Denna artikel innehåller reklamlänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Börserna går blandat i de asiatiska tidszonerna nu under morgonen. Den svenska kronan fortsätter att stärkas till sin starkaste nivå på över en månad mot euron under pågående stödköp från Riksbanken. Svenskt hadnelsnetto var negativt i augusti, trots eller snarare tack vare svag svensk krona.
Stockholmsbörsen fortsatte förstås backa igår och gick -1.06% för OMXS30 och -1.31% för OMXSPI. Gällande konjunkturmodellen så är dock OMXS30 fortfarande högre än när signalen om att gå in på börsen kom i månadsskiftet november – december förra året.
Den svenska kronan fortsätter att stärkas till sin starkaste nivå mot euron på över en månad. En euro kostar nu 11:62 och en dollar 11:01. Guldpriset faller till 671:- SEK per gram i skrivande stund.
Bakom detta anses Riksbankens stödköp av den svenska kronan ligga, eller “minskning av valutarisken i valutareserven” som man kallar det när man säljer euro och dollar och köper svenska kronor. Det handlar om euro och dollar för drygt 100 miljarder kronor som ska dumpas och än så länge verkar man snyggt tajmat in detta när kronan legat på rekordsvaga nivåer.
Så får vi se vad som händer när dumpandet är över.
Det förklarar iaf hur svenska kronan kan stärkas trots att långa amerikanska marknadsräntor fortsätter att stiga. 5-, 10-, 20- och 30-åriga statsobligationsräntor slog nya rekord igår.
I övrigt uppvisade Sverige ett handelsunderskott i augusti. Då vi är allt mer importberoende och har negativt handelsnetto mot EU så gynnas inte Sverige av en svag valuta. Handelsnettot med EU är än så länge -149 GSEK i år, men totalt har vi ett handelsnetto på 19 GSEK vilket är en förbättring mot underskottet 2022 som låg på -46 GSEK. Dock var samtliga höstmånader negativa för svensk del förra året, så vi har inte facit för 2023 ännu. Vill man eliminera säsongseffekter kan man titta på helårsstatistiken. Förra året var handelsunderskottet med EU -217 GSEK, till vilket vi också betalar en rejäl EU-medlemsavgift för ynnesten att få importera tullfritt från EU. Totalt dränerades svensk ekonomi på över 250 GSEK netto i överflyttning av välstånd från Sverige till övriga EU-länder förra året oräknat underskottet i tjänstebalansen.
EU är alltså snarare en belastning för svensk utrikeshandel om man ser detta förenklat. Dock är import från EU en förutsättning för vår övriga export, eftersom Sverige är beroende av utrustning och insatsvaror från andra länder för att kunna genomföra vår egen export, så världen är inte svartvit. Vad som dock är sant är att det inte är självklart att Sverige gynnas av en svag valuta. Man kan tycka att med mängden kapital som vi skickar in i EU så borde vi ställa lite hårdare krav på unionen istället för att ställa upp villigt på allt och lajva bäst i klassen i att överimplementera EU-direktiv för vi inte vill störa svensk export.
Till detta kommer tjänstehandelsunderskottet, men det rapporteras inte varje månad har jag för mig utan per kvartal. Underskottet i tjänstehandeln mot EU var -71 GSEK förra året och totalt landade Sveriges bidrag via nettoavgift och handel med varor och tjänster till EU på över 300 GSEK förra året. Det är inte heller så att en svagare svensk valuta gör att svenska företag och hushåll säger upp sina molntjänster på Irland hos Google, Amazon, Microsoft eller Apple och väljer svenska alternativ (ja, jag vet att jag har skämtar här) bara för att den svenska kronan är svag.
EU är helt kritiskt för svensk del dock, och de som är emot EU kanske antingen inte var vuxna före medlemskapet eller har dåligt minne. Men Sverige bör ställa hårdare krav, då vi trots allt bidrar med enorma summor in i EU:s övriga ekonomier.
Självbilden av Sverige som en enorm exportekonomi behöver nyanseras och vi är inte kvar på 70- och 80-talet längre. Verkligheten är att vi blir allt mer importberoende och som ett litet land och språkgrupp förstås har svårt att producera bättre varor och tjänster än övriga sju miljarder människor i världen eller vad det nu är, så utvecklingen är kanske inte så förvånande. Berätta gärna vad för revolutionerande nyskapande svensk produkt eller tjänst som skapats de senaste två decennierna du använder dagligen, undantaget Spotify.
I USA backade börserna och S&P-500 gick -1.47% medan Nasdaq 100 gick -1.51%. Sämst inom FAANGST gick återigen Amazon.
I de asiatiska tidszonerna är utvecklingen blandad nu under morgonen.
ASX 200 går -0.19%, Hang Seng +0.60%, KOSPI +0.03%, Nikkei 225 0.00% (stängt?) och Straimts Times -0.79%.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat (reklamlänk) via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring (reklamlänk), och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
89 kommentarer
“eller tjänst som skapats de senaste två decennierna du använder dagligen, undantaget Spotify”
Är detta en pastisch på Monty Python “what have the Romans”. Men ok: Skype eller som det heter nu Teams, Klarna, Bank-ID, Swish, Hövding och kanske inte direkt jag men tror Excalibur kanske kan räknas. Bland annat.
Bra lista. Men Skype finns väl kvar, eller? 🙂
Det som numera heter Teams är väl det som hette Office Communicator en gång i tiden, sen bytte det namn till Microsoft Lync, sen blev det Skype for business utan att egentligen ha något med Skype att göra, och slutligen Teams.
Med reservation för eventuella felaktigheter, men jag är ganska säker på att klassiska Skype finns kvar som fristående från Teams.
Skype finns kvar. Det används av myndigheter, eftersom Teams inte har någon on-prem lösning.
Baserades inte Teams på teknologi som man fick ifrån Skype-köpet? Det var så jag förstod det iaf men hittade inget konkret kring det genom en google…
Plockat fritt ur minnet: De hade Lync som hanterade röst- och videosamtal men som var en riktigt usel plattform med telefonväxlar och fysiska ip-telefoner och allt möjligt skräp som kändes otroligt omodernt när det lanserades 2011. Lync bytte namn till Skype for Business några år senare efter uppköpet av Skype men det var två helt separata plattformar även om viss interoperabilitet och konvergens så småningom infann sig. Sen blev SfB en del av Teams.
Jobbar på myndighet vi använder teams mest, vi har inte Skype alls, däremot zoom, vad för kommunikation som tillåts beror på vad för sekretessklass saker har.
esam har avrått fråm teams och ett antal andra tjänster, och rekomederar en del annat som jitsi och annat som går att köra onprem inget minne av att de skulle rekomendera skype. Tex försäkringskassan ska väl ha valt att drifta egna on prem för chatt, video möten och dokument delning. (jitsi, element och nextcloud tror jag)
Kassan kör Skype, helt värdelöst jämfört med Teams.
De får inte använda molnplattformar, de hostas in house i Sundsvall.
Yubico är ett annat svenskgrundat techföretag som förtjänar en plats högt upp på listan.
Att klippa en hövding är väl ändå ett importerad beteende?
Förövrigt, är det någon som förstår Klarnas ekonomi? Såg ett gigantiskt förlustbesked häromdan och tänkte ”Konkurs nästa”, men det hände ju inte.
https://www.di.se/digital/klarnas-forlust-under-2022-over-10-miljarder-kronor/
https://www.cnbc.com/2023/05/26/klarna-q1-results-fintech-firm-reports-50percent-reduction-in-net-loss-.html
https://www.affarsvarlden.se/artikel/klarna-grundaren-ar-superstolt-over-att-vi-har-atervant-till-svarta-siffror
Typ första gången de kan låtsas att de gått plus en månad. Så länge de struntar i att betala skatt? Skämtar de eller?
Jag skulle vara livrädd med den volatiliteten. De jmfr dessutom kreditförluster med omsättning, för att få ett lågt tal. Under 2022 var det dör banker under 1 promille, för kreditmarknadsföretag 0,1 promille och för Klarna….
1% 2022? 0,4% Q2 2023 och det är de stolta över?
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/finansiella-foretag-forutom-forsakringsforetag/finansiella-foretag-arsbokslut/pong/tabell-och-diagram/bokslutsstatistik-for-banker-och-andra-finansinstitut/
Så, är det rimligt att vi fortfarande har en skild ekonomi från euroländerna? Tjänar vi på det långsiktigt?
Den enda “fördelen” jag ser att kunna “föra sin egen penningpolitik” är att man kan smygsänka folkets löner.
(… och till saken hör frågan. Vilka är “vi”?
Har vi en definierad fiende så att “vi” kan definiera oss själva?)
Tja, det kan ju vara trevligt att slippa lösa ut Sydeuropa med svenska skattepengar. Oavsett hur dåligt vissa anser att Sveriges ekonomi går är det mycket bättre än Sydeuropa.
Genom att inte gå med i valutaunionen så är inte svenska skattebetalare tvungna att ge pengar till PIIGS. Sedan är det väl en annan femma att svenska politiker vill vara bäst och gärna sänker pengar för att “inte förlora inflytande”.
Gissar att vi kommer behöva det ändå, men att man inte följer sina egna regler i euro området är väl det enda som gör att jag är tveksam till att införa euro i Sverige. Men har dålig koll på hur det egentligen går.. hur många som ligger under vad man får i statsskuld och budgetunderkott mm
Huvudargumentet för euromotståndarna vid folkomröstningen var “då kan vi inte devalvera”. Varför tillfrågas inte huvudmotståndarna Leif Pagrotsky och Nils Lundgren om de känner sig nöjda nu?
Sverige har fortsatt ett stort positivt handelsnetto på i runda slängar 3% av BNP. Den låga kronkursen kommer säkerligen göra att handelsnettot ökar ännu mer. Många Svenska industrisektorer är extremt konkurrenskraftiga för närvarande.
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/makroekonomi/handel/Handelsbalans-och-tjanstebalans/
Vi tar det igen. Handelsnettot var -46 GSEK förra året. Du kan kalla det stort, jag kallar det negativt. Som importland innebär sänkt kronkurs att underskottet ökar ännu mer. Vi får se när hösten är över.
Jag gissar att du bara pratar om EU då eller? Om vi tittar på hela världen så var handelsnettot positivt på 178GSEK.
“Jag skiter i om det är sant, det är förjävligt ändå” 😉
Som jag tycker det står är det hela handelsnettot.
Jag gissar att statistiken kommer härifrån: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/handel-med-varor-och-tjanster/utrikeshandel/utrikeshandel-med-varor/pong/tabell-och-diagram/export-import-och-handelsnetto/
“Senaste månadens import- respektive exportvärden för EU-handeln är skattningar baserade på lämnade uppgifter från en större delmängd av de företag som har handel med EU.”
Summan för 2022 är mycket mycket riktigt -46 GSEK, men värt att notera är att jan-aug 2022 var -24.6 GSEK och samma period 2023 var 19.2 GSEK. En förändring på över 40 GSEK. Vad helåret slutar på får man väl se men utvecklas sep-dec på samma sätt så blir det ungefär +/- 0 för handelsnettot 2023, inget pekar på att det skulle bli mer negativt än 2022.
Ah, tack! Alltid bra med källor! 😉
Det finns alltså både handelsbalans (som är positiv) och handelsnetto (som var negativt förra året, men är positivt hittills i år). Blir inte klok på skillnaden. Är det merchanting kanske?
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/betalningsbalans-och-utlandsstallning/betalningsbalans-och-utlandsstallning/betalningsbalansen-bop/pong/tabell-och-diagram/aktuella-tabeller/betalningsbalansen2/
Är absolut ingen expert, men läser jag definitionerna så är handelsbalansen bredare där även finansiella transaktioner ingår (räntebetalningar osv).
De ingår i bytesbalansen som primärinkomster men ingår inte i handelsbalansen.
Vilket mått är mest relevant då? Handelsbalans eller habdelsnetto?
Sverige importerar saker från EU och gör något med dem och exporterar så vi har ett positivt handelsnetto globalt.
Nej, vi hade -46 GSEK i handelsnetto globalt förra året.
Det är verkligen svårt för folk att ta in att vi är ett importland numera. Självbilden lever kvar.
Än så länge i år är vi inte ett importland. Vad resultat för hela 2023 blir återstår att se.
Hmm…
Vi har två data som uppenbarligen skiljer sig åt.
(1)
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/betalningsbalans-och-utlandsstallning/betalningsbalans-och-utlandsstallning/betalningsbalansen-bop/pong/statistiknyhet/betalningsbalansen-2a-kvartalet-2023/
Och
(2)
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/handel-med-varor-och-tjanster/utrikeshandel/utrikeshandel-med-varor/pong/statistiknyhet/varuexport-varuimport-och-handelsnetto-augusti-2023-i-lopande-priser/
Enligt (1) så exporterades varor för 570,5 GSEK under andra kvartalet medan (2) summerar andra kvartalet till 518,6 GSEK.
Enligt (1) si importerades varor för 513,2 GSEK under andra kvartalet medan (2) summerar andra kvartalet till 519,6 GSEK.
Från (1):
“Varuexporten uppgår till 570,5 miljarder kronor, en ökning med 22,3 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuimporten uppgår till 513,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 6,9 miljarder kronor vid samma jämförelse.”
SCB har två händer som inte vet vad den andra handen gör?
Känns spontant lite dåligt.
De pekar på två olika saker handelsnetto och bytesbalans, bytesbalans har jag trott var det mer generellt accepterade att titta på för att avgöra hur det går. Men vilket är mest relevant om man ska fundera på kronkursens påverkan? Känns som att bytesbalansen borde vara bättre, den borde ta hänsyn till valutakurs förändringar (den stora skillnaden är väl att man har med ekonomiska transferingar i den).. men att fundera på sånt överlåter jag gärna till ekonomer..
Hur länge väntas stödköpen pågå? Eller annrolunda formulerat: hur snabbt kan de dumpa 100 miljarder kronor (i EUR/USD) ?
Det är inte fråga om att stödköpa SEK. Riksbanken är tydlig med att det handlar om att säkra kursvinster då man spekulerar om en stärkt kronkurs gentemot euro och US-dollar. Vilket handlar om ganska stora vinster. Försäljningen av US-dollar och euro beräknas vara avslutad inom 6 månader och pågår i minst 4 månader. Vilket visar på att det inte handlar om någon snabb försäljning. Man kan också se kronförsvagningen mot bakgrund av svensken stora sparande utomlands på bl a tekniktunga Nasdaq. Vilket lett till att sparare fått förutom en resa uppåt i bl a Tesla, Nvida, Apple m fl även en bra valutavinst. I o m att teknikaktier i Nasdaq verkar rätt fullvärdigare så väntas även en hel del av dessa vinster säkras och tas hem till Sverige. En slutsats kan vara att SEK återhämtar sig rätt snabbt. Risken/möjligheter finns där US-dollar betalas ner mot sek 9kr – 9,50 kr under vårkanten 2024. Det finns nog en del som kommer hedga US-dollar mot SEK. Denna möjlighet uppstår när spelet blir så uppenbart för många när sannolikheten för att kronan stärks är över 90% i spelteorin.
Hmm. Kanske dags att omvika pensionsfonderna. Å andra sidan är att spekulera i valutakurser oerhört svårt och det är lätt att utvecklingen tar en helt annan vändning.
Tack Lars för svar! Detta forum är fenomenalt! Intressant analys.
Ja det kanske blir fel att skriva stödköp (jag snodde det från bloggaren).
Jag har nämligen det konkreta dilemmat när jag ska växla en viss summa SEK som tyvärr inte går att ha kvar i Sverige (pga skitsvårt att investera när inte skriven där). Så det verkar som jag avvaktar lite mao. 🙂
https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/nyheter-och-pressmeddelanden/pressmeddelanden/2023/riksbanken-minskar-valutarisken-i-valuta-reserven/
“Valutasäkringen inleds den 25 september 2023 och ska vara helt genomförd inom fyra till sex månader.”
Tack! precis vad jag undrade!! (jag inser nu att jag hade kanske kunnat googla detta själv. Men extra tack)
Har vi inte lärt oss att EU är mer komplext än en enkel resultaträkning.
Det har väl Boris Johnson och britterna lärt oss.
Att gnälla på EU kostnaderna är ett klassiskt fall av att inte se skogen för alla träd.
Ett exempel är ju att UK nu förnedrat krypt tillbaka till EUs forskningssamarbete. Deras “level up” havererade totalt utan det etablerade forskningssamarbetet med Europa. Och nu får de betala ÄNNU mer än de betalde via EU aviften för förmånen att samarbeta.
Säg efter mig:
Sverige är ett litet import och exportberoende land i periferin av europa och världen.
Ett land som visserligen slår över sin viktklass men utan sina bilatterala samarbeten skulle vara helt oväsentligt för resten av världen.
Men ja. Vi borde vara bättre på förhandla kan man tycka.
En stor nackdel med att britterna fuckade upp var att vi tillsammans med de och nederländerna var ett “block’o’sanity”. När britterna lämnade tappade man de röster som vi behövde för att vara en röst att räkna med.
Vette fan om brunröran kan förhandla så bra heller.
Upprepar även: När svensken sparar så sparar denne till stor del i indexfonder. Ofta global och USA fonder.
Detta flödet är enormt mycket större i grunden än eventuella stödköp.
Däremot är det bra att man minskar risken från riskbankens sida och säljer av de stora valutatillgångar som man skaffat sig.
+1. Bra att du försöker städa bland anti-EU populismen.
+2. ‘Håller helt med. Det är lätt att vara populist och driva trafik till bloggen.
Skulle Sverige lämna EU skulle väldigt mycket totalt kollapsa. Britterna har än så länge haft tur.
Vad är svårt att förstå i denna mening i artikeln: “EU är helt kritiskt för svensk del dock, och de som är emot EU kanske antingen inte var vuxna före medlemskapet eller har dåligt minne.”
Ja framförallt så är mycket annat med EU viktigare än avgiften, men det hindrar inte att man kan ha synpunkter kanske framförallt om hur budgeten används. Rent ekonomiskt så tycker jag nog att det är billigt, är man emot så bör det vara på andra grunder än att det är dyrt.
“Berätta gärna vad för revolutionerande nyskapande svensk produkt eller tjänst som skapats de senaste två decennierna du använder dagligen” – jag använder Yubikey men dom flyttade ju i och för sig sitt HK till USA men jag vill bestämt minnas att det grundades i Sverige så tekniskt sett är det väl i alla fall en poäng där?
Det är bara vi nördar som använder Yubikey.
Och företag. Speciellt under pandemin blev det vanligare och vanligare att komma i kontakt med Yubikeys i tjänsten, och vid köp av vissa typer av certifikat får man numera certifikatet levererat på en Yubikey i ett brev.
Flightradar 24 😉
Och är inte marinetraffic baserad på Håkan Lans transponderuppfinning?
Skulle säga att det är tusentals svenska uppfinningar som används varje dag.
Iaf inom teknik/it så är det ofta jag stöter på mindre produkter/interface som när man googlar visar sig utvecklas av nått svenskt företag i Sthlm/småland
Men om man som bloggarn är göteborgs och malmövän kanske man inte ser det enorma it-kluster som Sthlm är
Sthlm ligger väl på tredje plats i “it-ligan” efter Silikondalen och nått till ställe om man räknar per capita.
> Och är inte marinetraffic baserad på Håkan Lans transponderuppfinning?
Jo det stämmer, i botten är det AIS även om det förmodligen vidareutvecklats massor.
Blåtand . Iofs utvecklades den bla av bekanta till mig tidigare än för 20 år sedan.
Det finns massor av produkter som utvecklas hela tiden som Sverige tjänar pengar på.
Finns massor av produkter från Skåne också. Läkemedelssektorn, om än en bråkdel av den danska har massor av produkter. Finns från hela Sverige.
Superstarka stål från basindustrin är ett exempel som gör att vi får säkrare fordon och liknande produkter.
Allt är inte IT. Problemet är att lönerna inom IT sektorn, främst fintech har ju bidragit till prisbubblan i Stockholm.
Blåtand . Iofs utvecklades den bla av bekanta till mig tidigare än för 20 år sedan.
Det finns massor av produkter som utvecklas hela tiden som Sverige tjänar pengar på.
Finns massor av produkter från Skåne också. Läkemedelssektorn, om än en bråkdel av den danska har massor av produkter. Finns från hela Sverige.
Superstarka stål från basindustrin är ett exempel som gör att vi får säkrare fordon och liknande produkter.
Allt är inte IT. Problemet är att lönerna inom IT sektorn, främst fintech har ju bidragit till prisbubblan i Stockholm.
Blåtand är en standard, inte en produkt.
Finns inga licensavgifter inblandade för att få implementera blåtand?
Jo.
Nje. Avgifterna är isf knutna till användandet av varumärket och logotypen. För detta finns avgifter och villkor framför framförallt testning mm. Ericsson är delaktiga i organisationen som hanterar detta men långt ifrån ensamma.
Varje chip har sedan egna licenskostnader men det var nog länge sedan Ericsson sålde licenser till bluetooth-chip. Eventuella Ericsson-patent har gått ut.
Det är en teknik som finns nedtecknad i en standard.
Att använda tekniken kostar pengar till de som äger den.
Så vad då kommer man snabbt till frågan vad är en produkt.
Är det tekniken blåtand som är en produkt?
Eller är det den fysiska enhet som implementerar tekniken som är en produkt?
Och då vilken del av den? Chippet? Mjukvaran? Hela “prylen”?
Potato, potäto.
Ericsson har väl tagit in några miljarder på licenser på ngt som blivit defacto industristandard.
Eller vill du bara ha betalt för dina böcker som säljs som hardcopy? Eller är det IPn som är värdet i produkten?
De flyttade väl hem igen? vill minnas att en grundarna sa det i interjun på EFN (tror ajg..) Men grundat av 2 svenskar som fortfarande har stort ägande och båda är aktiva i bolaget fortfarande.
Minecraft?
Inte jag, men ungarna.
Numera dock sålt till MS.
Det finns massvis av nyskapande svenska produkter som många använder dagligen. Vissa av dessa tjänster och produkter tar man för kanske givna och tänker inte ens på dem. Soundcloud, Truecaller, Klarna, …
Yubico är eventuellt ett exempel på att Sverige kanske inte är så bra på att ta hand om alla dessa revolutionerande företag. Jag hoppas att politiker analyserar varför så många företag av Yubicos kaliber väljer att flytta utomlands.
Truecaller är ju helt enormt i Indien. Men det är samtidigt en integritetsrisk många gånger värre än ansiktsboken.
Hur lönsamt är Klarna?
Väldigt lite lönsamt – repostar denna. Typ 10 miljarder back 2022
Förövrigt, är det någon som förstår Klarnas ekonomi? Såg ett gigantiskt förlustbesked häromdan och tänkte ”Konkurs nästa”, men det hände ju inte.
https://www.di.se/digital/klarnas-forlust-under-2022-over-10-miljarder-kronor/
https://www.cnbc.com/2023/05/26/klarna-q1-results-fintech-firm-reports-50percent-reduction-in-net-loss-.html
https://www.affarsvarlden.se/artikel/klarna-grundaren-ar-superstolt-over-att-vi-har-atervant-till-svarta-siffror
Typ första gången de kan låtsas att de gått plus en månad. Så länge de struntar i att betala skatt? Skämtar de eller?
Jag skulle vara livrädd med den volatiliteten. De jmfr dessutom kreditförluster med omsättning, för att få ett lågt tal. Under 2022 var det dör banker under 1 promille, för kreditmarknadsföretag 0,1 promille och för Klarna….
1% 2022? 0,4% Q2 2023 och det är de stolta över?
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/finansiella-foretag-forutom-forsakringsforetag/finansiella-foretag-arsbokslut/pong/tabell-och-diagram/bokslutsstatistik-for-banker-och-andra-finansinstitut/
Lika (o)lönsamt som Spotify misstänker jag.
Apples 3D-karta kan vara svensk. Även om vi inte vet helt säkert.
https://www.nyteknik.se/nyheter/apple-koper-saabs-3d-teknik/1763854
Rant varning:
Jag tycker detta exempel visar på orimligheten i prata om vad som är svenskt eller ej.
Det jobbar säkert en och annan etnisk svensk på Apple. Apple köper säkert tjänster och produkter av svenska bolag (ägda av etniska svenskar eller kanske bara registrerade hos bolagsverket/skatteverket). Det gör inte Apples produkter svenska. Eller hur?
Men vi svenskar…
(etniska, skattebetalande, passinnehavare eller hur vi nu ska definiera svenskt?)
…ingår i ett stort globalt sammanhang där nationaliteter har väldigt liten betydelse i realiteten.
Om jag är utomlands och någon frågar mig var jag kommer ifrån, så svarar jag naturligtvis Sverige med sedvanlig stolthet. Om jag sen får följdfrågan om jag gillar surströmming, snö och Abba så svarar jag naturligtvis nej på det.
Vi kan fortsätta äta surströmming och dansa runt midsommarstången och annat klassiskt svenskt. Men att försöka reda ut vad i en global ekonomi som är svenskt känns för mig ganska orealistiskt och irrelevant.
Alltså Apple ska ha köpt upp en avknoppning av svenska Saab som utvecklat en teknik för 3D-kartering för ca 1 miljard.
Klart att appen i din iPhone inte är svensk men utan Sverige ingen 3D-karta.
Sverige har trots allt en stor positiv bytesbalans på +156,8 miljarder för första halvåret. Det vi däremot sett under andra halvåret förra året och början av detta år är hur investeringar i svenska finansiella instrument minskat drastiskt medan utländska direktinvesteringar ökat dramatiskt, dvs. man dumpar svenska obligationer och köper svenska företag till vrakpriser. Trots allt så äger svenska företag och privatpersoner enorma tillgångar utomlands som är valutasäkrade och utgör en krockkudde åtminstone för de som är välbeställda.
Förhoppningsvis en produkt de flesta av oss skall slippa använda men dock viktig med tanke på kriget i Ukraina, den kännande protesen:
https://www.studietid.se/nyhetsfldet/2019/2/7/svensk-frst-i-vrlden-med-knnande-robothand
Det mest rimliga är kanske att titta över den hutlösa avgiften vi betalar till EU, minns jag inte helt fel så är det väl bara Tyskland som betalar mer för EU. Nog för att det är vettigt att stötta Polska bönder, men till vilket pris samt varför ska alltid vi betala.
Knappast sant. Rysspropaganda ….
Enligt detta sätt att räkna betalar vi tredje minst
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Offentlig-ekonomi/eu-budgeten/eu-avgiften/
Per invånare ligger vi 8 med både Finland och Danmark före oss. Men som sagt nedan.
Netto ligger vi risigt till och det kan vi skylla våra politiker på. Dålliga förhandlare (vad som ska prioriteras som gynnar Sverige) och dåliga på att dra hit imfrastrukturprojekt och forskningsinstitutioner.
Samtidigt så ska man komma ihåg att det kostar för att få mer. Du betalar ju i allmänhet 50% själv.
Så med det i åtanke så är vi för effektiva för att minska vårt netto. Men reglerna är ungefär detsamma.
Tips: Sluta klaga eller flytta till England.
Jag måste väl ändå få kritisera något utan att bli utmålad som ett rysstroll, men visst du har helt rätt – jag gick bort mig i netto/brutto till EU. Det om något bör vara ett stort jävla klagomål till EU – var transparenta i avgifterna.
Det enda som betyder något är netto. Vi, tillsammans med ett par andra nordeuropeiska länder är de enda som betalar mer i EU-avgift än vi får tillbaks i EU-fonder. Dvs svenska skattebetalare är nettobetalare till EU. Ett par länder som aldrig varit nettobetalare är Polen och Ungern. Efter 20-års medlemskap har de fortfarande inte betalt en endaste EUR för sitt medlemskap. Det är vi som pröjsar det.
Med vårt dåliga samvete efter WW2 så bjöd vi in de “fattiga kusinerna från landet”. Fullt förståeligt att vi till en början hjälper dem med betalning av avgiften, men hur länge skall vi fortsätta med det? Det börjar bli en knuten näve i fickan. Ungern är inte direkt vår bästa bundsförvant, leasing av Gripen eller ej. Nog borde våra EU-parlamentariker kunna blockera fortsatta EU-fonder till de länder som inte betalar för sig? Vetorätten? Ett medlemskap i en “exklusiv” klubb brukar ju alltid kosta. Snyltare blir snabbt ovälkomna. Faktiskt dags att vi sätter ner foten i frågan om EU-budget och bidragsberoende länder som Ungern och Polen m.fl.
Rysstroll var vänligt menat :), men det finns egentligen inget värt att klaga på just nu i vår relation till EU. Iaf. Inget som INTE gynnar ryssarna.
Enligt denna statistik: https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Offentlig-ekonomi/eu-budgeten/eu-avgiften/
Så betalar både Nederländerna, Tyskland och Irland mer. Intressant är att bruttoinbetalningen inte är speciellt anmärkningsvärd utan det är nettot som avviker. Tyder väl på att vi är dåliga på att få tillbaka pengar hit från budgeten.
ja, det är väl känt att Sverige inte är i toppklass att få EU bidrag man skulle kunna få.
kan det verkligen bli så lite som 200 spänn i månaden per inv netto..
Det räcker inte ens till två pizzor. Däremot ett Netflixabonnemang.
du får substituera lite.. 2 fryspizzor på Lidl
Har de inte haft lite “otur” med en del nya markander, men är lönsamma tex i sverige. Men de jobbar väl på att expandera och så länge någon vill ksjuta till pengar för det så.. Sen får vi väl se om deras case håller med lite mer normala räntor. Det känns som att de har lämnat affärsiden att de ska leva på att kunder missar att betala pga oklara utskick, blivit mer seriösa helt enkelt. Jag har inte glömt så fortsatt inte kund mer än lite motvilligt när någon har valt att bara ha klarna som alternativ.
klarna alltså.. det var tänkt som ett svar..
Därför i Sverige betalar vi våra skulder. Då funkar deras affärsmodell.
Innovationen i Spotify och Klarna ligger dock inte i tekniken utan marknadsföringen/affärsutvecklingen/whatever. Detsamma är sant för mycket annat inom konsument-internet.
Håller inte med helt.
Tycker att de båda har nätverkseffekter och till viss del first mover advantage.
Det stämmer att de avgörande mekanismerna bakom framgången för både Spotify och Klarna kan beskrivas som “nätverkseffekter” men dessa uppstod inte genom teknik-innovationer.
Spotify lyckades exempelvis trolla fram licensavtal från de tre stora media-ägarna (Sony, Universal, Warner) under en tid då inte var uppenbart att musik-streaming skulle bli vad det blev.
Vitt snus! Snabbväxande exportsucce från Sverige. Nu i 40+ länder, skapat över 1000 nya jobb enbart inom själva tillverkningen. Högt förädlingsvärde och höga marginaler – ger goda skatteintäkter i flera led. Katalysator för minskningen av cigarettrökningen (inga cigaretter har heller producerats i nämnvärd omfattning i Sverige de senaste 20 åren = en direkt ökning av inhemskt produktionsvärde)