Denna artikel innehåller betallänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat och för företaget.
Kronkursen fortsätter att snabbt försvagas, vilket gör det svårare för Riksbanken att inte fortsätta höja räntan. Börserna går blandat i de asiatiska tidszonerna nu under tidsdagsmorgonen. Riksbanksdirektionens bolån och räntor har avslöjats av SvD och trots sina höga löner är de tungt belånade och amorterar i princip inte alls.
Stockholmsbörsen backade med -0.22% för storbolagen i OMXS30 och -0.13% för breda OMXSPI.
Kronkursen fortsatte att försvagas och en euro kostar nu 11:43 medan dollarn går på 10:59 SEK. Guldpriset är stabilt på 667:- SEK per gram.
Fortsatt försvagning för kronan gör det svårare för Riksbanken att inte höja räntorna vidare, då vi via vårt handelsunderskott med framför allt EU importerar inflation genom en svagare krona.
I USA var börserna lite mer positiva även om S&P-500 var oförändrad på +0.02%. Nasdaq 100 gick dock +0.34%. De kortare amerikanska räntorna steg. CNN Fear & Greed ligger på 70 och kvar i girighet, nära extrem girighet, så någon börskrasch i närtid är nog inte aktuell.
I de asiatiska tidszonerna är börserna blandade nu under morgonen. ASX 200 är oförändrad på +0.07% i skrivande stund, Hang Seng backar -0.54%, KOSPI går framåt +0.41%, Nikkei 225 backar -0.56% och Straits Times går +0.49%.
SvD avslöjar i en artikel hur riksbanksdirektionens bolån såg ut i mars – april, och de har viss ränterabatt vilket med tanke på att de är högavlönade medelålders är rimligt. Räntorna varierar från 3.25% till 4.26%, där de lägsta räntorna hittas hos en ledamot som har bundna lån till 82%. Denna ledamot bor i ett hus i Bromma som såldes fr 6 900 000:- SEK år 2008, men skulderna är 8 700 000:- SEK, vilket får det att verka som att huset använts som bankomat. Värderingen enligt Booli idag är dock ca 17 800 000 och således finns det inga amorteringskrav. Ytterligare en i direktionen amorterar inte ett öre och en tredje 417:- SEK per månad på ett lån om 4 100 000:- SEK, eller en amorteringstakt på 819 år. Själva riksbankschefen har 3.6 miljoner i lån och en amorteringstakt på 82 år.
Något snack om att hushållens skulder behöver amorteras av ska nog iaf inte Riksbankens direktion yppa. Kom ihåg i att många andra EU-länder är det amorteringskrav på typ runt 30 år och hela skulden, men så har man inte heller bostadsbubblor i de länderna. Sverige är extremt i möjligheten att aldrig behöva betala av sina skulder.
Det finns dock en ledamot född samma år som bloggaren, och som faktiskt verkar ha en ordnad och ansvarsfull ekonomi och saknar skulder på villan som såldes för 6 250 000:- SEK år 2018, men värderas till ca 12 900 000:- SEK enligt Booli. Bra affär med dubblad värdering på fem år. Också kul att se att iaf någon i medelåldern sett till att bli skuldfri och som riksbanksledamot därmed också kan se helt objektivt på räntan utan att det påverkar den egna privatekonomin direkt via bolån.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring, och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
54 kommentarer
Först? Trr det blir 100kr på Lysa i dag.
Den typen av belåning sätter rimligtvis en ledamot i en jävsituation. Avgå.
Nja lån på 4,1 är så klart högt men med den lönen ändå småpengar, billigare än en nyproducerad hytesrätt på 3-4 rum.
Likväl blir det ett personligt beroende av de egna besluten.
Med det sagt så kan man ju inte anklaga Riksbanken för att inte höjt räntan senaste året.
Min poäng är att typ 13 000 i räntekostnad per månad (4% på 4 mille) är småpengar med deras löner så det borde inte har så stor påverkan. Tänker jag.
Det låter som något de hade kunnat använda vid lönesättningen: “våra ledamöter MÅSTE ha en fantasiljon i månadslön för att eventuella, massiva räntehöjningar som de själva fattat beslut om på ett objektivt och riktigt sätt inte ens på marginalen ska ha någon påverkan på likviditeten eller köpkraften inom deras respektive hushåll och därmed riskera att påverka deras beslut”
Haha
Som med journalister, de ska ha ett arvode som gör att de ska kunna hålla sig neutrala.
De verkar dock inte behöva fler argument för löneförhandling, Erik har redan 269 000 kr i månadslön. Det är ändå för väl så att räntekostnaderna på 3,6 miljonerslånet inte påverkar beslutsfattandet.
https://www.dagensps.se/bors-finans/ingves-snuvas-pa-300-000-kronor-efter-lonetabbe/
Ändå har Erik inte råd att amortera i en rimlig takt.
Synd om Erik, det får han ta upp på nästa lönerevision.
Min reflektion också.
Men det hade varit omöjligt att inte höja räntan oavsett påverkan på personlig ekonomi.
Däremot kan man undra vad. Personer i övre medelålder har sysslat med. Förmodat har de haft mycket goda inkomster under många år.
Varför inte amoterat mer?
Det är bara värdestegringen som drivit upp värderingarna.
Man får förmoda att de satsat på börsen.
Med låg ränta har det väl varit förmånligare att maximera sparandet på annat sätt och maximera pensionsavsättningarna osv.
Varför ta ut lön med hög skatt och betala av något med 1-2% ränta om belåningen ligger på runt 40-50% av bostadens värde och sjunker stadigt pga stigande värdering?
Känslan av att äga sitt boende skuldfritt är bättre än att ha en massa siffror på sitt Avanza?
Även om Excel säger att det är mer fördelaktigt att investera än amotera.
Bäst är att göra båda.
Många känner så men valfrihet är väl det bästa. När man är 65-70 år och sitter med en positiv nettoförmögenhet så kan man ju välja att antingen betala av huslånet eller resa/leva för pengarna. Kanske ha den där rejäla bufferten om behöver fixa något på huset eller ge till barnen när barnen fortfarande har nytta av pengarna och/eller behöver de som mest.
Att då sitta med ett avbetalat hus men inte så mycket kapital kan ju vara knepigt. Du kan inte ge några pengar till barnen – du kan visserligen skänka huset men vad ska du då ta vägen?
Skulle du helt plötsligt behöva en större summa pengar för en renoveringen är det inte säkert att banken går med på detta.
8.7 miljoner är hyfsat mycket lån skulle jag säga.
4% på 9 mille är mycket förstås, jag räknade på chefens lån. Blir väl runt 30k innan avdrag, lätt med deras inkomst inte minst om man utgår från att de har ytterligare en troligtvis bra inkomst.
Kan det även vara tvärt om? Att inte ha lån när alla andra har det skulle kunna vara jäv.
En poäng.
Jo faktiskt, hur man än vänder sig så har man alltid rumpan bak och det går alltid att vinkla data till (i det här fallet) Riksbankens nackdel.
Inga lån alls –> Består av elaka räntehökar som inte drabbas av höga räntor själva.
Lån –> Höjer inte räntan tillräckligt eftersom de själva sitter med skäggen i brevlådorna.
I båda fallen –> Inkompetenta, klarar inte att sköta sin privatekonomi, eftersom de har för höga/låga/inga bostadslån.
En policysättande individ måste ha möjligheten att sätta folk med stora lån på pottkanten. Lite elitistiskt, javisst.
Jävet kan väl lika gärna bestå av att de vill ha högre ränta beroende på storleken på deras sparkapital.
“Kom ihåg i att många andra EU-länder är det amorteringskrav på typ runt 30 år och hela skulden”
Jo – jag har hört detta men också hört exempel på hur det fungerar i verkligheten.
I Sverige har vi ju motsvarande 30-50 års amortering på hela skulden.
I t ex USA har man oftast 30 års amortering men där finns det ju något fiffigt som heter ReFi – dvs man lägger om lånen efter några år med en högre värdering på bostaden som bas och liknande saker ska fungera på på samma sätt i länder i EU med “30 års avbetalning på bostadslånen”.
Det jag vill säga är att bara för att det finns något som kallas 30 års amortering så behöver det inte betyda att man betalar
Nä, när man nått 50% av skulden slipper man amortera i Sverige, och innan dess trappas amorteringskravet ner 3-2-1% om året.
Vad är den praktiska skillnaden på 3-2-1% amortering ner till 50% av bostadens värde och sedan amorteringsfritt om man vill och t ex Frankrike där man kan välja 1% amortering upp till 120 år från första början?
Vet att lagstiftningen i olika länder kan påverka vilka regler bankerna kör med men här i Sverige så är ju bankerna väl skyddade om det skulle finnas lån på en bostad och den som bor där är gammal.
Jag bor i Tyskland. Jo – man amorterar på 30 år. Det finns såklart undantag, men gängse är 10 år bunden ränta och amorteringsplan på 30 år eller innan du går i pension. Och inget ränteavdrag… Jag upplever fortfarande att de flesta här ser ett lån som något som skall betalas av så snabbt som möjligt.
Hur fungerar det med ränteskillnadsersättning i länder som har så långa bundna lån?
olika.. men i US kan man ofta lösa lånet i förtid om man säljer fastigheten. Där är iofs också lånet mer kopplat till fastigheten än individen och man kan i princip lämna lånet och fastigheten till banken, inte så bra för kreditvärdigheten kanske.. Och att man kan refinansiera är väl inget jätte problem man får ändå en amortering i sitt löpande kassaflöde
Den tyska modellen känns som en no-brainer; skapar stabilitet och förutsägbarhet.
No-brainerkonstruktiomer fungerar inte i Sverige, för vi har no-brainerpolitiker.
Man tycker ju lånemarknaden borde bli mer internationell. Varför tar man inte lån hos svenska banker och deras villkor med tyska fastigheter som säkerhet?
Kanske nästa grej för EU att jobba på.
Bodde fram till förra året i Holland med liknade upplägg, 30år eller pension.
Bostadsbubblan finns där med. Jag köpte mitt sista hus 2019 och sålde 2022, +30% vinst med mindre investeringar gjorda. Inget speciellt hus var liknade situation runt Den Haag.
De hade en större bubbla som sprack runt 2008 så även med amorteringskrav och allt så finns det bubblor. Vi är inte så dåliga som vi tror, men jantelagen säger…..
Att svenska hushåll har hög belåningsgrad är kanske för att vi började utförsäljning av allmännyttan rätt nyligen? I andra länder hyr man mer i andra hand.
Det fiffiga med att lägga lånen på 30 år är också att hushållen inte kan maximera hävstången genom att köra kortränta, samt att det finansiella systemet får en inbyggd säkerhetsventil då banker och hushåll kan köra lånet ned till noll på bunden ränta om SHTF.
Noterade i SVD:s artikel att de två kvinnorna i direktionen hade en högre andel bundet än männen . En mer försiktig strategi.
Den personliga ekonomin behöver ju inte avspegla den samlade svenska hushållsekonomin, varför det naturligtvis kan vara helt rimligt att välja en annan strategi än den som rekommenderas för genomsnittssvensken.
Skulle mycket hellre se en genomgång av svenska topptjänstemäns eller svenska förtroendevaldas ekonomiska tillgångar med anknytning till diktaturer som Kina eller Ryssland – där snackar vi jäv och säkerhetsrisk.
Låter som en utmärkt ide.
Öka Säkerhetspolisens anslag och låt dem genomlysa olika säkerhetsklassade personer.
Och säkerställ att det görs ordentliga bedömning.
Och sätt resultatet i en öppen databas.
Faktiskt en bra idé. Det borde vara standardprocedur för sökande till känsliga positioner inom stat/region/kommun att man genomlyste deras kopplingar till sådant ägande.
Bra inför kommun- och riksdagsval dessutom.
En värdering som gått upp extremt mycket på bar några år, kan väl bero på att man använt pengar på om- och tillbyggnationer o.dyl.? Detta då i stället för att amortera på skulderna.
Så den kanske inte var fullt lika lyckad ändå, den där bostadsaffären.
Ledamoten köpte för 6,25 miljoner 2018. Räknar man att priset skulle följt inflationen så borde huset idag vara värt 7,75 miljoner. Alltså 24% inflation eller 1,5 miljoners inflation.
Nu värderas huset av Booli till 12,9 miljoner alltså 6,65 miljoner mer än vid köp (i 2018 pengar) vilket ger en uppgång på 5,15 miljoner i 2023 pengar.
Vid försäljning så måste skatt betalas på 6,65 miljoner (trotts att vinsten bara är 5,15 miljoner i 2023 pengar) skatten är 22%. Skatten är 1,46 miljoner och får då avräknas de 5,15 miljonerna vilket blir 3,69 miljoner i vinst i 2023 pengar men 5,19 i vinst i 2023 pengar. Skillnaden mellan 3,69 och 5,19 är väldigt stor och beror på om man inflationsjusterar eller inte. Först ska inflationen på 24% betalas sen ska skatten på 22% av vinsten betalas helt enkelt.
Det fina med husförsäljning är att folk känner att de går med vinst så länge priset överstiger inköpspriset utan att räkna med inflation. Detta är såklart bra då det minska loss aversion vid hög inflation.
Fortsätter inflationen samtidigt som priserna stagnerar kommer vi snart vara i en situation där majoriteten kommer ha förlorat på sitt husköp utan att ens veta det. Om man tänker att pengars funktion är att spendera dem så kommer många alltså kunna få mindre varor och tjänster för pengarna när de säljer huset än när de köpte huset speciellt då man måste betala skatt på hela vinsten utan att räkna bort inflationen.
Det finns en dold kostnad med “inflation” (här: generella prisökningar), i och med att det blir svårare att bilda sig en uppfattning om pengars egentliga värde (här: köpkraft och värdebevarare), vilket gör att ekonomiska handlingar i högre grad kommer att få sämre utfall än om priserna fluktuerat mindre.
Personen är skuldfri.
Läste precis den här (https://www.whitehouse.gov/cea/written-materials/2023/05/03/debt-ceiling-scenarios/) analysen om vad som kan hända om USA inte lyckas höja sitt skuldtak i närtid. Inte direkt muntert. Det lär bli en del havregrynsgröt för många framöver för att uttrycka det milt…
Av just den anledningen så lär de komma överens.
För vår del innebär det såklart förutom den ekonomiska att USAs stöd till UA troligen hickar till ordentligt. Det kan få oöverstigliga effekter.
Tror faktiskt inte de kommer överens. Republikanerna är inte överens internt och T-ump har hetsat galningarna (MTG osv) att inställda betalningar är det bästa. Biden och övriga demokrater behöver nog hitta en lösning unilateralt.
Ja, det blir intressant. Tror inte det är lika självklart som tidigare att det fixar sig. Men trots allt: 75% chans att de kommer överens till slut.
Citerar svt som citerar Theden.
” Det finns alltid enskildheter som man kan göra bättre. Men jag tycker att den stora bilden ändå är att det varit en framgångsrik politik med att ha inflationsmål med en oberoende centralbank”
Tidigare i artikeln håller han med om att räntan borde höjts tidigare men att man som vanligt inte behöver stå för sina felaktiga prognoser. Dock ligger den skulden hos Ingves.
Att den behållning man har i det stora perspektivet är att Riksbanken fått behålla sitt oberoende är en udda vinkling men tydligt vad som egentligen är det viktigaste för Riksbanken.
https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/riksbankschef-erik-thedeen-riksbanken-agerade-for-langsamt
Väldigt underlig kalkyl. 8.7mkr över 20 års amortering blir 36tkr i månaden + räntekostnader.
Har de ens 20 år kvar till pensioneringen?
Det är väl knappast försumliga summor, även om man tjänar bra.
Saken är väl den att Riksbanken har argumenterat för amortering men inte gör det själva.
Det är vad som är fel i hela situationen.
Nu kanske det inte är helt nödvändigt att 100 % av lånen skall vara tillbakabetalade just vid pensionsögonblicket (även om det naturligtvis är en trevlig bild).
Den huvudsakliga argumentationen för att inte amortera hittas just i bloggens annonsör Lysa (och liknande indexfonder). Tankarna går som följer; Jag kan ju amortera, men varför ska jag göra det när jag lika gärna kan sätta in pengarna i en indexfond (som Lysa) istället? Räntan på bolånet är ca 4%, avkastningen på indexfonden är på lång sikt högre än så, kanske det dubbla. Sparhorisonten kan ju här jämföras med amorteringstakten jag skulle ha haft om jag amorterade. Dessutom kan jag alltid ta ut pengarna från fonden när jag vill, att låna mer är inte lika enkelt.
Att titta på direktionens lån ger alltså inte hela bilden, man måste även titta på om och hur de sparar i övrigt. Här kan det ju vara intressant att se om de sparar i svenska eller globala aktier och/eller räntor.
Om man tittar på att sätta in pengar på ett sparkonto istället så jämnar ränteavdraget ut skillnaden mot att amortera. Alltså, om jag har ett sparkonto med samma ränta som bolånet så är det likvärdigt att att sätta in på kontot som att amortera. Ränteavdraget (om jag har utrymme för ett sådant) kompenserar för skatten som jag betalar på vinsten på sparkontot. Har man bundit bolånet för ett par år sedan så kan man idag få högre ränta på ett sparkonto än vad man betalar för lånet.
“Kom ihåg i att många andra EU-länder är det amorteringskrav på typ runt 30 år och hela skulden, men så har man inte heller bostadsbubblor i de länderna.”
Undertecknad säljer byggsatser för självbyggare i Frankrike och kan bekräfta. Sedan 2010 är det nästan omöjligt för en självbyggare att få ett bygglån, därför att han kan inte i egenskap av privatperson kan ta en tioårsförsäkring mot byggfel. Enligt ett prejudikat kan då banken bli betalningsansvarig om problem uppstår. Nåväl, de kunder jag hade före 2010 fick lån med en amorteringstid på 15-20 år, snarare 15 än 20. Detsamma gäller idag för de få som får ett lån.
Fransmän i allmänhet undviker bolån om de kan, liksom andra skulder. Bloggens läsare kan om de vill skratta åt oss lantisar som kör 25 år gamla dieselbilar, går till vardags klädda i en overall och har inga pensionsförsäkringar. Icke desto mindre är vi skuldfria, äger vår bostad, har en del besparingar och äger en eller två också skuldfria lägenheter i närmsta stad i avsikt att dryga ut pensionen med hyresintäkterna från dem.
Den som har det osannolika privilegiet att bli bjuden på lunch hos en sådan bondlurk kan räkna med att bli serverad en 7-rätters hemlagad gourmetmåltid med tillhörande dryckjom. Men dum som bondlurkar är har han aldrig förstått vitsen med att sätta sig i skuld.
+1
”Det finns dock en ledamot född samma år som bloggaren, och som faktiskt verkar ha en ordnad och ansvarsfull ekonomi och saknar skulder på villan”
Är det verkligen så illa med runt 50% belåningsgrad och flera miljoners nettoförmögenhet i bostaden att man ska ses som ”oansvarig”?
Lån är bara instrument.
Nu är det en dag gammalt inlägg men provar ändå då det är det senaste i kategorin “ekonomi”.
Handeln på Nastaq för helårskontrakt helår 2024 (ENOFUTBLYR-24) för elenergi gjorde en rejäl djupdykning idag.
Från öppning på 71 EUR/MWh ned till 65 EUR/MWh.
Kanske är fast i en filterbubbla med har inte nåtts av några nyheter som skulle väsentligt dra ur pluggen så kraftigt.
Hög omsättning på handeln också 115 MWh istället för normalt ca 30 -40 MWh den senaste månaden.
https://www.nasdaqomx.com/transactions/markets/commodities/market-prices
Någon som har en analys?