Kronan fortsätter stärkas på fallande amerikanska räntor. Riksbankens ordförande Stefan Ingves säger att slopat amorteringskrav kan göra att man behöver höja räntan ännu mer för att kompensera. Börserna är blandade i de asiatiska tidszonerna under morgonen.
Stockholmsbörsen steg måttligt under onsdagen med +0.24% för storbolagen på OMXS30 och +0.53% för breda index OMXSPI. Kronan förblir stärkt och euron kostar 10:96, medan dollarn kostar 10:90 och alltså fallit ytterligare och ner under euron igen. Orsaken till det är förmodligen snabbt fallande långa amerikanska räntor där tioåringen exempelvis kostar 4.04% just nu, mot toppen på 4.25% för två dagar sedan. Tvååringen har fallit från 4.66% till 4.41%.
Börserna i USA backade med -0.74% för S&P-500 och -2.26% för techbolagen i Nasdaq 100.
Bland FAANGST-bolagen utmärkte sig Spotify med -13.01%, som dock inte tog bolaget ner till sin lägsta kurs någonsin, vilket var tidigare i oktober, Google med -9.14% och annonsbolaget Faceboook (Meta) med -5.59%.
I de asiatiska tidszonerna är det blandade kurser under morgonen, med kanske lite övervikt åt det positiva hållet. Två av fem index bloggen bevakar stiger dock inte så då blir domen blandad.
ASX 200 +0.50%, HAng Seng +1.20%, Kospi +1.64%, Nikkei 225 -0.32% och Straits Times oförändrat på -0.04% i skrivande stund.
Riksbankschefen Stefan Ingves sade i en intervju i SVT:s 30 minuter igår att om räntehöjningarna kompenseras av att regeringen tar bort amorteringskravet, så “har man bett om ännu högre räntehöjningar” då detta motverkar penningpolitikens dämpande funktioner. Han kallar amorteringsfrihet för “gratislunch” och att det leder till större problem längre fram skriver TT.
Det är förstås bättre att amortera än att betala högre ränta – amortering gör din balansräkning mindre negativ och ökar alltså din nettoförmögenhet och ekonomiska ställning. Högre räntor ökar bara dina kostnader. Fast de flesta ser förstås ingen skillnad utan stirrar bara på vad man har kvar att köpa hattar för varje månad (obskyr popkulturell referens).
Samtidigt innebär det faktum att slopat amorteringskrav är dumt i princip en garanti för att Tidölaget kommer genomföra det hela.
85 kommentarer
Är lite kluven kring detta med att slopa amorterings kravet, håller med allt bloggaren skriver men ser också en konsumtion som kommer att tvärdö när hushållen pressas av El,bränsle och räntor vilket naturligvis kommer slå hårt mot företagen osv.
Skulle verkligen ett slopat amorteringskrav på, låt säga, ett år elda på inflation rejält som det antyds av Ingves? Är inte så säker.
Jag tror det är mycket smartare att minska lönekostnader istället för kapitalkostnader.
Det är ju lönekostnaderna som är skeva.
Bättre att lägga pengar på att sänka arbetsgivaravgifter eller löneskatter.
Jag tror vi kan räkna med någon sorts sänkta löneskatter i regeringens budget för 2023. Förmodligen för de med låg-medelinkomster.
Sen får de som betalar statlig skatt en automatisk sänkning av löneskatten vid årskiftet pga höjt prisbasbelopp.
Men i det stora hela håller jag med, det är bättre att amortera än betala ränta.
Frågan är bara varför man måste få högre ränta om man vill dra ner på sin amortering för att betala för uppvärmingen av huset??
Vi vill ju dra ner konsumtionen. Rejält.
Ju mindre saker folk köper desto snabbare avtrappning av inflationen. Iaf enligt gängse ekonomiska hypoteser
Det funkar bara om det man konsumerar slutar efterfrågas. Men som alla märkt så ökar industrin istället sitt eluttag och oavsett hur mycket vanliga svenssons drar ner på förbrukningen och sitter och fryser så exporterar vi allt överskott ändå.
Det Ingves säger är att det skulle vara svenskar med stora bolån som är inflationsdrivande i Sverige och att om de bara slutade konsumera som skulle priserna gå ner. Tror ni också det?
Alliansen, kan man kalla dem det, kör då samma upplägg som Anders Borg och använder bostäderna som bankomat för att stimulera nationens ekonomi. Det blir bra. Fler får högre skulder och fler nya åker in i slavhjulet.
“Det är förstås bättre att amortera än att betala högre ränta”
Många kommer nog inte få valet.
Tas amorteringskravet bort så höjs räntorna (enligt Ingves).
Då får man amortera som vanligt OCH betala högre ränta.
eller
Skippa amorteringen och och betala högre ränta.
FI införde väl amorteringskravspaus i ett år pga covid? Hur mycket inflation drev det kan man ju då fråga sig. För det uppehållet slutade ju i september 2021.
Fast det är klart, då tyckte ju Ingves att nollränta var bra skit. Fast att hushållen belånad sig var dålig skit. Men det sket han i för det var inte hans uppgift. Eller något i den stilen.
Jo, kan hålla med dig om att Ingves verkar inte veta ett skit
Ingves är ett tydligt exempel på en gubbe som suttit på sin plats för länge. Han svamlar och drar fel slutsatser. Tillsätt en yngre kvinna. Helst igår!
Väldigt få utnyttjade det då iofs. 10-15% om jag inte minns fel.
Det skulle förmodligen bli många fler idag.
Jo, men man får ju hoppas att det isåfall inte utnyttjas för att någon tycker att de vore trevligt att unna sig en resa till spanien. även om det säkert finns sådana också, för den siste idioten är ju som bekant inte född ännu.
Det man får komma ihåg är att för varje snäpp som kostnaden för lån skruvas upp kommer större och större grupper att få problem med att betala. Om man kommer upp till en viss nivå där räntan plus 2-3% amortering ger upphov till, för att överdriva lite pedagogiskt, hälften av alla bostäder står ute för exekutiv auktion i mars månad, så kan man dra slutsatsen att DET inte är i någons intresse. Banken tjänar inte på det. Staten tjänare inte på det. Medborgarna tjänar inget på det. Penningpolitiken får heller inte sin avsedda effekt i det läget.
Om man då efter en prövning kan göra att amorteringskravet temporärt tas bort så kan man skapa en jämnare effekt tror jag. Man kan klippa ett får många gånger, men slakta och äta det kan man bara göra en gång.
Allt detta är givetvis “bra pengar kastade efter dåliga pengar,” men politik är i grund och botten någonting extremt pragmatiskt. Man kan inte anta att betalningsförmågan är oändlig helt enkelt. Det är inget bra antagande. Även om folk idealt sett borde ha insett vådan av skuldsättning så är vi nu i en sits där de inte gjorde det.
Tar KALP kalkylen hos banken hänsyn till amoteringen?
Den brukar ju täcka upp till ca 6% ränta, men lägger man på 3% amotering så räcker det ju med 3% ränta för att man hamnar på KALP nivå.
Den kalkylen gäller bara för övergående perioder, tex arbetslöshet och liknande när man förväntas öka inkomsten senare.
Självklart räknar banken in amortering i boendet. KALP är det som ska finnas kvar. Bara för amorteringskrav pausas så räknar banken ändå med ditt amorteringsunderlag, likt under Covid. Du kan glömma 6% kalkylränta idag med dagens bostadsobl, snarare 7,5%, och KALP skall justeras upp. Lånelöftena är betydligt lägre idag, varav priserna rasar. Speciellt dyra villor i spenaten
Med ditt sätt att räkna skulle jag kunna låna nästan dubbelt så mycket som om man räknar rätt. Du kan liksom inte dra ifrån uteblivna amorteringskrav ifrån kalkylräntan 😉
Den rörliga räntan kommer komma upp i fem procent om inte så lång tid (säger bankerna). Har man sen en amortering på 2 procent på det så blir månadsbetalningen för ett 5 miljoners lån 29 tusen per månad sen får skattebetalarna såklart stå för 30% av räntekostnaden (75 tusen kronor per år).
Jag tror de flesta svenskar klarar av det ganska lätt, banken räknade ju på högre ränta än såhär när man tog lånet. Har man överbelånat sig så får man bara sälja och flytta (de flesta får tillbaka iaf så mycket att de kan betala av lånet). Det är så ekonomin fungerar.
Alla pengar man inte behövde amortera under pandemin är ju en bra buffert nu när saker är dyrare.
Problemet är ju som alltid att folk inte har skaffat sig dendär bufferten när räntorna var låga, utan istället unnat sig dendär veckan på mallis.
Om det nu är som 90-talist skrev innan att enbart 10-15% tog paus i amorteringen under pandemin så är det ju dessutom inte mycket sparat därifrån. Speciellt inte som väldigt många samtidigt fick mindre i lön, pga permitteringar. (Å andra sidan så slapp man rätt ordentliga kostnader för att ta sig till och från jobb, etc).
Jag röstar för ökat amorteringskrav och höjt ränteavdrag 😀
Att ränteavdraget ens finns är ju dock jävligt märkligt. Att staten behöver subventionera våra lån, när vi är så fruktansvärt duktiga på att låna, är för mig obegripligt.
Dessutom, ju högre ränta på våra lån, desto större utgiftspost i den statliga kassakistan. Hade varit bra mycket bättre att skippa ränteavdrag och istället höjt den skattebefriade inkomsten t.ex.
Helt enig. Ränteavdraget är en styggelse. En rejält dyr styggelse för statsfinanserna dessutom
Nu när vi i princip har skattefritt sparande med ISK borde man slopa ränteavdraget.
De pengarna som man sparar på det bör gå till ökat jobbskatteavdrag. Det gagnar samhället mycket mer att folk lever på lön istället för bidrag. Vi vet dessutom att skattelättnader på de svaga grupperna oftast leder till rakt ökad konsumtion.
Men den ändringen kommer inte ske. Sverige kommer fortsätta vara ett land med extremt låga kapitalskatter och skyhög inkomstbeskettning.
Jag säger inget om ifall det var en bra eller dålig idé, men syftet med ränteavdraget är att stimulera/uppmuntra folk till att konsumera, eftersom det är hur ekonomin och välståndet växer.
Ekonomin på nationsnivå tjänar alltid på att pengar inte sitter stilla helt enkelt.
Det vore bättre om man inte höjde räntan utan istället höjde amorteringskraven.
Mm, nu har ju den borgerliga regeringen rätt tydligt uttryckt att de ska “lätta kostnadstrycket mot hushållen” på olika sätt och det ser vi ju genom t ex det elstöd som ska vara på plats om några dagar. Att då komma med en reform som gör motsatsen med höjda amorteringskrav är nog inte politiskt gångbart, även om det vore bättre.
Är ju lite partisk men ett elstöd för December – Februari behövs nog för det kan bli räkningar som är ohanterbara för vanliga hushåll med vattenburen värme. 15 000 – 30 000 kwh/år är väl nåt normalläge och runt 60% förbrukas väl dessa månader? Blir det elpriser, inklusive moms, påslag och skatt, på 4-6kr eller högre i SE4 kan det bli svårt för vanliga hushåll med två arbetande föräldrar att klara sig.
Så M blir det nya bidragspartiet med andra ord, den såg man nog inte komma 🙂
Ja, det kan väl säkert behövas för en del, och det ska vara retroaktivt till augusti.
Vad jag inte förstår är varför politikerna är piggare på att införa elstöd hellre än sänka elskatt eller införa någon slags prisreglering typ takpris. Gör man något åt priset minskar inflationen, men med ett stöd ökar den istället.
Sänkt skatt till noll bör väl komma först, momsh-e är ju progressivt och var en tusenlapp på min senaste elräkning.
Portugal har takpris, vet inte hur det regleras.
Prisregleringar leder alltid fel så den lärdomen ska vi väl ha lärt oss.
–
Att sänka skatterna borde inte vara ett problem för staten, den är som bekant oerhört rik i sverige i förhållande till befolkningen. Problemet med det är att hela skattesänkningen kommer inte att tillfalla kunderna. Leverantörerna kommer garanterat att höja pris/avgift/taxa på något vis för att ta en del av den skattesänkningen.
De får inte göra det pga regleringarna på elmarknaden.
Elnätsavgifterna är strikt reglerade, även om elnätsbolagen bråkar om det så har de närmat sig gränsen för vad som accepteras från politiskt håll. Baylan sänkte avgifterna med extra lagstiftning, Ygeman höjde dem för att rädda skinnet på S.
Elpriset handlas på en öppen marknad och skulle vissa handlare börja göra en massa lustiga påslag förlorar de kunder. Marknaden är dessutom övervakad.
Lös problemet med tillgången på el så löser sig resten.
Även om vi tar bort marknadsmodellen så kommer inte elpriset bli lågt, det kostar att producera. Och det kan vi inte så länge vi är med i EU.
Vattenfall gör inte någon jättevinst i år tex. Lustigt då Vattenfall står för mer än hälften av all el som produceras i Sverige, och 75% av förbrukningen sker i SE3 och 4 där priserna är… intressanta.
Någonstans tar folks pengar vägen. Frågan är vart?
MICSJO, det är en reglerad marknad du pratar om.
I en fri marknad hade inte dessa obalanser uppstått och då fungerar väl resonemanget.
Elstödet tar du från SVKs kapacitetsavgofter som de samlat på sig och inte får gå in i statskassan. De får, enligt EU, användas för att stötta svaga grupper, annars är de tingade till investeringar och åtgärder för att bygga bort elprisskillnader.
Moms, energiskatt osv belastar statskassan i form av lägre intäkter.
Staten kommer tjäna utav bara helvete på moms på el under 22 och 23.
Sedan finns det säkert karuseller som man får utgifter för.
Frågan är om ett extremt elpris och minskad skatt på det belastar statsbudgeten för det innebär att politikerna på förhand har utgått i budgeten att elpriserna ska vara extrema. När välden en dag blir normal igen och elpriserna blir normala, kommer detta då betraktas som ett jättehål i statsbudgeten i form av utebliven skatt?
Jag tror inte att statsbudgeten kalkylerar med 4kr/kWh och moms på det.
Men med tanke på hur många hål skutan kommer ha så behövs nog pengarna.
För det är nog få ekonomer som tror att SDs ekonomiska politik leder till några större utgiftsminskningar.
SVK kapacitetsavgifter skall användas till det det är tänkta för, dvs att renovera och bygga ut stamnätet.
Elskatten är 36 öre, det är avrundningspengar vid de elpriser som väntas i vinter. Räddar inget hushåll.
Nu är förvisso alla politiker lika galna när det gäller att elda på inflationen, men kan väl ändå hålla med dig att det är anmärkningsvärt att just borgerliga glatt går i samma led. Den snabbaste vägen ut ur skiten är samma amorteringskrav och höjd ränta. Vi har festat i drygt 10 år, nu är det baksmälla som gäller.
Vi har det inte svårt.
Generellt sett så brukar Stefan Ingves ha fel eller ta fel beslut, så jag förväntar mig samma sak denna gången.
Så här blir det…
https://www.svtplay.se/video/36773299/herr-talman/herr-talman-sasong-2-avsnitt-6?modalID=j4VgwPk&position=%5B404%5D
(det är ok att länka till SVTs material)
Ingves tänker rätt, amortera lån är i princip nödvändigt så kan han hindra politikerna att genomföra en sån “reform” är det bra. Att amortera bostadslån är som bloggaren skriver ekonomiskt rätt och ett utmärkt sätt att öka stabiliteten i sin privatekonomi. Kan nån sen också få stopp på förslaget att kompensera dom som använder mest el istället för att belöna dom som använder minst d:o vore mycket vunnet. OM regeringen är borgerlig som den hävdar själv är det självklara stödet att ta bort beskattningen på el helt och hållet, el är dessutom enl flertalet politiska partier och många andra det som ska rädda såväl klimatet som landet och borde utifrån det vara billig. Har man som vi fjärrvärme är kostnaden för hushållsel till 2/3 skatter och fasta avgifter, hur mkt el vi använder blir närmast försumbart relaterat till kostnaden.
Så var det utan fjärrvärme också för några år sedan, den stora kostnaden var aldrig elförbrukningen utan elnätsavgiften + skatten. Nu är det tvärtom, man gläds åt räkningen för elnätet.
Momsen är ju progressiv och nu har jag fått för mig att skatten är en fast avgift per kwh men ett rimligt förstasteg vore att dra ned moms och skatt till noll.
Sen är väl elnätsavgiften progressiv också vilket är snudd på bedrägeri eller ökar den bara med förbrukningen i kwh, vilket inte heller är korrekt, hursomhelst är den som störst vinterhalvåret.
Stödet bör bara vara December – Februari.
Eftersom alla betalar skatt bör väl ett elstöd vara lika för alla tänker jag – storförbrukare betalar väl ofta mest skatt?
Elnätsavgiften (iaf där jag bor) är beroende på hur stor säkring man har och hur mycket ström man förbrukar.
T ex:
16 A, upp till 8 000 kWh/år – 166,25 kr/månad + 68,70 öre per kwh (överföringsavgift).
35 A – 1 162,50 kr/månad + 24,25 öre per kwh.
Vi ligger på runt 400 kwh i månaden och skulle alltså betala runt:
16A – 438 kr/månad
35A – 1258 kr/månad
Det är väl inte orimligt att om du har ett abonnemang som är dubbelt så stort så får du högre kostnader för abonnemanget. Elnätsavgiften är i viss mån beronde på hur tjocka serviskablar du har och storleken på nätstationen i kvarteret, och ju större avsäkringar desto malligare sådana behövs.
Du betalar alltså för möjligheten att utnyttja 35A, inte att du gör det. För utnyttjar du det så har du inte länge innan någonting inte klarar av belastningen och går sönder.
Vi tjänar 2000 på att säkra ner från 25 till 16A. Möjligen vi drar 16A på någon fas, beror på hur saker och ting är kopplat. Men jag orkar inte ringa elektriker och koppla om. Det gör vi när vi skaffar elbil om det behövs.
Ta bort elmomsen kanske? Vad jag kunde hitta så betalar man en fast summa per kWh som jag fattar som att den är densamma var man än är i landet, men att man också betalar 25% moms på el, elöverföring och abonnemang, så att man får betala mer i moms ju dyrare elen är. Det sistnämnda känns inte riktigt rimligt tycker jag.
Med minskad (eller borttagen) skatt och sänkta överföringskostnader så ökar incitamenten för att flytta förbrukning till tider med lågt pris.
Hur tänker du nu?
Det är väl tvärtom. Ju högre priset , desto mer betalar du i överföringskostnader och moms. Kan du då flytta förbrukning till tider med lägre elpris sparar du inte bara pengar på elpriset utan även på moms och överföringsavgifter.
Nej, relativa skillnaden blir större. Säg att skatt och överföringskostnader är 70 öre och att elen kostar 10 öre på natten och 200 öre på dagen. Med skatt blir det 80 öre vs 270 (3,4 ggr). Utan skatt 10 öre vs 200 (20 ggr).
God observation CARMANIA.
@Johan no.1 – Så går det när jag hämtar kaffe medan jag håller på med ett inlägg, du hann före med samma tanke 🙂
Problemet är tankesättet “det finns bara ett problem och därmed en lösning”. Bostadspolitiken måste underlätta för unga att komma in på bostadsmarknaden, första boende och sedan att barnfamiljer kan ha ett adekvat boende. Att RB gör politik av detta omöjliggör riktade åtgärder.
En relevant fråga i det resonemanget kan ju vara vem som äger problemet. Jag tror Riksbanken ser att “adekvata bostäder” är det politiska problemet.
Lösningen är rätt enkel. Höj fastighetsavgifterna och sänk inkomstskatten i motsvarande grad så börjar det snurra på bostadsmarknaden.
Gärna det, så länge som man samtidigt skattebefriar produktiv skogs- och jordbruksmark. Dagens system med ett tak som alla slår i missgynnar landsbygden i allmänhet och bönderna i synnerhet.
Stadsbefolkningen tjänar bra och har råd med en rejäl fastighetsskatt, men i så fall baserad på inköpspriset på den egna fastigheten och inte på vad den generella prisbilden är i området. Det måste vara möjligt att planera sin ekonomi.
Särskilt viktigt är att sluta gynna bostadsrätter framför alla andra boendeformer.
EU kommer se till att det inte finns produktiv skogsmark.
Det kommer tyvärr inte hända. Man har haft öppet mål där något decennium med krisräntor och stigande bostadspriser. Nu rasar bostadspriserna, medans räntan är på uppgång.
Nu har ju riksbanken återkommande bevisat att de har fel, så man kan verkligen ifrågasätta detta uttalande.
Eller ska man använda riksbankens citat när det bäst passar sin egen agenda månntro.
Frågar är hur Ingves bevisar hur det är svenskar med stora bolån som är inflationsdrivande och inte andra externa faktorer som sitt eget sänkande av SEK.
Förtroendet för Ingves har sedan länge varit i botten.
Antar att ett borttagande av amorteringarna kan kompenseras med höjningar av räntan. För många hushåll innebär det 30% ränteavdrag på räntehöjningen. Internationellt innebär det att den svenska kronan stiger i värde. Vilket gör att importerade varor och tjänster blir billigare. Den Svenska Inflationen blir lägre. Vilket är Riksbankens mål. Detta gör att svensk export blir fördyrad. Hur detta slår på svensk export beror på priselasticiteten på svensk export…:-)
Ökade ränteavdrag blir dyrt för statskassan. amorteringskravet kostar ingenting
För övrigt tror bara att det är 30% avdrag upp till 100 000 kr. Sen är det 20%.
Om räntan går upp till 4% så räcker det med 2,5 miljoner i lån (per person) för att komma upp i 100 000:-
gränsen för 5%=2miljoner lån/pers, 6%=1,67 miljoner lån/pers osv.
Bra att ha i bakhuvudet. Höjda räntor “tar” mer när man kommer över de nivåerna.
Den stora nackdelen/fördelen med att ta bort amorteringskravet och höja räntorna istället är att skuldsatta bolag drabbas hårdare.
Då kan vi döda livskraftiga bolag i onödan / bli av med en massa zombiebolag…
Det går nog knappast att göra ett kirurgiskt snitt här för att bli av med dödköttet; att få bort företag som aldrig skulle ha startats under en sund penningpolitik är dock en långsiktigt vettig åtgärd.
En indirekt fördel med ett privat- och företagsekonomiskt stålbad är att skatteintäkterna minskar drastiskt, vilket kan framtvinga ett alexanderhugg rakt genom den offentliga sektorn. Adjö mellanchefer, genuspedagoger och migrationshandläggare!
Adjö anställda som bedriver kärnverksamhet.
De kategorier du nämner behövs för att förklara varför en havererad kärnverksamhet inte är ett problem och att det orsakats av ohörsamhet som Värdegrunden.
Det finns få grupper i samhället som det är så icke-synd om som villaägare med bostadslån; den enda jag kan komma på är bostadsrättsinnehavare med bostadslån.
Dessa har mutats under alla år från både höger och vänster med förmånliga och rent absurda ränteavdrag, liksom med låg reavinstskatt relativt andra kapitalinkomster. Att sedan penningpolitiken anpassats till att man håller nollränta tvärs igenom en högkonjunktur för att gynna dessa ytterligare, trots att detta snedvrider hela ekonomin, visar hur extremt denna grupp prioriterats.
Nej, en långsiktigt sund bostadspolitik innebär (bland annat, det här är vad jag kommer på snabbt):
1. Fastighetsskatt baserad på inköpspriset för fastigheten, med en årlig uppräkning som följer den för basbeloppet.
2. Jämställd reavinstskatt, dvs lika hög/låg på alla sorters kapital inklusive fastigheter.
3. Ränteavdrag får endast göras mot samma inkomstslag, dvs ej mot löneinkomster.
4. Fastighetsskatten skall vara lika hög för bostadsrätter som för villor och beräknas på samma sätt.
5. Marknadshyror.
6. Införande av stämpelskatt på bostadsrätter.
Det behöver bli dyrare att bo, så att jämviktspriset återspeglar faktiskt utbud och efterfrågan. Vi har gott om bostadsyta per person i Sverige, så den överbelånade stadsbo som har svårt med amorteringarna kan med fördel hyra ut ett par rum till inneboende; så löser vi bostadsbristen!
Man kan dessutom i dagsläget skjuta reavinstskatten framför sig om man begär uppskov och låter bli att flytta till ett billigare boende.
Som jag förstår det kan detta fortgå till dödsboet.
Tänk om samma skulle gälla vid värdepappershandel! Då skulle man kunna göra sig en rejäl hacka och det är precis vad bostadsspekulanterna gör idag och har gjort under decennier i Sverige.
Den som väljer att köpa en bostad med enklare standard i mindre flådigt läge för att kunna undgå att ta bostadslån, måste ändå vara med och subventionera de skrytsammas paradvåningar via skattsedeln.
Osäker på vad du menar med #4, men så länge fastighetsägaren betalar likvärdigt som villaägaren är det väl gott så? Eller menar du att respektive bostadsrättsinnehavare ska ha ytterligare påslag?
Den s.k. fastighetsavgiften som finns idag beräknas på olika sätt. En 2-miljonersvilla och en 2-miljonersbostadsrätt beslås med vitt skilda avgifter.
Taxeringsvärdet skall ju vara 75 % av marknadsvärdet, men det är långt ifrån fallet vad gäller bostadsrätter.
@H.Gobb
Goda poänger men försöker bara förstå dig nu.
Villaägaren äger oftast sin fastighet själv.
BRF äger oftast sin fastighet tillsammans med alla andra medlemmar.
Ska varje enskild medlem av en BRF betala full fastighetsavgift? Hela poängen med BRF var att dela på kostnader tillsammans med sina grannar och då bör man bara betala sin andel av fastighetsavgiften?
Avgiften till en BRF är ju en betalning av sin del av del löpande gemensamma kostnaderna man har som värme, vatten, ev föreningslån och fastighetsavgift etc.
Fastighetsavgiften för villor beräknas efter taxeringsvärdet, som i sin tur är baserat på marknadsvärdet för hus i samma område. Den kan alltså stiga bara för att grannfastigheterna sålts dyrt de senaste åren, eller att det har tillkommit nybyggen.
För flerbostadshus är fastighetsavgiften en jämförelsevis låg summa per lägenhet, runt 1300-1400 tror jag. Taxeringsvärdet spelar ingen roll.
Därför får en 5-rums paradvåning i Stockholm betala max den summan, medan enkla hus på landsbygden lätt slår i taket på 8000 någonting, särskilt om det är med lite skog eller åkermark på tomten.
@ H.Gobb
Försöker igen förstå dig eftersom fastigheten är både marken som huset står på samt själva byggnaden.
Varför är det relevant att en lgh har 1300-1400 i avgift när det är summan av alla lgh på en viss bit mark man borde jämföra?
Om det är 50 lgh i huset så betalar de egentligen 70000kr i fastighetsavgift i ditt exempel.
Fastighetsavgiften är inte en skatt på mark, utan en skatt på boende. För obebyggd mark finns fortfarande fastighetsskatten kvar, så den är ännu högre.
Om en villa beskattas efter marknadsvärde (via taxeringsvärde), medan en bostadsrätt inte gör det, så är det väl uppenbart att den förstnämnda beskattas hårdare?
@H.Gobb
Nej det kan inte stämma. Begreppet och betydelsen av fastighet är mark + byggnad.
Sen finns det olika sorters mark.
Om fastighetsskatten enbart riktar sig på byggnadsvärdet gäller fortfarande att i Villan bo du.
I flerbostadshuset bor du med alla grannar.
Du betalar 8000kr
Alla grannar + du betalar 70000kr
@H.Gobb
Saxat från Skatteverket.se
” Den som har en bostadsrätt äger en andel i en bostadsrättsförening. Du som bor i bostadsrätten betalar inte någon fastighetsavgift eller fastighetsskatt. En bostadsrätt är oftast en lägenhet i ett flerfamiljshus, men det finns även villor, parhus, radhus och kedjehus som är bostadsrätter. Det är bostadsrättsföreningen som äger och deklarerar fastigheten. För en bostadsrätt är det ägaren till huset, alltså bostadsrättsföreningen, som ska betala fastighetsskatt eller fastighetsavgift.”
Om man betalar direkt eller indirekt via föreningens avgifter är väl helt ovidkommande.
Bostadsrättsföreningen betalar fastighetsskatt, men den är extremt låg jämfört med villor. Du kan ju ta de 50 lägenheterna som du nämnde och lägga samman marknadsvärdena för dem och multiplicera med 0,75, så har du ett rimligt taxeringsvärde att utgå från.
Sedan så har jag aldrig påstått att en fastighet är lika med hus eller bostad. Däremot tas fastighetsavgiften (som är en skatt till allt annat än namnet) ut just på de fastigheter där det står en bostad. För andra fastigheter, bebyggda eller obebyggda, gäller fastighetsskatt, som inte är samma sak.
@H.Gobb
Detaljer är inte ovidkommande.
1) Så den som bor i villa vill inte ha fastighetsskatt för den tycker taxeringsvärdet blir för högt. Därför har vi fastighetsavgift med ett maxbelopp på 8000kr.
2) Den som bor i bostadsrätt och betalar fastighetsskatt betalar för lite därför att fastighetsskatten är för låg och taxeringsvärdet nu inte är tillräckligt högt.
Logiska motsatser.
Inga logiska motsatser, bara du som inte vill förstå.
Taxeringsvärdet skall vara 75 % av marknadsvärdet. Titta på valfri bostadsrättsförenings marknadsvärde, dvs ta de senaste priserna på bostadsrätter som riktvärde, multiplicera detta med antalet bostadsrätter i föreningen så har du marknadsvärdet på hela föreningen. (Förenklar här och antar att alla borätter är likadana). Ett riktigt taxeringsvärde skall vara 75 % av det, men det är garanterat långt lägre än så.
Bostadsrätter särbehandlas positivt relativt småhus i beskattningen. Detta behöver ändras på.
@ G.Hobb
Villa. Du säljer hela fastigheten på en gång och får ett jämförbart marknadsvärde.
Brf. En granne sålde en del av fastigheten som inte går att härleda till värdet på alla lgh i samma hus eftersom man inte säljer dessa på samma gång. Ju större förening desto mindre sant.
Jag vill förstå men håller helt enkelt inte med din jämförelse.
Ett av problemen med just reavinstskatten är dock att den låser in främst äldre människor.
De som köpte sina hus för länge sedan, för i dagsläget väldigt lite pengar.
De som sedermera har betalat av sina huslån – alternativt sitter kvar med icke-amorterade lån. I vilket fall inga större belopp.
De bor jävligt billigt. Men stort. Alltför stort, för barnen har ju flyttat ut sedan länge. De funderar på lägenhet, men nja. Det blir ju dyrare per månad. Och mindre (även om de bor för stort). Och lägenhet förresten, man vill ju kunna gå ut på altanen o dricka sitt eftermiddagskaffe? Och säljer man då huset för att köpa dendär lägenheten, ja då ska du sälja huset, och betala 22% i skatt (vi förutsätter att hela belopped är reavinst). Sedan köpa lägenhet.
Blir det något kvar av pengarna? Ja det får vi hoppas, för deras nya lägenhet har högst sannolikt en högre månadskostnad än deras hus hade. Så summa summarum – lika bra att bo kvar i huset så länge som möjligt.
En fastighetsskatt utan tak hade löst det problemet bättre. Då kan man välja att ta in inneboende i det alltför stora huset för att på så sätt ha råd att bo kvar. Sedan så kan man ju alltid överlåta bostaden till nästa generation.
Det blir snett om den som väljer att investera produktivt (värdepapper) skall betala 30 % skatt, medan den som hjälper till att blåsa upp bostadsbubblan skall komma undan med 22 %. Vitt-och-fräscht-gänget har råd att betala mer.
Kan och ska är inte samma sak.
Norrland kan betala mer för elen. Men ska de?
Frågan är om taxeringsvärdet är rätt modell. Blir rätt konstigt att en stor villa betalar samma som en lägenhet där den senare är nån form av compact living. Skulle det t ex vara hållbart att samtliga hushåll bodde i villa etc.
Svar till H.GOBB 2022-10-27 13:41 – 13:41
Den stora nackdelen med taxeringsvärden är att de beräknas utifrån den generella prisbilden i området. Om man har en äldre fastighet i ett område som gentrifieras, så sticker taxeringsvärdet och därmed skatten/avgiften iväg.
En fastighetsskatt baserad på inköpspriset är förutsägbar för ägaren och kan därmed hanteras. Man skall inte behöva straffas för att priserna gått upp sedan man köpte sin egen fastighet; dessa prisökningar skattar man ju ändå för i form av reavinstskatt vid försäljning.
Du får ursäkta Lars men jag köper inte det självklara i att det är dumt att slopa ammorteringskravet. Man ska nog inte lyssna alltför mycket på Ingves, han har ju lite halvtaskigt track record vad gäller förutsägelser. Inflationen i Sverige förefaller vara importerad och slopat ammorteringskrav behöver inte nödvändigtvis elda på någon inflation att tala om.
Det intressanta är att argumentet mot att slopa ammorteringskravet är närmast tvärtemot argumentet att införa det (som ju i min mening var helt feltänkt). Många som förespråkar kraven går nog mer på känn än genomtänkta resonemang, det är i varje fall min känsla… 😉
Det