“Katsapen i fält – Ukrainautgåvan” 2/2 – översättning och referat av rysk soldatmanual

6.8K

Nedanstående är en översättning och ett referat av en soldatmanual som av en rysk veteranorganisation tagits fram för ryska soldater i Ukraina. Texten innehåller översatt grov rysk propaganda som bloggen har nolltolerans mot i kommentarsfältet, men som publiceras här för att man ska få en uppfattning om den propaganda och hjärntvätt som ryska soldater utsätts för. Översättningen är gjort av bloggarens fru Lena Wilderäng och då dokumentet är omfattande är detta första av två delar. [Egna anmärkningar finns inom klamrar].

Denna andra del innehåller färre vansinnigheter än den första delen (som du kan läsa här), men dess existens visar på att ryska soldater tydligen inte ens får grundläggande soldatkunskaper med sig till fronten. Propaganda främst mot slutet. Texten visar också tydligt att ryska soldater inte följer dessa instruktioner och att man ägnar sig åt psykologisk projektion t ex om krigsfångar och i själva verket beskriver hur man själva behandlar krigsfångar, medan man tar på sig Ukrainas behandling av dessa på sig själva.

25. Trafikregler i krig.

Här tas avståndet mellan fordon upp – det ska vara minst 30 meter för att undvika större förluster vid artillerianfall.

Sedan tar man upp att kanonrören ska peka i 45 grader, udda fordon till höger, jämna till vänster, för att kunna besvara eld från flanken.

Nästa tips är att personalen ska befinna sig inuti fordonen för att BTR eller BMP ska kunna skydda mot kulor och splitter. Det nämns även att ju mindre trängsel det är uppe på fordonen desto mindre risk att bli träffad av sina egna. Det är endast befäl som ska stå exponerad till midjan och ha observation, tillsammans med två till som tar en varsin flank och besvarar eld vid behov.

Man nämner också att erfarenheterna från Afghanistan och Norra Kaukasus visar att fordon som är ute och rullar helt själva är mer benägna att bli attackerade av jägarförband.

26. Natten är mörk och full av fasor

Här försöker de förklara att NVG inte är så effektiva som många tror. Att det finns många andra faktorer som avgör. Och att det inte går att använda hela tiden, att det är uttröttande, förblindar, den gröna skenet kan dessutom röja så det går inte att använda jämnt.

Sedan kommer tips kring hur man klarar sig undan NVG – att inte tända eld eller röka. Man nämner att en cigarett syns 500 meter bort, en tändsticka upp till en kilometer, och en brasa upp till åtta km.

Sedan tar även ljuddisciplin upp. Steg ska höras i 30 meter, hostningar och samtal upp till 100 meter, skrik eller dieselaggregat upp till en kilometer.

Det tipsas om att välja dalgångar till förflyttning nattetid, och undvika ljusa öppna platser. Förflyttning ska ske från skydd till skydd.

Sedan kommer det tips om att ta ut ett NVG med hjälp av en stor brasa på ingenmansland eller genom att skjuta lys.

27. Kulan har ingen intelligens

Här nämns det att i Ukraina står skjutvapen för 12% av skadorna, varav mindre än hälften (5%) är dödliga. Den låga effektiviteten påstås vara typisk för senaste tidens krig. Under andra Världskriget gick det åt 25,000 st skott per en dödad soldat, och i Vietnam var den siffran redan 250,000 vilket är 2,5 ton.

Det förklaras med att stridande inte är beredda på striden rent psykologiskt sett, och skjuter från magen eller över huvudet utan att sikta, vilket bränner en massa ammunition. (Kommentar: ryssar har producerat gott om instruktionsvideos för det här… kanske länka?)

28. Pang-pang, men du har missat

Man nämner att moderna skjutvapen ska vara effektiva på högst 150 meter, medan de flesta träffar sker närmare än 75 meter. Man nämner även spridningen: på hundra meters avstånd hamnar första skottet i midjehöjd, den andra 60-70 cm högre upp och till höger, och tredje samt fjärde skottet är redan 1,5-2 m ifrån målet.

Slutsatsen som dras är att ”strid med skjutvapen är inte för fegisar, men det finns inga anledningar att frukta det”. Även här dras Afghankriget upp, där dödsfallen från skottskador bland sovjetiska soldater som deltog blev ”endast” 0,05%. [Kommentar: vore intressant att se hur de har kommit fram till den siffran.]

29. Varning! En prickskytt är i arbete.

Här jämförs de där 2,5 ton skott med max två stycken hos skicklig prickskytte. ”Därför gillar ingen prickskyttarna – varken sina egna eller motparten. Fienden hålls i konstant spänning av priskskytteeld, och de egna lever i evig väntan att få stå till svars för hans agerande”. Sedan listar man upp tecken på att det finns en prickskytt i närheten:

–        Huvudskott

–        Träff med samtidig ljudmaskering, tex samtidigt som artilleribrisad

–        Träff på officer, sambandsperson, observatör/postering

–        Enstaka träff mot en vägg i närheten av din position mot någon synlig fläck (inskjutning)

–        Träff mot den som håller kön, för att ingen framför ska märka

–        Skadeträff mot en person och utskjutning av alla som försöker hjälpa till

–        Utskjutning av folk som nappar på bete såsom konservburkar, cigg, flaskor med mera

–        En drönare som dyker upp under beskjutning – prickskyttens tvåa eldleder.

30. Var gömmer sig prickskytten?

– I utskjutna fordon, där ljud och ljus inte märks lika mycket.

– Vid skogskanten, bakom småbuskar eller hängande grenar för att maskera mynningsflamman och röken

– Djupt inne i lokaler på skuggsidan av byggnaden, där de nästan inte syns. Mynningsflamman maskeras med möbler.

– I fönster ska man leta efter prickskytten till höger från ditt håll, bakom det naturliga skyddet (fönsterkarmen, väggen) som kommer vara till hans vänster.

– I grävvärn under en betongplatta

Förr i tiden använde prickskyttarna en konstgjord stubbe. Numera används gamla däck, med skotthål som ser ut som gamla skador.

31. Att bekämpa fiendens prickskytt (kommentar: festligt att det tydliggörs att det är just fiendens prickskytt som ska bekämpas. Ryssarna gillar verkligen inte sina prickskyttar, verkar det som…)

”Allt handlar om att lista ut prickskyttens position och att skicka dit allt som flyger, brinner och exploderar”.

1.      Att räkna ut prickskyttens sektor: det bästa är att observera skott, eller analysera träffen. Man kan även spana efter skyttens stödgrupp som kan vara 1-2 till 5-7 personer, och efter tvåans drönare som återvänder till operatören efter max 20-30 min.

2.      Att räkna ut avståndet till prickskyttens position: om det handlar om träff i huvudet så är det 50-100 m, i resten av kroppen upp till 300 m, nedhållande eld mot allt som rör sig betyder 500-600 meter.

3.      Att dämpa prickskyttens verkan: hela positionen ska plöjas igenom, här pratas det om allt från tungt artilleri till eldgivning från stridsvagnar, BMP och BTR (som utlovas som ”mycket effektiv”). Eller ”sådana exotiska saker som specialenheter som nedkämpar prickskyttar, om de finns att tillgå förstås”.

4.      Preventiva åtgärder mot prickskyttar. Här tipsas det om att i proaktivt syfte beskjuta varenda misstänksam hål eller springa i väggarna med tungkalibrigt, och fortsätta med småkalibrig beskjutning regelbundet, speciellt innan framryckning.

32. Hur ska man bete sig där det finns prickskyttar.

Inte helt otippat så nämns det att man ska vara i skydd, och förbli där – samt endast förflytta sig från skydd till skydd. Det tipsas även om att ställa upp varningsskyltar om prickskytte ifall terrängen är passande för prickskyttar.

Skadade ska evakueras endast med pansarfordon, eller genom att dra personen till skydd med alpinistrep och karbin.

Om man ska bära något tungt så ska man springa eller krypa i skydd först, och sedan dra det tunga fram i ett rep.

33. Lek inte prickskyttar

Här nämns det att även om du är en riktigt bra skytt så ska du inte hålla på med ”jakt” från er gemensamma position, eftersom det finns risk att det kommer hämnd i form av artillerield. I så fall så ska man byta till enskild position först.

34. Personligt vapen.

Här står det att de som ”deltar i speciella krigsoperationen i Ukraina” inte har särskilt mycket till val när det kommer till vapen. Vanligtvis är det AKM, AK-74 eller en modifiering av dessa. AKM nämns som tyngre, men inte lika känslig för smuts och avlagringar. AK-74 är lättare och bekvämare att skjuta. Men, om du har ett val, så ska du välja det vapnet som det finns ammunition till i din enhet.

35. Precisionsproblematik hos Kalashnikov

Här postuleras det att om en Kalashnikov som är väljusterad och inskjuten så går det att med säkerhet pricka det smalaste stället på en tesked från 100 meter. Här avfärdas all kritik mot träffsäkerhet med att det handlar om att stridande parter inte är psykologiskt beredda på att strida. Här nämns det också att för mycket ammunition är en del av problemet.

Här tar man flera exempel från Andra Världskriget där folk klarade sig på 70 skott totalt. Att det skulle handla om ammunitionsbrist avfärdas bestämt. ”Ju erfarnare och modigare en krigare är, desto mer sällan skjuter han.” Och skjuter man så ska det ske med eftertanke och precision. Här nämns två skott åt gången, alternativt enkelskott, och snabba positionsändringar.

36. Ställ in trean och sikta mot midjan

Här tipsas det om att det inte går att skottställa mitt under pågående strid, så de rekommenderar att alltid ha det inställt på trean, dvs 300 meter – och sikta mot midjan. Från hundra meters håll kommer det betyda 25 cm högre träff för AKM, och 13 cm högre för AK-74.

För den som tycker att detta låter svårt ges ett annat alternativ – ställa in det på ”П” (”p” från ”prjamoj vystrel”, alltså raka skott). Och då behöver man inte höjdjustera alls.

37. Ser inte – skjuter inte

”Konstant moralisk och fysisk överbelastning, trötthet, dålig sikt – dessa stridsfaktorer har en allvarlig påverkan på en kombattants psyke. Man får lust att skjuta på allt som kan utgöra ett hot. Och så finns det råd från “erfarna” – att kötta ner allt som rör sig, att hålla patronen konstant frammatad, att skjuta på varje prasslande.” Resultatet blir förstås dödade och sårade kollegor. Här påstår man att de som skjuter utan att se målet är antingen fullständiga n00bs eller fullfjädrade fegisar. De första kan läras upp, men de andra behöver undvikas, då de är ett minst lika stort hot som fienden.

Man varnar för att onödiga skott kan röja positioner. Här kommer det även tips om att inte hålla patronen frammatad, inte vifta runt med vapen eller peka dem på varandra. [Kommentar: uppenbart att detta inte lärs ut i den militära träningen som ryssar genomgår…]

38. Skjuter jag så träffar jag

Här vill de lista några ”lifehacks”.

–        Oplanerad fiendekontakt, eller strid med begränsad sikt: skjut lågt, ungefär knänivån. Fienden ligger eller sitter troligtvis ner för att inte vara en måltavla.

–        Eldgivning från en byggnad görs bäst från djupet av lokalen, vilket dämpar ljud och ljus.

–        90% av befolkningen är högerhänta, ser du en mynningsflamma så flytta siktet en halv kroppsbredd till höger från den.

–        I fönstret brukar folk ta skydd till höger, för att de vill ha skydd till sitt vänster

–        För en högerhänt person är det mycket mer obekvämt att skjuta vänt till höger, än till vänster. Därför ska man röra sig motsols kring byggnader osv, det ger dig en fördel.

–        Byt position under strid för att minimera risker

–        Det har ”blivit känt” att endast en femtedel av stridande tänker och agerar medvetet och skjuter med mål i sikte. Vanligtvis är det befäl, prickskyttar, ksp-skyttar. När dessa identifieras måste de elimineras med all eldstyrka, så kan motståndaren tappa sin stridsstabilitet.

39. Ibland händer det…

Här avhandlas eldavbrott, som för AK-74 oftast beror på magasinfel eller smuts. Man pratar om vapenvård, att det optimalt ska ske efter varje användning vilket inte är görbart i krig. Det nämns också att det är helt omöjligt att få tag på vapenfett. Tipset här är att istället använda: fotogen, dieselolja, WD-40 eller såpa blandad med vatten. Det viktigaste är att torka av det ordentligt, för det är resterna som drar till sig damm och smuts. Man ska inte använda motorolja, transmissionsolja eller vegetabiliska oljor, som ”limmar ihop” alla delar.

40. Kalashnikov och vapeninställning

”Den genialiske konstruktören Kalashnikov skapade en pålitlig och bekväm automatkarbin, utan något överflödigt som kan fastna, störa eller skapa diskomfort för ägaren. Automatkarbinen är perfekt balanserad för sina konstruktionsegenskaper. Att ställa in den med olika hjälpmedel har därför ingen funktionell betydelse, utan är en enkel show-off av folk som aldrig varit nära ett riktigt deltagande i strid.”

Här står det att Picatinny rails skadar handflatorna, fastnar, sliter sönder kläder, och drar till sig smuts. Collimator-sikte ska begränsa sikten och göra det svårare att byta avstånd, dessutom så lossnar den efter 3-4 dagar. Även flash suppressors och muzzle brakes får en känga som alltför dyra och tunga, så de rubbar balansen utan att förbättra noggrannheten.

De som tejpar ihop två magasin kritiseras här som antingen stabsfolk, eller n00bs som vill vara coola stridisar, och i själva verket är det ett tecken på osäkerhet eller rädsla, på att användaren aldrig har varit i riktig strid och inte förstår att det bidrar till smuts, skador och att vapnet kommer i obalans vilket omöjliggör precisionsskytte.

41. Stridsbrats mot stridslodisar

Här diskuteras militäruniformen. De försöker förklara att det viktigaste är att den är tålig och bekväm. En ”trend” nämns, att det ska vara en massa fickor, dragkedjor, patchar, knäskydd osv – men att det går över efter 2-3 veckor av faktiska strider.

”Det viktigaste med klädval för krig är att det inte skiljer sig från uniformerna i din enhet, och i din armé som helhet. Annars är risken stor att hamna i friendly fire från egna kollegor som tror att du är fienden.” (Kommentar: eller är bara avundsjuka för att du står ut från alla andra)

Man nämner att erfarenheten har visat att underställ behövs året runt, för att det är bekvämt, skyddar mot skavsår och småskador samt insektsbett. Det preciseras att det ska vara med stretch, och klara av att transportera bort fukt. (Kommentar: tydligt att de på förekommen anledning uppmanar folk att sluta använda bomullsunderställ, vilken misär…)

42. Sneakers, kängor eller stövlar

”Specialoperationen i Ukraina har ställt en rad speciella krav på skodon i krig.”

–        Att det ska kunna användas året runt och stå emot fukt

–        Att det ska vara tåligt och inte gå sönder, samt skydda foten mot skador

–        Att sulan ska vara hård, ha bra grepp, stå emot glaskross och metallbitar.

Det nämns att i Afghankriget så funkade det väldigt bra med sneakers, men det funkar inte i Ukraina. Nämns även att det finns bra militärkängor som skyddar foten, men de slits ut efter bara ett par månader i Ukraina. Däremot ska ”taktiska skor av trekking-typ” funka bättre, de ska vara bekvämare, torrare och ha bättre grepp. De skapar inte heller blodiga skavsår. ”Men de riktigt coola Lowa och Haix är inte tillgängliga på grund av priset som är 25-30 tusen rubel”, och sedan påstås det att de också går sönder när det är riktigt blött och lerigt.

Här tipsas det om ryska klassiska läderstövlar och fotlappar. [Kommentar: det som tas upp är ”Jalovye sapogi”, dvs officersstövlar i läder, till skillnad från ”kirzovye sapogi” som är de klassiska soldatstövlarna i fejkläder]. Även här görs en koppling till Andra Världskriget, nämligen Ardenneroffensiven där tyskarna var klädda i stövlar och amerikanerna hade vanliga skor, och de sistnämna fick lunginnflammation fyra gånger oftare.

43. Din vän Fotlappen

Kapitlet börjar med det härliga påståendet att ”strumpor överlever bara 2-3 dagar”, så om du inte har andra strumpor att byta till så kan du använda fotlappar gjorda i mjukt tyg. För detta ska man använda lakan, skjortor eller t-shirts. Du behöver 2 tygremsor som är 35×75 cm stora, utan sömmar eller annat som kan ge skavsår. Man ska komma ihåg att fotlappar tar upp mer plats i skorna än strumpor. Blir fotlapparna blöta tipsas det om att snurra om dem med blöta delen mot vaden, för att undvika skavsår. Det går att ha blöta skor om fotlapparna eller strumporna är torra, men inte tvärtom – och det blöta kan även torkas med hjälp av kroppsvärme (kommentar: även här undrar jag vad den ryska soldaten har lärt sig under sin militära träning, om sådana här tips verkar behövas).

44. En soldat behöver inga extra saker

Här påstås att under senaste 150 år så har 30-35 kg varit den vikten för stridsutrustning som har bestått oavsett vilket land och vilken armé. 

Vad en operatör ”egentligen” behöver ha med sig är följande:

–        Vapen och ammunition (12 kg)

–        Hjälm och kroppsskydd (9 kg)

–        Stridssele (1 kg)

–        En liten spade (1,5 kg)

–        Vatten (minst 1,5 liter)

–        Fältransoner till 2 dygn (2 kg)

–        Regnrock som dubblar upp som tält (1,5 kg)

–        Matlagningskastrull och sked (0,5 kg)

–        Strumpor (2 par)

–        Medikit

–        Hygienartiklar (0,5 kg)

–        Fältuniform, skor, skärp (3,5 kg)

–        Ryggsäck (3,5 kg)

Totalt: 37 kg

Men, skrivs det, så kräver befälen att man ska även ha extra vapen och ammunition, olika granater, ammunition till tyngre vapen och så vidare. ”Det är omöjligt att kriga med den vikten. Därför ska en klok krigare självständigt ta beslutet kring viktbegränsningen”.

Här står det att ”som regel”, för att lösa en stridsuppgift som inte har att göra med strid i bebyggelse, så räcker det med 4 magasin och 2 granater i stridsselen, 1,5 liter vatten och en spade per två personer. Så tillsammans med kläder blir det 15 kg. Om man vill så kan man ha hjälm och kroppsskydd, 9 kg. Resten ligger i ryggan och åker bil.

Dock, står det, om man får stridskontakt under marsch, fullt utrustad, så ska man droppa allt direkt, och bara ha kvar vapen och ammunition. Resten kan man samla ihop senare.

45. Tjänstgjort i 150 år

Här följer en lovsång till sovjetiska trettioliterssäcken som härstammar från tsartiden. ”Genialiskt enkel konstruktion. Används som ryggsäck, som filter för vattenrengöring, som säck över huvudet vid eskort av fånge, som kräfttina och allt annat som en soldats uppfinningsrikedom är kapabel till.”

Den väger 240 gram och rymmer precis det nödvändiga. Har även sidoremmar för överrock och sovsäck. Dess axelremmar ska vara följsamma och skadefria, och inte störa vid skytte. Sedan är säcken bra som stöd vid liggande skjutposition. Och den kan utan bekymmer dumpas ifall det skulle behövas.

”Varken trendigt eller estetiskt, men billigt och praktiskt”. [Kommentar: det är fantastiskt hur texten ger reklam för gamla sovjetiska grejer. Det finns en psykologisk vinkel på det här. Det är klart att nya fräscha tacticoola grejer är mycket bättre, men ingen ryss skulle ha råd med dessa. Och istället för att skapa en massa orealistiska förväntningar och därmed besvikelse, så är det faktiskt klokt att fostra en vilja att acceptera och till och med uppskatta det man faktiskt kan få tag på, som sovjetiska stövlar, eller ett vapen utan extrautrustning.]

46. Att alltid ha med sig

En liten spade är ”kombattantens bästa vän”. Den ska användas för att gräva värn. Funkar även för att slå eller hugga med. ”Man kan använda den som platta i kroppsskyddet, och till och med som stekpanna för att laga mat.” Den ska dock vara vass, och det specas hur den ska vässas.

”En kniv: något som absolut alla behöver.” Här menas det att i 99 fall av 100 så kommer kniven behövas för att skära bröd, korv eller skala potatis. Det sista fallet specificeras inte. Multitool är bäst, men den ersätter inte en vanlig kökskniv på 15 cm. Tacticoola knivar med tandad ”tarmskärar-egg” avfärdas som show-off.

Handskar: här nämns det att de flesta skador sker på händerna, så taktiska handskar ska skydda mot skador inklusive skärsår och brännskador. Hela fingrar är bäst, men halvfingrar är skönare att skjuta i. Om man inte har taktiska handskar så kan de ersättas med vanliga arbetshandskar för 25 rubel, speciellt för att gräva värn.

Viktiga småsaker: nagelklippare. Kastrull, sked, mugg (helst i rostfritt). Tändstickor (helst långa), tändare. Tejp.

47. Inget liv utan vatten

Här står det att vintertid gäller 2 liter vatten per dygn, och sommartid blir det 4 liter – annars tilltar tröttheten. 1,5 liter måste alltid finnas med som individuell backup. I fordon ska enhetens vatten fraktas, upp till 100 liter. Man går igenom var man ska hitta vatten, alltså genom att titta på en karta. Och att det här vattnet ska antingen filtreras eller kokas. Det hänvisas till bilagan angående vattenfilter.

I bebyggelse ska man hitta vatten på brandstationen och på sjukhus. De ska ha stora behållare med renat dricksvatten.

När vattenpumparna har avstannat kan det finnas rejält med vatten kvar i rören i höghusens källare, speciellt om huset ligger i en dalgång.

Man avslutar med tips om att dricka 1-1,5 dl åt gången, annars så svettas man ut det direkt.

48. Krig i all ära, men lunch ska serveras enligt schemat

Det inleds med att det tar på resurserna att strida, och ett dygns fältranson innehåller mellan 4200 och 4700 kcal beroende på menyn, och då får man i sig tillräckligt med näringsämnen.

”Men detta är i teorin. I verkligheten finns det två problem med fältransoner. Det första är att det händer att de inte finns.” Och det andra är att man trättnar fort, plus att det väger mycket och tar plats.

Här nämns åter igen Afghanistan. När spaningsförband drog iväg så tog de med sig endast de allra mest näringsrika – kött, späck, socker, kondenserad mjölk. Ingen soppa, gröt eller saft. Man drog ner på vikten till en tredjedel, men minskade näringsvärdet endast 1,5 gånger. Sedan kompletterade man med mat som man har ”stridit till sig”.

Då åt man endast två gånger, tidigt på morgonen och efter solnedgången. Man försökte ha omväxlande kost med varm mat. Här hänvisas det till bilagan som innehåller recept.

Den optimala rätten är ”Kulesj”, som är en tjock soppa/gröt på det du har lyckats samla ihop. Det tipsas även om stekt bröd. Maten ska lagas till hela enheten, på kvällen, i skydd – ”eller i övergivna hus där det finns spisar”. Det nämns att varm mat ger mer energi, är mer lättsmält och inte orsakar gaser, förstoppning eller diarré. Dessutom så bidrar detta till mer gemenskap, kamratanda och enhetens stridsvärde.

49. De krypande fienderna

Under Andra Världskriget hade 96% av kombattanter löss. Förutom obehaget från kliandet så spred löss sjukdomar – skyttegravsfeber och fläcktyfus, där antalet offer översteg själva stridsförlusterna.

Det nämns att det oftast saknas bekämpningsmedel vid fronten. Men – ”våra kämpar har funnit en genialisk lösning till det här problemet”. Man tar alltså en stor kastrull, och kilar in två träbitar som ett kors en bit över botten, så det går att hänga kläderna på träbitarna utan att de vidrör botten. Sedan ställde man kastrullen upp på några stenar och började elda under. Efter en halvtimme dör alla skadeinsekter.

Sedan kommer flera tips om hur man bekämpar löss. Man kan koka fältuniformen i upp till en timme. Man kan tvätta fältuniformen i bensin. Man kan frysa in den, upp till 12 timmar i frysen. Man kan gräva ner den i marken och lämna en liten bit ovan mark, där alla löss samlar ihop sig och kan förstöras.

”Och en till liten detalj. Man har märkt att den framryckande stridsparten lider mindre av löss. Aktiva, beslutsamma, glada krigare har praktiskt sett inga löss. Däremot finns de oftast hos fegisar och gnällspikar.”

50. Regler för ”hyresgästen” i krigstid

Här nämns det att motparten, dvs Ukraina, kör med ”totalspaning”. Så därför ska man helst ha förläggning i bebyggelse, på industriella objekt som har källarsystem och skyddsrum. Stora produktionshallar har man fordonen i.

I bebyggelse med småhus (villamattor, småbyar och liknande) gäller det att ordna förläggning i andra eller tredje linjen av hus utifrån sett, och ha observationspunkt 50-100 meter ifrån utkanten.

Välj ett hus som har en källare och en vattenkälla (brunn). Helst ska källaren vara separat, bäst för artillerianfall. Man ska inte välja det största huset, eller på annat sätt iögonfallande byggnader. Antingen så är de inskjutna eller minerade. Man nämner Ilja Starinov (https://en.wikipedia.org/wiki/Ilya_Starinov) som minerade sådana byggnader under Andra Världskriget och på så sätt har tagit ut en massa tyska staber som etablerade sig där. Och idag gör ukrainare motsvarande mot ryssar som gillar lyx och inte har läst militärhistoria.

Man ska inte heller förlägga sig nära andra iögonfallande landmärken eftersom de är lätta att hitta och identifiera.

Förläggning i fält: var inte lat. Gräv ner er och gräv även ett par skenmål där du dumpar sopor, eldar osv för att skapa aktivitet medan du undviker aktivitet i faktiska förläggningen. Det är ”ett helvetes arbete” att skapa 2-3 skenmål men det är ett bra sätt att lura fienden och överleva.

Helst ska man ha fordon minst en kilometer ifrån förläggningen för att inte provocera ett artillerianfall, och så ska man ha säkrat upp 2-3 olika vägar fram till fordonen.

51. Gräver du ner dig så förblir du vid liv

Vid artillerianfall har man 10 gånger bättre chans att överleva i värn. Här försöker man förstärka det med uttalanden som ”de som på riktigt har varit i strid tycker inte att det är pinsamt att gräva ett litet värn till sig själv”.

Man pratar om att gräva 1 meter djupt och 80-90 cm brett, så att två personer kan sova och hålla varandra varma, och att regnrocken ska kunna användas som skydd mot väder. Tips mot fukt är granris, halm osv som läggs på botten. Man tipsar även om att täcka värnet med ris, shiffer, plywood och med jord ovanpå, vilket skyddar mot småsplitter. Om det är kallt så går det att elda, hänvisas till bilagan. Har man tid så bygger man ”fox hole”, som i sammanhanget är en nisch i den väggen, som vetter mot fienden.

Man berättar att ibland så försöker man gräva värn med hjälp av olika grävfordon, och istället för ett smalt värn med raka vertikala kanter får man en sned håla med kanter som rasar, vilket inte skyddar mot artilleri eller drönare, och blir till en lerdamm. ”Inte något skydd, utan en egentillverkad fälla”.

Därefter kommer några ritningar på hur det går att leda bort vatten från värn, med hjälp av dräneringsdike, med eller utan golv. Det specas att diket ska vara 20 cm djupt och leda till en brunn som anordnas på värnets lägsta punkt. Golvet ska byggas ”om det finns tid”.

52. Ett femstjärnigt värn

Om man behöver gräva ner sig ordentligt och hålla positionen i flera månader, så tipsas det om att det går att ta ett fordon, tex en minibuss, lastbilshytt osv. Riv ut alla säten, bygg upp trägolv så blir det till luxuösa sovplatser. Det ”vidstår nederbörd, kyla, jordras och grundvatten”. Och om man sänker ner det ordentligt, maskerar och täcker över det noga så blir det en ”bunker med högre komfort”.

53. Utflykten för att stilla nöden

Här används åter igenom uttrycket ”totalspaning”. Så med tanke på att det finns drönare och minor överallt så ”förvandlas utflykten för att stilla nöden till en quest med ett oförutsägbart resultat”.

Det första som nämns är att om man sprider sin skit överallt så röjer man sin position. ”Det bästa är att organisera sånt inomhus – övergivna hus, fabriker, bondgårdar.

När det kommer till grävvärn ska toan byggas 30-40 meter bakom och kopplas in genom ett värn. Hur stort det ska byggas beror på hur många som ska använda det. Varje enhet ska ha 2-3 meter. (En enhet (otdelenie) är 6-12 man). Man ska använda brädor eller pallar, ritningarna finns.

Ännu svårare är det att stilla nöden under marsch eller under offensiv. Om man vandrar bort till spenaten är risken stor att möta en mina eller ett jägarförband. ”Oavsett hur skrattretande det låter, men exempelvis i Afghanistan så var det kutym att täcka sin kamrat i den situationen”.

Andravärldskrigsveteraner berättar om sin approach – det var viktigt att lära kroppen att gå på dass på morgonen, innan solen går upp. ”Och i så fall ska man inte moffa i sig fältransonen hela dagen och komplettera den med mat som hittas i övergivna hus”. Sedan nämns det att det gäller att kriga på tom mage överhuvudtaget, på grund av komplikationer vid bukskada.

54. Skräp runt förläggningen betyder snar beskjutning

Man säger att fienden väljer de svagaste länkarna för att slå emot. Och det är lätt att hitta dem som är svagast, genom att kolla på vem som har svagast disciplin – inte minst när det kommer till att sprida sina sopor. Dessutom så visar sopmängderna numerären.

Skit, skräp och oordning kring förläggningen visar på ”avsaknad av en fast befälshand”. Så det är där fienden kommer slå först. Och har man otur med befälet får man ordna det själv. Gömma sopor gör man i hål i marken som man täcker över med trälock. I bebyggelse kan man använda ett garage, byggnad eller källare. Man måste täcka över avträdet med jord dagligen för att slippa lukten och ohyran. Och varje soldat måste förbättra förläggningen dagligen. Då kommer fienden se att här finns hög stridsmoral, och kommer inte våga storma.

55. Att vara sin egen läkare

”Vår kropp är ett självorganiserande system och ju högre spänningen är, desto fler inre reserver kopplas in till vårt skydd. Även under de svåraste förhållandena av skyttegravskrigföring – i kylan, i blöta kläder som fryser fast på kroppen, så blir truppen praktiskt taget inte sjuka. Därför är det ingen mening att ha ett lager av mediciner med sig” Dock finns ”alla typer av infektioner och smittor”, med symptom som varbildning, dysenteri och eksem, som ”orsakar verkligen många problem”. Därför uppmanas man till att ta alla möjligheter till att tvätta kläderna, torka skodonen, och att tvaga fötter, händer, ljumskar, samt armhålor. 

Det man anser ska utgöra en medikit är följande: 

–        Tourniquet

–        Förstaförband, tex en binda 10 cm gånger 5 m

–        Olika plåster, samt plåstertejp på rulle

–        2-3 gas- eller bomullsbindor

–        Loperamid, 2 tabletter direkt, 1 efter varje magtömning, max 4 per dygn (finns risk att få motsatt effekt)

–        De som har allergi ska ha receptbelagda antihistaminer. I Ukraina växer Ambrosiagräset (engelska: Ragweed), som är väldigt allergiframkallande och blomstrar från sommarens mitt tills frosten kommer.

–        Övriga individuella mediciner 

56. Här kommer det en kula – och that’s it

”Extrem blodförlust och smärtchock är dödsorsaken för hälften av dem som avlider av skottskador. 30% av sådana sårade avlider inom en timme från skadan. Sådan är den medicinska statistiken.

Det går att förändra statistiken, och rädda livet på våra stridande, genom att lära sig att ge första hjälpen på rätt sätt.

Övning i detta är meningslöst. Du kommer ändå inte bli en militär fältkirurg. Därför behöver du klara av två saker i extremsituationen vid skada”

–        Det första är: om den skadade förlorar mycket blod, så ska du injicera Promedol (https://en.wikipedia.org/wiki/Trimeperidine). Där ges även en snabb beskrivning av hur en injektion ska ges – rät vinkel mot låret, axeln eller stjärten.

–        Det andra är: att applicera tourniquet till max, tills blödningen avtar, och sedan bandagera skadan. Ange tiden för tourniqueten.  Man får inte ha på den i mer än två timmar. Har två timmar gått så ska man lätta den, och flytt högre upp än var den satt tidigare.

–        Sitter skadan i buken eller bröstet så injicerar man Promedol först, sedan tamponerar man såret med förband, bomull, tyg eller förbandets förpackning, och lägger tät bandage.

–        Överlämna alla skadade till medics där det är möjligt. 

57. Att smärtstilla utan att skada

Här berättar man lite med om Promedol. Den verkar inom 10-20 minuter och en dos räcker i 3-4 timmar. Man ska inte injicera mer än en dos, det ger inte bättre smärtstillande effekt men den skadade kan dö av andningsstopp. Efter injektionen ska man skriva upp tiden där det syns, tex på bröstet eller i ansiktet. Promedol får inte användas vid skador i huvudet.

58. Att bli tillfångatagen är en dålig, mycket dålig idé.

Man tar upp olika anledningar till varför stridande blir tillfångatagna. ”Skadade, medvetslösa, lämnade utan ammunition och utan befäl. Allt som oftast på grund av dumhet – gick vilse, drog till byn för att köpa cigg, somnade på vaktposten. Det händer ibland att folk ger sig frivilligt, men det är en fråga för psykiatrin.

Den som ser fångenskap som ett sätt att stanna vid liv har fel. Att hamna i fångenskap är en mycket dålig idé”.

Man drar upp Andra Världskriget där 63,4% sovietiska fångar dog av kyla, sjukdomar och tortyr. Och att mer än hälften av fångarna dog i Afghanistan. ”Ukrainska stridande inrättar också ett helvete för våra militära krigsfångar”.

Man påstår att ukrainare utför bestialisk grymhet gentemot ryssar för att de har mindrevärdeskomplex, samt besitter en sekelgammal fienderädsla för ryssar. ”För dem så är vi alla ryssar – tjetjener, tatarer, burjater, abhazier, udmurtier”. Man påstår att ukrainare förödmjukar, torterar, kastrerar och mördar fångar för att få självbekräftelse. Och för ryssar så är det absolut otänkbart. ”Vi torterar inte fångar. Att behålla livet på fienden som gett sig är en gudfruktig och juridiskt korrekt sak”. [Kommentar: Här ser vi alltså den psykologiska projektionen – det är väldokumenterat att Ukraina behandlar krigsfångar väl, medan ryssarna förödmjukar, torterar, kastrerar och mördar fångar, tydligen för att få självbekräftelse.]

59. Det finns inga hopplösa situationer

”Allt kan hända i krig. Man kan möta en fiende som är överlägsen i styrka, bli omringad, få slut på ammunition. Det viktigaste i en sådan situation är att inte få panik.

Om du inte vet vad du ska göra, drick lite vatten. Det tar bort stressen. Välj ett säkert gömställe och vänta ut. Bäst lämpat för detta är skog, skogsplantering eller industriområde. Det är bäst att bryta sig ut genom, efteråt.

Försök att invänta skymningen. För det första kommer motståndaren ha svårt att lista ut i skymningsljuset om du är vän eller fiende.” För det andra är det för mörkt för att skjuta som vanligt men för tidigt för att använda nattsikte. Dessutom kommer dimman ofta samtidigt som skymningen.

Om du har blivit upptäckt: byt position asap, det är svårare att träffa ett rörligt mål. Om fienden jagar dig och du inte är i stånd att skaka av honom, så ska du ordna ett bakhåll. Låt dem komma närmare och skjut på kort avstånd. När de har egna döda och skadade att ta hand om kommer de att sluta bry sig om dig.

Att komma ut till sina egna är bäst gjort i dagsljus, för att undvika friendly fire. Man ska säkerställa att de verkligen är dina egna, och sedan låta dem förstå att du inte är en fiende. Och först då gäller det att lämna skydd.

”Ge inte upp! Någonsin!”

60. Drick inte alkohol, annars dör du

Man pratar om myten med nyttan av en daglig dos av 100 gram vodka som delades ut till stridande. Här argumenterar man om att inget har skadat armén mer än den myten. En berusad soldat kommer bli skadad eller dödad, garanterat.

Man exemplifierar med att fulla stridande för oväsen som drar till sig uppmärksamhet, och antingen drar till sig artillerianfall eller jägarförband.  ”Ett fyllo är ett lätt mål för prickskyttar. En berusad person är mer benägen att öppna friendly fire. Och så har vi korkad ordergivning, samt ickereglementsmässiga relationer. Allt detta är alkohol.

Kan du inte stoppa ett fylleslag bland dina kollegor – gå därifrån. Det kommer inte sluta gott.”

Man rekommenderar dock vodka för att tvätta kroppen när man inte har möjlighet till annan tvagning, och till att hälla i läderkängor för bättre passform.

[Kommentar: Fascinerande att man behöver skriva ut detta.]

61. Plundring

Krigsbyte heter ”baksheesh” på ryska, det är ett låneord från österländska språk där det kan betyda allt från ”gåva” till ”muta”. Men det har kommit till att även betyda ”trofé”. Men här uppmanas folk att tänka på att det enda som faktiskt är värt någonting är livet, så man får strunta i det materiella. Man skrämmer upp lite genom att påstå att ”man har märkt” att de som går runt och plundrar kommer gå åt först, om inget annat så genom att trampa på minor, röja positioner, och få uppmärksamhet i form av artilleri.

Man pratar även om hur de som plundrar får personlighetsförändringar som gör att folk blir värdelösa och ska undvikas. Här nämns även karma. Till slut, sist i texten, nämns faktiskt krigslagar.

62. Kriget förlåter inte

Här pratar man mer om krigslagar. Om någon tror att de kan ”slappna av” och tror att inga lagar gäller så har de fel. Man nämner de första månaderna av ”kaos” i ”specialoperationen”, men att numera så finns det militärpolisen och kontraspionage. ”Alla brott, som har begåtts av militär personal, kommer definitivt att utredas.” [Kommentar: Oooookej.]

Man nämner även Andra Världskriget, att nu 80 år senare så letar man (och hittar) krigsförbrytare.

Dagens bevakningssamhälle nämns som bidragande faktor till att brott inte längre går att mörka. Det står att Ryssland jobbar på att få fram alla förbrytare – som kan vara ukrainska militärer, legosoldater, men även ryska militärer.

63. Kissa inte på dig av rädsla, bror!

Rädsla är ändå kroppens reaktion på fara, påpekas det, så det är bara praktiskt. Rädsla inför artillerianfall får oss att gräva ner oss djupare. Rädsla för prickskytten får oss att förflytta oss med språng.

”Rädslan försvinner med stridserfarenhet, när vi börjar förstå att alla kulor inte hamnar i pannan på dig, och alla projektiler inte hamnar i just ditt värn. Så det visar sig att rädslan i krig är ett derivat av brist på information om motståndaren och dess möjligheter.”

Man berättar om vikten av att vara med erfarna stridskamrater som man kan prata med, och få en uppmaning att inte kissa på sig av rädsla. Ett annat tips som nämns för att hantera rädsla är svordomar mot fienden. Fast det bästa mot rädsla är vår armés offensiv. ”När du med egna ögon ser förstörda fientliga fordon, dess söndermalda befästningspositioner, döda eller tillfångatagna ukrainska stridisar, eländiga, utmattade och smutsiga, då kommer det en förståelse om att fan är inte så hemsk som han är målad på väggen.”

64. Det viktigaste. Gud är med oss!

”Gud leder oss, han är vår general!” – skrev den store Suvorov i sin bok “Segerns vetenskap”. Uppriktig tro på Gud, det andligas företräde framför det materiella – detta är huvudsakliga hemligheten bakom befälhavarens och hans mirakelkämpars segrar.

“Varken armar eller ben, eller den dödliga människokroppen är den som segrar, utan den odödliga själen, den som styr över både armar och ben, och vapen, …”, “Utan bön, dra inga vapen, ladda inte geväret, påbörja inte någonting!” , “Be till GUD: seger kommer från HONOM!” lär vi oss av Suvorov. ” Därefter hänvisas det till bilagan gällande olika böner.

Suvorov visste tydligen även bestämt att ”det inte finns någon död, för döden i strid är bara ett steg på vår väg till Gud”.

”Krigets prov är en sorts skärseld, varefter vi renar våra själar och får tro, och Guds försyn är att acceptera våra själar, eller lämna dem på jorden för det syfte bara Han ensam vet”.

65. Vi kommer komma till himlen, och de andra kommer bara dö som hundar (kommentar: känt citat av Putin)

”Det faktum att Ryssland och vi, dess soldater, idag kämpar på Godhetens sida bevisas av det faktum att tusentals ryssar av alla nationaliteter och olika religioner, utan någon tvång, på samvetets uppmaning, ställde sig på rad för att bekämpa det onda. Detta har endast hänt en gång i historien – under det stora fosterländska kriget, där våra farfäder kämpade mot rasande fascismen.

Idag är vi ortodoxa kristna och muslimer, buddister och schamanister, alla på samma sida kämpar mot ukrainsk nationalism och en världsomspännande satanismen som står bakom den.

Och kanske så var det så att vår president inte skämtade när han sa att ”…vi som martyrer kommer hamna i himmelen, medan de andra kommer bara dö som hundar”. Förmodligen visste Putin något som det inte riktigt var dags att prata om ännu.

66. Om den här pamfletten hamnar i fiendens händer

Låt dem läsa. Förr eller senare kommer ukrainare att bli ryssar igen, eftersom de alltid varit ryssar. Och ju fler stridande från Ukrainas väpnade styrkor behåller sina liv, desto färre tårar kommer deras nära och kära att fälla.

Den speciella militära operationen kommer att avslutas, och de nuvarande ukrainska militärerna kommer återigen att stå axel vid axel med de ryska soldaterna för att motstå västvärlden, som  hade provocerat detta krig där bröder mördar bröder.

Rumänerna och finnarna hade i tre åt kämpat på Tysklands sida mot Sovjetunionen, och sedan, så snart en sovjetisk soldats känga sattes på deras mark, så vände de sina vapen mot fascisterna.

Så har det alltid varit. Så kommer det vara de här gången också.”

Bilagan

3 olika böner (två ortodoxa kristna och en muslimsk)

Inskjutningsinstruktioner och tabeller

Recept: stekta osaltade plattbröd, eldbakad potatis i folie, Kulesj (tjock soppa/gröt med spannmål)

Fyra sätt att elda diskret/effektivt: ”recon fire”, ”swedish candle”, ”polaris”, ”rocket stove”

Vattenfilter (petflaska, tyg, aktiv kol, sand)

Första delen hittar du här. Hela den oöversatta boken finns här som PDF.