Denna artikel innehåller betallänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat och för företaget. Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Börserna verkar gå negativti de asiatiska tidszonerna under morgonen. Den svenska kronan försvagas på stigande amerikanska räntor där tvååringen åter är över 4%. Elen är i princip gratis i hela Sverige större delen av dagen och kostar därmed bara elskatten och nätavgiften, samt moms på detta, givet att man har timmätning. Lysas nya Sparkonto Auto ger 2.92% i ränta.
Stockholmsbörsen backade återigen igår med -0.67% för OMXS30 och -0.98% för OMXSPI.
Guldpriset hittas på 665:- SEK och svenska kronan försvagas mot både dollarn och euron till 10:41 SEK för en dollar och 11:30 för euron. Bakom det hela hittas kanske stigande amerikanska räntor där tvååringen sticker ut genom att med 4.06% nu passerat den siffermagiska gränsen 4.0% igen. Inget märkvärdigt i sig då räntan pendlat runt fyraprocentaren under våren. Även längre räntor steg och ettåringen hittas på 4.88%.
S&P-500 gick -0.64% och Nasdaq 100 var oförändad på +0.09%. Netflix gick med -0.64% sämst bland FAANGST-aktierna och Google bäst på 2.57%.
I de asiatiska tidszonerna är det negativt morgonen.
I skrivande stund går ASX 200 -0.34%, Hang Seng -0.69%, KOSPI -0.08%, Nikkei 225 +0.85% och Straits Times -0.96%.
Elpriset har varit negativt eller något enstaka öre i hela landet sedan 23 igår kväll.
Fram till klockan sjutton är det högsta elpriset i hela landet 4 öre per kWh. Även om priset sticker iväg till 66 öre per kWh 17 – 18 i SE4 södra Sverige så ligger priset kvar under fem öre per kWh fram till 18 i SE3 södra Mellansverige för att sedan gå på 48 – 79 öre i landets södra halva fram till 22 då priset i SE3 blir noll öre, men 122 öre i SE4.
Negativa priser inträffar sedan i SE1 – SE3 från 23 på kvällen, medan elpriset är uppe på 113 öre per kWh i SE4.
Men större delen av dagen betalar man i princip bara elskatten, elnätavgiften och momsen på detta.
De av oss som kör timpris alltså. Resten får betala månadsmedelpriset eller vad ni låst elen på. Nu är ju den stora förbrukaren av el generellt värme, och den behövs inte så mycket just nu. Den som ännu inte värmt upp sin utomhuspool passar lämpligen på dock. Kanske köra bastun och ta ett uppfriskande dopp?
Förklaringen till gratis el är att det dels blåser, dels att det inte längre är uppvärmningssäsong, dels att det är halvdag idag där många arbetsplatser stänger vid lunch och dels att kärnkraftverken ännu inte stängt ner för underhåll, samt att vi väl har vårsmältning av snön i de svenska fjällen. De flesta dagar blåser det dock inte och snart är det väl dags för planerat underhåll av kärnkraftverken och snön kommer ha smält lagom tills dess. Sökord: Augusti.
Lysa har lanserat sitt nya Sparkonto Auto, som i skrivande stund ger 2.92% i ränta och automatiskt fördelar pengarna mellan samarbetspartners som än så länge är Collector Bank och Borgo, samt fördelar om ifall räntan ändras hos dessa. Lysa tar ut en avgift på 0.15 – 0.24% beroende på hur mycket du sparar. Sparandet omfattas av insättningsgarantin.
Tecknar du dig som privatkund kan du om du är en privatperson enkelt öppna ett konto för att placera likvida medel på, men kontosparandet erbjuds än så länge inte till företagskunder.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring, och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
111 kommentarer
Där jag bor är broarna över åarna konstruerade för att kunna inhusera mobila vattenkraftverk vid krig, varför ska det vara så svårt med lokal mikroproduktion?
Det måste ju vara jättelätt att konstruera små vattenkraftverk som inte påverkar det lokala djurlivet. Speciellt i den storleken.
Bara min bäck på gården skulle säkert kunna producera 50kw till byn
Oj, oj, oj.
Say Vattendirektivet.
Say Naturvårdsverket.
Say miljöaktivister som medvetet implementerar EU direktiv ad extremum.
Say Socialdemokrater som säljer ut allt för en dag i Rosenbad.
Du kommer aldrig, inte ens under krigstillstånd få lov att sätta ett kraftverk där.
Sportfiskarna…
Ser fram emot bloggarns kommande skrift om västlänken. Efter 42 år i Götet har jag så smått börjat fundera på att lämna stan. Båstad, Höganäs ligger i så fall högt på listan.
Leaving Las Göteborg. You can checkout any time you want, but you can never leave.
Flydde staden för Kungsbacka i början av förra året och har hittills inte tittat tillbaka, trots pendlingen.
Du kan ju titta på röstfördelningen innan flytt för att bedöma om det passar dig. HINT om Kungsbacka : L är dubbelt så stora som MP. M är 60% större än S och dubbelt så stora som SD. Siffrorna gäller kommunalvalet.
Om jag använder min högstadiefysik rätt (E=mgh) så behöver din bäck ha ett flöde på ungefär 5.000 liter/s för att leverera 50 kW (50.000 J), förutsatt en fallhöjd på 1 meter. Det är en ganska stor bäck.
@AGAZZA
Småskalighet är väl inte så miljövänligt, helt enkelt …
Elbilen fulladdad från några enstaka procent under natten. Det gjorde ju till och med rejält på medelkostnaden för en kwh sett över tiden från 1 maj.
LW
Skriv om skriv rätt 😉
“kärnkraftverken ännu inte stängt ner för underhåll”
Forsmark block1 återstartas 29 maj
Oskarshamn3 återstartas 9juni
https://umm.nordpoolgroup.com/#/messages?publicationDate=all&eventDate=nextweek&fuelTypes=nuclear
Najs.
Det är exceptionellt låg elförbrukning och i synnerhet på kontinenten och det gör att enskilda dagar när det helt oplanerat blåser mycket så sjunker elpriset även om ett par reaktorer står still.
Men den nya elproduktionen som tillkommit i Finland kommer få stor påverkan också , framför allt i SE3.
Eftersom du säger att det blåser oplanerat just nu kan jag liksom inte låta bli att fråga när tycker du att det blåser planerat?
Det var nog just det som var Rikkis poäng
Planerat blåsta blir av politiken och de styr inte ens över väder-“leken”.
Ja, det är precis så. Poängen är att det är helt oplanerbart att det blåser.
För en ekonomisk kalkyl spelar det mindre roll så länge kostnaderna/intäkterna aggregeras.
Men som vår bloggarvän visar kan det få praktiska effekter
Jag har ännu inte sett någon realistisk lösning på hur elen skall lagras och produceras när det inte blåsertillräckligt, och hur det skall hanteras på marknanden eller ur ett samhällsperspektiv.
Hint, att satsa på “Sverigepriser” och ha vindkraft i massor- kanske inte fungerar.
Vattenkraften räcker inte riktigt till där…
Jag tror det finns en god anledning till att MP inte diskuterar detta högt, för de inser att samhället i ett sådant läge behöver antingen göra mycket stora investeringar i lagringskapacitet (saknas verifierade tekniska lösningar, oavsett vad som pratas om vätgas och oavsett ligger de långt fram i tiden) eller så behöver samhället anpassa förbrukningen efter tillgången på el.
Vi såg ju att elpriser på flera kr / kWh inte direkt sänkte förbrukningen i samma utsträckning som var releveant.
Man måste liksom köra vattenverken, avloppsverken, värmen i huset och matlagningen , skolor/sjukhus mm mm.
Så istället för att lyssna på vänstertrollen som sprider en massa gish gallop om vad Tidölaget har lovat göra på 100 dagar osv osv, fundera på vad deras alternativ innebär ?
Det som är gjort är gjort, både när det gäller marknadsimplementeringen och avvecklingen.
Men skall man blicka framåt behöver vi all el vi kan få, och vara pragmatiska.
*Börja projektering för ersättningskärnkraft.
*Underlätta tillståndsprocesserna för vindkraft, framför allt genom att ge ersättning lolkalt för intrånget det innebär. Kör inte över lokalopinionen som MP föreslår. Säkerställ att Försvarsmakten ÄNDÅ kan lösa sin uppgifter. Om inte kommunerna fick ge upp mark utan ersättning skulle många projekt få snabbare tillstånd.
*Använd SVKs överskott till att förstärka elnätet för att SVERIGE skall kunna hantera ökade energiflöden.
Inte underlätta export.
*Utred kostnaderna på fossilfri balanselproduktion, troligen vätgaslager utifrån ett säkerhetspolitiskt och samhällsekonomiskt perspektiv.
*Sätt krav på tillståndsprocessernas utredningstid.Detta kan innebära att resurser måste tillföras granskningsorganen, men troligen behöver man se över deras organisationer.
*Erkänn att det finns målkonflikter.
Den här artikeln tycker jag ger en bra bild av problemet med att förlita sig för mycket på s.k. förnybar energi:
https://ourfiniteworld.com/2023/02/03/ramping-up-wind-turbines-solar-panels-and-electric-vehicles-cant-solve-our-energy-problem/
Kommer verkligen OL3 ha stor påverkan?
Svårt att få fram siffror hur mycket av produktionen som når den den öppna marknaden och inte går direkt till industrin som investerat i projektet.
Den industri du pratar om slutar ju att då att köpa sin el från andra leverantörer/öppna marknaden och frigör den produktionen.
Det är ju helt otroligt att kommentatorerna här alltid antar att alla andra inte fattar någonting.
Det framgår inte direkt av din kommentar att du fattar det sambandet eftersom du antyder att produktionen från OL3 inte kommer påverka priset eftersom industrin förbokat den.
Jag går “som alltid” direkt på slutsatsen i tron att folk förstår.
Tydligen är det fel taktik i detta sammanhang.
Men din slutsats är ju fel?
Jag ställde en fråga till RIKKI om OL3 verkligen kommer att ha stor påverkan så du behöver inte lägga dig i och köra mansplaining.
Stingslig idag?
Sjukt tråkig attityd du har.
Det finns inga kända fakta på hur OL3 kommer att påverka elpriset.
Även om (stora) delar av dess produktion går direkt till den industrin så behöver samma industri nu inte längre köpa in den elen från marknaden så det finns mer produktion att tillgå även på den öppna marknaden.
Självklart är det så. Ska man ens behöva skriva ut såna självklarheter?
Ja det tror jag kan vara bra.
Och ja, OL3 har en viss påverkan. Exakt hur stor den är vet jag inte om det går att se på ett enkelt sätt.
Men din slutsats är ju fel?
Posten ovan hamnade fel.
Så din teori är alltså att om man tillför produktion så påverkar det inte priset. Med den logiken bör inte heller borttagande (R1 och R2, någon?) av produktion påverka priset. Banbrytande ekonomisk teori, må jag säga.
Ärligt talat vet jag inte om du driver med mig.
Det handlar om utbud och efterfrågan och vi kan anta att både utbud och efterfrågan kommer att öka.
Så återigen till min fråga. Kommer verkligen OL3 ha stor påverkan?
Du hävdar alltså att tillförande av en så stor anläggning inte påverkar utbudssidan. Att efterfrågan med tiden ökar är orelaterat till att OL3 kommer online.
Sista gången jag svarar dig då du alltid väljer att missförstå.
Du kan ju prova att skriva begripligt så slipper du missförstås. Det var ju tydligen fler än jag som “missförstod” dig…
Skrev jag explicit OL3?
Eller hur mycket “överskottsproduktionen som erbjuds marknaden”?
Jag har gjort en kvalitativ bedömning. Inte kvantitativ.
Du får fråga en analytiker om du vill veta hur mycket det gör
Buden på Nordpool är anonyma så det går inte att se hur mycket OL3 erbjuder, aka säljpris, men volymerna (energimängderna) som man,
har tillgängligt är väl kommunicerade på Nordpools marknadskommunikationssida?
Alltså hur stor effekt man har tillgänglig. Inte hur mycket man faktiskt säljer.
Men spelar det ngn roll?
Det är 1650MW som tillförts marknaden, antingen i form av ökade säljvolymer eller minskade köpvolymer?
Jag hade gärna sett analyser på detta också.
Ser att du också “missförstått” Run DMC…
Det är nog du som inte förstår hans fråga eller mitt svar snarare.
Det går inte att säga emot att Ol3 tillförda effekt påverkar marknaden. Ökat utbud eller minskad efterfråga med OL3 i drift.
Frågan var “Kommer verkligen OL3 ha stor påverkan?”.
Jag menar att OL3 har stor påverkan. Antingen genom ökade leveranser på utbudssidan eller färre köpare på efterfrågesidan (om all produktion är så att säga redan paxad av industrin).
Menar du något annat eftersom du anser att jag inte förstått frågan?
Jag tror också att OL3 kommer ha stor påverkan. 1600MW mer effekt i ett “högprisområde” som Finland tror jag absolut kommer ha stor påverkar, särskilt ansträngda vinterdagar när priskurvan är väldigt brant.
RIKKI och HAMBLEDON
I närtid har vi fått OL3 på plussidan samt 3 stängda kärnkraftverk i tyskland på minusidan.
Helt klart lurigt läge (mitt elabonnemang går ut ni i augusti, 61 öre) och vette fan hur jag ska göra.
Chansa på timpris eller köra safe och binda runt 120 öre (SE3).
2440MW som säkerligen SVK är glada över att inte behöva fundera vart dom skall skickas.
Så när det väl blåser så är det ingen som betalar för elen?
Blir det det samma med solceller?
När det är solsken och vackert väder vill ingen betala.
Det låter som en bra affärsmodell…?
Grejen är väl att när det blåser ordentligt och solen gassar på så produceras så mycket el att tillgång överstiger efterfrågan med vid marginal, vilket gör att den sista Kwh:n på Nordpool säljs billigt och elpriset därmed blir lågt. Om det är vindstilla, molnigt och hälften av våra kärnreaktorer står still så blir det huggsexa om sista Kwh:n och priset skjuter i höjden.
*lägg in valfri floskel om att den fria (bara lite reglerade) marknaden fungerar här*
På en fungerande marknad finns leverantörsavtal.
Alltså man förbinder sig att leverera en viss volym regelbundet.
Men våra politiker tror kanske inte att det behöver vara så på elmarknaden?
Vilket är märkligt med tanke på att produktion och konsumtion av effekt ständigt måste matcha varandra.
Detta är liksom viktigare än att butiken har chips hemma valfri fredag eftermiddag.
Det finns leverantörsavtal även på elmarknaden.
Storkonsumenter (företag alltså) köper inte el till spotpris, de avtalar om el med elbolag långt i förväg till fasta priser. Elbolagen säkrar det sen med hjälp av terminshandel.
Det finns mycket i elmarknaden som en vanlig konsument aldrig ser.
Jag tror du inte förstod mig riktigt.
Jag ska ge en liknelse av vad jag menar.
Tänk om GB bestämmer sig för att leverera årsförbrukningen av glass till butikerna i november.
Sen säger de ICA och alla andra butiker.
-Vassegod nästa leverans är om ett år, kanske.
Eller om SKF skickar en årsförbrukning av kullager till Volvo “någon gång i kvartal fyra”.
Det är ju såhär vindkraftsbolagen tillåts agera på elmarknaden.
Detta då på en marknad som verkligen jobbar med en “just in time” produkt.
Är det bra?
Jag håller inte med om att det är så det fungerar.
Det finns alltid el i nätet på ett eller annat sätt. Så storförbrukare kan avtala om x antal kwh den 21:a juni (exempel) till ett i förväg bestämt pris och få leverans av det.
Så jag förstår inte riktigt vad din poäng är.
Det gör man, man köper in stödtjänster och dylikt från SVK:s sida. Problemet som uppstått är att det numera finns en massa politisk hänsyn att ta, t ex att vindkraft skall gynnas och kärnkraft missgynnas och detta går inte i linje med den fysiska verkligheten. Därför uppstår nu märkliga saker som negativa elpriser när det blåser mycket och att vindkraften inte behöver ta sina systemkostnader eftersom då hade ingen alls byggt vindkraft. Och det vill man av politiska skäl.
Att man inte utrett pumpkraftverk i SE3/4 i samband med den kraftiga expansionen av vindkraft och solkraft övergår min fattningsförmåga.
Mälaren är ett bra ställe att sätta ett pumpkraftverk vid.
När och bra till elinfrastruktur.
Det är mitt förslag har du andra ställen du kan föreslå som lämpliga för pumpkraftverk?
Du kanske har någon stuga/sommarstuga vid en sjö som kan fungera som pumpkraftverk?
Nånstans runt Vättern. Du har 120 meters höjdskillnad ner till Vättern från mycket landskap runt omkring. För att få bra effektivitet i ett vattenkraftverk vill du ha höjdskillnaden. Centralt i områden med elbrist. Stora överföringskablar i närheten. Ex. Mälaren, Hjälmaren eller Vänern får du inte riktigt till de nivåskillnaderna man vill ha för en effektiv anläggning.
Den stora nackdelen med Vättern är att man har en brutalt lång omsättningstid på 70 år (jämfört med många andra stora sjöar 1-15 år). Men det enda vattnet man tar ut ur sjön över säg ett år är ju avdunstning från anläggningarna där man magasinerar vatten för pumpkraftverket, annars är det bara samma vatten som cirkulerar runt. Reservoaren skulle till ytan behöva vara ganska stor då det är mycket billigare att anlägga. Men det finns ju lösningar för att minska avdunstning också, några pampar får väl åka på studieresa till Södra USA eller nåt.
Det är utrett på förstudienivå. Men vem skall göra dessa installationer?
SVK får inte agera marknadsaktör.
Tanken är att marknaden skall själv ta fram lösningar för detta, dvs ngn skall göra investering.
Ägardirektiv till Vattenfall, låt de ta del av pengar från SVK för att de agerar svängmassa, något vi är i skriande behov av.
Pumpkraftverket på El Hierro har funnits i ganska många år, men inte riktigt lyckats nå upp till förväntningarna.
Blåser det mycket så vill ingen betala nej. Så hur man ska kunna räkna hem vindkraftverk i dagsläget är för mig en gåta.
För solel är kalkylen annorlunda då den är så liten del, även vid vackert vindstilla väder på sommaren så bidrar den inte med tillräckligt för att trycka ner priset.
“Så hur man ska kunna räkna hem vindkraftverk i dagsläget är för mig en gåta.”
När vindkraften producerar riktigt bra får producenten inget eller dåligt betalt. När priset på produkten är högt har vindkraftsproducenten inget eller lite att sälja.
Dessutom förstör man marknaden för investeringstung baskraft, typ kärnkraft. Behöver kunna sälja produkten med vinst kontinuerligt.
Kraftproduktion med måttliga investeringskostnader och höga rörliga kostnader skulle kunna funka. Typ gasturbiner.
Ojdå, här finns en invändning.
Tänkte inte på det.
Solel är liten än så länge.
Tänk på det, än så länge.
Vindkraft ger dessutom lite längre framförhållning än vad solel gör på våra breddgrader.
@ANDERS RYDEN
Ja, småskalig elproduktion med solceller är privatekonomisk jättebra (tror jag) men samhällskonomisk inte så värst lyckat.
Jag har solceller på taket på gång. Under “sommar”-månaderna (4-5 månader) blir jag troligen självförsörjade på el, men ett visst överskott under högsommaren.
Det återstår dock att se om det kompenserar för högre elpriser under resten av året, då storskalig elproduktion tar igen vad den förlorat till solcellerna på “sommaren”.
I Finland står 2 av kärnkraftverken.
Olkiluoto tvåan har stått för underhåll sedan 1 maj och borde nu vara klar för uppstart
I morgon 18 maj enligt Nordpol
https://umm.nordpoolgroup.com/#/messages?publicationDate=all&eventDate=nextweek&fuelTypes=nuclear
I sista “rutan” i länken ovan finns mer info
“After event stop the unit will be technically available to increase the power and full capacity can be reached within appr. 60 hours.”
https://umm.nordpoolgroup.com/#/messages/6d94f8e5-55ad-4166-af6e-3e713452825b/6
Men kärnverk B3 saknar endast marginell produktion så Finland genomför “endast” en revision om vi ska vara korrekta 😉
Det var 620MW som försvann lite efter midnatt (lovisa ger väl 590/st).
Noterade Lysas sparkonto för en tid sedan. Nu är jag ingen sån som optimerar för den sista tiondelens procentenhet på egen hand direkt, och då kan ju en sådan tjänst vara intressant. Men för egen del är det inte intressant om räntan är lägre än SBABs sparränta (just nu 3,00 procent utan ”avgifter”). SBAB brukar också vara snabba på att justera upp vid räntehöjningar.
Tänkte också på det. Lägre ränta än SBAB och en avgift utöver det?..
Visserligen är det 4% på längre räntor som brukar ses som “magiska” i USA (då förväntad pensionsförvaltarna börja lämna börsen eftersom TIA) .
Men det är nästan intressantare att man kan få svagt positiv realränta på korta papper i USA nu. Det borde börja locka “värdebevarare” från börsen (i alla fall från guld och krypto).
Jag får Trojanvarning nu på morgonen när jag ska gå in på blogginlägg på sajten, har ESET på stationära burken som nu varnar för HTML/ScrInject.B trojan och cornucopia.se är svartlistad på quttera.com.
Någon annan?
Lär väl i värsta fall vara något WP-tillägg som har gått rouge, LW känns som en kille som fixar sånt snabbt.
Ja men det är irriterande för en itidiot som jag att behöva använda laptop när den stationära är sprillans ny och snabbare..
Quttera visar inget för bloggen, säker på att det inte är något wonky på din klient?
Det löste sig innan lunch, ringde ESET och de sa att sen igår natt hade hela Schibstedtkoncernen, div fotbollsklubbssidor, allabolag.se mfl problem men att det gick att avhjälpa bara resp. webmaster kontaktade ESET och blev avblockerade. Det var något med nån banner, men LW´s techmaster löste det så nu är man åter på den stationära.
Samma problem för mej . Eset Antivirus här också …
Det är många här som förespråkar vätgas som energibuffert.
Men har man löst problemen med d n så kallade väteförsprödning som uppstår när man lagrar väte?
Vätemolekylen är ju som bekant väldigt liten och tränger sig in överallt.
När den gör det blir materialet sprött.
Jag har svårt att se man kan lagra några vidare volymer en längre tid ifall behållare och ledningar åldras ganska snabbt.
Hur gör man med kontrollerna av vätgaslager om man har sådarna här risker att ta hänsyn till?
Det är ju liksom en sak att förvara några kubikmeter väte där man kan slänga behållarna efter något år.
Men det blir en helt annan sak att förvara kubikkilometer väte och samtidigt tvingas byta ut inneslutningarna regelbundet.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4tef%C3%B6rspr%C3%B6dning
Det finns väl vissa utmaningar kring omfattningen av infrastrukturen. Men som lokal energitillämpning, ex om man vill häva in vätgas i en ugn istället för kol, så låter det vettigt.
Men nu pratar vi om volymer för att täcka landets energibehov under månaderna december till mars.
Då är det inga 20kg flaskor man beställer från AGA längre.
Är det inte en enorm överdimensionering? Det förutsätter ju att det inte blåser dec-mar och att vattenkraften och kärnkraften levererar 0 under samma tid.
Rimlig dimensionering är i storleksordningen 10000MW i 7 dagar.
Då behövs ungefär 100 Globen i lagringskapacitet.
Verkningsgrad ca 30% grid to grid.
Ett motsvarande bergrum, Skallen rymmer 5% av Globen och kostade 2003 ca 200 MSEK att bygga. Var man skall lägga all den sprängstenen, var man skall få all den sprutbetongen, var man skall få allt det rostfria stålet ifrån?
EU planerar lagring av vätgas i saltdomer 1000 m ner i berget, vilket om man fullständigt skiter i att ta hänsyn till allt saltvatten som produceras dödar livet i recipienterna OM man inte bygger gasdomerna över en låång tidsperiod
De tekniska utmaningarna är alltså betydande.
Det skall då jämföras med uttalanden i linje med – tar 20 år att bygga ett kärnkraftverk så därför skall vi bara ha vindkraftverk som tar 3 år om man snabbar på processerna för tillstånd.
Man blir jävligt trött på alla dessa grönröda FÖRLORARE som sprider gishgallop.
Rikki, Jag igrågasätter inte att det ginns både tekniska och ekonomiska problem med vätgaslagring. Det jag kommenterade var detta från Anders Ryden:
“Men nu pratar vi om volymer för att täcka landets energibehov under månaderna december till mars.”
Det är lite mer än 10.000MW i sju dagar, eller hur?
Lät intressant, men vad betyder den här meningen?
“Det atomvärda vätet diffunderar ut i materialet och omvandlas till molekylärt väte i korngränserna.”
Kanske behöver precisera mig något.
Var kom det “atomvärda” vätet ifrån?
Omvandlas till molekylärt?
Två atomvärdar slår ihop sig till en molekyl?
Jadu, det vet jag inte.
Men det låter inte som att det är någon vidare lysande idé att försöka lagra väte i stora volymer med obeprövade metoder.
Om man säger så.
Håller med om det.
Teknik som är oprövad i stor skala. Inte bara vad gäller vätgaslagring. Investeringskostnader. Och om allt funkar så får man tillbaka 30 procent av den el man skickar in.
Låter jätteklokt att satsa på att detta är en teknik som skall lösa problemen med att åstadkomma elektrifieringen som skall ersätta fossilberoendet.
Förmodligen menas “atomic hydrogen”, dvs en väteatom. Väte förekommer mycket sällsynt i den formen på jorden. Vätegas består av två väteatomer.
Vätegas -> Vätgas
Diffunderar är en spontan spridningsprocess.
Det är alltså ingen oxidation vi pratar om här.
Snarare mattar vätet ut inneslutningen.
Jag har kollegor som dagligen arbetar med förvaring av vätgas och de är minst sagt skeptiska till förvaring av vätgas i större skala.
Ni skulle se deras miner när jag började prata om förvaring av vätgas i bergrum.
Det är liksom inga större problem om där är en spricka i berget och det läcker ut någon kubik om året.
Problemet är ju hur själva materialet berget är gjort av och hur det reagerar ihop med vätet.
Hela berget kanske kommer att kollapsa efter några år?
Vad kan man säga?
Friskt vågat?
Om man nu vill vara positiv.
Låt aldrig komponenter som fakta påverka dig Anders! Nu kör vi…….
Du kanske borde ta kontakt med de här,
https://www.energinyheter.se/20220615/26685/varldsunikt-bergrumslager-fossilfri-vatgas-invigt-i-lulea
Och meddela dem att det är lönlöst och att de omedelebart bör lägga ned projektet.
Och din poäng är?
Det är en testanläggning där de ska se om man kan lagra vätgas på samma sätt som naturgas.
“Tekniken för lagring av gas i ett inklätt bergrum under mark (LRC) är väl beprövad och har använts i södra Sverige under cirka 20 år, för lagring av naturgas.”
Ge det några år och när man frågar om lagring av vätgas i bergeum så kanske de ser ut som de har skitit på sig.
Som sagt var, detta är långt ifrån utprovat för väte.
Än kan mycket oförutsett hända.
Vi hinner bygga många kärnkraftverk innan de ens är färdiga med utprovningarna för att kunna köra lagring av vätgas i full produktion.
Anders. Det är lika bra att lägga ner.
Trollen hittar alltid nya infallsvinklar och “bevis” för deras teser.
@RUN DMC,
Om man spottar på en sten tillräckligt länge så blir den blöt.
Det är egentligen inte trollen som jag vill upplysa.
Det är alla de andra.
Om det är garanterat att det skiter dig, varför ens genomföra testprojektet?
HEAMS lägg ner troll och halmgubbar.
Du ser ju vad Anders skriver. “kanske” är inte “garanterat” som du får det till.
Du borde ha bättre koll än så.
Det är ett råvarulager.
ANDERS RYDEN och alla andra.
Ny teknik -> nya problem
Som ofta hittar lösningar med tiden.
Sedan Hindenburg så är många lätt skeptiska. Personligen tror jag vätgas kommer få en stor betydelse men ser även utmaningarna Tex talas det om trycktankar i fordon med 700 bars tryck. Regelbundet “tappar” sportdykare huvudet när lufttankarna med 200 bar havererar. (700 bars tankarna har rätt kort livstid än så länge, uttifrån trycket mest kanske sekundärt även att vätgasen är “aggresiv”.
RUN DMC
2023-05-17 11:15 – 11:15
“Ärligt talat vet jag inte om du driver med mig”.
De problemen har inte vi när vi ska avgöra att dina kommentarer sällan är seriösa. Du gillar att provocera.
Run DMC, vet du vad? Jag förutsätter att man från inblandade företag har analyserat innan investering och att man har ganska hög tro på att det skall bli framgångsrikt eller åtminstone att testprojektet ger erfarenheter som gör fullskaleprojektet framgångsrikt. Annars kan man också förutsätta att alla inblandade är inkompetenta och att berget kommer vittra dönder för att de inte hade tänkt på det…
Rikki, Vad är din invändning? Planerar de lagra vätgas i berget eller inte? Vad vätgasen skall användas till är väl irrelevant?
Antje och HEASM.
Ni får gärna redogöra vad som är så provocerande med min fråga gällande OL3.
Blir det verkligen ett nettotillskott av el när förbukningen är dragen?
Run DMC, Självklart blir det ett nettotillskott. Det finns ingen förbrukare som suttit vid sidlinjen och genast ökar sin förbrukning så fort OL3 startar. Enda anledningen till att nettotillskottet skulle bli 0 är om motsvarande produktion läggs ned (t ex gamla kärnkraftverk som Lovisa eller värmekraft) som direkt följd av att OL3 startas. Över tiden är prognosen att elförbrukningen kommer öka men vid varje momentant tillfälle skulle priset vara högre om OL3 plockad bort från utbudssidan.
För dig är det självklart men det är det inte för mig.
Orkar inte ens dra storyn om Hybrit och liknande projekt som går på el.
Sjukt svårt att räkna på om det verkligen blir ett nettotillskott på el efter förbrukning (eller rättare sagt kvoten producerad el/förbrukad el).
@Run DMC, tror inte vi får nån djupare analys som svar på din fråga.
Vore intressant att få svar på frågeställningen,
Leder OL3 till ett nettotillskott (rent spontant tror jag ja), vad gör det för elpriset?
Jag är en novis på området, men gisssar på det inte är så billiga kWh. Och att mycket redan är taget, p g a alla förseningar. Antar att tidslinjen blir rätt intressant när man ser på ev nettotillskott. Känns aningen icke-binärt
I stället för att bara ha förutfattade meningar, som somliga (inte alla!) verkar ha i den här diskussionen, så kan man ju läsa det här och begrunda:
https://kvartal.se/artiklar/vatgasbubblan-kommer-att-spricka/
Författarna är professorer inom fysik och ekonomi.
H.GOBB
2023-05-17 17:11 – 17:11
Ska försöka uttrycka mig “ödmjukare” i framtiden.
Mellan bidragsbubblor som ett par år senareär ute i kylan och får självdö då fria marknaden lockas till nästa bidragsbubbla.
Ett stort problem är den enorma gråa energi som behövs till investeringar med kort livslängd (kärnkraft som ska rivas (Barsebäck förbrukade energi i många år och är ännu inte demonterat)) Vindkraftverken max 25 år osv.
“Olkiluoto var tvungen att bromsa elproduktionen – elen är för billig”
https://svenska.yle.fi/a/7-10034589
Är det?
Själv använder jag kluven egenproducerat björkved som långtidslagring av energi, det är billigt, lagringsstabilt och såvitt jag kan bedöma riskfritt och lär inte påverkas nämnvärt av politiska beslut;)
Solcellsbatteriet – föregående dags sol lagrad
Verknignsgrad runt 15%
Vedlagret – föregående generationens sol lagrad.
Verkningsgrad 1-2%.
Jag skulle inte bli förvånad om vedeldning kommer omfattas av energiskatt osv eftersom det inte är förnybart.
Och då kan man gissa på att det dels kommer att bli en särskild skatt i försäljningsledet, men också en ny schablonskatt som läggs på allt skogsinnehav, för att inte någon skulle ha fräckheten att kunna ta ved från sin egen mark och elda upp den utan att betala skatt.
För allt som har med markinnehav kan ju alltid beskattas hårdare, eftersom det är svårt att gömma undan några hundra hektar på ett bankkonto i Schweiz. Och något så fult som en levande landsbygd med lant- och skogsbruk skall vi ju inte ha i det här landet.
Så tyvärr kommer du nog få rätt, åtminstone nästa gång MP hamnar i regeringen.
En våt dröm för politikerna.
Energideklarera alla bostäder.
Bevisa att du köpt beskattad energi för att täcka behovet.
Mellanskillnaden blir beskattningsbelagd för den energin har ingen MOMS, arbetsgivaravgift osv.
(Bloggaren Tex ligger illa till när han skriver att han eldar med obeskattad energi).
Naturligtvis skulle en sådan skatt baserad på energideklaration vara rejält progressiv också, så att de som bor i äldre, men stora, hus på landet missgynnas lite extra.
Och den som tar ansvar för miljö och plånbok på samma gång genom att drastiskt sänka temperaturen i de delar av byggnaden som man inte använder sig av dagligen, kommer att straffbeskattas genom detta.
Det har ju varit skatt på vedeldning.
En bit in på 1970 talet var det så.
Oj, det var mer än vad jag visste. Är det det här du syftar på?
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/om-slopande-av-beskattningen-av-fritt-bransle_FV02635
Det verkar som att det var precis lika illa som jag spekulerade om att det skulle kunna bli här ovan: en straffbeskattning av just lantbrukare, eftersom den verkar ha tagits upp som näringsbeskattning. Så någon med stor tomt hade klarat sig undan helt, eftersom det inte räknats som näringsverksamhet.
Akta dig för sorkfeber i vedboden!
Har Lysa börjat göra vinst än?