Denna artikel innehåller reklamlänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Börserna går blandat i de asiatiska tidszonenerna under onsdagsmorgonen. Finbanken Handelsbanken rapporterade idag och likt SEB och Swedbank har de lagt på rejält på sina räntor till lånekunderna och ökade räntenettot med 39.3% och vinsten med 67.4%, dvs de har högt din bolåneränta med mer än motiverat men skyller på Riksbankens höjda styrränta. Småspararfavoriten Azelio begär sig själva i konkurs.
Stockholmsbörsen steg faktiskt igår och OMXS30 gick +0.70% medan OMXSPI steg med +1.03%. Swedbank steg med +1.84% på beskedet att man tagit ut mer ränta från sina bolånekunder än vad kostnadsökningarna motiverar. SEB:s aktieägare belönades inte lika mycket för tilltaget utan gick bara +0.49% för A-aktien.
Småspararfavoriten Azelio visade lite ryggrad och begärde sig själv i konkurs. Aktiekursen var ner 99.60% från toppen, och hade alltså fortfarande 100% nedsida kvar. Småspararfavorit brukar betyda bästa sättet att förlora sina pengar och enbart hos Avanza ska antalet ägare varit 35 130 personer. Fånga aldrig en fallande kniv osv, och kanske kan folk lära sig att timpenningen på stockpicking inte är så god och nöja sig med breda indexfonder istället? T ex Lysa (reklamlänk) och istället lägga sin tid på något annat än aktier, t ex läsa en god bok, trevlig promenad i naturen, god mat eller ljuv älskog med sin partner?
Kronan förblir stabil vid stödet för dollarn, som kostar 10:23 SEK och euron går på 11:48 SEK. Guldpriset stiger något till 649:- SEK per gram.
Handelsbanken anslöt sig idag till de andra storbankernas extra påslag på kundernas låneräntor inklusive bolånen och ökade sitt räntenetto med 39.3%, samt vinster med 67.4%. Räntenettot ökade med 3 297 MSEK och rörelseresultatet med 3 560 MSEK jämfört med andra kvartalet förra året, dvs i princip hela vinstökningen kan härledas till att man höjt låneräntorna mer än vad inlåningsräntorna och upplåningsräntorna stigit. Kreditförlusterna förblir stabila så kunderna verkar inte heller fått problem att betala på sina lån, så ökade kreditförluster kan inte heller motivera de överhöjda räntorna. Men man tvår väl sina händer, skyller på Riksbankens styrräntehöjningar och skrattar hela vägen in i de inrökta och träpanelklädda styrelserummen på den anrika finbanken och skålar mot de handmålade tavlorna på bankdirektörerna genom tiderna. Grattis till alla kunder!
Grattis även Sverige, som än så länge helt ser ut att kunna ducka en bank- och finanskris trots normaliseringen av räntorna. Hårddraget hade du ändå fått betala – nu via räntan och det drabbar bara bolånekuinderna. Annars hade alla svenskar fått betala för att rädda krisande systemhotande storbanker. Så hellre bolånekollektivet än de som är oskyldiga i sammanhanget. Men det är förstås inte över förrän den fete bankdirektören sjunger till nubben. Fast idag brukar de välbeställda rika ha råd att ha god fysik, så det blir väl en sång till marklyftet på elitkändisgymmet istället.
Att konkurrensverket skulle titta på hur storbankerna alla samordnat kunnat höja sina priser på detta vis vore väl förstås osannolikt. Annars skulle man nästan kunna tro att Bankföreningen bara är ett finare namn på kartellbildning.
Vill du enkelt få lägre ränta från din bank fast du är för blyg för att kräva en omförhandling så kan du kontakta banken och begära ett amorteringsunderlag. Det behövs nämligen om du ska flytta dina lån till en annan bank, och enligt läsare som har bolån och vet sådant här brukar då en räntesänkning på lånet bokstavligen komma som ett brev på posten.
Eller så byter du till SBAB, alternativt köper bankaktierna om du har några pengar kvar trots Azelio.
I USA är räntorna stabila och börserna steg. S&P-500 gick +0.71% och Nasdaq 100 gick +0.82%. Inom FAANGST ledde Netflix med +5.50%, medan Google var sämst i klassen med -0.71%.
Börserna är i skrivande stund blandade i de asiatiska tidszonerna. ASX 200 går +0.44%, Hang Seng -1.10%, KOSPI -0.17%, Nikkei 225 +0.88% och Straits Times +0.40%.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat (reklamlänk) via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring (reklamlänk), och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
47 kommentarer
https://www.svd.se/a/dwQgBJ/svenska-hushall-kommer-dranera-sina-buffertar
“Över 100 miljarder kronor. Så mycket har den höjda räntan och inflationen kostat hushållen bara i fjol. Hushållen tar nu av sparandet för att fortsätta konsumera – något som kan få konsekvenser för räntan.”
“Det är bara en tidsfråga innan hushållen drar i handbromsen helt och slutar konsumera”
Det blir en intressant kombination i vinter om folk har använt sina buffertar till konsumtion, vi får MP priser på el igen och inget elstöd från tidelaget.
Frågan är om det är skillnad på buffert och sparkapital. Buffert kanske är sådant man tänkt använda till t ex semester.
Att hushållen tar av bufferten kan även vara ett tecken på att det finns en massa buffert. Exempelvis pga 20+ års prisuppgång på både bostäder och aktier, generösa skatteregler och oriktade elbidrag.
Klen tröst om man köpte på pristoppen/räntebotten men en trolig förklaring.
Förklara gärna hur 20+ års prisuppgång ÖKAR din buffert?
Utom för ett litet antal som sålt och flyttat till en hyrestvåa i Gällivare.
Mig veterligen har inga elbidrag delats ut under Tidölagets regim.
Däremot under SVMPC regimen (även om S var ensamma i regering satt de med övrigas godkännande). Och då till även norra Sverige som fick mer bidrag än utgifter. Samt sista elstödet som finansierades som de övriga med inbetalda kapacitetsavgifter.
Underligt. Fick två utbetalningar från Tidölaget i våras.
Det var inte bidrag.
Du och elkundskollektivet har betalat in pengarna.
Eftersom de inte kommer in i samma omfattning finns det inte mer pengar.
SVMPC bidraget finansierades dock med skattemedel.
Det är osannolikt att detta upprepas.
Sedan kan man argumentera för att stödet kunde riktats bättre, ungefär som att stödet till solceller inte tillför elsystemet något, har minimal effelt på elpriserna utan är mest en flört med välbeställda villaägare finansierat skattemedel, och grönt ROT är en subventionering av privata näringsidkare.
Pärlor till svinen helt enkelt.
Potato. Potatoe.
Nej, det är du som inte accepterar hur systemet fungerar. Du kan kalla der vad du vill, verkligheten är en annan.
Njut av ditt solcellssocialbidrag istället!
Skriv istället ett blogginlägg om hur högre räntor och flukturerande priser mef en icke linjär prisstruktur på elbörserna påverkar injänandet för den fina vindkraften och villigheten att hitta kapital för denna i en högreränteekonomi 🙂
När staten först tar betalt och sedan ger tillbaka pengarna kallar jag det bidrag. Du får väl vara tacksam bäst du vill och kalla det något annat.
Annars är allt jag får från det offentliga mina pengar, då jag betalar in betydligt mer i skatt än vad jag kostar. För övrigt fick jag inget solcellsstöd för nya anläggningen då den sitter på en ekonomibyggnad, så det är helt ur egen ficka.
Lite som de som under elbilsbubblan (ni vet den tid man gick betalt för att köra bil), köpte man en elbil för säg 1M så var ju bonusen 40-60-70k, medans momsen var 250k. Även om bonus/malus systemet inte klarade att finansiera sig, så var det ju win-win för staten, och som bonus fick vi en klimatvänligare bilpark.
Personligen tycker jag bonusen skulle funnits kvar för säg bilar upp till 500-700k.
Om vi struntar i aktierna där det är uppenbart:
20+ års prisuppgång på bostäder har medfört enorma förmögenhetsförflyttningar. Framför allt mellan generationerna.
Även om det alltid finns en köpare som blir sittande med lån så finns det säljare som tar hem vinster.
Och du behöver inte flytta till Gällivare. Det räcker med att flytta från villa till radhus/BR för att hämta hem vinst (i de flesta marknader). Eller flytta ner under jord för att dina barn skall få en ordentlig buffert.
Så prisuppgångarna har skapat en massa miljonärer. Även om det motsvaras av lika många skuldmiljonärer.
Sen är det kanske mer korrekt att säga att det är 20+ år av sjunkande räntor som gjort det gratis/lönsamt att bo för folk födda före 19xx som har skapat buffertenanana.
Jag ser nu i Comprisertabellen att Handelsbanken ligger under SBAB så det blir nog inget byte.
Endast 3-månaders ränta är intressant av samma skäl som endast spotpris på el är intressant.
Jag har lagt en buffert av pengar men har redan dragit ner konsumtionen till en miniminivå. Bufferten har jag enbart ifall MP bildar regering.
Det gäller att redan nu stoppa precis all konsumtion och förbereda dig för ett ekonomiskt utnötningskrig mot Svensson.
Inte orimligt att när folks korta buffertar är slut så kommer konsumtionen tvärstoppa.
Ni har säkert sett videos på krocktester…
Det är övfre medelklass som klarar sig hyfsat iom brytpunkten åker upp igen. För två hyfsat högavflönade så innebär det att 2022-24 sänks skatten med runt 2-3000/månad och person om man inkluderar alla effekter.
Detta och löneökningar dämpar smällen rätt ordentligt för denna gruppen. Denna gruppen har ofta stora lån, men också mycket sparat kaptial.
Det är nog snarare de som är snäppet under som inte får sänkt statlig skatt osv som får det betydligt tuffare.
Jag tror därför det blir klappjakt från vänstern på dessa övfre medelklass inför valet. Höjd fastighetsavgift? Återinförd värnskatt? Upphackat skattesystem?
Alla medel är tillåtna när det rör sig om upplevda orättvisor.
Det enklaste sättet är väl att inte räkna upp brytpunkten helt eller i en lägre takt så att fler betalar statlig skatt.
Den utgår i dagsläget från ett prisbasbelopp, på samma sätt som många bidrag. Avsevärt större “ansträngning” för regering och riksdag att ändra beräkningen, dvs lagen, snarare än att inte räkna upp basbeloppen.
Nog ändå lättare än införande av ny fastighetsskatt eller värnskatt.
Konstig uträkning. Hushåll med nettoskuld har ju tvärtom tjänat enorma pengar på inflationen och den negativa realräntan.
Men var finns de pengarna? Folk har ju rent generellt inte sparat i ladorna utan snarare kunnat spendera mer.
Pengarna finns i att lånen blivit mindre. Dåligt för likviditeten men bra för balansräkningen.
Problemet är ju att bankerna kan lobba mot regeringen så de kan gå in med riktat ekonomiskt lämpligt stöd från våra skatter till de grupper som nu fått problem och därmed kan fortsätta att pumpa vinster.
Det blir fel i hela systemet med den här typen av, nu tar jag kanske i ”bankkorruption”. Men ” korruption, karteller” kostar och skadar, så hoppas att man slutar blunda inom det snaraste.
Jag är övertygad om att det finns en mängd fd politiker i bankförening och styrelser som har ärliga politiska värderingar att stå upp för nu.
Var det inte prisbelönte “mästerinvesteraren” Karl-Mikael Syding som promotade Azelio som ett av de bästa investeringsobjekten ?
Jajämen. Lite underligt att han håller i en kurs som riktar sig på värdeinvestering, men hans aktieråd handlar oftast om förhoppningsbolag som har långt kvar till kommersialliseringsfasen. Ganska mycket kognitiv dissonans där.
Jag förlorade själv 30k på Azelio, men det var (förhoppningsvis) en bra läxa.
Påminner mig lite om Enron/Smartest guys in the Room, eller Nobelpristagarnas LTCM-krasch.
Är man för intelligent kan man lätt fastna i något teoretiskt genialiskt man kommit på och inte släppa det för verkligheten. Enda sättet att undvika “jag är så jävla smart” är att bara investera i index.
Och min gode vän som brukar ta en öl eller tre innan han investerar för att inte vara för smart. https://cornucopia.se/2021/02/tag-nagra-ol-innan-du-loggar-in-pa/
Kommenterade detta igår också: Lars verkar dra ett likhetstecken mellan höjt räntenetto och höjda bolånemarginaler, vilket inte är korrekt.
Bolånemarginalerna är väldigt mycket lägre nu än tex 2021. Trots att marginalerna är lägre ökar räntenettot pga inlåningen, där det tidigare var en kostnad för banken vid minusränta.
Vinsten på bolånen ökar även om marginalen krymper pga ökad volym.
Vad menar du med bolånemarginaler i sammanhanget?
Skillnaden mellan räntan till kund och bankens kostnad för lånet, alltså bankens förtjänst på ditt bolån. Denna marginalen var mycket större innan räntorna började stiga, men har pressats rätt bra senaste året.
Ja bolånen finansieras inte med insatta sparpengar. Räntenettot stiger inte för att bankerna höjer bolåneräntorna utan för att de inte höjer inlåningsräntorna mer. Som jag förstår det.
En mer korrekt vinkling hade varit att det är bankspararna som är blåsta men bloggen har ju det narrativ den har.
Ditt narrativ får du nog se över. Bankerna kan mycket väl tjäna mer pengar även om den procentuella skillnaden mellan upplåning och minskning ungefär halverats då massa intäkter typ 3 dubblats. Inlåningsräntan ifrån kunder är relativt försumbart i sammanhanget och inte särskilt anmärkningsvärt dåligt. Jag får 3,5% t ex. Om x*y, där y ökar snabbare än x så leder det som oftast till en högre kvadratprodukt. Tills vi vi når extremer, men det finns enkel matematik för det med. Nu ökar vinster med 40-80% enligt fakta
Du kan nog bortse ifrån ordet kvadratprodukt. Räcker nog med ordet produkt eller om man nu kan kalla det rektangelprodukt för att räkna fram bankens vinst. Är man missnöjd kan man hoppas politikerna gör något alt köpa bankaktier
Okej men om bolånemarginalen kryper är det väl fel att säga att bolånetagarna blir blåsta eftersom det inte tyder på att bankerna har höjt bolåneräntor onödigt mycket. Eller är narrativet att bolånemarginalen ska vara ännu närmre noll, bara någon promille, eller till och med negativ?
Inlåningsräntorna är det enda jag har läst om i traditionel media om att bankerna har möjlighet att höja de mer men släpar efter med flit får man anta.
Med noll politisk värdering så minns jag att Anders Borg var på bankerna rejält för att stävja det som bankerna gör nu, dvs tar ut extra marginaler så fort räntenivåerna ändras. Med det sagt så har inga ministrar därefter, vare sig de tillhört regeringsbildningar som kallat sig Allians, Tidölag ( hmm..) S eller något annat.
Skakigt inlägg av mig på ett skakigt kommunikationsmedel… Jag menar om man inte redan förstod det, att ingen efter Anders Borg på hög ministernivå har agerat kraftfullt i denna fråga. Återstår att se om det blir samma sak nu. Tenderar mer att det blir enbart mediala utspel och inget mer. Men det vore ju märkligt när alla partier över blockgränserna tycker ungefärligt samma i frågan, om det inte kunde komma ut något vettigt av det hela.
Anders Borg ville hålla skuldtillväxten inom bolån uppe då hans ”ekonomi” byggde på det. Klart han var på allt som motverkade det. Nu får vi sota för det.
Möjligt att du minns bättre än mig. Det jag far efter var perioden för den globala finanskrisen 2008-2009 då bl a Lehman Brothers konkade. Dåvarande regering gjorde då tydligt att man stöttar banksystemet i Sverige men att bankerna inte ska passa på att höja sina räntemarginaler oskäligt. Det var han mycket tydlig med. Sverige var väl ett av de länder som gick ur finanskrisen på ett bra sätt jämfört med USA och övriga EU länder.
Att sedan bostadspriserna mer eller mindre skenade med prisökningar åren därefter i ett decennium, hade mest med att göra att man kunde låna till löjligt låga räntesatser och det vill jag inte beskylla Anders Borg för, mer en Riksbank fråga.
Jag byte till SBAB för några år sedan och är jätte nöjd. Jag tröttnade för att ständigt förhandla lånen varje år.
Då var SBAB någon hundring dyrare men värt för att slippa förhandla lånet.
I år ville Länsförsäkringar ha mina lån. Men till min förvåning erbjöd de mig dyrare ränta än SBAB.
Jag tror att många kunder är lata och/eller för trogna mot sin bank. De mjölkar oss om våra pengar.
Jämförde SBAB och Stabelo precis. På rörligt ligger de lika, men vill man binda så skiljer det en del.
Finns ju banker med fasta rabatter för stora kundsegment. Danske Banks fackavtal tex.
Tröttnade också på ständiga omförhandlingar.
Deras fackavtal är väl numera relativt kasst. Var bättre förr. Men såklart bekvämt för som mig soffliggare. Ja jag kör AP7 också 😀, unikum att ha hävstång o allt på ren sosse-maner
Sist jag kollade var fackerbjudandet sifferlöst.
Kan du lämna dina källor gällande Handelsbankens nya räntenetto, vinst osv. Letade men hittade inte. Som ammunition inför samtal med banken.
Min analys av bankernas höjning av räntenettot är att de i sin tur har gjort analysen att lånetillväxten kommer att avta eller upphöra samt att många nu kommer att få så dålig ekonomi till följd av de höga räntorna att ingen annan bank kan ta dem som nya kunder. Därför inte finns någon anledning att konkurrera på vilka räntor man erbjuder.
En kund som får lagom försämrad ekonomi, kan ju vara en riktigt bra kund för banken.
Med lagom försämrad menar jag en kund, som klarar av att fortsätta betala på sitt lån, men som samtidigt inte längre är önskvärd som kund hos någon annan bank. Kunden strävar och betalar, samtidigt som banken inte längre behöver bekymra sig om vare sig konkurrenter eller ränterabatter.
Intressant ändå att ett bolag går från ett börsvärde på över hundra millar rakt till konkurs. Kanske behöver korta positioner bli enklare att investera i för att man ska få bukt med dessa övervärderingar.
Pengar är inte längre gratis, och start-ups börjar få svårt att finansiera sig.
Jag börjar bli lite nyfiken på hur det här slår mot hushållen framöver för alla har en gräns för vad dom kan absorbera.
Räntorna idag är så pass höga att ett stockholmsbolån väl absorberar en vuxen i hushållets hela lön nu?
På den andra lönen skall man betala räkningar och där kan elpriset dra iväg igen och sen mat, bil, SL kort och så vidare.
Det känns som man börjar komma till en gräns redan nu och kostnaderna är väl på ökande fortfarande?
Sen det där med lönedriven inflation, det har vi inte sett ännu och min tanke var att det blir en puckel med högre räntor men ej lönedriven inflation som man först måste överleva.
Efter den puckeln på 2-3 år kommer lönerna ikapp och SEN inflateras lånen ned över tid.