Riksbanken lämnar idag besked om styrräntan reporäntan, som i nya riksbankschefen Thedéens första räntebesked väntas höjas med 0.50 procentenheter till 3.00%. Börserna faller i de asiatiska tidszonerna nu under morgonen. Elpriset fortsätter att vara mycket lågt för den som har timdebitering.
Stockholmsbörsen backade återigen, om än måttligt med -0.18% för OMXSPI och -0.47% för OMXS30. Guldpriset hittas på 638:- SEK per gram och kronan stärks något till 10:55 SEK för USD och 11:34 SEK för EUR. Detta beror sannolikt på det väntade räntebeskedet idag.
Thedéen väntas höja med 0.50 procentenheter, vilket allt annat lika alltså höjer rörliga bolåneräntor lika mycket.
Nu insisterar ju mäklarkåren på att bostadspriserna nu vänder upp, trots att räntan höjs ytterligare. Vi får väl se hur det blir med det. Som tidigare rapporterat fortsätter matpriserna uppåt, och en liten matkasse med kompletteringsköp gick anekdotiskt på 400:- SEK för mig på ICA härom dagen. Då var de stora kostnaderna fryst lax och fryst kyckling.
I en artikel hos Dagens Arena konstaterar alla experter att hushållen klarar högre räntor. Så nu vet ni det. Tycker du det är jobbigt så har du fel. Definitionen av klara är förstås “klarar av att betala sina räkningar från banken”.
Det finns de som tror eller vill att Riksbanken ska höja 0.75 procentenheter, vilket förstås skulle stärka kronan och sänka de delar av KPI-prisökningarna som drivs av svag krona. Även inhemsk produktion blir dyrare vid svag krona, eftersom det mesta prissätts på en internationell marknad.
Man kan t ex jämföra med elen, där svenskt elpris dras upp för att vi måste exportera och inte producerar tillräckligt med el normalt för att ha ett inhemskt överskott.
Dock inte idag. Just nu exporterar vi 4 207 MW eftersom det för en gångs skull faktiskt blåser i hela landet och elen kostar i snitt 25 öre per kWh i alla elhandelsområden. Som billigast i natt gick den på 8 öre och som högst kostar den 31 öre. Detta utan moms, skatter och elnät. Den som inte har timdebitering får dock inte ut något av detta. Vi som har det drar upp värmen, tvättar, diskar och laddar våra elbilar.
I USA backade börserna med -1.11% för S&P-500 och -1.83% för Nasdaq 100.
Uppgångarna i de långa amerikanska räntorna tog en paus även om de nu ligger kvar nära årshögsta.
I de asiatiska tidszonerna backar börserna också. I skrivande stund är ASX 200 -0.53%, KOSPI -0.17%, Nikkei 225 -0.08% och Straits Times -0.76’5. Hang Seng lever som så ofta sitt eget liv och går +1.33%.
Riksbankens räntebesked ska publiceras 09:30.
81 kommentarer
Billig el men med ett påslag på 75 öre/kwh för nätavgifter inte att förglömma och de fasta kostnaderna förstås, månadsavgift 660 kr och elbolagets pålägg.
Trots 75-öringen är det ganska skönt med en hel stressfri tvätt- och bakdag. Passar på att fira med en kålpudding i ugnen.
Många missar denna kostnad när de talar om elpriser. För oss är det fortfarande 75% av det vi betalar per kWh. Helst hade man ju velat koppla bort sig från nätet men tekniken är inte där riktigt än. Ser ut att hamna på 500 kWh för februari sen är ju uppvärmningstiden slut för oss i södra Sverige.. totalt blev det 5001 kWh förra året missade målet att hamna under 5000 kWh precis…
Här hade vi 2900kwh i jamuari 👍
1180kWh à 1,2kr/kWh inklusive moms i Januari, LLVP 128m2 sthlm.
Typ samma fast ca 5kr inkl allt🤢 Skåne.
Uppvärmningstiden slut? Vi har minusgrader i Lund o kaminen går för fullt.
Villa 150 kvadrat, fjärrvärme och 2-lågigt gasolkök = 130 kWh i januari. Två pensionärer som inte direkt gjort avkall på något men inte heller slösat. Vi kanske är lite galna men vi ville testa hur mycket el man kan klara sig utan.
Utan uppvärmning snittar vi 10-12kwh per dag med tre barn hemma.
Spännande ändå, hyreskollektivet får extrema problem med en höjning på 4.5% vilket i sin tur gör att förhandlare från Hyresgästföreningen kräver möten med Andreas Carlsson. Nåväl, det kanske man ska ta med en nypa salt, då HF ändå är en intresseorganisation.
Men det ger ändå lite kontext, skillnaden mellan folk och folk ter sig extrem, några ska förvänta sig samt brösta totalt mayhem, medans andra förväntar sig att allmännyttan ska ta ansvar.
Det är ju annorlunda med hyror.
En hyreshöjning är permanent – kommer gälla för all framtid – den berör också oftast hela boendeavgiften för de med lägst inkomst. De i hyresrätt lägger störst andel av den disponibla inkomst på boende av alla boformer.
Helt rätt. Men som motargument vill jag påstå att höjningen av min sophämtning och V/A förmodligen också är permanentade. Med det sagt önskar jag ingen olycka – det är såklart fantastiskt att hyreshöjningarna inte blev extrema.
Men samhället måste ha en diskussion kring hurvida det är rimligt att bostadslån tenderar att ha så korta låsta räntor. Det rimligaste vore att vi anammade Danmarks princip, varför måste alltid bankerna vara dom som går vinnande ur affären? Raka 30-åriga lån vore en bättre affär för samhället i stort.
@viktor_ 30 åriga raka lån vore fantastiskt. Så var det när vi köpte hus i usa. Samma kostnad varje månad tills pensionen. Man kan lösa lånet utan att det kostar extra (man betalar mer ränta tidigt, så banken tjänar på det).
Dock pondustpostulerar jag att det vore en katastrof för huspriserna i Sverige eftersom räntorna skulle gå upp fasta 30 års räntor är såklart dyrare än 3 månaders räntan. Samt att amorteringingarna hade gått upp. 100% på 30 år är 3,3% amortering.
Hade såklart gett stabilitet på marknaden men hade också tvingat ner priserna ytterligare.
Det du beskriver är alltså inte ett rakt lån. Det är ett annuitetslån. Samma kostnad varje period hela lånetiden inkluderande både ränta och amortering är ett annuitetslån.
Du har så rätt. Annuitetslån är det såklart.
Jag roade mig en gång, efter ett reportage där man jämförde två familjer i lägenheter med varandra över tid och påstod att den i brf hade haft det bättre, med att göra en riktig alternativkostnadskalkyl med hänsyn till i reportaget intagna uppgifter om inflation och ränteläge samt hyra mot br-avgifter. Över tid hade de som bodde i hyresrätt tjänat på det, förutsatt att de använt samma summa som br-lägenheten kostat till inlåning i bank. Påstår inte att det är någon sanning, bara att det är lätt att räkna bort sig över längre tid.
Räknade lite snabbt och är tveksam.. Med antagandet att man kan köpa en BR på 70 kvm med avgift på 650Kr/kvm för 2milj. Hyra för 1200Kr/kvm . Räkna med att allt ökar med inflation (2%) över tid och historiska räntor (bundna 10år 2008 och 2018). Så behöver man 2.1% över inflation. Massa oklara antaganden men saker som jag tycker känns rimliga. Med viss reservation för logik fel och räknande.. Men jag skulle nog känna mig rätt bekväm med att om man köper en indexfond istället för att ha dom på banken så är det bättre ekonomi i HR och sparande.
ett enkelt argument för att det är fel är ju att man vill jämföra med rörlig ränta jag tog 10år mest för att jag inte orkar räkna och inte hittade ett färdigt snitt..
Ett par riktigt blåsiga, varma dagar, i alla fall här norröver. Inte för att jag någonsin kommer begripa elproduktion och elmarknad.
Men intressant under den här tiden har varit att lära sig om sin förbrukning. Konstaterar att när vi är bortresta varierar förbrukningen 4-6 kWh. Vad kan det bero på? Olika belastning på fjärrvärmepumpen? En vanlig dag ligger på omkring 16 kWh, medan en tvättdag med flera omgångar tvätt och torktumlare dubblar det hela till drygt 30 kWh. (Villa 160 kvm, 2+3 förbrukare)
Har en lägenhet med antagligen Sveriges vanligaste frånluft värmepump. I december skulle jag spara, tog fram yllekalsonger och stora sockar och extra täcken och skruvade ner värmepumpen till 16 grader. 16 grader är inget problem för huset, men fy vad kallt det är. Har timdebitering och gick in i appen för att trots all kyla få lite värme att jag tjänat pengar.
Jo tjena, elkonsumtionen rusade under tider jag låg och frös. Visade sig att att har du under 17 grader så slutar värmepumpen funka och elpatronen går in stenhårt.
Så mitt torsdagstips är, sänk inte värmen under 18 grader. Då om någon gång kommer du att få smaka på elpriserna
Jag kan bara konstatera att om vi haft rörligt lån och inte flyttat hade fasta kostnaderna nu varit riktigt höga, sen matinflation på det.
Lustig nog kändes det helt vindstilla när jag cyklade till jobbet i morse.
Vilket iofs kan betyda jag hade lätt medvind, sådär så man förleds att tro man är vältränad.
Haha ja den känner man igen sig i😃
https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/VPjqj6/andreas-cervenka-hoj-inte-rantan-thedeen-radda-kronan
Ligger det något i det?
TLDR – mycket av inflationen beror på kronas svaga kurs. Riksbanken borde istället satsa mer på att försöka stärka kronas kurs för att sänka inflationen istället för att bara höja räntan.
Stärkt krona hade troligen hjälpt till, ja. Men det är också bidragande till att industrin fortfarande har mycket att göra. Så inte helt enkel ekvation.
Sedan kanske det inte är helt uppskattat om riksbanken återigen börjar sätta sprätt på ett gäng miljarder, efter att de 2022 gick back med upp emot 60 miljarder kronor (oklart vad det slutligen hamnade på).
Det där är en gammal myt, det finns lika många företag som förlorar på en svag krona. Om inte fler till och med.
Vän av ordning undrar: hur ska man stärka kronan utan att höja räntan?
Köpa kronor för de eventuella reserver man har i andra valutor.
(Jag har ingen aning om huruvida Riksbanken sitter på tillräckligt med dollar etc. för att göra någon nämnvärt skillnad med denna metod, men i princip fungerar det.)
Man kan exempelvis sluta sälja en miljard sek om dagen för att köpa dollar och euro.
Ja dessa massiva köp av diverse obligationer var kanske helt smart.
INTE helt smart
Det här! Räntan spelar nära ingen roll alls för valutakursen när RB samtidigt dumpar SEK på marknaden för att rädda sin egen balansräkning.
Kronan måste stärkas tillbaka till ca 9,50 SEK per EUR. Allt annat är vansinne.
På lång sikt tycker jag jämförelsen med CHF är lite intressant. 1950-1970 låg CHF/SEK ganska konstant på 1,2.
Från 1970 har den gått från 1.2 till 11.5…
Det är inget annat än ett underkännande av 50 år av svensk politik.
På kortare sikt kan man också jämföra med DKK. På dryga 10 år från 2012 har den gått från 1.1 till 1.5.
Även det ett underkännande av senaste 10 åren av svensk politik.
Just det, höjda räntor trycker ner kronkursen.
Hur beskedet att börja sälja statsobligationer påverkar vet jag inte riktigt men borde rimligtvis ytterligare stärka kronkursen?
Tänker att de ska ha betalt i SEK så de som ska köpa obligationerna måste växla till sig SEK eller minska sitt innehav i SEK.
Bengt Dennis försökte rädda kronan i början av 1990-talet. Hur gick det?
https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/VPjqj6/andreas-cervenka-hoj-inte-rantan-thedeen-radda-kronan
Ligger det något i det?
TLDR – mycket av inflationen beror på kronas svaga kurs. Riksbanken borde istället satsa mer på att försöka stärka kronas kurs för att sänka inflationen istället för att bara höja räntan.
Läste den också, i bloggen drivs ju tesen att högre ränta stärker kursen, intressant om det finns andra sätt att göra det på utan att köra oss medel-medelklass med höga bolån i diket.
Vi har ju lyckats pricka in en föräldraledighet i denna tid av inflation och räntehöjningar, ska bli spännande att summera 2023 och hur ekonomin gick ihop.
Ja baserat på att det är utländska parter som dumpar kronan då de är rädda att den svenska bostadsmarknaden ska krascha. Nu skrivs det ju i flera internationella medier att den svenska bostadsmarknaden redan har kraschat. Så frågan är väll om de som var rädda redan har dumpat kronan, isf kommer kanske denna, (troliga) höjning inte påverkar kronkursen negativt.
För mig verkar det som att räntan är inklämd mellan en sten och ett berg, hoppas att något av den ger vika snart.
Nu är ju Cervenka ekonom så han har definitionsmässigt fel. Det känns som ett resonemang från hösten -92. Försvara kronkursen. Men jag tror att den flytande kronan gör det betydligt svårare att spekulera nu än då. Det går inte att tjäna mycket pengar på en sakta sjunkande krona (men tydligen gör briljanta förvaltare av USA-fonder just nu lysande aktieaffärer). Dessutom saknas en faktor som inte har med oss att göra. Den norska kronan åker med neråt och har ju faktiskt tappat mot SEK också. För egen del är jag därför benägen att tro att raset delvis handlar om flykten till säkra hamnar. Sedan tror jag att svensk offentlig ekonomi innehåller en del problem som ännu inte har visat sig men som förmodligen ingår i kalkylerna i finanskvarteren i London.
Om det är flykt till säkrare hamnar så borde väl DKK åka med ner?
den har väl fast kurs mot EUR?
Jepp DKK är peggad mot Euron, inte konstigt vi i Skåne invaderas av shoppingsugna danskar. För den som jobbar i Köpenhamn är det dock mumma. Lönerna är 50%+ mot t ex Stockholm.
Ahh. Då har jag lärt mig något nytt idag med.
Eller återlärt något jag glömt.
🙂
Lustigt nog så är det nästan vindstilla där jag bor i Skåne idag. Och då sjunker elpriset dramatiskt. I vanliga fall så blåser det nästan alltid här, men då är priserna höga….
Här i Fjollträsktrakten blåser det rätt friskt just nu. 2-3 grader varmt dessutom, det gör nog villaägarna i närområdet glada. 🙂
Tidigare har jag mest sett blåst som jobbigt, kallt och lite stressande. Nu välkomnar jag blåsten med öppna armar 🙂
” Thedéen väntas höja med 0.50 procentenheter, vilket allt annat lika alltså höjer rörliga bolåneräntor lika mycket.”
Nja. Rörliga boräntor utgår ju mycket från STIBOR. Den är redan 2,98%.
Du ska få se att din bank hittar goda argument för att höja MINST så mycket som Riksbankens höjning. Utan att inlåningsräntorna följer efter förstås. Ty det viktigaste nu är en fortsatt positiv vinstutveckling så länge det går innan verkligheten kommer ikapp med kraschade fastighetsbolag och så småningom bankdirektörer på kö till en ny “bankakut”, samtidigt som de insisterar på att den feta bonusen ska betalas ut till dem i år med: Det är ju inte deras fel att konjunkturerna är lite svajiga och att skattebetalarna de redan sugit ut nu måste rycka ut till räddning ännu en gång.
(Det kan finnas spår av ironi i ovanstående)
STIBOR ligger normalt över riksbanken så om riksbanken höjer med 0,5%-enheter till 3% så kommer STIBOR också åka upp med ungefär lika mycket.
Nja. Den är väl snarare bankernas kortaste ”långränta” som dag för dag prissätter den framtida styrräntan?
Den var 2,50% den 1 december 2022 när förra höjningen var verkställd.
Gissade rätt förra gången så gör en ny gissning idag och säger att nya räntan blir plus 0.75 tror vi kommer behöva ligga lite högre än övriga länder framåt om vi ska kunna rädda kronan.
Blåser nästan full storm där jag bor, fast sydlig vind vilket betyder temp kring noll.
Natten inleddes med elbilsladdning. Nu är det fullt ös på tvättmaskinen och till och med lite torktumling. En värmefläkt står på i källaren för att torka upp ett nymålat rum. Lyx!
0,5% upp till 3,0% blev det: https://www.dn.se/ekonomi/dns-direktrapportering-om-laget-i-ekonomin/
Då höjde Riksbanken med 0.5 procentenheter. Detta var som väntat. Det intressanta var att de meddelade att för höjningar följer under våren. Diverse BLT har ju försökt säga att detta var den sista höjningen, men detta var uppenbarligen önsketänkande från deras sida. Ska bli intressant att följa bostadsprisernas utveckling nu.
”Diverse BLT” är väl i princip majoriteten av bankernas analytiker…
Bacon, Lettuce and Tomato?
Nja, inte denna gången. BLT = BoLåneTorsk.
Sverige ligger efter i räntehöjningarna, vilket signaleras ilsket av kronkursen.
“Den som inte har timdebitering får dock inte ut något av detta. Vi som har det drar upp värmen, tvättar, diskar och laddar våra elbilar.”
Tyvärr är det ju inte riktigt så enkelt för de av oss som drabbas av diverse olika påfund i form av effektavgifter och liknande från elnätsbolaget. Då kan att använda mer el när elen är billig fortfarande lätt leda till att totalkostnaden blir högre än om man använt mindre el när priset är högt.
För min egen del ska det pusslas mellan veckodag, tid på dygnet, månad, förbrukning per timme i övrigt i kalendermånaden, och förbrukning per timme under kalendermånaden under vissa tider. Samt så klart totalförbrukningen. Och det är bara till elnätsbolaget. Skulle jag dessutom ha timpris ovanpå det för själva elen, då börjar det bli riktigt komplext…
För januari med en för mig debiterad förbrukning på drygt 870 kWh (friliggande småhus, SE3) så kan jag bara konstatera att vid något slags rörligt pris (timspot- eller månadsgenomsnittspris, det hade blivit ungefär detsamma i det här fallet) hade jag haft en elhandelsräkning på lite drygt en tusenlapp plus eventuellt påslag ovanpå spotpriset, och en elnätsräkning på ungefär lika mycket. Nu blev kostnaden istället ungefär 700 + 1000 kr, varav själva elen står för ungefär 550 kr av de ungefär 700 kr. Eller ganska precis en tredjedel av den totala kostnaden för elförbrukningen var faktiskt el.
Helt knäppt egentligen att det kan förhålla sig så.
Är vi nördar som skriver här?
Läser vi bloggens Ukrainatråd verkar många vara ranghöga strateger med expertkunskaper vapenmässigt.
Och i energitråden är kunnskapen hög om komplexiteten av problemen energi.
Grå energi är för flertalet i vårt samhälle och frågan är om normalkonsumenten förstår att Kwh priset inte är vad vi får 2 elräkningar för.
Är fasta kostnaderna en grå kostnad? Där staten skär guld 2 gånger?
Ursäkta att jag började som en katt runt grötfatet.
Dit jag ville komma är om det är dags att börja bygga om i fråga om energi. Hitintills har mycket av lagringsmöjligheterna för el som i sig inte kan lagras utan antingen stora förluster (vätgas) eller extremt dyra batterier.
Är det kanske dags att börja räkna på gråa energikostnader för lagring av värmeenergi i litet format. Ska tex nybyggen belastas med krav på x kubikmeter stor tank för varmvatten (kan även användas för vattenburen golvvärme) (den minnesgode minns artikeln om en 20 kubik stor tank som fick frysa till is, som blev AC på sommaren)
Men även fjärrvärmen skulle kunna anlägga bufferttankar. Liksom när det allmänna gräver djupt och stort (avlopp och vatten).
Eller är det bara dumma dyra tankar runt en ineffektiv elförsörjning. Kanske det är billigast att överutbygga tex vindkraft och flöjla bort för stor produktion?
Kanske det billigaste är att ge morotsbidrag tills värmepumpstekniken finns överallt.
Kanske staten kan/ ska konstruera lån som bygger på energisparande utifrån sparad energi? Där återbetalningen de facto sker även efter det att lånet är återbetalt (hoppas ni förstår den ologiska knorren)
Kan ta som exempel den miljömedvetna som kör lite bil men byter in sin bil mot en elbil och kör några hundra mil om året till batterierna inte längre fungerar av åldersskäl. Där var subventionerna bortkastade/ negativa.
Elbilstekniken bör riktas till de som kör så långa sträckor att chassiet mekaniskt slits upp alternativt batterierna nått sin fysiska slutpunkt. Nu exporterar Sverige fungerande bilar som körs slut utomlands. Men luftföroreningarna är internationella.
Antagligen ligger Tesla helt rätt i att skrota nya bilar som är dyrare att reparera än tillverkningskostnaden är. Återigen en grå effekt, då få tänker på att skatter och avgifter är huvudkostnaden jämfört vad tillverkningskostnaden är.
Det finns ju de som tänker lite annorlunda. Säger inte att det är rätt eller fel men det finns åtminstone idéer.
–
https://www.warpnews.se/jonas-birgersson/jonas-birgersson-all-el-du-behover-for-ett-lagt-fast-pris/
Socialistiskt tänkt så borde vi ha en bastilldelning energi (baserat på vad). Det vi använder utöver tilldelningen fär fri prisättning.
För det stämmer när elen var billig började “slösandet”
Men vad är slöseri? Dåligt isolerat hus, elvärmda trottoarer. Jacuzzi utomhus. 25 grader varmt i ett 500 kvadratmeters hus.
En gång i tiden hade vi statligt monopol som hette vattenfall, där delar privatiserades, Andra delar av vattenfall tilläts investera utomlands (Nuon och Vattenfall var nu Tysklands tredje största elföretag,)
https://historia.vattenfall.se/stories/ut-i-europa/nuon-historien-bakom-foretaget-som-vattenfall-kopte
https://historia.vattenfall.se/stories/ut-i-europa/genombrott-i-europa
Hade Sverige tagit samma beslut en gång till om vi fått leva om våra liv?
Ett stort problem är nätbolagen anser jag. Det är ett oligopol. De använder en modell där de ska kunna höja elnätspriserna om de kan motivera de med investeringar i nätet. Problemet med det är att konsumenterna finansierar elbolagens räntekostnader för nya investeringar som sedan de blir ägare till. De bygger upp större och större tillgångar, men tvingar konsumenterna att stå för finansieringen, oavsett vad de tänkt använda tillgången till i framtiden. Det finns heller inte något som säger hur mycket i vinst de kan ta ut heller, så det är helt godtyckligt. Det står väl något i stil med “rimligt vinstuttag”. Vad är det liksom? Hela den modell som ligger till grund för elnätsbolagen gynnar elbolagen och uppmuntrar dom att driva juridiska processer där de kan peka på behovet av investeringar för att höja elnätsavgiften. På elproduktionssidan är det väl lite bättre för där finns fler aktörer och det är mer av fri konkurrens. Elnätssidan är i princip monopol. Det är ruttet. Modellen gynnar inte konkurrens och den pushar inte elnätsbolagen att bli smartare och effektivare, bara att driva juridiska processer mot staten för att kräma ut mer (ur en infrastruktur som från början finansierats av skattemedel). Strukturen med elnätsbolagen är bland det sämsta som kan hända i ett kapitalistiskt system, dvs. monopol.
Tror på statligt ägande av elnäten. Det gäller inte bara normal drift som skall fungera, de behöver hänga ihop även om Ryssland börja lobba Kalibr åt vårt håll. Ingen marknad, inte en oligopol eller monopol, bygger så.
R30
Du beskriver Telias affärsmodell. Som gick i graven när mobiltelefonerna kom.
Ska vi se tex en vätgasutveckling? (finns/ kommer utvecklas alternativ) där tex vindkraftverk (havsbaserad?) aldrig ansluts till något elnät utan enbart producerar vätgas. Då skulle hushåll med bränsleceller få egen el. Värma hus och mat med vätgas ur tank.
Då slipper småhushåll ansluningsavgifter högre än förbrukningskostnaderna, kvar blir elintensiva förbrukare på stamnätet.
“De extremt höga elpriser som tidvis gäller idag kommer inte vindindustrin till del eftersom höga priser bara gäller när det inte blåser. Extremt höga priser åtföljs av extremt låga priser när det blåser.”
https://www.di.se/debatt/debatt-vindindustrin-och-tidoavtalet/
Det är ungefär det här problemet jag försöker komma åt, med mina kanske klumpigt formulera inlägg om grå energi – – behovet att en stor “allomfattande” ägare kan skapa synergieffekter av dyra investeringar som enskilda investerare inte kan göra lönsamma.
Om vind/ solel skapar stora överskott under begränsad tid måste det finnas ett antal “olönsamma” tekniker att dra nytta av och på så sätt öka lönsamheten när det blir “olönsamt”
För ögonblicket är batterier för dyrt men kanske värmelagring/ vätgas (troligen inte för återproduktion el utan som energi gasform)
Klart att det känns jobbigt med prisökningar och ökade räntekostnader. Själv tillhör jag kategorin småbarnsfamilj boendes i villa, så det är både mat, el och bolån som är tunga poster nu.
Personligen märker jag ändå av positivt också. 5,5% löneökning för 2023 och bolånet minskar 2% varje år tack vare rak amortering. Ny får vi snart tillbaka pengar på elen också. Sparandet på börsen går också hyfsat. Känns som att bloggen fastnar lite för mycket på det negativa.
“Känns som att bloggen fastnar lite för mycket på det negativa.”
Mycket är berättigat ifrågasättande. Parat med konstruktiv kritik.
Sverige behöver damma av tredje vägen.
Kapitalismen där 10% äger 90% vart leder det?
Putins diktatur under täckmanteln kommunism leder till krig som tvingar omvärlden till höga militärkostnader. Istället för välstånd.
Kapitalism och demokrati har funkat bra hittills tycker jag, med tanke på den utveckling vi har haft. Vad är problemet?
Visst inte att nån löneökning va klar än, är det jobb byte eller personligt/lokalt förhandlad lön utanför fack eller vad rör det sig om? Att veta redan i början av februari känns tidigt tycker jag, men alla jobbar väll inte som företaget jag jobbar för 😛
Man kan ju vara karriärist inom bidragstagande, då har man insyn i nästa års intäkter i förväg.
@Svampmoln
På min arbetsplats har det fackliga avtalet löpt på tre år nu så därför var det redan klart för 2023, och den individuella lönesättningen gjordes nu i februari. Därför vet jag att det blev 5,5% för mig för 2023.
Borde inte de här räntehöjningarna ha kommit för flera år sedan, kylt av den galna hus-bubblan. Och inte nu, när det inte finns betalningskraft att bära dem? Så tänker jag. Fast då var då, och nu är nu.
Det borde den men att prova minusränta var ju häftigt. Tittar man på räntebanan så är uppgången från 0 nu extrem, värre än finanskrisen på kortare tid spikrakt upp till 3% och ett tydligt bevis på hur fel Riksbanken har haft.
Lätt att säga idag.
Utan pandemin och kriget hade vi då lika gärna kunna gått ner i japansk evighetsdeflation.
JOHANK
Tar mig friheten att återigen hävda att fd riksbankschef Ingves uppmanade politiken från sin första dag som ansvarig för riksbanken att lösa problemet med bostädernas belåning. Korrigera ränteavdrag/ återbetalning.
Tar mig åter friheten att ifrågasätta tex MOMS som beskattar allas inkomst jämlikt. En höginkomsttagare/ låginkomst har ungerfär lika utgifter för mat och energi. Men när “livsnödvändiga” utgifterna betalats har låginkomsttagaren en liten andel över för övriga utgifter.
När höginkomsttagaren då har kunnat investera i hus och aktier som har en engång MOMS och räntorna kunnat dras av generöst så ökar klyftorna. Låginkomsttagaren bor i en lägenhet utan del av värdeökning.
Det som stör mig mest är att Ica handlarna gör rekordvinster. Jag köpte 225 gram ostkrokar igår för 35kr! Förut kunde man ju hitta 2 för 30kr deals… vad i helvete
Jag handlar endast undantasvis på ICA utan nöjer mig för det mesta med Willys och Lidel. Så länge allt för många visar köptrogenhet mot ICA kan det prissätta jur de vill.
Att ha timdebitering är att göra sig slav under vädret.
Näe, det vägrar jag att göra. Jag vill köra diskmaskinen när den blir full av smutsig disk och köra tvättmaskinen när tvättkorgen blir full av smutsig tvätt. Jag vill också ladda elbilen varje natt så att den är körklar nästa dag.
Mest av allt vill jag ha jämnvarmt i huset hela tiden. Än så länge har jag råd med s.k. rörligt elpris, men om inte våra politiker skärper sig så kan det bli lite väl spännande i framtiden.