Sverige hade lägst överdödlighet i hela EU under coronapandemin – och nionde högsta BNP-tillväxt

Med pandemin över finns nu solida data från Eurostat om utfallet. Sverige hade med sin pandemihantering den lägsta överdödligheten i hela EU under pandemin, samt den åttonde högsta BNP-tillväxten av EU:s 27 medlemmar. Kort sagt kan man på inget sätt hävda att Sveriges pandemihantering var misslyckad, även om det inte är en tröst för de anhöriga till enskilda drabbade eller de som fortfarande lider av sviterna. Graf nedan.

Data för BNP avser tillväxten 2020 och 2021 och överdödligheten är summerad procentuell överdödlighet per månad under pandemin månaderna februari 2020 till januari 2021. Bägge siffrorna är hämtade från Eurostats databas.

Överdödlighet är ett mått på hur många fler än väntat som avlidit under en tidsperiod och visar på hur många fler som dog än normalt. Samtliga EU-länder visade föga överraskande överdödlighet under pandemin, där Bulgarien följt av Polen drabbades hårdast.

De olika mer eller mindre hårda restriktionerna slog olika mot ländernas ekonomi. Tillväxten -0.6% för hela EU. Sämst blev den för spanien med -6.4% under de två åren, och bäst för Irland (ej med i charten pga en outlier) som tack vare Internetjättarnas huvudkontor i EU fick en tillväxt på 20.6%.

Sverige fick 3.1% i tillväxt och den svenska ekonomin gick nionde starkast i EU. Sverige hade den lägsta överdödligheten i hela EU.

Svensk pandemihantering var alltså bäst i hela EU vad gäller att rädda livet på människor, samtidigt som vi landade i övre tredjedelen i tillväxt för ekonomin under pandemin. Det är förstås ingen tröst för de anhöriga till de som dog, eller de som fortfarande lider av sviterna från pandemin, men som samhälle klarade vi alltså av pandemin som bäst.

Många av de som tyvärr avled skulle alltså tyvärr avlidit av andra orsaker även utan pandemin, t ex att de var döende multisjuka äldre, cancersjuka eller liknande.

Näst bäst var Danmark och tredje bäst var Finland, så de nordiska EU-länderna ligger i toppskiktet i EU.

Vill du ha snittöverdödligheten i procent så dividerar man värdet med 24 (månader). Sverige får då drygt 2% överdödlighet och Polen drygt 25%. Det dog alltså 2% fler i Sverige än väntat och 25% fler än väntat i Polen, om vi inte skulle haft en pandemi.

Det finns som man ser en svag korrelation där högre BNP-tillväxt också innebär lägre överdödlighet i pandemin, men tar man bort outliern Irland blir det tvärt om, alltså att BNP ökade mer om man hade högre överdödlghet. Graf med trendlinjee utan Irland nedan.

Med Irland är korrelationen -0.11 och utan Irland 0.13

Att man så enkelt kan ändra trenden och korrelationen – som till att börja med är svag – genom att stryka ett enda land kanske talar för att BNP-tillväxten är frikopplad från överdödligheten och att utfallet på ekonomin snarare berodde på separat ekonomisk politik och inte på åtgärderna mot pandemin. Man kan alltså skilja på den ekonomiska pandemipolitiken och den själva hanteringen av sjukdomen.

Inga fakta kommer dock ändra någons känslor och de som menar att Sveriges pandeminhantering var felaktig kommer inte ändra åsikt. Åsikter baserar sig på känslor och inte på faktan att Sveriges pandeminhantering var bäst i EU. De som under flera år hetsat mot syndabocken Anders Tegnell eller andra utvalda syndabockar kommer förstås inte be om ursäkt.

Sedan är det ju alltid så att om man jämför sig med andra så finns det alltid någon annan som är bättre, och det är således ett utmärkt sätt att leva livet som ständigt bitter. Det bästa är att sätta upp egna mål och mäta sig mot dem, istället för mot andras prestationer. För er som ändå verkligen vill fortsätta vara bittra så hade Norge något mindre överdödlighet än Sverige (summerade 44.5 mot Sveriges summerade 49.2), men bara 2.5% i BNP-tillväxt mot Sveriges 3.1%. Som icke-EU hade dock Norge vissa andra möjligheter som man inte hade inom EU, som t ex stänga gränserna till EU-länder.

Med denna artikel kan bloggen förhoppningsvis slutligen lägga pandemin till handlingarna även om man som statistiknörd skulle vilja gräva i t ex samvariationen överdödlighet och befolkningsdensitet, boende landsbygd – stad, snittstorlek tätorter osv.