Denna artikel innehåller betallänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat och för företaget och från Minkreditkoll.se.
Dollarn stärks och börserna går blandat i de asiatiska tidszonerna nu under morgonen. Tillväxttakten i de svenska hushållens lån når ny rekordlåg nivå på så länge som statistiken finns tillbaka till 2013 och ökade med endast 1.9%, eller avsevärt mindre än KPI-inflationen.
Stockholmsbören backade under måndagen med -0.60% för OMXS30 och -0.58% för OMXSPI. Guldpriset hittas på 675:- SEK per gram och den amerikanska dollarn stärks vidare till 10:85 SEK och euron kostar 11:60 SEK. USA var stängt igår, så det finns inte så mycket mer att säga där.
I de asiatiska tidszonerna går de börsindex bloggen följer blandat. ASX 200 är oförändrad på -0.08%, liksom Straits Times med +0.04%. Hang Seng går -0.76%, KOSPI +0.98% och Nikkei 225 +0.44%.
Tillväxttakten i utlåningen till hushållen i april nådde rekordlåga 1.9%, vilket är den lägsta takten sedan 2013, vilket är så långt som SCB:s statistikserie sträcker sig. För ett år sedan var takten 6.8%. Det hela är intressant ur KPI-inflationsperspektiv, dvs hushållens köpkraft, som ligger på 10.5%.
De svenska hushållens skulder minskar alltså KPI-inflationsjusterat, när levnadskostnaderna ökar med 10.5% och skulderna endast med 1.9%.
Dessutom minskar skulderna rent av i förhållande till hushållens inkomster, där avtalsrörelsen för i år väl landar runt 3-4% i ökade löner. Detta är enormt positivt, men behöver förstås fortsätta i ett antal år för att åtgärda de svenska hushållens skuldbubbla som är en av de mest sårbara punkterna i den svenska ekonomin.
Men för stunden går det alltså åt rätt håll.
Hur exakt den svenska bostadsbubblan ska kunna fortsätta pumpas upp utan att skulderna i högre tempo återstår att se. Alla sakägare i bostadsbubblan intygar dock dyrt och heligt att bostadspriserna minsann stiger och att det inte existerar några problem.
Vill du för övrigt få en siffra på din kreditvärdighet, så kan du använda gratistjänsten Min Kreditkoll, vilket ger dig din kreditvärdering på en skala om 1 – 100 och visar hur bankernas bedömning av dig kan se ut. Själv ligger jag på 98, beroende på min ålder och att man börjar väga in risken att jag dör och tappar min inkomst innan jag betalar av eventuella skulder. Sätter för övrigt fingret på varför det som pensionär kan vara svårt att få ett lån till en bostad.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring, och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
73 kommentarer
98 är ju ändå väldigt högt (jag har också det och det ska vara mer än 87% av alla i samma ålder, vilken är 42 år i mitt fall). Men det sätter väl även fingret på att det t.o.m. i den kategorin finns folk som ställer till det och hamnar på obestånd.
Vilka uppgifter behöver man delge till den tjänsten? Spontant känns det läskigt att köra den typen av tjänst, framförallt om den är gratis.
Om jag inte betalar pengar för tjänsten så brukar jag betala med mina uppgifter. Är det så i detta fall, eller hur finansieras tjänsten?
Samma funderingar för min del, även om jag blev lite nyfiken.
Om det är gratis är du produkten- Enligt avtalet så får de tillgång till mail och telnr för att ge erbjudanden.
Så snart ringer försäljare av ekonomiska tjänster.
Du behöver inte ange telefonnr. Och kan välja att inte klicka i rutan att de får kontakta dig via mail med erbjudanden. Jag bedömer det som att det de tjänar pengar på är att förmedla erbjudanden i tjänsten, det dyker upp diverse låneerbjudanden, kreditkort etc när man gjort sin kreditkoll.
Korrekt, går att välja bort. Man får se erbjudanden när man loggar in dock.
Jag kör Kreddy istället, också gratis men ägs väl av UC. Rätt bra att hålla “Utmärkt” status där, vilket även 50% av Svenskarna gör. Nu när jag inte gör med en massa blancolån och billån, så statusen svängt in sig på det. Har dock kreditkort med 13% cashback per år av genomsnittligt utnyttjade kredit per månad.
Kreddy ger nog en bättre indikator på kreditvärdigheten då den baseras på UCs score och UC är det kreditupplysningsföretag seriösa banker använder sig av. Creditsafe (som Min Kreditkoll använder) används mer för småkrediter typ Klarna.
Eftersom affärsmodellen “ta betalt i förskott och leverera varan någon gång längre fram till ett okänt pris” för bostadsrätter är totalt död behöver såklart en ny modell tas fram. Det innebär högre kreditkostnader för bostadsutvecklare.
Konsekvensen är att det kommer byggas väldigt lite bostadsrättshus kommande år.
Den högre kostnaden för villor kommer också påverka byggandet av dessa, men här kan man genom att sänka markkostnaden motverka detta til viss del. Men även lägre nybyggnadstak för villor. I takt med att äldre flyttar ifrån sina hus öppnas det upp dock för andra att flytta in. Det är ju framför allt många äldre som bor kvar som driver upp “bostadsslösandet” i Sverige , dvs att vi har förhållandevis många kvadratmeter boyta per capita.
Så det är inte konstigt om priserna inte faller mer. Det kommer bli betydligt svårare att få tag på en bostad framöver och efterfrågan kommer successivt tvinga priserna uppåt långsamt.
Gamla HSB-modellen? Kollektivt kapitalbyggande genom bospar osv.
Angående bostadspriserna och “bubblan”.
Även om upplåningen stannar av måste ju inte det innebära att det blir något kollaps (vilket jag personligen inte tror på). Även om vi står inför ett antal års inflationsjusterade prisnedgångar är ju antalet kronor det som avgör för belånade svensson. Att värdet på tillgången inte följer inflationen lär ju framstå som sekundärt.
Sedan upplever jag själv att det är extrema toppar och dalar i de försäljningar som sker. Jag bevakar ett område i hyfsat centrala Göteborg där vi sålde BRF våren 2021. Där har det sålts BRF.er, och parhus, för rekordsummor senaste halvåret, men det har också sålts några av de finare BRF:erna i området för katastroflåga belopp. Ett parhus, av ett slag som knappt brukar nå den öppna marknaden, har nu legat ute ett bra tag med “budgivning pågår”, som inte är offentlig utan kräver mäklarkontakt (då vet man att buden är dåliga).
https://www.svd.se/a/kEXy2X/reala-bostadspriser-i-stockholm-backar-tillbaka-till-2014
Enligt nåt analysföretag så har bostadsmarknaden backat 10 år i inflationsjusterat värde. Får inte riktigt koll på om det kan stämma.
Köpte själv nybyggt hus i slutet av 2020, inflyttning våren 2021, för 5.5 milj. Nu i början av maj såldes det ett 5kvm mindre hus på vår gata (byggt samtidigt som vårt hus) för 5.85.
Min erfarenhet är att “budgivning pågår” ofta sätts för att trigga igång budgivningen och ofta finns inte något bud överhuvudtaget när statusen sätts. Högst anektdotiskt från min sida dock 😉
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper-kvartals-och-arsberakningar/pong/statistiknyhet/nationalrakenskaper-1a-kvartalet-2023/
BNP ökade mer än väntat, främst drivet av lager och export ökade.
Högkonjukturen tuffar på
Tråkigt att du hela tiden ska hävda att vi är i en högkonjunktur när vi inte är det.
Det är å andra sidan svårt att hävda att vi är i en lågkonjunktur när BNP stiger och arbetslösheten sjunker.
0,8% BNP ökning. Det är ju inga fantastiska siffror direkt. Tyskland har negativa siffror och vi kommer snart att följa efter.
BNP ökar med 0.8% på årsbasis vilket är under potentiell BNP så vi är inte i en högkonjunktur.
Länkar gällande potentiell BNP:
https://www.konj.se/download/18.681aa2f414fdb42aae233aaf/1450183642530/Hur-Konjunkturinstitutet-beraknar-potentiell-BNP.pdf
Nej, det är inte direkt högkonjunktur heller, men det är lite tröttsamt med den eviga inställningen här på bloggen att glaset är halvtomt och katastrofen och samhällskollapsen hela tiden lurar runt hörnet.
Framåtblickande. Låt oss ta upp detta igen strax efter nyår när räntehöjningarna slagit igenom på riktigt, varslen har verkställts m.m.
Varslen ligger fortfarande förvånansvärt lågt.
Tänk på att reallönesänkningarna inte bara sänker efterfrågan. Det gör det även billigare för företagen att behålla folk.
Enligt valfri borgerlig ledarskribent normala argument leder all sänkning av arbetskraftskostnaden till automatisk googolisk tillväxt.
Nej, men allvarligt talat är det intressant att vi kan ha en såpas bra ekonomi när reallönerna sjunker och skulderna ökar i måttlig takt. Är det bara export och minskande arbetslöshet som driver efterfrågan?
Ännu så länge är inte varslen upp något anmärkningsvärt. Givetvis kan konjunkturen försämras men än så länge ser det inte ut som det blir riktigt så illa som befarats.
BNP upp, inflation upp, räntor upp, arbetslöshet ner, sysselsättning upp, storbolagen går bra. Både här och i landet som sätter agendan, USA.
Luktar högkonjuktur tycker jag.
Ja du tycker det. Finns även de som tycker jorden är platt.
Hahaha…. Nåja.
Men om du inte håller med, kan du utveckla lite?
Se mina kommentarer kl 9:17 samt 9:19.
Inflationen visar väl tecken på att vika ner och Bygg och detaljhandel börjar leva upp till skräcksenariorna. Så visst finns det tecken på dämpning.
Men annars puttrar det mesta på. Inte högkonjunktur och klassisk överhettning (trots inflation). Men det är definitivt inte någon lågkonjunktur. T.om börsen går väl bättre än inflationen (inflationsjusterat typ 3% i år och +15% sen botten i september i fjol).
Däremot tycker jag att tecknen från kommun och landsting är klart oroande. Landet är redan polariserat på en massa sätt och vi har kanske inte råd med neddragningar av offentlig service.
Run DMC,
Tänkte lite mer innehåll än att du pekar på att BNP-ökningen är under potentiell BNP.
Typ varför du inte ser det som en högkonjuktur baserat på de indikatorer jag listade eller andra?
Var är vi i konjukturcykeln?
osv…
Mindrevetande,
Ja kommuner och landsting (eller regioner då) är mer oroande. Och som vanligt lär de väl inte dra ner där de svällt utan på kärnverksamheten.
MBL. Det är inte jag som har hittat på att man mäter BNP mot potentiell BNP för att fastställa om vi är i en högkonjunktur. Det blir väldigt konstigt om vi inte ska hålla oss till fastställda termer.
I gårdagens tråd fanns det även anekdotiska spaningar om att konsultbolag har svårt att fylla hösten. Beroende på var konsulterna är anställda är det kanske inte säkert att det syns i varselstatistiken. Samma sak för alla unga som lever på “vanliga” gig-jobb.
Det är inte så lätt att bedöma var vi är på väg just den här gången (precis som vanligt).
Tittar vi på dagens indikator är 2 av 8 över jämviktsläget 100.
https://www.konj.se/publikationer/konjunkturbarometern/konjunkturbarometern/2023-05-30-hushall-och-detaljhandel-uppat-men-alltjamt-dystra.html
Run DMC,
Självklart ska vi hålla oss till fastställda termer.
De olika indikatorerna är jag väl medveten om. Var mer ute efter din analys av läget.
Angående konjukturbarometern så tycker jag den ser hyfsad ut, den har klart vänt upp och både hushåll och detaljhandeln börjar inse att det inte är nattsvart. Därav de tydliga ökningarna där.
Sen hoppar inte siffrorna upp på över 100 direkt, men riktningen är tydlig.
Är din analys annorlunda så tar jag gärna del av den, alltid bra med flera perspektiv.
Med energipriser tillbaka till nivåer från början -21 så bör väl snart inflationen att knäckas?
Ja det här med elpriserna är oförklarligt. Enligt den samlade expertisen här beror ju förra årets höga elpriser i hela Europa enbart på att R1 och R2 är nedlagda, inga andra orsaker är tänkbara. Svantesson lovade förvisso ny kärnkraft inom 100 dagar men hon har mig veterligen inte riktigt klarat av att infria det löftet.
Kan det vara så att Putins mixtrande med gasleveranser och energikrig mot Europa har större påvetkan än många vill erkänna?
Lite tröttsamt med påståendet att Svantesson lovade ny kärnkraft inom 100 dagar. Jag skulle hemskt gärna vilja ha en källa på det.
Vad jag själv snappat upp lovade man att arbetet med att ta fram ny kärnkraft skulle påbörjas inom 100 dagar. Sedan är väl rekordet att bygga en reaktor 48 månader från spade i marken till driftsättning (har jag läst någonstans….). Men dit (spade i marken alltså) är det några år.
Dock är jag trött på kortsiktigheten i samhället. En analogi kan skönjas i området där vi bor. Folk planterar inte fruktträd för “det tar så lång tid innan de är stora nog att ge frukt”. Ja, absolut, men om man inte planterar blir det aldrig någon frukt. Samma sak med att bygga kärnkraft, det tar kanske lång tid, men till slut är de påkopplade på nätet.
“De första hundra dagarna kommer en borgerlig regering att trygga och bygga ut kärnkraften i Sverige” – Elisabeth Svantesson.
Du får hålla tillgodo med en skärmdump då hon verkar tahit bort orginalet: https://twitter.com/anderslindberg/status/1569695984011153413?s=20&t=tcm6j0c_FNJ1QFntBjvjWQ
Nu kan man ju hävda att man förstår vad hon menar och det är att arbetet skall påbörjas. Men senaste veckans debatt om hunger har med tydlighet visat att högern anser det oerhört viktigt med semantik och hur man använder ord på ett bokstavligt och på gränsen till autistiskt vis.
Ingen har påstått att det är bara därför att R1 och R2 lagts ner, men -3000MW planerbar produktion i SE3 har påverkan på elpriset. Energiforsk studie visade att elpriset hade varit 40-50 öre/kWh billigare under en period om Ringhals varit i drift.
Elnätet är dessutom mer ansträngt vilket minskar överföringskapaciteten.
Var saklig. Ingen tar dig på allvar med all gishgallop.
Det är som att säga att eftersom S har en riksdagsledamot som deltagit i en konferens med deltagare som är misstänkta för terroristbrott så stödjer S terrorism. Lika mycket dravel.
.
Jo, många har hävdat precis det.
Blir billig el imorgon också. Priserna i maj 2023 är mer än hälften mot maj 2022. Trenden har varit liknande ända sedan årsskiften och det finns inget som talar för att de lägre priserna kommer vara kvar framöver. Återkomsten av fransk kärnkraft och ordnade alternativ till den ryska gasen är väl mest att tacka.
*talar för att inte de lägre*
För att utveckla min tanke så har oljepriset och gas blivit billigare igen, varför varor bör bli billigare att producera/distribuera..
“Min Kreditkoll” var verkligen en trubbig tjänst.
Kollen angav mitt score till 78 utan att känna till flera av mina förutsättningar. Verkar som att åldern tillmäts mkt stor betydelse medan nettotillgångar på 9 miljoner och nettoöverskott på 35.000 varje månad inte hade någon som helst påverkan på min score.
Nä, det osar oseriöst och är nog bara ett sätt att att komma med “erbjud*nden”.
Finns ju ingen förmögenhetsstatistik centralt, så tillgångar annat än fastigheter går ju inte att bedöma.
Det handlar vad jag förstår bara om storleken på lönen eller pensionen. En privatförmögen pensionär med låg eller medelhög pension får ändå inte låna.
Hmmm, vit man som närmar sig 60 och arbetar inom verkstadsindustrin. Vill nog inte veta om jag ligger över eller under 30.
Låter som 100.
Tillgångar är generellt ingen bra mätpunkt av en persons kreditvilja
Kreditmässighet mäts faktiskt bättre av att se hur lån och krediter hanteras och betalas av.
Samt de återkommande intäkterna i form av främst lön.
Bolag som lever på att mäta kreditvärdighet på konsumenter har rätt avancerade algoritmer för att hantera detta.
Tillgångar kan snabbt slarvas bort och en nettoförmögenhet kan vara svår att omsätta och används sällan för att betala räkningar (tydligen)
Det är ju inte bara viljan som har betydelse. Saknas förmågan att betala tillbaks så kan det ju kvitta hur villig gäldenären än är.
Och i förmågan att betala räknas ju även ens tillgångar in. Det finns ju en anledning till att banker är betydligt villigare att ge lån mot säkerhet än utan (villigheten syns på räntan).
Så den där siffran man får fram vid en kreditupplysning måste man nog ta med en nypa salt. Isht när företaget normal väl är rätt förtegna om vad siffran innebär rent konkret. Den som (mot förmodan antar jag) lånar ut pengar till bloggaren har 98% chans att få pengarna tillbaks eller?
Vi ska vara glada att vi inte lever i Kalkonien, där efter tio år med despoten vid styret nu liran bara är värd en tiondel av vad den var för tio år sedan. Med accelerande inflation och Kalkonien snart under sanktioner så går det fort för liran att tappa lika mycket till innan nästa presidentval.
Nä hos oss går det långsammare. Det tog 60 år för kronan att göra samma resa. Men riktningen är samma.
(jämför med CHF)
Man ser ofta denna jämförelse med Schweiz, men är inte det ganska irrelevant? Det som betyder något måste väl ändå vara köpkraft och realöneutveckling. Det som är skadligt är snabba förändringar som gör att köpkraften urholkas. Eller skulle det vara så mycket bättre om löner och förmögenheter var en tiondel av dagens men kronans värde mot omvärden var 10 gånger starkare?
Det jag menar är att det är rörelsen (inflationen) och dess hastighet som är skadlig och inte de absoluta nivåerna på växelkursen. Det är när företag och privatpersoner hela tiden måste anpassa sig som det skapas förlorare bland dem som inte har möjlighet eller förmåga att hänga med.
Han kommer snart inte ha råd att köpa några stridsflygplan öht. Oavsett.
Och snart så behöver han assist från EU. Gissa vilket land som säger “dra åt helvete ” då?
Nja, med runt 4 miljoner flyktingar för närvarande i Turkiet så kommer nog inte EU tillåta Sverige att säga dra åt helvete!
Bara för att måla det realpolitiska landskapet i lite klarare färger, däremot kan det säkert bli andra uppgörelser.
Kommer det till en fråga som Sverige har vetorätt i lovar jag dig att det blir Njet. Svenskt medlemskap i NATO är tydligt den viktigaste utrikespolitiska frågan denna mandatperioden.
Huruvida det leder till en ström av flyktingar, well , det blir nog gränsländernas problem. Och möjligen en rejäl konflikt med Turkiet.
OK, jag hör att du lovar. Tiden får utvisa huruvida ditt löfte står sig.
Vad kostar de 4 miljonerna i socialbidrag och vad kostar ett staket? Bara att räkna.
Men Kalkoniye kan ju i desperation sätt press på USA genom att neka flygbaser och kanske närma sig Iran.
Jag misstänker att Turkiet inte tar notan för flyktingarna, den tar såvitt jag förstått spelplanen EU. EU har sedan 2011 betalat ut totalt ca 10 mdr € för att slippa få dessa till Europa, ytterligare ca 3 mdr € är på väg. Skulle dom pengarna inte fortsätta komma så har väl Turkiet “lovat” att lätta på restriktionerna avseende var dessa 4 miljoner flyktingar kan röra sig och jag gissar kanske att dom aktivt kan tänka sig att uppmuntra dom att röra sig V/NV riktning.
För dom som vill läsa mer: https://neighbourhood-enlargement.ec.europa.eu/enlargement-policy/turkiye/eu-support-refugees-turkiye_en
Huruvida en plan att närma sig Iran och neka USA flygbaser i Turkiet är ett smart politiskt drag kan jag inte uttala mig om då jag är för dåligt insatt i scenariot men politiska analytiker verkar ju vara eniga i att Turkiet går mot en fortsatt auktoritär utveckling.
För övrigt verkar empiriska studier av stakets effektivitet som avhållande faktor för migration tyda på att det inte fungerar så väl som intentionerna siktade på.
Brasklapp, kan du referera till någon studie som visar att staket är ineffektiva?
Nope, jag lyssnade på C-SPAN när det var (tror jag) chefen för Homeland Security, alt f.d. chefen för detsamma, som menade att staketet inte hade gett avsedd effekt i form av att hålla illegala utanför USAs gränser. Men när och att hitta en länk till det är jag inte människa att göra. Det som däremot verkade fungera, om jag minns rätt, var den s.k. signalpolitiken dvs. när USA signalerade att “nu får ni fan inte komma in” så vill jag minnas att det blev färre som chansade och vice versa när USA signalerade att “nu är alla välkomna”. Men som sagt jag kommer inte ihåg när det var och jag hittar ingen länk.
Sen får jag väl tillägga att man inte hävdade ineffektivitet utan enkom diskuterade att effektiviteten inte var i paritet med det man trodde. Ineffektivitet ligger väl i betraktarens ögon alternativt mäts emot ett i förväg uppsatt och kvantifierbart måltal. Huruvida sådana tal fanns eller ej saknar jag kännedom om.
Jag ” tvingas” beroende på praktiska reseskäl passera Turkiet ofta , alternativen till det är synnerligen dåliga
Vad jag märker av är många turkars frustration som gränsar till aggressivitet. Rabatter om man betalar med västvaluta erbjuds, vissa dock lägre rabatter erbjuds om man betalar kontant i lokal valuta
Det faktum att man förväntar sig fortsatt fall av värdet på den lokala valutan bidrar naturligtvis till den nedåtgående spiralen
1.9% är väl historiskt mycket lågt?
Bra att tillväxttakten i utlåningen minskar. 👍 Det skulle vara intressant att se hur amoteringsviljan utvecklas också. Fast det kanske är svårare att få fram siffror på det?
Anledningen att jag undrar är att flera husföretag går ut tillsammans med Nordea och ger möjligheten att bygga hus helt utan amortering i upp till 5 år. De kör med slogan att “just nu är läget så fel, att det är rätt”
Exempel hjältevadshus:
https://hjaltevadshus.se/smart/
Jag klurar lite på om det inte är så att de faktiskt har rätt att läget är så fel så det är rätt iaf mikrolokalt.
Tomter för 1.5. Katalogvilla för 2-2.5 totalentreprenad byggd på tomten =3.5-4 i grund.
Helt ny (aldrig bebodd, byggd på spek) sådan just nu uppe i 5150 och inte klart, tre som krigar om den. Tillkommer såklart markarbete tomt och avgifter. Men det är inte en mille på denna (enkel tomt).
(Speciellt om husföretagens upphandlingar börjar får ner insatsmaterial lite Grand nu när de gått ner och de behöver täcka fasta kostnader = accepterar lägre marginal)
(Vilket jag ser att ditt exempel Hjältevadshus redan gör – gratis level up till pluspolen på det mesta – är väl till stor del där marginalen sitter när de tar miljarder för några extra spottar)
Pluspolen= pluspaket. Nu skall jag försöka sluta chatta med mig själv.
https://www.youtube.com/watch?v=cniSxTAbuco
Det klurar jag också på, så du är inte själv. 😉 Att gå mot strömmen har fungerat för mig tidigare. Två av mina bästa fastighetsaffärer gjordes under kraftig finanskris. Jag klurar vidare.
Kuriosa; pantbanken på bilden har nyligen bommat igen.