Denna artikel innehåller reklamlänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Börsveckan inleds blodrött i de asiatiska tidszonerna efter en negativ vecka. Kronan faller hårtSom välkomnande tillbaka till jobbet efter semester så spikar elpriserna nu mellan klockan 08 och 09 och elpriserna är tillbaka på höga nivåer i SE3 Skåne.
Börsveckan som gick var negativ och OMXS30 gick -0.28% på veckan efter -0.89% i fredags. OMXSPI gick -1.04% i fredags, men min feed har strul så utvecklingen för veckan kvittar där.
Kronan faller återigen hårt och dollarn kostar nu 10:86 SEK och euron 11:87. Detta drar upp guldpriset till 667:- SEK per gram.
Bakomliggande svagare krona är antagligen stigande amerikanska marknadsräntor där 10-åringen fortsätter uppåt och nu ligger på 4.16% medan tvååringen stiger till 4.89%. Någon expert menade härom dagen att den amerikanska tioåringen ska vidare upp till 4.50%.
De amerikanska börserna föll också i fredags och på veckan gick S&P-500 -0.31% på veckan medan Nasdaq 100 gick -1.62% förra veckan. Bland FAANGST-aktierna gick Tesla sämst förra veckan med -4.42% följt av den svenska MP3-sajten Spotify på -3.77%.
I de asiatiska tidszonerna är det nu blodrött under måndagsmorgonen.
ASX 200 -0.87%, Hang Seng -2.19%, KOSPI -0.89%, Nikkei 225 -1.10% och Straits Times -1.76%.
Mina Lysaportföljer (reklamlänk) backade med -0.49% fredag – fredag med en fördelning 80% aktier 20% ränta.
Idag måndagen den 14:e augusti anses generellt vara första riktiga arbetsdagen efter sommarsemestern, även om en del skolor och gymnasier först börjar nästa måndag.
Med de så välkomnas svenskarna tillbaka till höga elpriser igen. Just nu i skrivande stund mellan 08 och 09 kostar elen 120 öre per kWh i södra rikshalvan med elhandelsområdena SE3 och SE4 och för ca 90% av svenskarna. Mellan 09 och 10 kostar sedan elen 106 öre per kWh för SE4 inklusive Malmö medan priset faller tillbaka till 31 öre i resten av landet.
Kort sagt blir morgonkaffet på jobbet dyrt, liksom när 100 000-tals tjänstemän slår på sin dator för första gången på flera veckor för att surfa in här på bloggen.
Därmed är sommarens låga elpriser över. Vi får nu en liten försmak med medelpriser på 25 öre per kWh i norra rikshalavans SE1 och SE2, 29 öre per kWh i SE3 med Göteborg och Stockholm och 62 öre i SE4 med Malmö. Sedan kommer priserna antagligen fortsätta att stiga under augusti och september och priserna från SE4 börja krypa upp i SE3.
Återstår dock att se om det blir något elprisstöd i år. Tidölaget har ju redan vunnit valet så några löften om stöd har inte getts för denna vinter.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat (reklamlänk) via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring (reklamlänk), och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
80 kommentarer
Jupp, vardagen är tillbaka och imorgon kommer inflationssiffrorna för juli, fler än jag tror de kommer börja krypa uppåt igen mot vintern. Blir spännande. Not.
Gott så, låt höstspäkningen börja! Törs vi se fram emot elpriserna stabilisera sig runt 1,5:-, ett par schyssta snabba räntehöjningar av RB som vi inte trodde skulle komma, en fortsatt kraftig prisökning på framför allt mat men också allt annat och att kronan tappar 20-25% till mot dollar och euro.
Ja, vi får väl se. Alla förväntar ju sig att inflationen ska falla, men om kronan fortsätter falla så blir det si och så med det.
Inflationen kommer knappast att falla på ett betydande sätt innan kronan stärkts och enda sättet för det är att RB höjer räntan mer än ECB/FED/BOE.
Eller ja. Inflationen mätt som KPI-ökning på 12 månader kan falla om kronan är kontant svag i över ett år så klart. Då blir vi bara konstant fattigare. 🙁
Inflationstakten, det som i dagligt tal kalas för inflationen och som Riksbanken reglerar mot, har sjunkit kraftigt sen toppen i slutet av 2022.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/konsumentprisindex/konsumentprisindex-kpi/pong/tabell-och-diagram/konsumentprisindex-med-fast-ranta-kpif-och-kpif-xe/inflationstakten-enligt-kpi-och-kpif/
Har du något eget mätetal MBL?
Tror utan att veta, kronan förblir svag så länge som våran överskuldsättning fortsätter på bostadsmarknaden. En gång i tiden hade vi 500 procent i ränta utan att kronan framstod som särskilt attraktiv.
Tror att det är nödvändigt att priserna stabiliseras på +1:- kWh för att någon överhuvudtaget vill bygga ny elproduktion. Ser fram emot några nya kärnkraftverk, gärna SMR. Men de kommer nog inte att byggas utan garanterat höga elpriser.
Med en så stor andel kraftigt väderberoende elproduktion som vi har just nu så skulle jag tro att det dröjer innan elpriserna stabiliserar sig på någon siffra alls…
Är man så nervös lagd så kan man alltid binda priset på en stabil nivå. Att priset annars varierar från timme till timme allt eftersom produktion och konsumtion också varierar är så att säga annars inbyggd i auktionsförfarande. Det är liksom en feature och inte en bugg.
Jag har själv bundet elpris, med ett långt avtal. Hade tur och band innan Ryssland gick till fullskaligt angrepp i Ukraina med allt vad det innebar, tyckte att det var dyrt då men fortfarande hanterbart, nu är det billigt istället. Rådde flera bekanta att starkt överväga att binda när det fortfarande gick att binda på hyfsat lång tid för i storleksordningen kanske 70-80 öre/kWh eftersom jag såg framför mig både en högre normalprisnivå och större volatilitet. Min egen motivering till att binda var att jag såg framför mig att volatiliteten (och i någon mån de höga priserna) vi då hade sett under två vintrar inte skulle kommas till rätta med i brådrasket.
I dagens situation skulle jag förmodligen välja timspotpris istället och se till att bygga upp en hyfsad buffert för vinterns elräkningar. Olika projekt för att ytterligare få ner mängden el jag behöver köpa står på att-göra-listan. 🙂
Man kan i alla fall binda sitt elpris nu på 1 år 118 öre i SE3.
Hörde en som hade bundit i panik sitt elpris i flera år på 2,50kr+. Måste kännas rätt surt.
Elbranchen känns rätt smutsig i hur de säljer. Redan när priset var kring 170 öre i SE3 såg jag annonser på diverse sociala medier om att nu var minsann det bundna priset lågt och det kanske vad dags att binda.
Men är det inte den knäppa elmarknaden som påverkar våra priser också? Dvs om vi har överskott på el och vi säljer dyrt till tyskarna så blir det dyrt för oss också oavsett om elen kommer från vind, vatten eller kärnkraft?
Är det inte meningen att bidraget för energiomställning helt ska ersätta det tidigare elstödet? Rimligt i så fall?
https://www.boverket.se/sv/bidrag–garantier/bidrag-for-energieffektivisering-i-smahus/
Den här nyckelmeningen gör ju bidraget meningslöst för de som sedan tidigare har en värmepump, men som ändå bor i ett gammalt och dragigt hus:
“Du kan också ansöka om bidrag för åtgärder på klimatskärmen, men bara om du först fått bidrag till åtgärder på värmesystemet i samma hus.”
Förstår inte riktigt varför det är så? Det blir ju samma klimatnytta att tilläggsisolera ett gammalt hus oavsett om värmepumpen är befintlig eller om värmepumpen skaffas först i morgon med stöd?
Vår luft/vattenvärmepump är tio år gammal och sänkte väl vårt hus förbrukning från (bedömt) 25 000 kWh om året till 16 000 kWh. Men då är ju taket i princip helt oisolerat. Vi hade säkert kunna spara ett par tusen kWh om året på olika former av tilläggsisoleringar. Vi hade väl tänkt utföra dem ändå, men om nu andra får bidrag för samma åtgärd känns det ju lite surt om vi inte får det bara för att vår värmepump är befintlig.
Trist för mig då som byggt en nytt välisolerat hus med frånluftsvärme. Varför ska den som varit duktig och investerat (indirekt) betala mer för elen?
Jag kan inte påstå att jag följer med i vad du vill ha sagt. Menar du att det skulle vara orättvist att du som har ett modernt, välisolerat hus (som förmodat kostat mer för dig att bygga än för oss att köpa ett gammalt, dåligt isolerat hus) inte får några bidrag medan de som genomför energieffektiviseringar i äldre hus får det? (Förutsatt att man inte redan investerat i en värmepump då)
Som det är nu så får ju varken du eller jag några bidrag. Om man däremot köper ett dödsbo kommer man kunna få bidrag för att isolera taket, om man dessutom uppgraderar den direktverkande elen med en värmepump (så det förutsätter ju att döingen inte varit förtänksam gjort detta innan frånfället).
Jag menade inte att jag ville ha ersättning för den 10 år gamla investeringen i min luftvattenvärmepump, som är befintlig. Precis som att du inte skulle få ersättning för isoleringen som du har i dina väggar och tak, som är befintlig. Däremot förstår jag inte varför man kan få ersättning för tilläggsisolering av klimatskalet, men BARA om man dessutom fått ersättning för att uppdatera sitt värmesystem. Klimatnyttan för tilläggsisoleringen av ett givet hus torde ju vara samma oavsett om det är skattemedel som har finansierat byggnadens värmekälla eller inte.
För min del behöver det inte utgå några bidrag för dessa åtgärder heller, men om det nu blir tvingande myndighetskrav på att man måste tilläggsisolera gamla befintliga hus för att uppnå vissa gränsvärden i och med EUs nya klimatpaket tycker jag kanske att det kan vara lämpligt med nån form av ersättning till de som drabbas av denna (retroaktiva) lagstiftning.
Morsan hade ju skaffat bergvärme nu i juli, undrar om det också går att få bidrag för eller om det är “fel” typ av energieffektivisering.
Om din mors hus saknade värmepump tidigare (och var uppvärmt med direktverkande el eller gas) och beställningen av bergvärmepumpen gjordes efter 8 november 2022 så borde det vara möjligt att söka bidrag. Kan ju vara värt att undersöka. Spontant låter det som “rätt” typ av åtgärd.
Det ser ut att gå, installationen var nu i juli så ska nog få till det, var halva materialkostnaden upp till 30.000 som gäller och det kommer man ju fort upp i för en installation på uppemot 200.000.
Kontaktade dem nu och de säger att bergvärme ska gälla.
Fint då man kan plötsligt få spara upp till 30.000 då!
Grattis i förskott! Man ska väl inte ropa hej förrän pengarna är på kontot men ett oväntat tillskott är ju aldrig fel!
Fundering från en okunnig. Stigande räntor innebär ju lägre priser på de underliggande obligationerna. Kan man som institutionell investerare ta en position där man vinner på det? Gå kort obligationerna på något sätt så att man går plus netto om räntan stiger?
Funderar på varför den där experten går ut just nu och säger att amerikanska tioåringen ska upp ytterligare 30-40 punkter. Kanske bara är överdrivet cynisk.
Spekulation i ränteobligationer anses väl vara i liknande svårighetsgrad med valutaspekulation. Ren tur om man lyckas… Går räntorna upp, faller obliagtionerna baserat på deras löptid. Och vice versa.
För övrigt just detta jag ogillar med art äga långa räntepapper.
Kan låta tryggt men vi minns väl alla Coronavåren när Lysa blockerades pga att någon av räntefonderna saknade pris.
Spiltan. Aldrig förlåtit Spiltan för det. Jag hade i princip alla mina likvider upplåsta i Spiltan Räntefond Sverige och Spiltan Högräntefond, samt Lysa, både i företaget och privat.
Likvider i räntepapper inte likvider.
Kontanter är också räntepapper men likvida. Pengar på bankkonto är näst bäst.
Är kontanter verklige likvida?
Inte överallt på stan i alla fall!
Kommer du med en större bunt sådana till banken är det väl oklart om den tar emot dem?
Nä, kontanter är mindre värda än kontopengar, eftersom man inte kan handla för dem överallt och inte kan sätta in mer än 10 000:- av dem på banken.
Håller helt med. Aldrig splitan. Lägger inga stålar där längre. Blev surt låst där med.
Det har senaste veckan snurrat siffror om sysselsättning och ekonomiskt bistånd.
Sysselsättningen är är på högsta nivån sedan mycket länge.
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Sysselsattning/Sysselsattningsgrad/
Förklaras med att främst utlandsfödda får jobb i större utsträckning och det skiljer mindre och mindre mellan födda i Sverige och födda utomlands.
Andelen som får ekonomiskt bistånd (socialbidrag) är också lägsta på länge – faktiskt sedan det började mätas:
https://www.scb.se/pressmeddelande/antalet-personer-med-bidrag-lagsta-sedan-matningarna-borjade/
Såg detta också. Undrar om det är så bra som det verkar? Kanske är det fler som deltar i diverse “program” och därmed får sitt bidrag från staten istället? Dvs bara ett annat konto som belastas.
Förstå mig rätt. Jag tycker detta är bra nyheter, men jag har en liten djävul på axeln som undrar om det verkligen är så bra som det verkar. Att det absoluta antalet bidragstagare minskat samtidigt som befolkningen ökat kraftigt genom asylinvandring tycker jag låter helt sensationellt.
Läs länken till SCB. Undersökningen inkluderar alla typer av bidrag. Och den inkluderar att räkna deltidsbidragstagare.
“Det är för jävligt i alla fall”.
Nä, statistiken är korrekt.
Och innan någon börjar yra om att det räcker att jobba en timme för att vara sysselsatt så lägger jag denna länk för vidare läsning:
https://cornucopia.se/2019/12/sysselsattningen-97-av-vuxna/
Det är ungdomar och pensionärer som jobbar färre timmar än 20 i veckan. Bland vuxna 25 – 65 jobbar 97% 20 timmar i veckan eller mer och i åldern 45 – 54 99& 20 timmar eller mer.
Jag ställde bara en fråga. Ingen anledning att vara sarkastisk.
Det som är avgörande är graden av självförsörjande, dvs. om sysselsättningen utgörs av “riktiga” anställningar eller om det rör sig om lönebidrag för arbete.
Ska man gå på Svenskt Näringslivs siffror är 4 miljoner personer självförsörjande:
“För att beräkna antalet personer som är icke självförsörjande har endast individer som är i arbetsför ålder (20–64 år) inkluderats. Personer som har studiemedel ingår inte i måttet. Till självförsörjande räknas personer som har en bruttolön över 186 000 kronor per år (15 500 kronor/månad) eller som är klassade som företagare.”
[ https://www.svensktnaringsliv.se/utanforskap/ ]
Entreprenörsforum har även en intressant skrift om kopplingen mellan självförsörjningsgrad och ursprung/utbildning/mm:
“I genomsnitt var de som kom till Sverige under 1980- och 1990-talen från
länder utanför Europa eller från Nordamerika självförsörjande 2016. Däremot
var de som kom under 2000- och 2010-talen i genomsnitt inte självförsörjande
2016. ”
[ https://entreprenorskapsforum.se/wp-content/uploads/2021/10/Grad_av_Sjalvforsorjning_Web.pdf ]
Svärjisar levererar alltid!
Utmärkt.
Då är det bara för näringslivet att höja deras löner.
Deras definition av “självförsörjande” är bisarr.
@utvandrare 11:43, vilken definition av “självförsörjande” skulle du använda istället?
En enkel definition vore att den som betalar mer skatt än de genomsnittliga offentliga utgifterna per capita är självförsörjande. Jag gissar att det händer vid en inkomst på typ SEK 400k/år.
@utvandrare 12:13, låter som ett riktigt hästjobb med den sifferexercisen per kommun. Samt vad är definitionen av skatt? Var ska t.ex. moms räknas, på kunden som betalar eller på företaget som administrerar åt Pappa Staten?
@HEASM66
Hade du någon intressant kommentar till det jag skrivit, eller var det enklare med invektiv?
@UTVANDRARE
Det finns som sagt ingen vettig definition för när en person är självförsörjande. Svenskt Näringslivs siffra är dock lågt satt, dvs. sannolikt är fler ej självförsörjande.
Jag vet ungdomar som bor och lever själva med 10 000:- i månadslön, dvs 120 000:- om året. Det är självförsörjande anser jag, men tydligen inte Svenskt Näringsliv. Innan man dragit på sig vuxenlivets all overhead behöver man inte 15000 per månad.
@Grävlingen, man behöver inte krångla till det så mycket – målet är väl att räkna ut ungefär hur många som betalar för sig själva, inte att exakt identifiera vilka som gör det. Då tänker jag att de som har inkomst över snittet (egentligen skatt över snittet, men det är krångligare att räkna på) är de som betalar sin del av de gemensamma utgifterna och alltså är självförsörjande, på ett ungefär, vilket torde vara lite mindre än halva befolkningen. Dock fattar jag inte vad man ska använda den här informationen till, annat än agitation.
@UTVANDRAREN
Det är väl alldeles uppenbart att självförsörjning grad är ett bra komplement till sysselsättningsgraden, eftersom fler nettoskatteinbetalare ger högre välfärd (dvs. ett bra mått på hur det går för Sverige).
Sysselsättningsgraden kan ju dessvärre trixas till med politiska arbetsmarknadsåtgärder.
Såvitt jag förstår ingår bidrag riktade till enskilda individer. Till exempel bidrag som ges till arbetsgivare för att anställa personer som annars hade varit arbetslösa ingår väl inte. Hur det skulle påverka statistiken att inkludera också sådana bidrag har jag ingen aning om, men det är en högst relevant fråga. (Om jag fattat rätt )
Ok, tack. Jag hade tidigare bara läst någon medianotis som var betydligt mer kortfattad.
Ja, men det är ju fantastiskt. Förutsatt att alla olika program och pysselsättningar är med i statistiken. Men det verkar ju så.
Att 11 % av arbetsföra befolkningen lever på bidrag är ju fortfarande högt, men det går i alla fall åt rätt håll.
Ska blogga om det någon dag. Kommer göra massa svärjisar upprörda.
Det ser jag fram emot!
Det ser jag också fram emot.
Om verkheten beskrivs på ett korrekt sätt finns ingen anledning att bli upprörd.
Här ovan ser vi dock exempel på motsatsen. Kritik mot en viss verklighetsbeskrivning bara baserat på vad den visar.
Nu är det ju inte bara “bidrag” som ingår där och heller inte “heldtidsbidragare”
Sjukpenning, Sjuk- och aktivitetsersättning, Arbetslöshet, Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, Ekonomiskt bistånd och Etableringsersättning.
Om det på en arbetsplats med 10 anställda finns 2 personer som av någon anledning är sjukskrivna på 50% vardera så står bara dessa två personer för 10% “bidragsberoende” trots att de jobbar 50%.
Sjukpenning etc är en försäkring som har betalats av arbetsgivaren, inte bidrag.
Arbetsgivaren betalar sjuklön de två första veckorna till den som är sjukskriven. Därefter betalar försäkringskassan sjukpenning baserad på den sjukskrivnes sjukpenninggrundande inkomst (i ett visst antal dagar; därefter blir den sjukskrivne “utförsäkrad”).
Vem som betalar “sjukförsäkringen” är en tolknings- och definitionsfråga. Den är en del av arbetsgivaravgiften som en arbetsgivare måste betala in till statskassan. Man kan argumentera för att det är en del av den anställdes lön som denne inte disponerar eftersom lagstiftningen tvingar arbetsgivaren att betala för den anställdes sjukförsäkring.
Det är lite tveksamt om den obligatoriska sjukförsäkringen verkligen är en försäkring. Kopplingen mellan premiens storlek och utfallet av sjukförsäkringen är ganska svag.
Antalet asylsökande förra året var en tiondel av 2015, och Sverige har haft färre asylsökande sammanlagt efter 2015 än Sverige hade under 2015, så andelen bidragstagare i befolkningen som helhet bör påverkas mer av vad som händer med de personer som invandrade under rekordåren 2014 och 2015 än av mer nyligen invandrade bidragstagare.
Jag tänker att en betydande orsak till att sysselsättningen är så hög är att reallönerna gått ned kraftigt som en följd av kronfallet, så om kronan skulle stärkas finns en risk att utvecklingen går åt andra hållet. Historiskt har ju Sverige också föredragit höga löner och hög arbetslöshet framför låga löner och låg arbetslöshet.
Var det någon som sa högkonjuktur?
För det är vad de ekonomiska indikatorerna luktar för mig med undantag av BNP möjligtvis.
Ja ännu verkar folk handla som aldrig förr. Epatraktorerna (a-traktor) här når nya höjder där en Nissan Navara inte längre duger som pickup. Nu ska det vara amerikansk V8 eller några år gammal Audi/BMW.
Vissa har uppenbarligen gott om pengar medan andra verkar vänta med spänning (inte) på hur räntan ska utvecklas.
Det här med att “rörlig ränta är billigare över tid” verkar folk glömt att stoppa undan mellanskillnaden i ca 20 år.
Ser och hör en del nyligen separerade par som inte får sina villor sålda, trots underpris mot lån.
Det blir en spännande höst.
Men det blir nog som vanligt mest synd om barnen.
> Ser och hör en del nyligen separerade par som inte får sina villor sålda, trots underpris mot lån.
Som bloggaren här brukar påpeka med jämna mellanrum. En av de bästa investeringar man kan göra är att investera i sitt förhållande (om man har något och det är bostad med i bilden).
Samtidigt är ekonomer förvånade över att räntehöjningarna inte bitit mer på inflationen.
https://tt.omni.se/darfor-kan-inflationen-vanda-upp-igen/a/wAL18A
“Skulle du frågat mig för ett år sedan hur stora effekterna av de räntehöjningar vi haft skulle bli på hushållens konsumtion så skulle jag sagt att de blivit större. Och framförallt hade jag sagt att arbetsmarknaden hade kylts av mycket mer, säger chefsekonomen Christina Nyman.”
Ser dystert ut för bolånetorskar som förväntar sig stora sänkningar av räntan inom snar framtid.
Fast att förvänta sig det är väl mest önsketänkande, man får nog vara nöjd med om vi kan fortsätta ha låga räntor. Vi ligger rimligen fortsatt under normala räntenivåer, många hävdar att det är helt orimligt att titta på räntor från förr. Jag hävdar att över tid måste en normal ränta rimligen vara genomsnittat över tid.. Säg 100år eller vad man nu har tillförlitliga siffror över. Visst saker ändrar sig och framtiden blir inte som förr men kommer å andra sidan massa saker vi inte kan förutse nu..
Förra veckan verkade ju bankekonomer m.fl. överens om att räntan inte börjar sjunka förrän sommaren 2024. Ny vecka, nya prognoser, förmodligen, men det är ändå ett scenario man borde planera för.
Räntan kommer rimligtvis inte sjunka än på några år om vi inte ska ha en fortsatt hög inflation. Men då lönerna inte hänger med upp så är enda resultatet av det att vi blir fattigare. Fattigare inhemskt räknat och jättemycket fattigare om man jämför med omvärlden.
Men det kanske bara är bra, att vi kapar det upplevda sambandet mellan välmående och konsumtion?
Det går alldeles utmärkt att leva enklare och samtidigt må bättre.
Vi behöver vara rika för att finansiera vår gemensamma välfärd, främst hälso- och sjukvård.
Välstånd är dessutom grunden för ett civiliserat samhälle.
Meh! Vad hon missar är att priserna sätts internationellt och därmed är den största bidragande faktorn vår växelkurs eftersom den är flytande mot världsvalutor.
Höjer man räntan mindre än omvärlden så får man de här effekterna. Kn en simpel ingenjör räkna ut det så borde väl en chefsekonom kunna det. Annars kan jag ta det jobbet istället.
Vårt lands sandlådenivå på penningpolitiken och vår skvalpvaluta talar sitt tydliga språk i statistiken. Sverige är som ett självspelande piano när det gäller ekonomin. Våra smarta beslutsfattare, fack och arbetsgivare har löst den här ekvationen som de tycker är alldeles förträfflig. Kanske är det så vi kallar den för den svenska modellen. Vi prioriterar arbete till alla och priset för detta är att vår valuta ser till att hålla konkurrens nivån per automatik den sjunker i takt med att vi inte kan konkurrera med produktivitet. Vi ser till att ökande ränteutgifter kan betalas med löneökningar lagom anpassade. I slutändan blir alla svenskar fattigare i relativa mått jämfört mot de stora ekonomierna. Jag tror dessvärre att om vi skulle ansluta oss till euron så skulle det bli ett smärtsamt uppvaknande för många. Men en befrielse för andra. Exportindustrin roll skulle vara svår att hantera som löneledande.
Nu är väl finska reaktorn i bruk och bör kunna motverka skenande elpriser i vinter?
Gaslagren har väl också fyllts på?
Jag förstår att det är den verkliga världen men har man överhuvudtaget tittat på prissättningen på Nordpol, att den dyraste timmen per dag sätter priset?
När det var mellan 30-40 öre är det väl ingen som bryr sig men när det är kronor är det stora pengar.
Har man funderat på att strypa exportkranen?
Fri prissättning i all ära men att först lägga ned 6st reaktorer och sen sälja el till europapriset också till invånarna är spännande. Många länder har ett pris för landet och ett för exporten.
Där vi bor var det många som tömde sparkontona för att ha råd förra vintern, en del har flyttat in i (för små) hyresrätter med fjärrvärme med familjen vet jag och dom flesta har väl köpt ved och har en fungerande eldstad vid det här laget.
Större investeringar har inte folk härute råd med, fortfarande vanligt med direktverkande element, en luft-luft pump och nån kamin.
Själv tror jag att de flesta har alla möjligheter i världen att dra ner på sin elkonsumtion om det blir dyrare; det viktigaste är väl snarare att sänka värmen i lägenheter så att vi inte får en privilegierad bidragsklass som kan ha det varmt och skönt på andras bekostnad (med öppna fönster för al jazeera-parabolen).
Att den dyraste timmen på dygnet sätter priset för elen är en missuppfattning.
* Vid timpris betalas förbrukningen för varje enskild timme till den timmens pris.
* Vid tillsvidarepris räknas priset ut så att din förbrukning fördelas ut över dygnet efter en standardiserad användningskurva och ett typ av medelpris räknas ut.
Används det inte mest när elen är dyrast men det kanske är rättvisare än att summera ihop och dela på 24?
Tack för förtydligandet.
Vet inte hur fördelningskurvorna ser ut men även om de förutsätter att du förbrukar mest mellan 8-9 och 17-18 (mitt antagande) så antas inte att 100% av din förbrukning sker då.
Det är inte några fasta födelningskurvor utan den faktiska fördelningen aktuell månad för kollektivet som har dessa månadsprisavtal.
Jag skrev inte fasta, men du har rätt. Poängen var dock att man inte betalar dagshögsta priset för sin el.
Nej, du kan i princip glömma att den finska reaktorn kommer påverka elpriset.
Så fort ett kol eller gaskraftverk startas i Estland, Lettland, Litauen, Tyskland, Danmark eller Belgien så sätts systempriset av det marginalpriset.
Vi kan inte lösa kontinentens energiproblem och elpriser från Norge, Sverige eller Finland – tyvärr.
Man hoppas regeringen nu går fram med förslag om att ta bort de orättvisa fyra elområdena som skapades.
Områdena utformades under en tid då vi hade fyra extra fullt funderande kärnkraft i söder.
Nu när dessa är nedlagda så är ju systemet oerhört snedvridet.
Varför ska vi i söder nu betala mer för elen när våra politiker lagt ned fyra fungerande kärnkraftsverk?
Varför ska de i norr betala mindre när vi i söder via vår skattesedel bidragit med att bygga upp kraftverksdammarna?
Nu måste Sverige enas och inte splittras . Det måste vara ETT pris över hela landet och ett pris utåt för exporten.
Så logiskt och självklart. Vart har all sunt förnuft tagit vägen?
Ett elområde innebär inte att SE4 får det billigare, det betyder bara att det blir SE4’as pris i hela landet.
Ty nu är SE4 budområde för försäljning och inköp från DK1, DK2, DE, PL och LT.
Och det är de köpr och säljbuden som bestämmer priset.
Med ett enda elområde i Sverige så blir hela Sverige ett budområde, och då blir det som är ett pris i bara SE4 idag blir då samma pris i hela Sverige.
Det kan inte funka på annat vis, tyvärr.
I morgon har jag 25 öre snittpris med Tibber i SE3. Vindkraften levererar som Per Bolund sa. Elker så är det vattenkraften för det har ju regnat mycket
I vinter har du 2-3 kr i timmen när det INTE blåser. Vindkraft är inte ett pålitligt energislag. Företag kan inte planera sin produktion utefter hur det blåser.
Vi behöver planerbar energi, det var det som byggde vår välfärd en gång tiden.
Nu får företag lägga ner i stället tack vare idiot beslut av tidigare vänsterregering att lägga ner 4 fullt fungerande kärnkraftverk.
Det spelar ingen större roll för vårt elpris att vi lagt ner 4 rektorer (inte kärnkraftverk, vi har inte lagt ner något kärnkraftverk sedan Barsebäck 2005).
När Danmark får högt elpris så budar de i SE4 för detta pris (de vill köpa så billigt som möjligt, men är beredda att betala upp till det pris de har i sitt elområde, eller beredda och beredda, de kommer betala just det priset, vare sig mer eller mindre).
Och som ett intressant faktum kan du även kolla och se att under 2013-2020, då vi lade ner O1, sen O2, sen R2 och till sist R1, så har vi hela tiden, för varje år som gått, importerat mindre, exporterat mer, och importerat under allt färre timmar under året.
Och elpriset har i stort sett varit samma, eller t.o.m gått ner hela tiden fram tills R1 lades ner.
Tänk att så fort vi hade lagt ner 3 st kärnkraftverk (O1, O2, R2) så fick vi året efter de lägsta elpriserna som vi haft på över 15 år.
Det om något borde göra att du inser att den priskoppling du försöker göra mellan antal reaktorer i Sverige och elpris inte finns.
Priset sätts på ett helt annat sätt, på ett helt annat ställe.
Förövrigt var O1 och R2 dödsdömda.
O1 har aldrig fungerat bra, mycket krångel, den Svenska kärnreaktor som har haft en mycket dålig kapacitetsfaktor i alla år, ett riktigt sorgebarn. Och den skulle varit över 50 år gammal idag, den skulle ha lagts omedelbart efter att uppgraderingen av O2 varit klar, på rent kommersiella grunder.
Och R2 hade en i princip oreparerbar korrosionsskada i bottenplåten på reaktorinneslutningen.
Den var egentligen redan stoppad för fortsatt drift, men efter en del akut underhåll, noggranna undersökningar och röntgenundersökningar så fick R2 ett tillfälligt drifttillstånd fram till 31/12 2019, då den sen lades ner.
Men O2 och R1 hade fortsatt kunnat gå idag, och det är ju tråkigt att de stängts ner, om inte annat så har det vaskats otroliga mängder kapital där, och klimatet gjordes en björntjänst.
Dock hade det inte påverkat elpriser i någon nämvärd omfattning.