Med energiteknikbidraget och den förmånliga kapitalbeskattningen av avkastning på bostaden är det skattemässigt gynnat och ger mycket till extremt bra avkastning att investera i hembatterier och koppla dessa till lastbalanseringstjänster för elnätet som Checkwatt. Avkastningen är så extrem att det knappast kommer bestå.
I det tysta pågår en utbyggnad av frekvensstabilisering i elnätet genom batteribanker, inklusive så kallade hembatterier. Tjänsten Checkwatt är möjlig för privatpersoner att ansluta sig till och man överlåter då kontrollen över hembatteriet till tjänsten för att använda för frekvensstabilisering av elnätet.
Exempelvis skulle ett batteri på 16 kWh kunna 33 000:- SEK om året i avkastning utifrån CheckWatts beräkning, som baserar sig på ersättningsnivåerna från 2020 tills idag. Det betyder förstås inte att dessa priser består framöver.
Förenklat skulle 16 kWh kosta 160 000:- SEK, men energiteknikbidraget betalar hälften, så kostnaden är då 80 000:-. Givet att man som solcellsägare redan har en växelriktare som stöder batteri blir det inga ytterligare kostnader och den teoretiska avkastningen blir då 33/80=41%. På två och ett halvt år har hela investeringen betalat sig och kvar sitter man med ett avbetalt hembatteri. Tills dess avsäger man sig batteriet och kan inte använda det för att hantera elförbrukningen i hushållet.
Särskilt som man ju får ha 40 000:- SEK + 20% av intäkten som skattefri inkomst på bostaden. Överstigande del beskattas med 30%, vilket totalt sett gör detta väldigt skattemässigt gynnsamt. I exemplet ovan betalar man ingen skatt alls.
Det här är så förmånligt att det knappast kan bestå. Tidölaget kommer väl över en natt stryka energiteknikbidraget, likt man gjorde med bonusdelen av bonus/malusbeskattningen av nya bilar, och framför allt så är nu köerna till Checkwatt och beställningen av batterier så långa att man antagligen inte får sin leverans förrän lönsamheten gått ner rejält i takt med kapacitetsutbyggnaden.
Det finns också bolag som nu investerar i hela batteriparker, för att ansluta direkt till stamnätet och direktupphandla frekvensstabiliseringen mot Svenska Kraftnät. Således bör priserna falla framöver, men totalt sett är alltså detta inte negativt för samhället, då batterierna bidrar till ett stabilare elsystem och balanserar ut under- och överkonsumtion när elnätet riskerar få för hög eller låg frekvens.
Men de som hann in i systemet medan det fortfarande var extremt lönsamt är bara att gratulera. Samtidigt har inte Tidölaget löst några problem med Sveriges elsystem. Nya reaktorer har vi inte på 10-15 år och det som händer härnäst är ytterligare en kabel från Skåne till Tyskland, vilket kommer höja elpriserna i SE4 ytterligare och åtminstone vintertid även dra med sig SE3.
Elförbrukningen kommer dessutom fortsätta öka och i SE4 motarbetar särskilt länsstyrelsen i Skåne ny kraftproduktion i länet i sin lokala unika tolkning av Sveriges lagar, fastän länsstyrelserna ska vara neutrala opartiska representanter för staten ute i provinserna.
83 kommentarer
Man behöver även en styrenhet för att ansluta sig till Checkwatt, kostnad drygt 15 000. Men fortfarande ett bra avkastning än så länge.
Visst.
Frågan är väl hur snabbt man förbrukar / degraderar batteriet, för det skulle snabbt kunna bli många laddningscykler. Finns det någon statistik eller beräkningar någonstans på detta?
Om batteriet endast används för SVK’s stödtjänster cyklas det inte förutsatt att batteriet är 1C. Det innebär att batteriet utgår från en laddning på 50% SoC (state of charge) för att sedan fyllas eller laddas ur under max 20 minuter. Då finns 10 minuters laddning / urladdning kvar. I ett stödtjänst-scenario med rätt batteri sker alltså inga kompletta laddningscykler varvid ett sådant batteri bör hålla länge.
Statistik finns på svenska kraftnäts sida Mimer.
Det skall tilläggas att många batteri-växelriktarkombinationer inte är kompatibla med alla stödtjänster. Stödtjänsten FFR kräver väldigt snabb responstid, men ger ytterligare ca +20% intäkt jämfört med FCR upp och ned.
Om du inte laddar i/ur så slits det ju inte.
Men om du hela tiden ligger och pendlar runt 50% så slits det. Laddcykeln är att ladda i 100 procent och ur 100 procent. Det gör du även om du kör 25-75, men då är varje cykel 50 % av en hel.
En hemanvändare kör förmodligen max en cykel per dygn: Ladda upp på natten och mata ut på dan.
Anslutning till en tjänst som kontinuerligt laddar i/ur varje dag kommer säkerligen belasta mer.
LW har dock en poäng nedan att batteriet inte kommer klara 500-1000 cykler och sedan dö, utan det bör degradera gradvis under lång tid.
Dock lär det dyka upp massvis med besvikna investerare som står med ett trasigt batteri à 160.000 kr och inte fått så hög avkastning som de fick tro via reklamen.
För det första slits litiumceller även om de bara ligger på en hylla, speciellt om det är varmt och de är fulladdade.
För det andra så är det stor skillnad på korta/grunda laddcykler och kompletta laddcykler. Om du, jämfört med att ladda till 4.2V (som är en vanlig nominell maxspänning för en litium-cell), istället laddar till 4.1V så får man ut 85-90% av energin medan antalet laddcykler innan batteriet är slut fördubblas, och laddar man till 4.0V så dubblas antalet cykler igen lite schablonmässigt sådär. Att 25%-75% skulle motsvara slitaget från en halv 0-100%-cykel är inte sant och den fördelaktiga situationen vid mindre än full laddning gör att man helst aldrig ska fulladda litiumceller. Detta vet t ex vissa elbilstillverkare som erbjuder inbyggda funktioner för att inte ladda batteriet fullt.
Liknande resonemang finns som gör att man inte bör ladda ur en cell helt heller, men dels är det osannolikt att man låter den ligga oladdad länge (man vill ju använda cellen!) och dels skiljer det vad jag vet mer i hur låg spänning cellen kan få innan prylen stänger av sig, vilket gör diskussionen svårare.
De flesta brukar vid det här laget påpeka att “prylen är smart och gör det som är bäst för batteriet” men det är inte heller korrekt. De flesta konsumentprylar optimerar för batteritid under testarnas testperiod (så ett par veckor, max?). Hinner inte bli många laddcykler där. Problemet är delvis att prylen aldrig kan veta om du behöver ett fulladdat batteri eller inte, men vissa tillåter att man själv väljer hur man ska ladda (Zenfone och Lenovo Thinkpads till exempel, och så bilar som tidigare nämnt).
Läs mer här om du vill: https://batteryuniversity.com/article/bu-808-how-to-prolong-lithium-based-batteries
Som jag har förstått det håller de batteriet drygt halvfullt och det borde gå färre cykler än om man använder det dagligen själv då syftet är att mata ut effekt på elnätet för att stabilisera frekvensen en kort stund tills de trögare elkraftverken hinner ikapp.
Skulle tro det motsatta. Förmodligen behövs balanskraft flera gånger per dag, medan en “vanlig” användare laddar på natten och säljer på dagen (då stora skillnader finns).
En längre kommentar är under moderering men det är fördelaktigt för litiumceller att laddas ur och upp i kortare cykler då majoriteten av slitaget sker vid max- och minspänningarna.
Tolkar man slipsnisses enhet “laddcykler” som att betyda “ekvivalenta kompletta (0-100%) laddcykler” så har han sannolikt rätt.
Man cyklar ju inte 100%, utan 25-75% och “batteriet slut” betyder att det är på 80% kapacitet, inte att det är slut. Teslas batterier har visat sig gå mot 90% och där plana ut, inte fortsätta slitas ut för evigt.
Ett hembatteri på 80% av ursprunglig kapacitet behöver inte bytas. Det fungerar fortfarande utmärkt.
Nu används batteriet i mellan 5 – 30 sekunder och rätt sällan. Så förslitningen är “obefintlig”.
Det gör de visst. Ett Varberg Energi investerar nästan 100 MSEK i ett batteri på 11 MW. Flera andra gör samma sak.
Bra siffra för den som säger att lagring av energi löser våra problem.
Sverige konsumerar 20GW varje timme på vintern. Ca 1 TWh om dagen. Dvs 100.000 ggr mer än det batteriet.
Så för 100.000 gånger 100 MSEK eller 100.000 x 100.000.000 = 10.000 miljarder så kan vi lagra ett dagsbehov – om det hade gått att skala så.
För att täcka en vecka så blir det lite mer. Så stora siffror att jag förmodligen trollat någon nolla hit eller dit på telefonen. Blir liksom irrelevant eftersom det är så långsökt.
FOPPA, nyttan med lagring för oss konsumenter ligger ju i att det trycker ned de värsta topparna. Detta är inte alls ett linjärt samband utan en möjlighet att leverera en mycket liten del av effekten från batterier kan dra ned pristopparna rejält. Detta har t ex hänt i Australien, jag tror det är https://en.wikipedia.org/wiki/Hornsdale_Power_Reserve jag tänker på. Var ett tag sedan jag läste om det.
Ah, pratade om olika saker.
Att viss lagring gör nytta, absolut. Sol och vind kräver kompletterande kraftslag, så en viss lagringskapacitet behövs.
Dock återkommer argumentet “lagring” varenda gång energiförsörjningen diskuteras då det framhållas som lösningen på hur vi ska klara oss enkom med vinden. Inte ens med vår relativt unika vattenkraft kommer det funka.
Om det används sällan och 5-30 sekunder så har jag svårt att tro att någon betalar dig 30.000 kr/år för tjänsten.
Isf skulle ett mycket mindre batteri räcka. Typisk säkring klarar sisådär 11-15 kW/h. På 30 sek kan du max mata ut 0,2 kWh eller något sådant.
Varför skulle någon då sätta upp ett dyrt 16kWh-batteri istället för 50 stycken 0,3 kWh-batterier?
Om det är så lite lagring som krävs skulle du få ut 1,5 miljoner per år den vägen…
Så, nej. Om du ska dra in 30kkr/år så kommer det nog inte handla om små slattar, utan lite större mängder som behöver hanteras.
Danmark slog i taket nyss, där betalades 55 kr/kWh för att hantera oväntat bortfall av vindkraft. Men sådana toppar är extremt ovanliga.
Läs på eller lyssna på de som vet. Gissa inte.
Man får betalt för att batteriet är standby för stötta frekvensen. Inte själva stöttningen i sig.
Tror du inte på det kan du läsa själv vad ersättningarna är här https://mimer.svk.se/PrimaryRegulation/PrimaryRegulationIndex
Hm. Det där kan väl ändå inte vara sant?
Snarare så att du får betalt oavsett om behovet realiserades eller inte? Dvs du säljer din kapacitet som backup och får betalt oavsett om den används eller inte?
Ok, svarar på min egen fråga. Stöttningen kliver alltså in om frekvensen hamnar i det orangea spannet på Kobtrollrummets (SVK) sida.
Dvs. det är långt ifrån den totala upphandlande volymen som faktiskt efterfrågas – men det är inte alls som Rosenlind skriver, trots självförtroendet.
Jag gissade och hade fel, men den som rättade mig hårt hade visst också rätt mycket fel. 😉
Dock: Verkar som mitt fel var större. Upphandlingen är för potentiella behov och inte realiserade. Det gör ju att den belastning du de facto utsätts för kommer vara förhållandevis låg.
Påverkar kalkylen för batterier rätt kraftigt. Istället för att tjäna pengar på att sälja energin så säljer du din potential.
Högst intressant att kolla närmare på. Återstår att kolla historiskt på hur ofta som potentialen utnyttjas! (Typiskt nog så slog vi i taket alldeles nyss, så idag har batterierna fått jobba)
Foppa, nu svarar jag dig här gör ett inlägg längre ner för jag inte kan svara.
Jag har tjänsten själv och har inte fel.
Jag får inte betalt för själva nyttjandet av stödtjänster utan för att mitt batteri står redo att nyttjas för att stötta frekvensen. Och det är effekten som mitt batteri kan leverera som avgör ersättningen. Jag har 18 kW och snart 34,5 kW effekt.
Bra att du slutade gissa! 😀
Ersättningen kommer natutligsvis sjunka. Men än så länge är avkastningen god. Jag har dragit in 47 000 SEK på sex månader på en investering på 170 000 SEK. Då har maj och juni get cirka 12 500 SEK och februari endast 4 500 SEK.
Snyggt. 27% avkastning på ett halvår. Allt annat lika blir det 54% i årstakt.
Hur många kWh har passerat genom systemet?!
Vet inte. Men väldigt lite. Som sagt max 30 sekunder med 9 kW effekt och sällan. Säg 5 ggr om dagen om du vill räkna extremt högt.
Som ovan: Intressant! Hade dissat batterier som investering för att köpa/sälja. Men att sälja som backup-kraft blir ju en helt annan kalkyl. Ska ta och kolla på historiken för frekvensen, men som du säger är det ju inte jätteofta det närmar sig 49,9 eller 50,1.
Spännande! (Pun intended)
Det är spännande.
Men du verkar ha missförstått lite fortfarande. Hur ofta eller sällan frekvensen närmar sig 49,9 eller 50,1 påverkar inte ersättningen. Den får du oavsett varje dag och timme förutsatt att du via din balansansvarigs lagt ett vinnande bud för respektive timme.
Medelbuden kan man följa på https://mimer.svk.se/PrimaryRegulation/PrimaryRegulationIndex
Inte bara hemmabatterier. Även bilar som klarar V2G (Vehicle-to-Grid) har lastbalanseringsmöjligheter men jag vet inte vilka märken som introducerat detta.
Men dels styrboxkostnaden som nämns (15K) samt att man samtidigt inte kan utnyttja batteriet själv… Hur bra är det? Under de mörkaste månaderna blir det ingen energiproduktion och ingen laddning, Då är man fullständigt utelämnad till marginalprissättningen om man inte har lyckats nypa ett bra fastprisavtal eller ha samlat kreditpengar under sommarhalvåret som kan mildra pristopparna.
I de stora tidningsdrakarna pågår just nu ett storkrig i “whataboutism” där förespråkare resp. motståndare till kärn- och vindkraft bankar på varandra med allehanda skriftliga tillhyggen. Under tiden verkar det inte ske några investeringar då aktörer tydligen väntar ut överklaganden som kan dras i långbänkar i tiotals år.
Det gick en historia under de inledande kärnkraftsdebatterna på 70-talet att en riksdagsledamot skall ha sagt “Vad skall vi med kärnkraft till? Det finns ju elektricitet”.
Det verkar som om Svenska folkets “influerare” och flertalet politiker diskuterar i liknande ordalag nu oavsett vad för sorts kraft det handlar om…
VW tillåter visst bara 10000 kWh / 4000 h totalt nyttjande av V2G så det räcker inte många år…
Rent tekniskt borde det vara möjligt att använda batteriet på båda sätten, så länge det både finns energi kvar i batteriet i värsta fallet (så man får nöja sig med att kunsumera de övre 50% av batteriet för egen användning eller nåt sånt), och man har den avtalade effekten att leverera omedelbart om det krävs (så man får överdimensionera växelriktaren).
Men i allmänhet så ställer jag mig lite på tvären när argumentet “spara för eget behov” dyker upp. Bortsett från preppingreserven för ödrift av sin fastighet så bör det alltid vara rätt att sälja/växelrikta så mycket det går när det är dyrt. Och ladda när det är billigt. För när du konsumerar el från batteriet när den är dyr så är det el du annars hade kunnat sälja och tjäna pengar. Marginalkostnaden för konsumtionen finns mao där helt oavsett.
Länsstyrelsen i Skåne har stoppat en del vindkraft och det är rimligt eftersom den inte tillför effekt.
Men man har godkänt kraftstolpar till nya Tysklandskabeln trots att de går över helig åkermark.
Det har tagit sedan 2008 och Sveriges ratificering av elförordningen från EU som i princip tvingar Sverige att exportera sin el till bättre betalande att nå hit där vi är så att kräva av Tidölaget att de skall lösa detta utan att omedelbart lämna EU är lite övermaga. Även om bloggens vänsterblivna kommentatorer med glädje ljuger om att Tidölaget lovat nya reaktorer på 100 dagar.
Man satte dock ner foten mot SVK och förklarade att Öresundsverket är nödvändigt för svensk beredskap och lös problemet på något sätt.
Tysklandskabeln skulle för övrigt inte få driftstillstånd lovade Busch i ett tankesvagt ögonblick men det blir nog svårt att hålla iom alla myndigheter gjort sitt på den och den är i full fart att byggas. Men det kommer många grodor ur den breda munnen.
Synd att det behövs batterier för frekvensstabilisering.
Nästa steg är att erbjuda samma tjänst till de som har timdebittering och “frivilligt” kopplar ner förbrukare så man inte förbrukar mer än en viss toppeffekt, säg 0,5kW när det krävs.
Det borde vara mer miljövänligt än en massa extra batterier som förbrukar resurser vid produktionen.
Undrar hur mycket Danmark och Tyskland stämmer Sverige på när de överbelastar kabeln och hela nätet i norra Europa går ner. Först får vi sälja elen billigt och sedan blir vi stämda. Kom ihåg Barsebäck där dansken gnäller på att vi inte säljer tillräckligt efter att vi lagt ner verket på dansk order.
Fattar inte hur de får ihop det till 33 000 kr på ett år med ett 16kwh batteri. Tjänar du 1kr per omsatt kWh ska du omsätta batteriet 2000 ggr på ett år. Cirka 7 ggr per dygn.
Du tjänar betydligr mer än 1kr/kWh när det är den typen av budgivning. Det är bråttom för att stabilisera nätet då.
Kan ju också fundera på vem som betalar gratislunchen…
Så lär det vara, men antalet tillfällen per år då det blir riktigt illa är knappast så många. Iofs två gånger i Danmark på kort tid.
Där kostade det 55 kr/kWh att balansera.
Men det är ju extremfall och extremt korta stunder.
Personligen har jag svårt att köpa de där siffrorna. När det visar sig vara på riktigt äter jag gärna dumstruten.
Just nu ser jag bra reklam där ett företag lovar guld och gröna skogar och där privatpersoner tar risken.
Härom dagen betalade Svensk Kraftnät över 500 SEK för ett dygn per 10 kW som ett batteri kan leverera.
Priser varierar då det budas per h. Priset ovan var medelpriset som SVK betalde för dygnets alla timmar. Vilket inte är samma sak som priset varje enskild får då ersättningen betalas ut för de bud din balansansvarigs lagt varje h.
Är det orimligt om du tar 55kr/kWh * några tusen MWh delat på “litet antal batterier” ?
Nu är det inte alltid det blir 55kr/kWh, men det kan bli många fler MWh i takt med att man lägger ner planerbar produktion och satsar på slumpmössig produktion.
Och vintertid betalar man nog vad som helst.
Min poäng med gratislunchen är att SVK tar intäkter från sina kunder som tar intäkter från sina kunder.
Mao är det elkundskollektivet som betalar för detta i form av högre elpriser.
Det är alltså lite som att äga aktier i en bank som har många bolånekunder.
De räknar på ett sätt som ger dem nya kunder.
Varför får jag hågkomstvibbar från tiden innan 2008 och Bear Stearns när jag läser detta? Jag erkänner villigt att jag inte förstår kalkylen men jag förstår att det handlar om sinnessjuk spekulation och sådant brukar sluta med en smäll.
Kan inte bloggaren skriva”Fallet 2.0” på det här temat?
Ingen skall inbilla mig att något med 30% avkastning är riskfritt utan att de stora aktörerna tar över. Vore detta sant skulle storföretag bygga batteriparker men nu trycker de över risken på privatpersoner.
Sedan kan man vilja ha ett batteri av andra skäl som att man har taskigt nät och vill kunna ha viss komfort under dygnets mörka timmar.
Men naturligtvis byggs det stora batterier för detta syftet. Varberg Energi lägger nästan 100 MSEK på ett batteri på 11 MW. Som ett exempel.
Grejen är att en batteripark behöver bygglov och tillstånd och grejer. Du behöver bara anmäla till ditt elbolag om du ska sätta ett batteri i garaget eller på tomten som privatperson.
Konstaterat exakt samma sak, avkastningen är på en nivå som hade fått vilken professionell investerare som helst att kasta sina pengar efter hårdvaran, helst igår. Nu gör de inte det, varför man kan undra. Checkwatt är smarta som lägger hela den ekonomiska risken hos kunderna.
Men försök att resonera med de som berusat köpt på sig batterier för att hyvla 40 %-ig avkastning årligen, att det här nog inte kommer att bestå.
Det gör de visst. Ett Varberg Energi investerar nästan 100 MSEK i ett batteri på 11 MW. Flera andra gör samma sak.
Och vad tror du händer med privatpersonernas ersättning?
Den kommer natutligsvis sjunka.
Ja vindkraft lönar sig ju inte sägs det längre, finns väl knappt någon park som går med vinst, delvis p.g.a. elhandeln, nr det blåser går alla igång och elen blir då för billig, delvis att vissa subventioner tagits bort (likt elbilen). Även delamineringen av turbinbladet skall väl vara ganska omfattande på det större verken, läste nånstans att det rör sig om 45-60kg/år av plast som släpper från ett verk med storleken 130+ meter, så nja, jag tror ju mer på solceller för hemmabruk vilket jag också nu sitter och tittar på men vet inte riktigt om det lönar sig. Vad är er erfarenhet/syn på att investera i solceller nu?
Min syn är att solceller säkert kan vara lönsamma nu men har fel produktionsprofil på säsongsbasis. Producerar lite på vintern när vi behöver mer.
På den fronten är vindkraft bättre.
“Nya reaktorer har vi inte på 10-15 år”
Vattenkraft verkar ju vilja satsa på modulära verk. Det skulle i teorin kunna komma något enstaka verk tidigare än 10 år. Men de verkar vilja köra stegvis utbyggnad med de första som test-plattformar. Så 10-15 år kanske är optimistiskt om vi pratar produktion som märks.
Rysslandsvännerna (miljörörelsen) kommer överklaga vartenda steg i tillståndsprocessen.
Eftersom de första modulerna skall byggas vid befintliga kraftverk (med nerlagda reaktorer?) så borde det vara svårt att nå framgång med överklagan. Fast det blir naturligtvis en fördröjning oavsett.
Det har ingen betydelse, det är själva processen som är målet för dem.
Jag kan då inte klaga då avkastningen just nu ligger på 1,6% per dag.
Batteriet används i stötar om 1-3kw under någon minut åt gången.
Najs.
@Speed Har du möjlighet att själv förfoga delar av ditt batteri till egen förbrukning?
Nej det tappar du.
Vattenfall påstår att vätgas är ett bättre och billigare alternativ än dagens batterier. Givet att verkningsgraden el till vätgas till el igen är cirka 30 procent samt att deras anläggning i Skottland än så länge bara finns på pappret så undrar man lite. Planerad pilotanläggning måste man nog kalla den?
”I och med att en allt större del av energiproduktionen förflyttas till väderberoende energislag som solenergi och vindkraft ökar behovet av att kunna lagra energi över tid – och då är vätgas ett betydligt billigare och effektivare alternativ än de batterier som finns idag. ”
https://www.vattenfall.se/fokus/trender-och-innovation/vatgas/
Det som länkas kom som pappersbilaga med räkningen för en tid sen.
Någon kommentar till deras påstående om vätgas som billigare och effektivare alternativ?
Vätgas är långt billigare i stor skala.
Problemet är att ingen är beredd att investera i de lagringsvolymer som kommer krävas utan elpriset kommer bli extremt högt periodvis.
Eftersom uppsidan är mycket högre än nersidan så kommer vi få högre elpriser med slumpmässig elproduktion.
Oavsett vad man kan visa vad för LCOE.
Är det nån som gjort nån sorts rimlighetsberäkning på hur mycket effekt man skulle hämta ur batterier? I SvK:s rapport kraftbalansen 2023 förutspår de ett underskott på runt 9000 MW under topplasttimmen vintern 26/27. Det är förstås ett extremfall, men likväl, det kan komma att behövas volymmässigt rejäla lösningar för att klara balansen.
Finns gott om celler som klarar att laddas ur på 20-30 minuter. Men då måste de förstås laddas efter det så då har man inte kvar kraftreserven för resten av timmen.
9TW i en timme blir ju rakt av 9TWh med ett antagande om att det bara är en timme som har underskott. Det är förstås många celler och de är av en typ som främst är bra på att vara lätta och kompakta med vissa nedsidor som t ex livslängd. Verkar inte helt orimligt att andra batteritekniker tar över på sikt.
Jag har gjort lite överslagsberäkning. Kollla gärna. Antag att de 9000 MW behövs i 16 timmar. (Godtyckligt valt eftersom det underlättar överslagsberäkning.) Det skulle då behövas 9 miljoner batterier som lagrar 16 kWh för att lagra den energi som behövs.
Batteriet kostar enligt ovan 1,6 10exp+5 kronor. Investeringskostnad 1,6*9 exp+11. Eller med andra ord knappt 1,5 exp +12. Det vill säga cirka 1500 miljarder kronor.
Det är ett räkneexempel men ändå. Kollräkna gärna har lite bråttom just nu.
Fast ni pratar vi att hjälpa till balansera frekvensen i nätet. Vilket är en helt annan sak.
Men vill du räkna på något helt annat så gör det. 😉
Du får rätta mig om jag har fel, men för att upprätthålla stabiliteten och därmed frekvensen måste man väl tillföra den effekt som efterfrågas.
Natutligsvis behövs det effekt. Det finns olika typer av stödtjänster och vattenkraften är den stora bidragsgivare i sammanhanget.
Men för de tjänster vi pratar om hör handlat det om att snabbt kunna stabilisera frekvensen infall den avviker från 50 Hz. Då är effekt behoven inte in närheten av 9000 MW. Och tjänsterna aktiveras i väldigt korta cykler, 5 – 30 sekunder i taget.
Det finns massor att läsa hos SVK. Bara att Googla efter stödtjänster, FCR-D och FFR för att nämna några bra sökord.
Det förväntas att efterfrågan på el kommer att öka kraftigt. Tillskott av produktionskapacitet förväntas komma från vind och sol.
Det kommer rimligtvis innebära att stödtjänster som arbetar på en helt annan skala en sekundskala kommer att behövas. Stödtjänster som verkar på en tidsskala av timmar eller rent av dagar. Hur det skall lösas är onekligen något som vore intressant att veta mer om.
Troligen får man bättre pris om man köper sådana mängder och man kan för stationära batterier använda billigare teknologi men visst blir det mycket pengar.
16 timmar var väl väl häftigt även för ett räkneexempel. Dela med 10 eventuellt.
Min gissning är att energiteknikbidraget har bättre överlevnadsprognoser än elbilsstödet av den enkla anledningen att teknikstödet tillför elnätet frekvensstabilitet, något som lär behövas om det ska byggas ut mer vindkraft, medan elbilar bara konsumerar el och därmed tar elgenereringsförmåga i anspråk. Mer elbilar leder, som sagt, bara till mer utnyttjande av ett elnät som redan utnyttjas maximalt.
Ska vi dessutom börja göra fossilfritt stål i landet blir det nog att ställa elbilen hemma och köra på kolväten igen.
Något man bör ta med i beräkningen är att man inte kan placera ett batterilager var som helst. Rekommendationen är att de skall finnas helst i egen byggnad, eller om i anslutning till huset i egen brandcell. Det finns väl för närvarande inga tvingande regler, men om det händer något kanske försäkringsbolaget hävdar att det inte är installerat enligt rekommendationer.
Ett villabatteri kräver ingen brandcell.
Nej, det skrev jag också, det finns för närvarande inga tvingande regler. Men det finns rekommendationer om hur ett batterilager bör placeras. De reglerna gör ingen skillnad på hur stor anläggning man har. I framtiden allteftersom lagren får större kapacitet så kommer regelverket. Kanske drar man då också upp en gräns för när brandsektionering skall ske. Om det sen blir 20 kWh, 50 kWh eller 100 kWh återstår att se.
Bränder i elbilar startas pga att man laddar ur ett vanligt vägguttag eller vid en krock. Ett stationärt batteri som är korrekt installerat kommer inte börja brinna. Då finns det mycket större brandrisk i annan vanlig utrustning i varje hem, t ex mobiltelefonladdare som ofta är av dålig kvalitet.
Nja, elbilsbränder är typiskt av två olika sorter, dels pga. svagheter i batterierna och/eller deras BMS:er (och det kan ibland vara en tolkningsfråga vilken som är fel) resulterande i brinnande batterier, dels elfel i högspänningssystemet.
När det gäller de förra, beror det mycket på batterikemi och hur BMS:erna fungerar. Dessa kan till stora delar undvikas med lämpligt vald batterikemi såsom LiFePo4-batterier, och med farligare kemier kan man minska risken med väl fungerande BMS:er.
Det andra är betydligt värre att få bort, och är samma typ av problem som med solceller, framför allt så har man problemet i högspända DC-system att om t.ex. en mus tänt en ljudbåge så slocknar den inte av sig själv. Det gäller att tillverkare såväl som installatörerna vet vad de pysslar med, och det har framgått med all önskvärd tydlighet att alla inte gör det.
När det gäller ladda från vägguttag så går det att göra utan säkerhetsrisker, om man använder en laddare som dels har temperaturavkänning i Schuko-kontakten och att man dels låter bli förlängningssladdar.
Betänk att man får betalt både för FCRD upp och ned. Dvs när det blåser mycket och är soligt får man betalt för att hjälpa till att sänka frekvensen i nätet genom att ladda upp batteriet. Det byggs mer sol, det byggs mer vind. Antalet timmar per år med begativa elpriser fortsätter att stiga. Jag tror att den sidan av myntet kommer fortsätta att bli värre = mer betalt från CheckWatt och deras konkurrenter.
Jag håller med LW om att korrekt installerade batterilager av bra (!) kvalitet inte ska kunna brinna, men man skall vara väldigt medveten om risken. Brinner lagren kommer giftig rök som kan nå intilliggande byggnader. Se till att ni har ett bra brandlarm. Man bör åtminstone kolla med sitt försäkringsbolag vad som gäller.
Med norska pixii-skåp kan man inte bara köra både FCR-d up/ned, utan även FFR. FFR kan man ansluta kompatibel utrustning till en gång per år. Missar man det fönstret får man snällt vänta.
Problemet med en elbil är att om ägaren helt plötsligt kör iväg, så blir det knasigt. Tjänsten bygger på att effekt utlovas vid en viss tidpunkt. Schemaläggning kan kanske göras så att nätterna blir tillgängliga när bilen inte används. Återigen ska bilens lager kunna överföra effekt inom bråkdelar av en sekund vilket de flesta av dagens elbilar inte skulle klara i anslutningspunkten. Det kommer nog i framtiden. Volvo EX90 kanske? 🙂
Alla bränder ger giftig rök. Det är fossillobbyn som sprider myten att batterier är någon skillnad.
Fast man använder (vissa) elbilsladdare för stödtjänster. Flera elbolag erbjuder olika rabatter om man låter dem ansluta laddboxen till SVK. Natutligsvis går ersättningen ner pga det du nämner att bilen inte står på plats. Då får man arbeta med schabloner och sannolikhet.
Jag får min solcellsanläggning installerad under nästa vecka och jag beställde den med en hybridriktare för jag tänkte att jag ville framtidssäkra i det avseendet om det skulle bli aktuellt med att trycka in ett batteri i framtiden.
Jag är kund hos Tibber och ser nu på deras hemsida att det går att förbeställa deras nya batteri Homevolt 13,3 kWh. Kostnad ca 130 000 kr och de menar på att man kan få “grön teknik avdrag” på 63 048 kr = pris batteri 66 000 kr.
Är detta en bra investering tro? Vad gäller med Grön Teknik-avdraget? Låt säga jag beställer batteri nu men det levereras ju inte förrän Q1 2024 – kommer jag vara garanterad avdraget eller kan Tidölaget slopa det under resans gång så jag ryker på fulla kostnaden?
Är ju överlag nöjd med Tibber och hur deras infrastruktur är uppbyggd med att deras prylar “pratar med varann” men kanske finns det andra, ännu bättre, alternativ?
Q1-2024 skulle kunna betyda leverans av batteri i mars-2024, där det samtidigt är osäkert när deras stödtjänst är klar för drift. Det finns andra prisvärda lösningar som finns tillgängliga “över disk” redan idag. Vad vinner man på i månadsersättning för ett lager som driftsätts i mitten av oktober-2023 jämfört med maj-2024?
Som andra har skrivit, finns det fler ledtider än att bara få batterilagret levererat. Föranmälan behöver godkännas vilket kan ta allt från 2v till flera månader.
Du undrar om det finns “bättre alternativ”. Ordet bättre är väldigt relativt. Tibbers lösning är t.ex. begränsad i effekt vilket gör att du får mindre ersättning än t.ex. en lösning på 45kW (eller mer). Deras stödtjänst är inte klar, batteriet finns inte att köpa än. Det är lite av en papperslansering som vi förhoppningsvis får se materialiseras på ett fint sätt.
Framtidssäkra med en hybridriktare? Att skaffa en hybridväxelriktare kan bjuda på överraskningar där man inser att växelriktaren inte är så kompatibel och kompetent man först trodde. Vissa hybrider har ingen kompatibilitet med SVK’s stödtjänster då de är så långsamma.
Blir spännande att se hur ersättningsnivåerna kommer se ut i framtiden.
Sedan, om jag har fått rätt information, är effekten bara 6 kW från Tibbers kommande batteri. Vilket naturligtvis är bättre än noll men rätt mycket sämre än andra lösningen som finns att köpa nu.
Nja, 6,6 eller 13,3 kWh enligt deras förbeställningssajt (https://tibber.com/se/store/produkt/homevolt). Frågan är, om man nu är lite sugen på att utnyttja subventionen, hur länge man vågar vänta på att beställa ett batteri.
Växelriktaren jag ska få verkar vara av modell Sungrow (https://en.sungrowpower.com/productDetail/2915/string-inverter-sg5-6-7-8-10-12rt) – någon här som har erfarenhet av huruvida detta är en kompetent omvandlare eller ej?
Mitt system ska bestå av 34 Longi 405 W paneler – 13,77 kW installerad effekt.
Halloj,
Tror som vissa här att energilagring kan ge bra lönsamhet, garanterat i närtid, framtiden får se hur uttråknings de är. Skulle önska ställa några frågor till er som är mest insatta:
Rosenlind, Du verkar ha köpt ett batteri från Pixii, från vilken leverantör? Den leverantören, är de som som agerar aggregator också? Vilken leverantör kan du i så fall rekommendera, jag bor i Södermanland.
Vidare nämner du att du ökar din säkring till 50ampere, för att göra det, vad behövde du göra, nya kablar eller likande och vad kostade det?
Pixii är ju ett riktigt snabbt batteri om jg förstår det rätt, borde du inte kunna delta i FFR marknaden med?
Finns de en växelriktare i ditt batteri eller går den på samma växelriktare som dina solceller?