det når sin slutdestination är smutsigt och ofta giftigt. Numera har kommuner en lagstadgad skyldighet att ordna allmänna anläggningar för omhändertagande av dagvatten om det behövs med hänsyn till människor och miljö. Det handlar om bortledning av dag- och dränvatten från enskilda fastigheten och avledning av dagvatten från gator och allmänna platser i ett område som är till nytta för framkomlighet. Det är särskilt viktigt i täta kommuner som Nacka.
Sedan är det en skillnad i “dagvatten fastighet” och “dagvatten gata”, där gata avser omhändertagande av dagvatten från vägar, gator och andra allmänna platser, vilket är en indirekt nytta av fastighetsägaren. Dagvatten fastighet avser dagvatten från enskilda fastigheter, vanligtvis med en dagvattenledning kopplad till fastigheten, men också en samlad avledning från fastigheten utan förbindelsepunkt. Det inrättas i områden som inte kan ta hand om dagvattnet inom den egna fastigheten utan har behov av avledning till en allmän anläggning. I vissa områden finns det redan utbyggda dagvattenledningar till fastigheter eller så finns möjlighet att upprätta servis vid behov. Kan man visa att dagvattnet ändå kan tas om hand inom den egna fastigheten behöver avgiften INTE betalas.
Gör man inte detta slängs det ändå på VA-taxan och smetas ut på alla. Kostnaden behöver tas någonstans.
Mvh Filip Wiljander, kommunalråd i Nacka (M)