Börserna stiger i Asien under morgonen efter fortsatta fall i USA, där marknadsräntorna steg vidare. Svenska streamingbolaget Spotify noterar en ny lägstakurs i aktiehandeln och raset fortsätter. Hela streamingrevolutionen har tillkommit under de permanenta krisräntornas tid och det blir intressant att se hur bolagen klarar normalt ränteläge.
Stockholmsbörsen gick -1.03% för OMXS30 och -1.42% för OMXSPI, men kronan låg relativt stabil och noteras just nu på 11:16 SEK för USD och 10:90 för EUR. Guldpriset är dock upp till 590:- SEK per gram.
I USA steg marknadsräntorna vidare, men är för de längsta löpperioderna inte tillbaka på tidigare högstanoteringar för två veckor sedan och tioåringen ligger på 4.14% mot tidigare högsta 4.25%. Tvååringen noteras dock i nytt årshögsta på 4.71%.
De amerikanska börserna föll vidare och S&P-500 gick -1.06% medan Nasdaq 100 föll -1.98%.
Under morgonen noteras just nu uppgångar i de asiatiska tidszonerna. ASX 200 +0.50%, Hang Seng +5.72%, KOSPI +0.83%, Nikkei 225 -1.68% och Straits Times +0.85%.
I USA föll Spotify vidare med -4.37% och noterade i bästa IT-bubblanstil med 80% ner från toppen sin lägsta kurs någonsin.
Likt elbilsbolagen har streamingbolagen och streamingrevolutionen skett under de permanenta krisräntornas decennium, där riskkapitalet har varit gratis, och tålamodet med att inte någonsin lyckas visa vinst oändligt.
Det blir intressant att se hur dessa bolag klarar sig när pengar inte längre är gratis och affärsmodellen inte längre kan vara att få en högre aktiekurs. Vi vet hur det gick förra gången IT-bubblan kraschade.
Även om konsensusestimaten är stigande omsättning för Spotify enligt Market Screener, så är även konsensus att bolaget ska fortsätta göra förlust även 2023 och 2024. Det verkar som att oavsett hur mycket affären skalar upp så klarar man inte av att visa vinst, vilket talar för en i grunden trasig affärsmodell. Man var inte lönsamma 2017 med 4090 MEUR i omsättning och väntas inte heller vara lönsamma 2024 med 15 386 i konsensusomsättning.
Spotify är förstås inte ensamma om att ha rasat på börserna inom streaming. Netflix har rasat 60% från toppen, och var som värst ner 70%. Då är ändå bolaget lönsamt, vilket kanske säger något om investerarnas tålamod när pengar inte längre är gratis.
Överlag blir det många affärsmodeller som kommer prövas när räntorna nu normaliseras. Man behöver inte vara skuldsatt för att drabbas – det räcker att kunderna behöver vara eller är det, eller att investerarna kräver avkastning i linje med räntan.
Och jag ponduspostulerar att personalen i företag som Spotify fått olika former av incitamentsprogram som konvertibler eller personaloptioner, och drömt om de stora pengarna när börskursen gick till himlen. Drömmar som nu är krossade, samtidigt som man ska betala snart tre procent i ränta på det där lägenhetslånet.
42 kommentarer
Hur rätt har den här snubben?
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ekonomen-ryssland-vet-hur-man-hanterar-en-ekonomi-i-kris
Ställer in betalningarna på statsskulden? Det är så Ryssland hanterat det förr.
Låter som en väldigt kortsiktig lösning.
Han har rätt så till vida att Ryssland uppenbarligen undvikit någon akut statsfinansiell kris (hittills), men jag skulle inte sätta någon större tilltro till BNP-siffran han anger. Rosstat har selektivt slutat publicera diverse statistik, troligen i syfte att dölja ekonomins verkliga tillstånd. Den verkliga siffran är förmodligen värre, frågan är bara hur mycket.
Men det är ingen global ekomomisk kris, inte än i alla fall. Arbetslösheten sjunker fortsatt och energipriserna är fortsatt höga delvis pga hög efterfrågan.
Fast om man minns IT-bubblan ska man även komma ihåg att INGET av de bolag som hade uppblåsta aktiekurser genererade några pengar (inga pengar att prata om i alla fall). Idag genererar ändå många techbolag massivt med pengar (de bolag som har verkliga produkter). Högt belånade bolag kommer så klart att få högre räntekostnader, men om intäkterna fortsatt överstiger lånekostnader så… Idag har man dessutom helt slutat värdera immateriella tillgångar. Ta t.ex. ett bolag som svenska spelkoncernen Embracer – jäklar vilken “back catalogue” och vilka varumärken de har lyckats säkra senaste åren. Där har vi (om jag får gissa) en av de faktorer som kommer att börja värderas igen när luftslottbolagen nedvärderas. Vi måste komma tillbaks till att värdera bolag på rätt sätt.
Ja, det gäller ju även för Spotify. Antal abbonenter*månadskostnad är ett imponerande kassaflöde. Dom har väl 188 miljoner betalande kunder eller nåt åt det hållet? Att betala en miljard för en podcast blir då bara en liten blipp i inkomstströmmen.
Det Spotify behöver göra är att sparka mycket personal, i synnerhet utvecklare med väldigt höga löner som inte skapar motsvarande värde i bolaget. Sen kanske strömlinjeforma lite, och släppa utvecklingen av speciella devices. Detta kommer vi nog att få se alldeles snart – i alla fall så pass att earnings kryper över nollan.
Det går inte att jämföra idag med för drygt 20 år sen. Då var det vilda västern med lösningar med begränsat mervärde, idag har samhället ett helt annat beroende. Men visst, just streaming kan mycket väl gå från högt i näringskedjan till längst ner där man slänger tjänster efter oss.
Tvivlar på att det var mer vilda västern än vad ex Uber, Zoom, Spotify osv är. Dagens “FANGST” rymmer mycket mer än dåtidens, men det är idag mycket enklare att “springa fort och fel” utan att det behöver märkas. Därav alla startups, med perfekta förutsättningar att bygga applikationer, men utan uppenbara förutsättningar att skapa värde. Betyder dock inte att de inte lyckas.
Skype (som exempel på tidsaxeln och tekniknivån) lanserades 2003.
Fram tills nyligen var affärsmodellen att “bränna” investerarpengar för att växa användarbaser som sedan blev inlåsta i en dominant plattform. Värdet i Uber, Spotify, Klarna, osv uppstår egentligen först när de är dominanta eftersom taxichaufförer, musikägare, butiksägare då inte har några alternativ. Därför är det rationellt att “köpa kunderna inom en marknad” med negativa resultat tills att inga konkurrenter längre finns kvar och då “sälja tillbaks kunderna till producenterna på den marknaden”.
Med högre räntor och förväntade avkastningar blir förhoppningsvis den här modellen omöjlig.
Kommer alltid finnas förhoppningsbolag, det gör det i alla branscher, t ex byggbranchen etc.
Vad jag menar att idag är “IT” (i brist på bättre ord) blodigt allvar, samhället stannar helt utan. Så var det inte under dotcomkraschen. Sen får man också särskilja börsens värderingar..
Embracer har en fin lista på IP och studior som jag gärna skulle investera i, men så var det det här med att tjäna pengar också…
Har inte de också gått på ett “shopping spree” mha låga lånekostnader?
De ligger iaf i samma fack som SBB och Rikatillsammansfavoriten Storskogen i min mening.
Jo du har rätt i att de lånat till att expandera. MEN skillnaden mellan t.ex. SBB och Embracer är ju att inget indikerar att värdet på Embracers tillgångar minskar eller kommer att minska. SBBs fastigheter kan ju dock nedvärderas något enormt framöver. Jag lägger hellre mina ägg i Embracers korg i den jämförelsen.
Paradox har ju haft rätt svårt att få ut något av många av sina förvärv, och tvingats ta en del ned- och avskrivningar (allt White Wolf-relaterat har ju till min stora sorg gått sådär). Nu har väl Embracer historiskt mer erfarenhet av specifikt publishersidan så det kan ju gå vägen, men helt riskfritt är det ju inte. Men det blir ju i sådana fall mer på eget grepp kanske, åtminstone delvis, än de risker SBB har utsatt sig för.
Embracers expansion har väl också byggt på nollräntor.
Jo självklart – eftersom pengar varit billiga har de kunnat expandera. Men det gäller ju alla som lånar. I slutänden blir det viktigaste – det framtida värdet på det du lånat pengar till. SBB:s enorma bestånd av undermåligt underhållna offentliga fastigheter tror i alla fall jag mindre på än t.ex. Embracers spel- och varumärkeskatalog. Men bägge exemplen får det ju såklart jobbigare ju mer räntorna går upp.
Framför allt blir avkastningskraven från investerarna större.
Bloggaren skriver: “-Vi vet hur det gick förra gången IT-bubblan kraschade.” Jo tyvärr vet vi det. Nollränta och massiva stimulanser så att vi bara 8 år senare kunde bevittna en av världshistoriens största finansiella härdsmältor, Lehmankraschen (som kanske skulle benämnas Besr Stearnskraschen med strunt i detaljerna).
Dock har vi nu redan sänkt räntor och tryckt pengar så det som var enkelt för 20 år sedan är inte lika enkelt idag. Historiskt sett har väl krig (VK2) och samhällskollaps (Venezuela, Albaninen) varit “lösningarna” men de skulle jag vilja undvika att genomleva.
Och att återgå till jägar/samlarsamhället eller ens det agrara samhället vill vi inte heller ha. Så stagnation med kraftiga statliga interventioner och omfördelning vilket leder till massivt fusk a la 70-talet är väl att vänta tills alla fejktillgångar i form av nytryckta pengar läckt ut.
Men jag läste idag i Expressen att civilförsvarsplikten skall biffas upp så här har vi en potential till ökad sysstelsättning. Kommer ni ihåg när A-kassan skickade folk till Norrland för att bygga kraftverksdammar?
“Massivt fusk a la 70-talet”: Vad tänker du på då? Det fuskas väl minst lika mycket nu?
Med en marginalskatt som motiverar en 80/85%-regel uppmuntrar man till kreativitet. Man kunde köpa toalettpapper och kaffe på cash&carry som kom vid den här tiden och få ett kvitto på kontorsmateriel. Men visst, idag har vi mycket fusk via bidragssystemet.
Känner igen det där fenomenet.
@vvv Jo det var nog vad jag trodde. Jag tycker bara vissa fenomen i samhället tyder på att det är mycket fiffel nu också, t ex priset på falafel i Rosengård, blommor på Hötorget eller en klippning på Kungsgatan i Göteborg. De sk studieförbunden ska vi bara inte tala om.
Sedan kommer jag ihåg ett annat underbart kreativt exempel. Jag hade på gymnasiet i början av 80-talet en lärare i företagsekonomi (som senare bler ryktbar inom göteborgs åklagarväsende) som på lektionerna förklarade för oss att han tyckte skattesystemet var bisarrt med han hade satt i system att profitera på det.
För lärarlönen betalade han räntor på hyresfastigheter som han hade köpt inne i stan. Det var vid denna tid full avdragsrätt för ränta mot inkomst av tjänst. Sedan tog han utdelning ur bolaget som inkomst av kapital till en skattesats av 30%. Plus att det med så mycket pengar i omlopp gick att hitta på kreativa transaktioner. Underar om han inte bodde i sin egen fastighet gratis som portvakt. På 80-talet kunde du fortfarande få rabatterad hyra hos vissa värdar mot att du gjorde portvakttjänst och detta var skattefritt. Vi talar nu om tiden när Rikskuponger var en skattefri förmån.
I alla fall var han synnerligen påhittig. Senare under 80-talet blev han dock inblandad i ekonomiska oegentligheter och fick tidvis skaka galler.
Satt o väntade på tåget i GBG, Samhall o säkerhetsvakt verkar vara framtidsbrancher. Samhall var tragiskt att se, helt utan mål, mening och arbetsledning.
Din baisse om Spotify stimulerar genast min inre kontraindikator likt när Expressen skriver löpsedlar om att köpa aktier. Du var väl med i Climeons företrädesemission?
Följer inte Climeon, sålt för flera år sedan. Några hundra procent i vinst vill jag minnas.
Ska bli intressant att se hur det går för Apple, som har gjort ett ganska stort “bet” på sk. services där diverse sorters streaming ingår, nu när Spotify, Netflix, men även Peloton, backar hårt. Kanske har de bättre kostnadsdisciplin, men tyvärr är de även en parasit som påverkar utveckligen av huvudprodukterna (hårdvara och operativsystem) negativt när slutanvändaren ska påverkas in i prenumeration efter prenumeration.
När det gäller upphausade techbolag, vare sig det gäller sociala medieplattformar eller streamingtjänster så börjar vi nå en nivå när den organiska tillväxten planar ut, helt enkelt eftersom antalet nya användare är begränsat. Om bolagen då inte kan erbjuda nya innovativa funktioner, som inte bara är kosmetika, så kommer konkurrensen att bli mördande. Det kan gå fort att flytta sin närvaro till nya plattformar om ens omgivning också gör det. Vi får inte heller stirra oss blinda på Europa/USA, den största marknaden är ju Asien och de spelar som etablerar sig där kan snabbt ta över också våra marknader.
Nä, Spotify har ju exempelvis ingen hävstång. Linjära intäkter kontra antalet användare, och höjer de priset mer än konkurrenterna är det bara att byta. Samma musik på alla plattformar.
Håller med i stort.
Fast Spotifys poddsatsning gör att de har potential att öka sin andel av konsumenternas mediatid vilket i sin tur innebär att de skulle kunna ta ett helhetsgrepp om reklamförsäljningen för audio likt Google gjort för sök.
Då har man en beprövad affärsmodell som gör att man kan få utväxling på sin höga räckvidd i attraktiva reklammålgrupper.
Men för det krävs modiga nytänkande chefer som inte enbart jobbar på sin internpolitiska positionering.
Mer mediatid ger ju inte mer intäkter så som Spotifys affärsmodell ser ut. Bästa kunden är den som betalar och lägger noll tid på att belasta systemet.
Ja, som jag förstod det handlade poddsatsningen på att kunderna skulle lyssna på “gratis” podcast istället för musik som Spotify får betala royalties för.
Jo. Även betalande Spotifykunder exponeras för reklam i poddar.
Reklamen ad-stitchas in så att den är individuell vilket ger ett mer dynamiskt reklamlager.
Hade jag varit Spotify hade jag satsat på att äga plattformen för annonssälj, ad-serving och reklam-/målgruppsanalys. Sedan låter man andra poddplattformar koppla in sig för ökad räckvidd och tar provision på försäljningen.
Då spelar mediatiden stor roll. Tid som spenderas i Spotify är tid som TV/Streaming går miste om.
Om Spotify kör fyra spotar per timme och lyckas ta ett hyfsat högt cpm på $25 så tjänar Spotify en extra krona per spenderad poddtimme.
Kan man få folk att spendera 3h/dag på innehåll kopplat till annonsplattformen så blir det 90kr extra/mån – utan att behöva betala royaltykostnaderna…
Så det är inte helt kört för Spotify
Naje, har man många spellistor och priset är under nivån man bryr sig så byter man inte. Sen kan nog förslagen om man startar en “radiokanal” skilja sig en hel del. Jag vet dock inte om Spotify är bäst i klassen med avseende på rekommendationsmotorn.
Twitter är ju väletablerat men kanske underutvecklat. SMR (Solving the money problem) hade en video idag där han läser högt ur en artikel i WSJ eller om det var WaPo som läcker ett internt mejl om att skarpa saker är på gång i närtid (ett par veckor!!!). Steven spekulerar om vilka vägar det kan ta, utöver att ta betalt för att intyga sin mänsklighet, bl a att ge incentive-poäng för intressanta och/eller frekventa inlägg och att monetarisera visst innehåll vilket skulle kunna direkt konkurrera med andra plattformar. Han lanserar varunamnet Titter, bara som ett pedagogiskt exempel 😀
Degen ska ju in som det heter, och det verkar finnas gott om outnyttjade möjligheter. Skickliga utvecklare har Musk gott om, och nu många lediga stolar i bygget.
Jag vet att man inte skall skylla på myndigheter men samtidigt….stater och ffa riksbanker har eldat på trenden att pengar är ”gratis”. Vi har en hel generation som startat företag (Spotify, Klarna mfl) och köpt bostäder baserat på i princip noll kostnad av kapital. Jag vet att det på mitt jobb bland de yngre kollegorna var lite sport att pressa ner sin ränta, tror han som ledde ligan var nere runt 0,88% ränta. Jag fattar fortfarande inte hur passiv vår Riksbank varit säg från 2016 och framåt. Hur tydliga tecken måste man ha, jag fattar att vår ekonomi är sammanlänkad med globala ekonomin men man skulle sänt signaler med några punkters höjning för typ 5 år sedan. Tycker det känns helt otroligt passivt.
Nollränta i en högkonjunktur med enorma prisökningar på tillgångar är ju helt sjukt.
Samtidigt visar det att den gamla ekonomin inte längre fungerar i normalläge, efter att alla de lägsta frukterna på energimarknaden redan är plockade och de högre energipriser som fordras för utvinning kommer leda till en affordability-crisis på i stort sett alla områden.
Det kommer att bli långt långt fattigare än nu. Så rika som vi är just nu kommer vi aldrig att bli mer.
Klarna går ju bra. Inte. Också ett nollränteföretag.
För stora amerikanska bolag i Stockholm är det ofta så att större delen av lönen betalas ut som aktier. Samma sak skulle nog kunna gälla Spotify som ju t.ex. är noterat i USA.
Apropå räntor. Något jag tycker är konstigt är att den svenska räntan idag är lägre än den tyska räntan. Hur kommer det sig. Borde vara tvärtom.
När det gäller Spotify: jag har haft och betalat för tjänsten i många år. Började räkna på hur mycket jag egentligen betalat, och tittat på hur mycket ny musik jag lägger till i genomsnitt. Jag räknade ut att jag lätt hade kunnat köpa musiken för de pengar jag lagt under åren. Man lyssnar ju ofta på många favoriter många gånger om, och ofta samma spellistor. Att köpa enstaka låtar på iTunes (funkar även för pc) kostar mellan 9-12 kr per låt. Jag hittar definitivt inte mer än 120 nya låtar per år för de pengarna som jag lägger på abonnemang på Spotify. Så jag sa upp abonnemanget och köpte upp alla låtar jag hade i mina spellistor istället. Lätt värt. Om man fortsätter med Spotify resten av livet istället för att köpa-räkna ut hur mycket pengar det blir…
Jag älskar Spotify. Tycker om att lyssna på ny musik och hör sällan samma låt flera gånger, så jag betalar glatt för deras tjänst.