Swedbank räknar med en svensk recession i sin nya Swedbank Economic Outlook, och tror att bostadspriserna faller 15% från toppen. Börserna är blandade i de asiatiska tidszonerna under morgonen och kronraset har för stunden tagit en paus.
Stockholmsbörsen backade vidare igår med OMXS30 på -0.52% och OMXSPI på -0.65%. Raset för den svenska kronan pausade och USDSEK ligger på 10:67 och EURSEK på 10:61. Guldpriset hittas på 598:- SEK och drogs med ned av den starkare kronan, men dollarn är alltså fortfarande mer värd än euron per enhet.
I USA backade börserna också något. S&P-600 gick -0.22% och Nasdaq 100 var oförändrat negativ på -0.07%. De långa amerikanska räntorna steg medan de medellånga backade något.
I de asiatiska tidszonerna är börserna blandade nu under morgonen.
ASX 200 +0.52%, Hang Seng -1.33%, KOSPI +0.60%, Nikkei 225 -0.49% och Straits Times -0.46%.
Swedbanks nya Economic Outlook spår en recession i Sverige under några kvartal men att ekonomin går plus igen framåt halvårsskiftet för att stanna på en inflationsjusterat ekonomisk tillväxt om 0.2% för år 2023. För 2024 blir det bara lågkonjunktur med 1.5% i tillväxt. Inflationen som ökning i årstakt väntas toppa mot slutet av 2022. Tillväxten i år räknas bli 2.2%, ner från tidigare prognosen om 2.8%.
Bostadsmarknaden väntas falla och backa 15% från toppen innan Rysslands nya anfall i februari. I sammanhanget har bostadsrätter i Stockholm redan fallit 11% men Valueguards Sverigeindex HOX har bara gått ner 8%, så priserna ska generellt i Sverige ner lika mycket till som de fallit sedan i februari.
Vad som spökar är inflationen som urholkar hushållens köpkraft och bland annat stoppar bostadsbyggandet när prisökningarna på insatsvaror spräcker de ekonomiska kalkylerna. Hushållen som kollektiv har inte fått några lönehöjningar som kompenserar. Inflationen 2023 blir ytterligare 6.6%.
Swedbank tror att KPI-inflationen nästan 11% som högst i årstakt mot slutet av året, och då är det höjningar ovanpå den inflation som alltså redan stack iväg 12 månader tidigare, vilket talar för totala prisökningar någonstans runt 15-20% på två år. Elpriset förblir skyhögt. Om hushållen inte får kompensation med lönehöjningar fram till och med 2023 om kanske 20 – 25% så får man alltså reallönesäkningar under perioden 2021 – 2023. KPIF blir 8.9% i december men ignorerar alltså bostadsräntorna.
Huruvida facken vågar kräva att hushållen inte ska få permanenta inflationsjusterade lönesäkningar lämnas som en övning och fundering på om facken står på arbetstagarnas eller arbetsgivarnas sida här.
Sverige klarar sig dock bättre än Danmark, där Swedbank räknar med en full recession även på helåret 2023 med -0.9% i BNP-tillväxt. Även Tyskland förväntas få full recession med -0.5% på helåret 2023.
Banken tror att dollarn kostar över 11:- SEK till årsskiftet.
Swedbank Economic Outlook 2022 hittas här.
Detta avviker rejält från regeringens och finansdepartementets glädjeprognos. Om Swedbank får mest rätt bland ponduspostulerarna så åker finansdepartementets underlag kring möjliga satsningar och reformutrymme i soptunnan.
48 kommentarer
Det bor ca 1,7 miljoner i SE4 och 8 miljoner i SE3.
Att inte bostadspriserna påverkas när elpriserna slår genom på näringslivet och sysselsättningen skulle jag finna för otroligt.
Det här kan bli mycket otäckt.
Är det verkligen så många i SE3? Det blir ju knappt några över till Norrland.
Ett ekonomiskt stålbad hade inte behövt bli särskilt otäckt med rätt regering, – tvärtom är det ju en strålande möjlighet att skala ner onödiga delar av offentlig sektor. Antalet myndigheter kan halveras, kommunikatörer och mellanchefer avskedas, mängder av högskoleutbildningar läggas ned, LSS-fusket bekämpas osv.
En förestående krasch på bostadsmarknaden är inte så roligt för säljare, men desto bättre för köpare; till skillnad från investeringar på börsen så köper man ju en bostad för att bo i den.
En dyr dollar är bra för exportföretagen, samtidigt som den bidrar till importerad inflation och därmed förhoppningsvis höjda räntor.
Jag tror det bor en miljon i Norrland. Förenklat och jag har inte tid att kontrollera.
Norrland har ca 1.2 miljoner innevånare, och hela riket ca 10.5 miljoner. Så om Rikkitikkitavis siffra för SE4 stämmer blir det det ca 7,6 miljoner kvar till SE3, vilket förstås kan avrundas uppåt till 8 miljoner.
Bra grov avrundning är 2+8+1.
Norrland har ca 1.2 miljoner innevånare, och hela riket ca 10.5 miljoner. Så om Rikkitikkitavis siffra för SE4 stämmer blir det det ca 7,6 miljoner kvar till SE3, vilket förstås kan avrundas uppåt till 8 miljoner.
Det gäller väl näringslivet lika mycket? Friställ massa personal som inte skapar verklig nytta och lägg ned tramsbolag som bara finns för att dom lyckas lura investerare på pengar. Utan brist på kompetens finns då den viktigaste resursen för en lång period av stark ekonomi: Humankapitalet. Idag är det ju brist överallt, polis, vården, transportsektorn, IT osv.
Jo, de låga räntorna har ju gjort en mängd företag lönsamma, som kanske egentligen inte borde vara det. En massiv felallokering av kapital.
Jag tror skenande elpriser gör ganska mycket för prissättningen på större hus, gårdar och annat där man får en jätte-elräkning en kall månad, mer än räntan på bolånet faktiskt. Just nu börjar väl priserna bli så höga att många elbolags affärsmodeller blivit ansträngda, dels i priser till kund men också för de längre avtalen, och om man alls erbjuder något annat än rörligt längre.
Sommarhus bör väl också väljas bort då dom blir en pluskostnad hela året som känns och nu kan man börja flyga söderut igen till rimliga priser.
Räntorna är väl också på uppåtgående (även om SBAB sänkte) och vid köp gäller ju dagsaktuell ränta. Som lägst var väl vissa lyckliga nere och sniffade på 1% eller strax däröver för rörligt och idag är den på +3% listräntan.
Jag tycker sammanlagt och eftersom lönerna inte gått upp så bör köpkraften ha minskat rejält här, lägg därtill drivmedelspriser och ökande matpriser. Kan huspriserna gå annat än ned närmaste året?
Bostadsmarknaden har tvärstannat i mina trakter. Räknar med att det beror på skilda prisförväntingar mellan köpare och säljare. Tror på större prisfall. Om Cementa stoppas kommer det nog ytterligare att driva på fallet.
Varför skulle ett stopp för cementa spä på fallet? Borde inte det verka i motsatt riktning. Stopp för byggen -> högre press på existerande bestånd?
Därför att det kommer att skapa stor arbetslöshet inom byggbranschen. Det är relativt högbetalda anställda som kommer att behöva gå och små företagare som kommer att gå i konkurs. De kommer att tvingas sälja vilket kommer att driva på farten neråt.
Om Cementkrisen hade varit den enda krisen så skulle kanske bostadsmarknaden kunna svälja detta, men nu har vi stagflation (ökade priser utan ökade löner) och kraftigt ökad ränta som redan har pekat ut riktningen. Neråt är riktningen!
Man ser ständigt dessa prognoser men vad jag vill veta talas det aldrig om. Jag vill veta vem som kommer betala inflationen och prishöjningarna. Gissar att vanliga människor har råd med elpriserna om de spar in på en massa annat. Vi ser redan nu hur matvaror av mer sällanköpstyp rabatteras i butikerna. Glass eller mineralvatten t.ex. kan köpas för lägre priser än vad priserna varit på flera år. Visserligen på extrapris men dessa extrapriser tycks finnas varje vecka på lite olika sortiment.
Det finns mycket lyxkonsumtion som Svensson ägnat sig åt de senaste åren, som nog måste stryka på foten först.. matkassar, betald läxhjälp.. lakritsprovning.. PT-träning.. etc. Som jag ser det måste det finnas ganska många sådana dyra tjänster som folk egentligen inte behöver, och de borde vara det första som ryker.
Lägg till utebliven hämtmat och spontana utemiddagar för oss i den urbana medelklassen. I mitt hushåll har vi redan slutat med matkassar, tar oss istället i kragen och utför veckohandling på lokala Lidl. Typ halva portionspriset jmf med matkassarna, ej inräknat tiden det tar att handla men säg 1 h per vecka.
Har sneglat lite på Gotland men fortfarande hutlösa utgångspriser, till och med på gotländsk landsbygd är det dyrt, typ Burgsvik o liknande.
Just mineralvatten är väl en lyxvara om något, som helt kan undvaras?
Men det är klart, folk går ju och klagar på att bensinen kostar 20 kr litern när de tankar, för att därefter gå in på macken och köpa vanligt vatten på plastflaska till 40 kr litern, så man vet aldrig.
Nu brukar jag inte köpa 50-60 liter bubbelvatten åt gången, de ggr jag handlar det, jämfört med att tanka bilen. 🙂
Men visst är det en “lyxvara”.
Det enda man kan vara säker på är väl att det inte blir som de gissar. Hur ska det bli med en bostadsmarknad där efterfrågan alltjämt överstiger tillgången på många platser i landet (om det nu verkligen är så) samtidigt som kostnaden för nyproduktion bara går upp? Är det inte mer troligt att det är annan konsumtion som får stryka på foten än konsumtion av bostäder?
Enligt min mening kommer vi nu att få betala priset för att centralbankerna fick för sig att det var en bra idé att göra pengar gratis genom att hålla räntan till noll eller tom negativ samtidigt som den reala ekonomin var ganska stark. Det är någon form av omvänd Keynes. Och eftersom inflationen nu beror mer på utbudsåtstramning än brist på efterfrågan kommer mera Keynes, enligt min killgissning, bara att spä på problemen.
Den som tror att jag har rätt får gärna titta på min börsportfölj för en annan uppfattning.
Om efterfrågan överstiger tillgången ska priserna stiga. Nu faller de. Således råder det större tillgång än efterfrågan.
Skulle tro att det inte är efterfrågan i form av “demand” som kommer att vara avgörande, utan snarare i form av “affordability”; ett ökat antal personer kan komma att spara in genom att ta in inneboende studenter. Vilket efter en tid ökar utbudet på små lägenheter. Vissa bor kvar i sin etta efter familjebildning, medan andra väljer att låta barnen dela rum.
Sedan tror jag att Keynes “in the long run” alltid har ställt till det och alltid kommer att fortsätta att ställa till det. 🙂
Det hela är ett intressant tankeexperiment. Enligt min bild så har s k gratis pengar gått till överflödig lyxkonsumtion och till investeringar enligt TINA modellen. Då får man ställa sig frågan hur stort är värdet på de när man säljer. I huvudsak har gratis pengarna gått till fastigheter och aktier. När/om luften går ur dessa delar av ekonomin samtidigt så är många förmögenheter bortblåsta och skulderna efter gratis pengarna finns kvar. Det är enligt mej det stora tankeexperimentet hur vi tar ut ur denna situation? Vi har dessutom en mängd x-faktorer som ligger utanför vår kontroll. I slutändan ligger nog risken för en krasch i potten och hur stor sannolikheten är går inte ens att spekulera i det enda jag vet är att i dessa stunder när det blir ostadigt på riktigt då blir människor mer irrationella än vanligt.
Utbud och efterfrågan gäller inte bara bostäder på en lånefinansierad marknad. Nu sjunker utbudet på lån, och då sjunker priserna.
Den mest uppenbart lånedrivna lyxkonsumtionen är väl just i bostäder, fordon och semester? Jag skulle tro att det är där indragningarna kommer.
– stäng samtliga instagramkonton i hushållet.
-glöm renoveringar av fullt fungerande badrum och kök. Och typ alla andra rum. Undantaget tapeten i gästrummet: uhhhh.
-Mammas dedicerade prepperrum i källaren
-En bil bort
+ 2 nya elcyklar, som faktiskt används.
+ Dubbdäck till vintercykeln
+ Kokbok för svenska rotfrukter.
Det ger per automatik en nedåtgående spiral. När banken tar in köpesumman så beräknas värdet till det framtida nuvärdet. Det innebär att de tar hänsyn till fallen redan nu när affären görs det innebär högre krav på säkerhet i form av större kontantinsats och/eller högre amorteringskrav. Det innebär att vi närmar oss en tid där fastigheter kommer att vara i ett betydligt osäkrare läge och mer svårvärderderade. Det kan bli kännbart för de som tvingas att sälja pga ändrade familjeförhållanden eller kostnadsökningar. Det kan bli både ryggsäck och utan boende i värsta fall. Sedan förra fastighetskrisen så har bankerna lärt sig läxan att inte vänta med eventuella tvångsförsäljningar. Man vill undvika ackumulerade försäljningar av panter. Det finns en bra anledning till varför bankaktier är lågt värderade i nivå med egna kapitalet. Det finns nog en hel del underliggande kreditrisker med anledning av företagens uppskov av skatter med anledning av pandemin som ligger som en blöt filt i många företags balansräkningar och nu ökade nivå på fastighetssidan. Då är nog inte hushållens fastigheter största risken. Många fastighetsbolag har trollat så att Hans Thulins framfart i slutet på 80-talet framstår som en låg risk entreprenörer mot dagens hajar. Regeringskris och politiskt käbbel på detta efter valet så är hösten räddad för kvällspressen alla svarta rubriker. Det kan nog bli spännande att följetong..
SVT/SR: Det är Alliansens fel.
OECD CLI (Composite Leading Indicators) är intressant att titta på: USA hade peak i Maj-2021, Danmark Juni-2021, OECD och Tyskland Juli-2021, Sverige Aug-2021, Norge Dec-2021. Tydliga tecken att CLI går mot en vändning (till bättre tider) i Danmark med vändning vid slutet av året; Sverige, Norge, och OECD verkar ligga några månader efter, möjlitvis tidiga positiva signaler för USA men ännu inga klara signaler för Tyskland.
Man brukar väl säga att CLI indikerar hur ekonomin kommer vara 6-9 månader framåt i tiden.
OECD CLI uppdateras varje månad, och man kan välja vilka länder man vill titta på här: https://data.oecd.org/leadind/composite-leading-indicator-cli.htm
Låter som en så kallad önskanindikator.
Det som oroar mig mest är tjänstemannafackens oförmåga att förstå att inflationen måste kompenseras till del i alla fall.
1. I övriga stora ekonomier i europa som tyskland, storbritannien och frankrike så kommer lönerna att kompenseras till stor del.
=> svenskar blir fattigare rent generellt.
2. Inflation är höjda priser. Höjda priser ger högre omsättning och vinst för företag. Det är då rimligt att anställda också får högre lön.
Företag som inte kan ta en lönekonstnadsökning för tjänstemännen på 7% har förmodligen för små marginaler för att vara långsiktigt livskraftiga iaf.
3. Arbetarfacken i främst inhemska sektorer (bygg, el, måleri, m.m.) har redan signalerat att de kräver kompensation för inflationen.
=> Gapet minskar ytterligare vilket är dåligt rent samhällsekonomiskt om det lönar sig allt mindre med högre utbildning.
För att minska inflationen måste väl köpkraften minskas vilket minskat ekonomisk spelrum med tex höjda räntor bidrar till. Ökas då alla löner för att kompensera inflationen så kommer det bara spä på inflationen ytterligare.
Så det dummaste som kan göras är att öka lönerna, problemet blir väl om vissa företag/yrkesgrupper får en höjning så det blir en oblans där.
Upp med räntan så motverkas importerad inflation samt effektiviseringar uppmuntras. Vi måste sluta kissa på oss.
Om sverige vore en ö ja. Men vi importerart en stor del av inflationen. Vi kan välja på att bli fattigare relativt resten europa eller hänga på.
Vad vi inte kan göra är att lösa problemet själva.
Jag måste upplysa dej att tyvärr om världen vore så enkel att inflationsproblemen löses med löneökningar så vore det fantastiskt. Men tyvärr så är det som att kasta bensin på brasan. Din kompensation försvinner fortare in i inflationsbrasan innan du fått pengarna. Det finns inga enkla vägar ut från detta utan det handlar om vad som gör minst ont. En lösning är att banta offentlig sektor och därmed kunna sänka skatter. Främst inkomst och mervärdesskatterna. Kanske moms på livsmedel, drivmedel och energi. Sänka inkomstskatten med 1-2% årligen för alla tills man fått bukt med inflationen. Men så rationella är inte vi människor vi ser mest avundsjuka på varandra och ser vad den andre får är viktigare. Missunnsamheten är sjukligt stor och äter upp delar av oss istället för att ta vara på livet.
Självklart kan inte inflationsproblemen lösas med löneökningar.
Problemet är att vi inte är en isolerad ö i sverige längre och de mångdubbelt större ekonomierna i europa kommer att kompensera med löneökningar.
Enda resultatet av det är att vi i sverige blir fattigare.
Om dessutom inhemska arbetarfack siktar på kompensation så slutar minskar utbildningsincitamentet ytterligare vilket också är dåligt på lite sikt.
Om facken kräver kompensation i efterhand – för inflation som redan inträffat -är det oftast OK. Det handlar bara om att behålla köpkraft och att arbetstagarna skall få del av de prishöjningar företaget redan gjort på det arbetaren producerar. Löneökning över/under inflation handlar om att anpassa sig till produktivitetstillväxten.
Problemet uppstår om “alla” förväntar sig inflation i framtiden. Då är det lockande att kräva kompensation i förväg och det uppstår en lönedriven inflation.
Men om man bara tror på rätt gurus så räcker det om penningmängden dras ner på något sätt så löser sig resten automagiskt. Det här är bara RBs problem.
Jo, Sverige är en isolerad ekonomi frigjord från de flesta andra ekonomier tack vare vår krona som flyter runt. Det enda som händer med våra löneökningar är att kronan gör oss ännu fattigare mot övriga Europa. När jag var ung så var CHF handlades runt 1,50 sek idag kostar 11,06. Köpkraften för sek gentemot CHf har under samma tid urholkas lika mycket. Det är samma sak nu vi kan höja lönerna hur mycket ni vill för så länge löneökningar är linjära alltså riktigt jämlikt s k svensk modellen så sjunker också kronan linjärt i motsvarande grad. Det är uppbyggt så och på så sätt har vi sedan devalvering när vi frigjorde kronan från valutaormen vid runt 1980. Så kommer vi fortsätta med samma idioti igen. Sorry.. men What goes around comes around..
Men i ärlighetens namn har de flesta svenskar enormt mycket högre köpkraft idag än 1980. Skall man jämföra mellan länder så får man köra någon PPP-mått.
När farsan var ung sjöman så användes det något hemmagjord bigMac index när man pratade mellan kulturer.
Hur stor del av månadsintäkten gick till att betala hyran, cigaretter, mat osv.
Det var förvånansvärt lika, även om lönerna skillde mycket räknat i $.
Problemet är att vi inte är en isolerad ö i sverige längre och de mångdubbelt större ekonomierna i europa kommer att kompensera med löneökningar. Enda resultatet av det är att vi i sverige blir fattigare.
Nej om Sverige sköter sin ekonomi och euro-länderna eldar på inflationen så kommer kronan att stärkas och vi får ökad köpkraft.
När tror ni att ”botten” är nådd?
Om man tittar på OECD CLI så kan man gissa sig till att Danmark bottnar om 9-12 månader, och Sverige kanske 12-15 månader. Men stor grad av gissning här, då krig etc. är svåra att förutsäga.
Såååååå när får jag ränta på mitt sparkonto?
hahahahahahaha
Föresten. Vissa banker (menar inte nisch utan normala) ger redan ränta på vissa sparkonton så länge man inte tar ut pengar från dem.
Eftersom inflationen överstiger räntan med råge så har du redan realränta på kontot. Den råkar bara vara negativ …
Har du sparkonton? Skyll dig själv…
Relaterat till detta började jag nyligen titta på solceller, har redan bergvärme och fast elavtal till 2024 men funderade lite på tiden bortom detta. Men hur jag än räknar kan jag inte hitta lönsamhet, vet att det skrivits mängder om detta men jag får inte ihop kalkylerna. Kanske är det en begåvningsutmaning eller så missar jag något. Men jag har använt åtskilliga kalkyler där jag matar in faktiska värden som taklutning, förbrukning osv osv.. det bästa jag hittat är en break-even på 17,3 år, många kalkyler ligger på 25år.. Kalkylerna som de som säljer gör baserar ju sig mycket på en skatterabatt per Kwh.. hur länge kan man tänka sig att den rabatten ligger kvar när det blir knapert i stadskassan? Höga elpriser, ja, absolut och problemen i Sverige kommer finnas kvar länge, men då våra priser påverkas av europa kan man kanske anta att de lyckas lösa sina problem snabbare än vi och då sjunker väl elpriserna…. är jag helt ute och cyklar eller är de kalkyler som säljande bolag sätter upp glädjekalkyler?
Cornu har skrivit en del om detta.
TL;DR installationen i sig ökar värdet på fastigheten så att du kan se investeringen avskriven direkt.
https://cornucopia.se/2020/02/avhandling-solkraftanlaggning-okar/
Jag tycker det är lite fult att mäta reallöneökning per år som Swedbank.
Om inflationen är 20% i två år, och sedan låt oss säga 1% efter det, och löneökningarna 2% hela tiden så kommer det ju dröja tiotalet år innan man kommit ikapp det som gällde innan höginflationperioden.
Trots att det bara varit reallönesänkning två av tio år.