Denna artikel innehåller betallänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat och för företaget.
Fredagens inleds av positiva börser i de asiatiska tidszonerna efter positiva börser i USA. Som väntat höjde den europeiska centralbanken ECB styrräntan för euroområdet till 4.0% vilket bör innebära att Riksbanken kommer höja räntan för att inte försvaga kronan. Hushållens ökning av nya lån minskar och för andar kvartalet i rad tar de svenska hushållen netto ut pengar från sina bankkonton, mer än lånen ökar. Men en faktor är mycket positiv.
Stockholmsbörsen fortsatte vara sur med OMXS30 på -0.09% och OMXSPI på -0.30%. Euron kostar 11:61 SEK och dollarn 10:62. Guldpriset hittas på 667:- SEK per gram.
Orsaken till sur Stockholmsbörs sägs vara räntehöjningen från ECB, även om den enligt prognoserna var väntad. Men hoppet är det sista som överger tradern, så CAC-40 backade -0.51% i Frankrike, DAX -0.13% i Tyskland och Euronext 100 -0.17% i Frankrike, Nederländerna och Tyskland (?). Kort sagt hängde Sverige på kontinenten och eurozonens större handelsplatser. Britterna struntade i förehavandena i EU och Footsie 100 gick +0.34%. För övrigt står pundet i grymma 13:57 SEK.
Riksbanken förväntas nu fortsätta höja räntan för att inte försvaga kronan ytterligare. Trading Economics uppger att prognosen är 3.75% eller en höjning på 0.25 procentenheter.
I USA var det dock muntert.
S&P-500 gick +1.22% och Nasdaq 100 +1.20%. De långa amerikanska räntorna backade.
I de asiatiska tidszonerna fortsätter munterheten och samtliga index bloggen följer stiger.
ASX 200 +1.09%, Hang Seng +0.73%, KOSPI +0.50%, Nikkei 225 +0.21% och Straits Times +0.52%. På en vecka är samtliga de asiatiska indexen upp flera procent, medan OMXSPI bara gått +0.34% senaste veckan.
SCB rapporterar att hushållen tar ut pengar från sina bankkonton. För andra kvartalet på raken tar man ut pengar från banken och jämfört med för ett år sedan föll bankinsättningarna med 67 miljarder kronor (GSEK) och hushållen minskade sina bankkontosaldon med 11 miljarder. Verkar som vi lever på sparade pengar.
Utlåningen till hushållen under första kvartalet fortsatte också att minska på takten och netto lånades bara 6 GSEK, vilket är 62 miljarder mindre än samma kvartal 2022.
Det finansiella sparandet vilket inkluderar pensioner och kommande skatteåterbäring ökade dock med 167 GSEK.
Det ser alltså inte ut som att de höga räntorna lockar hushållen att sätta in pengar på banken, utan snarare så går de åt att täcka vardagen. Man ska också komma ihåg att det betalades ut elstöd på 17 GSEK under kvartalet.
Glädjande nog minskade hushållens skulder relativt BNP, vilket kan ses som att vi amortrerar på hushållens skuldbubbla, som relativt BNP ser ut att ha toppat 2020 nära 100% av BNP och sedan dess minskat ner mot 90%. Mycket positivt. Utan ironi.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring, och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
71 kommentarer
Ja visst är det positivt om hushållen minskar sin skuldsättning? Fina nyheter på en fredag 😊 trevlig helg!
Kan det inte vara så att folk insett att sitta på en massa kontanter och lån samtidigt är dumt så man amoterar av lånen i högre utsträckning?
det har i alla fall jag gjort. Har man man möjlighet känns amorteringen betydligt attraktivare än för ett år sedan.
Samma här. Ett enkelt beslut att flytta pengar från lönekontot med 0% ränta till bolånet med 3,89% aktuell ränta. Med ett väldigt flexibelt bolån där vi kan sätta in eller ta ut pengar som vi vill kan vårt bolånekonto dessutom ha dubbel funktion som buffertkonto.
Den flexibiliteten uppskattar jag mycket.
Håller med. 100 000 kr i buffert för huset, bilen, osv. I övrigt inga likvida medel långsiktigt. (reskonton m.m. undantagna, då de regelbundet fylls och töms).
Istället en ambitiös amortering, i dagsläget ca 3 gånger högre än minimikravet. När man räknar tusenlapparna man slipper betala i ränta per år så är det lättmotiverat.
Men när du räknar hur många tusenlappar du hade fått ut om du stoppat in de extra amorteringarna som månadsspar i fonder så är de inte lika roligt. 😉
MBL även om den genomsnittliga avkastningen på börjen är ungefär dubbelt mot nuvarande ränteläge är det en riskfri besparing att amortera. För min del är det lättmotiverat.
Är väl bättre att stoppa in kontanterna på börsen?
I form av blandade indexfonder om man inte vill ha risken i enskilda bolag.
Det är inte nödvändigtvis bättre. Börsen ger “alltid” bättre avkastning än att amortera på bolån, men det är för att man tar en otroligt mycket högre risk. I genomsnitt och över tid får man tillbaka mer pengar på börsen, men har man otur kan det ta väldigt lång tid. Japanska börsindexet Nikkei 225 har fortfarande inte tagit sig förbi peaken i slutet av 80-talet*, så investerade man då är man nog inte jättenöjd med sitt beslut.
*) Nåja, utan att räkna med utdelningar. Med utdelningar gick man faktiskt plus i början av 2021 efter bara 30 år!
Framförallt är “börsen” ett bra sätt att sprida sin balansräkning.
Att ha en del av sitt kapital i andra valutor och på en annan marknad än den svenska är ett bra sätt att hedga den osäkerhet som det innebär att bo i ett litet importberoende land i utkanten av Europa.
Blandade indexfonder skrev jag. Sådanna som har koppling till vår ekonomi är också bra, dvs sverige, nordamerika, europa. Sen går det alltid att hitta outliers i efterhand så klart.
“Risken” för kontanter är känd. 100.000 kr på banken är värt 90.000 kr om ett år i köpkraft, 81.000 kr om 2 år osv så börsen är det enda sättet att inflationskydda sitt sparande. Förhoppningsvis är detta anledningen varför hushållen tar ut kontant sparande.
Det beror på. Har man lån håller ju kontanterna sitt värde eftersom de räcker till att betala av exakt lika mycket lån nästa år. Så ser jag det.
Det kan säkert vara bättre för många personer och ur ett rationellt läroboksperspektiv men för egen del är känslan av att amortera värt mer än eventuellt några procent bättre avkastning.
Visst, många betalar villigt tusenlappar för känslor som får dem att må bra.
Olika människor mår bra av olika saker så för någon är det känslomässigt bättre att amortera, inget konstigt i det. Själv mår jag bra av att veta att pengarna ökar på bästa sätt. Och här är “bästa” också individuellt och hör ihop med risknivån man är villig att ha.
Du låser ju också pengarna vilket kan vara negativt
Sprida riskerna helt enkelt. Alla är inte utan skuld.
Minskningen av lån vs BNP förklaras bättre av inflationen än att folk amorterar.
I beslutsfattande termer är det inte smart att amortera med en inflation som är såhär hög. Bättre att investera pengarna och låta inflationen betala lånet (LW, eller löneökningstakten, som historiskt alltid varit högre än inflationen på lång sikt).
Det känns säkert bra att amortera. Så beror på om man är en känslomänniska eller en logiskmänniska om det är ”smart” att amortera. Ekonomin är riggad för att premiera lån.
Det förutsätter ju att lönerna höjs, vilket f.n.inte är fallet. Inte ens börsen har väl slagit inflationen senaste 12 månaderna?
Svenska börsen med återinvesterade utdelningar är upp 22% sen förra året och 55% på tre år. Detta index är det man följer om man äger exempelvis avanza zero.
Så det klår inflationen med råge och bättre än att amortera.
Alltså sen Juni förra året räknar jag när jag säger 1 år.
I år är det 15% upp (alltså sen januari).
Upp nästan 23% på ett år (idag jmf ett år sedan) utan återinvestering. Borde bli ytterligare några procent med återinvestering (orkar inte kolla exakt nu).
Lönerna kommer komma ikapp inflationen fast det må ta lite tid.
@LW.
Jag lever på min trading sedan ett tag tillbaka och har med tiden avslutat alla prenumerationer av nyhetsbrev då de inte ger någonting av mervärde och går mot mainstream.
Du levererar som vanligt en kortfattad, rakt på sak och på ren j-vl- svenska en ekonomi text, som uppskattas av åtminstone mig.
Keep up good work LW!
“The only thing standing between you and your goal
is that bullshit story you keep telling yourself
as to why you can’t achieve it”
/Jordan Belfort
Tack det var snällt och lite oväntat.
Det är ju fördelen med riktig ränta. Det lönar sig att ammortera.
Man får bara hoppas att folk med små marginaler har råd att behålla ett buffertspar så att de slipper ta konsumtionslån med ockerränta när tvättmaskinen går sönder.
Tyvärr tror jag att ytterligare räntehöjningar just nu är lite för stark medicin för Sverige. Men vi blir nog tvungna att följa John för kronans skull. Men, om räntehöjningarna blir för stora kan vi i värsta fall lätta på tvångsammorteringarna.
Om man måste ta sms-lån för att köpa tvättmaskin, är det något som är fel.
Eller också har man räknat med evigt låga räntor och billig el som alla i umgängeskretsen sa skulle vara för evigt (utom en lätt alkad morbror som har sagt att räntan skall gå upp i 20 år. Men vem tusan lyssnar på den pessimisten)
Är det kuddar i poolen på bilden? Svårt att se hur det inte skulle bli skabbigt
Flytkuddar man kan sitta i.
På lite finare hotell bor folk som duschar…. Så därför håller saker sig fräschare lite längre.
Man brukar även ha fungerande städning 😉
höhö, tror du gått på den att inte dyrare hotell och finare /rikare kunder grisar ner
Kan inte någon smart göra en kommentar kring vad följande två grafer har för betydelse i dagens läge och vad man sannolikt kan tänka sig att deras utseende idag får för betydelse i framtiden? Samt hur dagens räntehantering lirar i ljuset av detta?
Producentprisindex
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/prisindex-i-producent-och-importled/prisindex-i-producent-och-importled-ppi/pong/tabell-och-diagram/prisindex-i-producent–och-importled-arstakt/
M3
https://scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/finansmarknadsstatistik/finansmarknadsstatistik/pong/tabell-och-diagram/penningmangd/
Låter troligt att folk betalar av lite småkrediter nu när räntan går upp.
Hur ska man göra har bil lån på ca 70 tusen och betalar 6% ränta nu på bil lånet, ska jag betala av direkt vilket jag kan eller ska man låta det löpa på enligt avbetalningsplanen ca24månader kvar.
Kan du få bättre avkastning på pengarna någon annanstans? Stoppa dem där då istället. Mitt tips är fortfarande blandade indexfonder. Men där finns ju en inbyggd risk, ingen vet ju i förväg vart börsen tar vägen.
Om inte, så betala av men se då till att inte konsumera upp det som skulle gått till avbetalning annars utan spara det.
Efter 24 månader har du igen 70k men du har sluppit betala räntan. Det som skulle gått till räntekostnader kan du ju välja att spendera under tiden men det handlar om max 245 kr per månad efter avdrag för kapitalförlust.
Beror väl på om du tror att du kan få ut högre ränta än 6% minus ränteavdrag genom att ha pengarna placerade i en ISK istället, men också om du har tillräcklig buffert. Kan ju vara värt att ha pengarna på ett sparkonto med fria uttag med 3% ränta och därmed ha pengarna gripbara om något oförutsett händer, även om det kostar någon procent jämfört med att amortera lånet, om man i övrigt saknar buffert.
Ska man casha bilen eller ha kvar lånet?
Eller är 70 tusen på sparkontot bättre än 70 tusen i lån?
Bara ett räkneexempel.
Låneränta 8%, insättningsränta 3%, inflation 8%.
Ser faktiskt ut som att lånet är bättre än att casha.
Om två år är 70 000 värt 59 248 kr om inflationen fortsätter såhär. Så en förlust på 21 tusen i inflation. (Detta är såklart bra om du har lån, dåligt om du har sparande).
Sätter du in pengarna på sparkontot så blir dittsparande 74 263kr alltså du tjänar 4263 i ränta de får du skatta 30% på så du har tjänst 2 984kr (inflationsojusterat). Men drar vi av inflationen har ditt sparande alltså kostat dig 21000-2984=18016, så du har förlorat 18 tusen.
För lånet så tar räntan ut av inflationen 21 tusen i inflation 21 tusen i ränta. Sen får du göra ränteavdrag på 30% så 6300. Vilket innebär att på lånet tjänar du 6300.
Vilket i princip innebär att väljer du att casha bilen så kostar det dig 24 tusen kronor mer än att ta lånet om två år.
Lånens del av BNP minskar inte för att folk betalar av lånen utan för att låneökningstakten är lägre än inflationen. Vi har en BNP som ökat 0,6% på ett år (BNP är alltid inflationsjusterat) vilket innebär att ökningen i BNP är närmare 10% sen förra året om man inte inflationsjusterar.
Alltså, lånens värde mätt i BNP minskar anledningen är att värdet på pengarna minskat vilket påverkat lånen mer än produktionen.
Fast lånet är konstant så en summa på sparkontot idag är värde exakt lika mycket imorgon baserat på avbetalningsförmåga. Det sätter inflationen ur spel, och då återstår bara räntekostnaden (som också är delvis avdragsgill)
Jo men avbetalningsförmågan ökar med tiden för de allra flesta. Som sagt känns det bra att betala av på lånen så gör det, men rent ekonomiskt så är det ofta en förlustaffär om du har möjlighet att investera pengarna istället. Men beror på hur man ser på risk och säkerhet.
Det jag reagerar på är alla som säger att det är ”smart” att nu betala av på lånen, det är bättre att räkna på det, sätta upp en mål och jobba mot det. Är målet att bli fri från lån så är amortering en bra grej, är målet att bygga en förmögenhet är amortering kanske inte lika bra.
Tog du ett lån på 10 miljoner för ett år sen och satt in på avanza zero så är pengarna du har idag värda 12,2 miljoner. Sen blir det lite skatt och ränta (samt ränteavdrag) på det men du har tjänat pengar på ditt lån.
Beror ju som sagt på resten av situationen också. Hur ser övrig ekonomisk situation ut?
Väldigt vanligt att man bara sätter på sig skygglapparna och tittar på vad man skall göra med de och de pengarna utan att se till helheten. Det blir nog sällan bra, men det är av sådana du får tips och råd från (och det bland annat för att det är du som satt på dem skygglapparna).
Håller helt med angående skuldbubblan och BNP. Även jag som husägare ser gärna att skuldkvoten både nationellt och på individnivå minskar. Oklart hur det ser ut med bostadspriserna nationellt, min egen anekdotiska bevakning indikerar stabilisering senaste månaderna, men det kan så klart ändras. Om priserna sedan förblir oförändrade vore väl det bästa scenariot. Bubblan pyser utan att värderingar, räknat i absoluta tal, sjunker allt för drastiskt (i real köpkraft en annan sak, men det påverkar ju inte ägaren i lika stor utsträckning)
Luras INTE av att Mondelez går ut med att de “ska separera verksamheten i Ryzzland”.
Det är enbart skadekontroll och innebär som sagt ingen försäljning eller avveckling utan verksamheten kommer fortgå som tidigare.
Det bränner nu. Ordentligt. Men de har inte gjort det som krävs.
Hahaha, räntehöjning, nej min ’personliga bankmännscha’ bedyrade så sent som förra veckan att räntan toppat.
Och hon vet vad hon pratar om.
(Kan innehålla spårmängder av så kallad ironi)
Angående räntorna så uppdaterade jag min budget och räknar med 5,5% ränta när min bundna löper ut.
Och med tanke på Riskbankens förmåga att göra prognoser så får man anta att det kommer vara hög ränta längre än man planerat.
Tack för att du anammat Riskbanken som begrepp.
Det är inte hon som är din personliga bankmännscha, det är du som är hennes gödgris 🙂
Grymt!
Lånet är grymt.
Nöff!
Jag har en längre period ansett att det mildaste/bästa sättet att få ner hushållens skuldsättning i Sverige är en längre period av högre inflation och löneökningar. Det drabbar de som är nyast (säg 25-40 åringar) på bostadsmarknaden hårdast (där ingår jag) men för långsiktig finansiell hälsa tror jag det är bäst.
Vi måste fortfarande få ner byggkostnaden om vi vill slippa en fortsatt bostadsinflation. Det är ju på bostadsmarknaden lejonparten av skuldsättningen uppstår.
Reformera svenska lånemarknaden så folk inte kan ta lika höga lån vilket tvingar ner markpriserna.
Fast bostadspriserna är ju mest en effekt av tillgången på krediter och inte byggkostnad, dvs tomten är ju fortfarande dyrare än bygget i alla storstäder.
Jag inkluderar tomten i byggkostnaden. Kanske inte semantiskt rätt, men det går inte att bygga utan tomt.
Det är nog ingen mer än du som förknippar en pris- och lönespiral med “långsiktig finansiell hälsa”.
Det är efter denna spiral som hälsan uppnås. Alternativet är evig bostadsbubbla eller härdsmälta à la 90-talet.
Va? Nu tror jag du har haft lite otur när du tänkt.
Varför skulle en pris och lönespiral vara bra på något sätt alls?
Det resulterar i riktig inflation (dvs kronans värde sjunker relativt andra valutor) vilket gör att allt vi importerar blir ännu dyrare.
SAGBAB är väl tydlig med att det är skuldsättningen hen vill ha ner? Och då är en löne/inflationsspiral positiv (för de skuldsatta).
Att det suger getballe för alla andra är väl uppenbart.
Den suger getballe för alla, men för vissa skuldsatta är vinsterna med att lånen äts upp av inflation/lönespiralen bättre.
Frågan är om det är tillräckligt många för att motivera effekterna i övrigt på ekonomin.
Jag tror det är för väldigt väldigt få som vinsten med låneuppätningen väger över jmf allt annat.
Det blir baksmällan av att vi haft lånedriven tillväxt minst de senaste 10-15 åren.
Sen kan man såklart acceptera ständig lågränta ohyggligt höga tillgångspriser och periodvis mycket hög risk för finansiell härdsmälta istället likt vi har nu.
Jag skulle personligen föredra ett annat nolläge.
Därför att lånen minskar i relation till inkomster. Amortering är ju extremt åtstramande.
Att lånen minskar i relation till inkomster är inte ett självändamål.
Jag håller absolut med. Inflationen vi har nu är en gudagåva till vårt överbelånade samhälle. Att lånen som del av BNP har gått ner med 10% är exempelvis nästan uteslutande drivet av inflationen. Utan inflationen hade vi varit i en värre sist idag.
STOREBROR: Skall jag tolka ditt inlägg som att du förespråkar springnota på medel- och överklassens överflödskonsumtion att slutligen betalas av samhällets socioekonomiskt svaga grupper?
eller, ordvalet “långsiktig finansiell hälsa” är ju lite lustigt.
” Mycket positivt. Utan ironi.”
Gillar att du är en av få personer som behöver poängtera att något INTE var ironiskt.
Förmodligen måste han göra det i verkligheten också. Det kan inte vara lätt att läsa det minspelet 🙂
Minspel?? Aha, du var ironisk! 🙂
Helt annan grej men för att år sedan sa då varnade riksbankschef
” Ingves vill hålla ett ”respektavstånd” till ECB för att undvika att kronan blir ett problem. ”
Alla pratar om 0,25% höjning för riksbanken
Nuvarande ränta
Ecb 4 %
Riksbanken 3,5 %
You do the math,
0,5% borde va minst för att åtminstone ligga på samma innan ecb igen höjer innan riksbanken
Angående att folk tar ut pengarna från sina konton så har jag en känsla av att formuleringen ger en felaktig bild av vad som hände. Jag gissar att det inte rörde sig om att folk står vid bankomaten och plockar ut massa kontanter för att ha i madrassen så att säga.
Jag kan tänka mig åtminstone två-tre mer troliga bilder av vad som hände:
1a) Folk lånade mindre och amorterade mer och därmed minskade penningmängden
1b) Folk betalade mer räntor än vad man tagit nya lån, med samma konsekvens
2) Folks ekonomi går inte runt och det blir magrare på deras konton (och fetare på företagens), kanske beroende på att man i större omfattning hellre betalar från bankkontot än på avbetalning/kredit.
Skulle varit intressant att ta in penningsmängdens utveckling som grund för narativet. Det skulle iaf visa på vart pengarna på folks bankkonton tagit vägen eller åtminstone en bättre bild av vad som hänt.