Dags att kanske skaka liv i det traditionella fredagsmyset. Upptäckte att jag via Home Assistants energiförbrukning för det som jag kallar Computer kan se hur mycket jag faktiskt jobbar. Så här följer de senaste två dagarna fram till skrivande stund. Igår jobbade jag cirka 15 timmar, varav två timmar utanför bostaden, och idag än så länge cirka 11 timmar.
Allt avrundat.
När jag inte sitter vid datorn försvinner cirka 80 W i effekt på datormätaren, generellt fördelat på 35 W för datorn och 45 W för bildskärmen. Grovt förenklat. iPaden, som jag har igång som tredje skärm med oftast bloggtrafiken drar ca 15 W också, så ibland när den inte är på är förbrukningen lägre, alternativt högre. Det som dippar 0130 bägge nätterna är nog skrivbordslampan, då belysning jag glömt på släcks automatiskt av hemautomatiseringsträsket 01:30 på natten.
Således kan jag spåra hur jag jobbar utifrån detta, så länge jag sitter vid skrivbordet.
Igår började jag jobba cirka 07:00, efter att ha duschat. Det var en liten knäpp av aktivitet innan vid sextiden också, som kanske ska räknas som jobb, men den ignorerar jag. Cirka 07:40 – 08:00 genomförde jag gårdssysslor och annat fix som att vattna blomkrukor och växthus. Sedan arbetade jag utan avbrott fram till cirka 13:30 då det blev en biltur för ärenden. Vi var dock två så jag jobbade från datorn i bilen halva tiden, samt under en liten snålpaus för att ladda på Supercharger i Kungälv, med tanke på elpriset igår. Cirka 17:00 var jag hemma igen och undantaget en liten dipp för middag jobbade jag till cirka 20:30, där jag gick till gymmet till och med 21:30. Jag hade ju lämnat allt på reservkraften, men den tog slut lite tidigare än planerat och därför är loggningen borta när wifibasen tappade strömmen före själva Home Assistant-servern. UPS:en på den ena halvan av det som har nödström räcker kortare än den andra, därav skillnaden. Sedan satt jag uppe till 23:30 och följde och rapporterade om gårdagskvällens smällar.
Totalt blev det cirka 15 timmar.
Idag gick jag upp 07:30, och bortsett från att kort tittat till datorn duschade jag och gjorde morgonfix fram till 08:30. 12:30 – 13:30 käkade jag lunch med goda vänner på bykrogen. Cirka en halvtimme hade jag sedan runt 14:30 ett avbrott för bokläsning – normalt försöker jag läsa en bok i veckan, men kriget i Ukraina har sabbat det, så jag tror att jag bara är inne på min tredje eller fjärde bok i år. Detta räknar jag som arbetstid, då det både för bloggresearch, som bokresearch och som inspiration som författare är nödvändigt att läsa. Bokläsande är yrkesmässigt för mig, liksom kanske lite knäppt även det ovanliga tittandet på Netflix, Prime eller HBO – det finns mycket bra dramaturgi i moderna teveserier och hur de brygger berättelser utan text som faktiskt ger en del även som författare. Men vi bortser från det här. Sedan dess har jag jobbat. Käkade lätt middag vid datorn.
Man kan se när jag slog på skrivbordslampan i kväll.
Idag är jag uppe vid 11 timmars arbetstid, och givet 1-2 timmar till så landar väl arbetsdagen på endast 12 – 13 timmar. Det är ju ändå fredag.
Nej, ni behöver inte oroa er – en del dagar slutar jag jobba redan vid 17 eller kanske rent av runt lunch med endast små indykningar under eftermiddag och kväll. Sovmorgon på lördagar och söndagar och oftast mindre jobb då också, eftersom trafiken är 20-30% lägre på helgerna.
Med det önskar jag er alla trevligt fredagsmys!
19 kommentarer
God vila, när du kan!
Mys på av bara fan.
.
Fattar bara inte hur du/ni orkar.
Aj jäck. Nu måste jag väl donera igen. 😉
Trevlig helg! Skönt att inte jobba mer än 12h alla dagar i veckan. Sen om man verkligen trivs med sitt arbete så blir det inte jobbigt med så många arbetstimmar.
Som anställd jobbar jag 30 timmar eller 100 timmar beroende på vilken tid som räknas som arbete.
Som mjukvaruutvecklare tar arbetstiden inte slut. Den dyker upp närhelst jag inte gör något annat. Sålunda kör jag nattpasset när det behövs, från 02:00-04:30 i sängen. Har löst väldigt många problem i sängen.
Herregud vad bra arbetat, så länge man älskar det man gör så blir man aldrig utbränd.
Man blir oftast utbränd när man märker att det du arbetar med inte är viktigare än din egen hälsa alldeles för sent.
De flesta jag känner som blivit utbrända har blivit det pga privatlivet. De har klarat hög arbetsbelastning, men sedan har det t ex kommit sjukdom i familjen, vattenskada i huset, för många hobbies och privata åtaganden etc som orsakat utbrändheten.
Och då stannar man hemma från jobbet och lever 100% i det som knäckte en, som sjukdom i familjen …
Detta är dock på anekdotnivå.
Absolut så är det en kombination, man räcker inte till men ditt arbete anses ofta viktigare än familjen och redan där brister del, olyckligt nog.
Är man solo och bor i lägenhet klarar man mycket mer helt klart, men det som händer många är att man når en viss gräns om vad man klarar av och passerar den. Må vara olika saker, men i grund och botten så är orsaken stress, på arbetet och hemmavid.
Det gäller att själv se varningssignalerna, i mitt fall så arbetade jag även kvällar och drömde till slut om mitt arbete och jag älskade inte mitt arbete, jag var aldrig fri.
Det tog över ett år innan det “skallriga porslinskåpet” i bröstet slutligen försvann.
Min svåraste tid i livet var när barnen var små. Hämta och lämna på dagis, och samtidigt ha det tufft och ansvarsfullt på jobbet. Livspusslet och få ihop allt tog nästan musten ur mig. Var så illa att jag fick stanna i trappen och vila på vägen upp till kontoret. Var förmodligen utbränd som det heter nuförtiden. Testade lyckopiller ett år, och lärde mig att ignorera saker och det fungerar ändå. Ja, det är vad lyckopiller gör. Man bryr sig inte så mycket längre, men blir inte lycklig, bara inte olycklig. Kommer ihåg när jag slutade med dem. Hade en tydlig känsla: “yes, I’m back!”, hel igen, den delen av personligheten som stängts av var tillbaka. Har efter det aldrig ens övervägt piller, men tar lärdomen att kunna ignorera vissa saker med mig.
Jag tror du har rätt. Utbrändhet kommer ofta med annat än just arbetsmängden. Olika sociala problem, i familj eller bekanskapskrets, frustration över att inte nå mål o.s.v. Grejen är att så länge allt går bra kan många klara väldigt mycket små motgångar, men en större motgång kan göra att allt som man tidigare bara rykt på axlarna åt väller in på en och samma gång. Därför tror jag du. ska tänka igenom hur mycket du jobbar i alla fall. Har man ett perfekt liv, roligt jobb och stöttande vänner och familj kan man säkert jobba 15 timmar om dygnet i åratal. Men vem har ett perfekt liv år i sträck? Vi alla här överlever om du väljer att ta en dag ledigt i veckan, eller en halvdag i alla fall.
Halvdagar händer som sagt.
Blombukett, skaldjursplatå … kattmat t o m?
Tjempa på ba’.
Njae det stämmer inte enligt den forskning på området som jag tagit del av, man bränner ut sej även på det som är roligt. Däremot stämmer det att många som sjukskrivs med diagnosen utbrändhet har en privat situation som inte är stödjande utan snarare gör att man jobbar för att slippa vara där och då kan det bli dåligt på riktigt.
Sen är allt individuellt vilket som alltid ställer till det i diskussioner kring mänskligt beteende, men generellt vill jag hävda att man kan jobba ihjäl sej även om man älskar sitt arbete.
Mycket handlar också om man har makten över sin arbetstid eller om man “tvingas” (ingen tvingas att arbeta där man arbetar, det är tillåtet att säga upp sej) till det av chefer eller arbetets art. Jag jobbade minst lika mycket som hyrsjuksköterska som jag gjorde som vice VD och Operativ chef men upplevde det som avsevärt mindre pga att jag i princip bara jobbade som syrra när jag ville, dvs när det passade mitt övriga liv. Jag tror att upplevelsen är viktigare än det faktiska antalet timmar man jobbar.
YouPorn räknas inte så att du vet.
Räcker det inte med två minuter för YouPorn?
Det här är, på riktigt, kuriosa på hög nivå!
Men du kan väl outa vilken bok du läser?
Just nu Kodnamn Pam.
Jag som har ett kalkylblad där jag skriver in min arbetstid, för att sedan föra över i arbetsgivarens system. 🙂
Insåg nu att jag saknat fredagsmyset.
Skulle gärna veta vad som stått på din boklista under åren.
Mvh Martin.
Intressant att se vilket kontroll bloggaren har på sin tid, intressant utifrån min egen okunskap kring vad jag gjorde i förrgår alltså. Din redogörelse för eran elförbrukning inspirerade mej till att gå igenom vår ekonomi för att fastställa hur mycket pengar jag behöver jobba in per månade för att vi inte ska behöva ta från sparade medel. Det visade sej iofs omöjligt då det inte går att fastställa kostnaderna för just el framåt i tiden med någon exakthet men har jag koll på övriga kostnader så får det väl räcka, elområde 3 lär bli dyrt alla fall det vet jag. Men en sån här detaljerad lista över mitt liv igår känner jag nog att jag står över, fascinerande ändå hur olika vi människor är på detaljnivå.