Livsmedelsverket har nu publicerat sin utredning “Kost vid höjd beredskap”. Den konstaterar att de första tre månaderna ligger fokus på kaloribehovet, som väntas öka vid höjd beredskap (krig eller krigsnära situation), då de flesta klarar sig på näringsreserver. Överviktiga och välnärda kan klara sig på ett lägre energiintag under några veckor, medan näring och proteiner behöver prioriteras till gravida, ammande och småbarn. Konsekvenser finns för hushållsberedskapen (“prepping”) om staten inför livsmedelsberedskap utifrån detta. Pain i rubriken avser bröd.
 |
| Kaloriberedskap |
Genomsnittspersonen behöver normalt 2 360 kcal (“kalorier”) per dygn. Vid höjd beredskap gör Livsmedelsverket bedömningen att behovet i snitt är 2 450 kalorier per dygn. Detta på grund av att krig eller krigsnära situationer kräver ökad fysisk aktivitet.
Fokus bör ligga på kaloribehovet, varefter behoven av protein och sedan järn, D-vitamin och folat kommer.
För vanliga friska vuxna är det liten risk med allvarlig näringsbrist under de första tre månaderna av en kalorifokuserad kost.
“Även om maten är ensidig – det vill säga består av få livsmedelsgrupper eller livsmedel – kommer den bidra med en viss mängd näringsämnen och näringsreserverna i kroppen töms inte heller på en gång. Men redan vid en minskning av livsmedelstillförseln med 25 procent innebär det en risk att för näringsbrister och undernäring i befolkningen. Fortsätter det att vara brist på mat även efter tre månader ökar risken för näringsbrister och undernäring ytterligare.”
Därtill behöver tillförseln av kalorier vara större än behovet, eftersom det finns förluster i livsmedelskedjan, vilket förstås särskilt gäller i händelse av höjd beredskap och den yttre desutrikva påverkan detta kan medföra mot livsmedelskedjan.
“Spannmål, andra rotfrukter, baljväxter, konserverad och torkad mat kan lagras och bidra till att befolkningen får tillräckligt med energi. […] Om det fortsatt går att upprätthålla viss mängd berikade mjölkprodukter och vissa köttprodukter i systemet så blir befolkningens näringstillförsel ännu bättre.”
Detta kan indikera hur svensk statlig livsmedelsberedskap kan byggas upp. Inte så mycket för den som kör på någon kost, är vegetarian, vegan, kör LCHF eller paleokost.
Däremot kan den som har byggt upp en personlig kroppsreserv av kalorier bidra till kaloriförsörjningen vid höjd beredskap eller krig genom att äta mindre:
“Ett lägre energiintag än i vardagen kan vara acceptabelt under en kortare period (dagar till ett par veckor) för de individer i befolkningen som är välnärda eller överviktiga.”
Sårbara grupper behöver prioriteras. Dit hör gravida, ammande kvinnor och småbarn, som har ett särskilt behov av näringsämnen och “beroende av regelbunden tillförsel av energi för att undvika bristtillstånd med både akuta och långsiktiga konsekvenser för hälsan”. Detta gäller även de allra äldsta kroniskt sjuka, samt personer med funktionsnedsättningar, samt de 15% av befolkningen som har allergier eller sjukdomar som hindrar dem från fri kosthållning.
Rapporten är till för att vara vägledande för en framtida livsmedelsberedskap i Sverige, och man kan alltså dra slutsatsen att det dels behöver prioriteras högvärdig närings- och proteinrik kost till gravida, ammande och småbarn mfl sårbara grupper, dels att det kan bli ett system där BMI kan vara styrande för tilldelning av mat under de första veckorna, och dels att det blir pasta, potatis och pain (bröd på franska) som gäller.
Flödena av mejeriprodukter och kött från djurhållningen bör fortsätta ge tillskott av näring och protein, så länge inte livsmedelskedjan utsätts för utomstånde ingrepp.
Kort sagt är svensk djurhållning en kritisk beredskapsfunktion som säkerställer tillgång till näringsämnen och protein. Grovfoder – hö och ensilage – går utmärkt att lagra för att grovfoderomvandla till livsmedel vintertid och betesmarkerna grovomvandlas till kött och mjölk sommartid oavsett om det är höjd beredskap eller ej. Det senare sker dessutom självgående, autonomt och drivet av solenergi. Även kraftfoder (t ex till äggproduktion) går att lagra.
Livsmedelsverkets rapport hittas här (PDF) och på lättläst svenska som websida här.
Din prepping bör rimligtvis innefatta multivitaminer till hela hushållet under tre månader, även om vi i framtiden kommer ha statlig livsmedelsberedskap, samt i övrigt fokusera på protein, t ex Bullens, tonfisk och andra proteinkonserver1., samt t ex mjukost (som ju håller oöppnat i rumstemperatur). Även ägg kan lagras rätt länge i rumstemperatur och löpande roteras, samt är en av de allra bästa proteinkällorna, punkt. Ägg kan även småskaligt produceras av ett villahushåll, givet att detta håller höns och lagrat hönsfoder att omvandla till protein via en hönas kloak.
Idag finns dock ingen statlig livsmedelsberedskap, utan den är distriburerad på tusentals individuella företagare kallade bönder, som i princip håller hela Sveriges inhemska livsmedelsproduktion på lager som fonder (t ex ensilage eller spannmålssilon) eller flöden (växande grödor och djur). Ett system som egentligen är robust och distribuerat, men som förutsätter fungerande distribution av åtminstone diesel. Man kan därför tycka att drivmedelslager (inte vår oljereserv som IEA bestämmer över) borde prioriteras.
I övrigt – ser du någon välnärd eller överviktig, ge dem en klapp på axeln och ett “tack för din tjänstgöring” för att de bidrar till svensk kaloriberedskap.
1. Är du seriös i din prepping besöker du förstås en så kallad invandrarbutik, där det finns en uppsjö av utmärkta proteinkonserver du inte hittar på ICA eller Hemköp, t ex kycklingkorv på långburk och mycket annat nom.
123 kommentarer
Intressant! Extra intressant då jag för närvarande läser boken "Svälten" om den värsta svältkrisen och naturkatastrofen i Sveriges kända historia mellan åren 1867-69, och hur folket försökte överleva under år av matbrist, köld, torka och missväxt.
”…via en hönas kloak.” Lol
"Kloaken är ett gemensamt organ för träck, urin, ägg och spermatransport."
Prepping med höns kräver ganska mycket, t ex måste de ha värme och extra ljus under vintermånaderna. Färskt vatten varje dag och sedan foder från t ex Granngården. De behöver släppas ut på morgonen och stängas in på kvällen. Inhägnaden måste säkras med stenar nedgrävda längs kanterna, så att räven inte kan ta sig in där och käka upp hönsen. Vilda fåglar bör inte heller få komma in i inhägnaden, pga smittorisken med salmonella etc. så man behöver ha t ex bärnät som "tak" på inhägnaden.
Det är knepigt att resa bort när man behöver ordna passning för sina "pullor". Det är inte lika många som vill vara hönsvakter som kattvakter. När en höna blir sjuk är det också knepigt att skaffa vård.
Men visst, vi har kvar mycket höns-grejer och material till ett hönshus (Extruderad cellplast-isolering t ex Ecoprim, för att spara på uppvärmnings-kostnaden) och framförallt kunskapen finns kvar. Granngården har en butik i det näraliggande köpcentrumet och "pullor" finns att köpa lite varstans härute på vischan. Men man bör välja en ras med omsorg, leghorn är avlade till intensiv äggproduktion under det första året och sedan – ingenting! Dessutom är de känsliga för sjukdomar. Så någon tålig lantras som inte är så sönder-avlad skulle jag välja nästa gång.
Australopington eller skånsk blommehöna är mina favoriter.
De har kvar fina egenskaper som hushållshöns.
Silveruddsraserna är bra också.
De behöver inte värme eller extra ljus under vintern.
Bara de har tillgång till vatten, dragfritt hönshus och tillräckligt med foder så klara de sig under vintern.
Extra ljus har man för att hålla igång äggproduktionen.
Det som kan frysa på en höna är kammen.
Med drar man ner på ljuset så krymper kammen eftersom en blodfylld kam signalerar att hönan är fertil.
Det finns en hel del knep för att hålla foder till mer extensiva hönor.
Det där smulet som blir av hö kan man blanda ut med vatten till exempel.
I hönsgården är det lämpligt att ha bärbuskar eftersom det ger ett gott skydd och så hjälper hönorna till med att hålla efter skadedjur och ogräs.
Anders. Tack för kunskapen om bra hönsraser. Orpington-höns har jag läst om tidigare. En dansk lanthöna sägs vara väldigt tålig mot höns-sjukdomar och värpa lite lagom mycket. Vi fick för mycket ägg från leghorn och sedan ingenting.
Wikipedia:
Australorp är en tung hönsras som framavlats från bland annat svart orpington. Rasen, som härstammar från Australien, kom till Sverige på 1940-talet och kallades först för australiensisk svart orpington. En dvärgvariant av australorp kommer från Tyskland. Rasen är både en bra köttras och en god värpras. Den förekommer i tre färgvarianter, blå kanttecknad, svart och vit. En höna väger omkring 2,5 kilogram och en tupp väger omkring 3,5 kilogram.
Skånsk blommehöna är den största svenska hönslantrasen. Denna lantras härstammar från de tre skånska byarna Vomb, Tofta[förtydliga] och Esarp. Som många andra svenska lantraser var den på väg att utrotas på 1970-talet. Namnet kommer från dess blommiga fjäderskrud med grund av brungul till svart. Hönans vikt är 2 – 2,5 kg och tuppens 2,5 – 3,5 kg.
För att förebygga sjukdomar hos hönsen är det jätteviktigt att ha hygieniska ytor som går att rengöra enkelt med t ex vatten. Form-plyfa eller oljehärdad masonit ovanpå 5 cm extruderad cellplast kan vara bra.
Sedan finns det hygieniska värpreden att köpa, de ser ut som hinkar som är placerade liggande och som man lägger hö eller halm i:
https://www.pinterest.se/pin/5981411988335498/
I min kommun Värmdö får man ha utan tillstånd 5 höns men ingen tupp:
För att hålla fler än fem höns inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser krävs tillstånd från kommunen. Inom sådant område krävs alltid tillstånd om du vill hålla tupp.
Ikea trofast hyllor har jag.
De låga plastlådorna är perfekta som värpreden.
Torkad örnbräken, eller gräs som växer på fuktäng/mad var det som användes här i rederna.
När det gäller hygien så ska man förstås städa två gånger om året och så ska de ha tillgång till sandbad.
Sen bör man ha någon form av avskiljning mellan där de äter och där de har sittpinnarna.
Strö under sittpinnarna gör man lämpligast med fint träflis eller torv.
En eller två hönor brukar ruva fram kycklingar varje år här.
Så man är även självförsörjande på höns.
Naturruvade höns som har blivit ordentligt uppfostrade klarar sig betydligt bättre som frigående.
Leghorn kan producera ägg ganska länge om du ger de en välbehövlig vintervila från äggläggningen.
Så, det där med extra belysning är bara dumt för en hobbybesättning.
Våra höns hade en inhägnad av hönsnät på ca 25 kvm (för 6 hönor), men det hade varit bättre att ha 2 x 25 kvm och använda dem växelvis. Hönorna krafsade sönder jorden omgående med sina "klohackor", så dubbla inhägnader, som hönorna får använda växelvis, är mycket bättre, med en av dem i aktivt bruk åt gången. Sedan kan man räfsa ihop och ta tillvara gödseln som hönsen producerar och använda den till andra trädgårdsväxter.
Vi brukade lyfta upp "pullorna" och bära ut dem till stora buskar (med flyttbara trådstaket omkring) i trädgården, där de fick sprätta och gödsla hela dagen, i skydd från rovfåglarna. Exet kunde bära fyra "pullor" samtidigt, två i vardera handen, medan jag klarade av två. Vi hade aldrig någon frigång för våra "pullor", pga rovfåglarna som svävade ovanför trädgården i förhoppning om ett köttstycke.
Vår stora halv-Maine Coon-katt attackerade en gång en höna under en buske, så att fjädrarna flög i luften, men ut kom en mycket upprörd höna samt en förödmjukad katt. Katten var fascinerad av hönsen i allmänhet och klättrade ständigt upp längs hönsnätet till taket, som bestod av bärnät, för att hindra salmonella-smitta från vildfåglar. Katten låg och sov dagligen på bärnätet som i en hängmatta.
Hönshuset behöver också mycket rengöring, eftersom fåglarna bajsar i princip överallt, inklusive i sina hängande vatten- och foder-automater; de är riktiga "vandrande skithus", så om man är känslig för avföring så är man inte lämpad till höns-farmare. Men man vänjer sig med tiden.
Sammanfattningsvis blir det ganska dyra och arbetskrävande ägg. Vi slaktade inte hönsen till mat, men exet vred nacken av dem när de blev gamla och sjuka. Men under en livsmedelskris kan det löna sig, särskilt om Granngården har fodersäckar på lager. Att tillverka sitt eget hönsfoder kräver särskilda kunskaper, annars kommer folk och klagar och tycker synd om hönsen. De bajskänsliga stockholmarna blev ständigt upprörda pga hönsens naturliga levnadssätt, fast vi hade alltid tillgång till gratis sågspån från ett intilliggande sågverk, vilket förbättrade hygienen avsevärt.
Kanske är det därför (och inte alls stressätande på grund av osunda arbetsvanor) som man har utvecklat en viss rondör? Man förbereder sig för krisen?
Skönt att det åtminstone börjas nystas i frågorna kring livsmedelberedskap.
Ur chipskaloribunkring-runt-midjan-synpunkt är det kanske synd att Melodifestivalen kommer EFTER vinter-OS nästa år.
Det blir svårt att minska på kalori-intaget i samband med en allvarlig kris, annars hade man inte dragit på sig extra kilon, om man inte var alldeles för hungrig för jämnan redan i fredstid.
Aj….P&P&P är precis vad man -inte- tål i matväg (Vitt mjöl)Vad ska en göra ?
Se till att ha läkarintyg på det.
Jordnötter?
Jag snubblade över den här podden i helgen, har inte lyssnat färdigt på avsnittet än, men här verkar vara ett passande ställe att posta ickelänk:
https://80000hours.org/podcast/episodes/david-denkenberger-sahil-shah-using-paper-mills-and-seaweed-in-catastrophes/
Men potatis då? Tål du det? Potatis är fina grejer. Man kan i stort sett leva på potatis, däri finns det mesta även om det är lite tunt med protein och fett.
Har man därtill sill och nubbe så blir beredskapsläget inte bara uthärdligt utan tillika rätt trevligt.
Jag äter potatis varje dag, det håller magen i form utan någon som helst förstoppning. Jag tar genvägen och mikrar djupfrysta potatisklyftor och får massor av "resistent stärkelse", som har ett lågt kalori-innehåll och en gynnsam effekt för tarmfloran. Äggröra stekt med olivolja+salt till. Jag har flera pyttesmå teflon-stekpannor, som kräver väldigt lite värme.
En annan favorit är Pågens fullkornskorpor med lite Bregott och ost. Bra till prepping och håller sig länge.
Kondenserad mjölk är jättegott, väldigt näringsrikt och håller sig jättelänge, gott i t ex kaffet men jag är för svag för det så det går åt jättefort. Mjölkpulver smakar inte alls gott.
Sven S: Ris. Pairboiled.
PPP går bort, inget för mig. Rött kött är bra, kan förvaras närmast oändligt länge i rumstemperatur, förutsatt att köttet står på egna ben.
Tyvärr finns inte de "bönder" du efterfrågar kvar längre. De har omvandlats till producenter, med valfritt prefix. De kommer därför alla att få stora problem att skaffa olika delar som behövs för sin respektive produktion. Deras inbördes sammarbeten är också obefintliga numer. Lantmännen, arla mfl har syntetiserat det.
Det finns inte många fodersilos som räcker mer än några dagar tex. och att blanda foder för en rimlig äggproduktion är inte möjlig utan stora förberedelser. Samma med mjölk.(kött fungerar förvisso i långsammare tempo om man får tag på kalvar) Produktionen fallerar väldigt snart. Gäller de flesta som sagt, utom möjligen spannmålsproducenterna om de bara får tag på maskinstation eller diesel och konstgödsel.
Jo, men t.ex hönsfarmare kan snabbt sälja hönor och kycklingar till kommunens villaägare som sedan drar igång egen drift i liten skala i garaget. Både polisen och livsmedelsverket kommer att ha viktigare saker att göra än att jaga sådana "brott" i förorterna i en krigssituation.
Min farmor och farfar odlade kaniner under andra världskriget, liksom alla andra i byn. Det gick tydligen väldigt snabbt att skala upp.
Hmmm… årets julklapp (med tanke på världsläget) borde kanske bli ett par kaniner (en av varje sort) till alla snälla barn. 🙂
Det finns en halv miljon vildsvin i Sverige. Det finns några hundra tusen älgar. Det finns oräkneliga rådjur.
Det finns massor av jägare som går sysslolösa för arbetsplatser stänger ner.
Det finns 1,5 miljoner tamboskap. Även en gammal seg kviga som mjölkar dåligt ger 100kg kött vid slakt.
Jag tror inte vi svälter, men logistikkedjorna blir avgörande.
Gamla kvigor är ovanliga, de som mjölkar är ännu ovanligare. 😉
Peter. Garaget är ingen bra miljö att ha höns i och sällan någon bra hobby för villaägare, heller. Man blir ganska bunden och mår inte "pullorna" bra så blir man snabbt anklagad för djurplågeri, när hönsen t ex ruggar, vilket är naturligt. "De tappar många fjädrar och kan bli kala och tufsiga. Några tappar fjädrar lite mer jämnt över hela kroppen, andra kan tappa alla fjädrarna på rumpan, halsen eller någon annan kroppsdel. Om de ruggar på det viset ser de ofta väldigt anskrämliga ut."
Du hann före, Stoikheion.
I övrigt så slaktar man ut boskapen tar det flera decennier att återskapa besättningarna. En mjölkos värde är att producera mjölk och kalvar, inte att bli kött. Kortsiktigt tänk.
Att sedan kvigor inte mjölkar är en annan sak …
Vad som skiljer mellan kviga och ko är lite olika i landet.
Av tradition på vissa platser ppi landet blir inte en kviga ko förrän efter de fött ett visst antal kalvar.
Tyvärr finns inte många kor kvar här som enbart klarar en lakteringsperiod på bara grovfoder.
De flesta svartvita mjölkkorna, holstein, kommer svälta ihjäl på enbart grovfoder under sin laktering.
SRB, den svartvita mjölkkorasen klara detta något bättre.
Lämpliga koraser vid brist på protein eller kraftfoder är fjällko eller andra allmogeraser.
De är inte särskilt många av de här i landet som är kvar nu.
I norra Skåne måste "kon" ha fått några kalvar innan den inte längre är en kviga.
Men det var ironiskt menat, genom att exemplifiera med en väldigt sällsynt variant så räcker ändå köttet.
Jag vet inte hur man håller liv i 1,5 miljoner nötboskap utan importerat foder.
Det kan du kanske förklara, Cornu?
Man blir inte bonde bara för att man har en backe som kräver 4WD.
Och i ett skymningsläge som du beskriver, är verkligen återväxt av nötboskap en ett bekymmer?
Kanske man inte kan dricka mjölken pga Sr-90?
Vi letade bla efter detta hos mjölkkossorna runt Barsebäckverket. Naturligtvis fann det inget.
Fler svenskar dör av de ekonomiska effekterna på välfärdsstaten av en sådan kris än vad som dör om ryssarna sätter ett taktiskt kärnvapen i Sverige, om de inte siktar på centrala Stockholm (men då är det ett strategiskt vapen)…
Norra Skåne.
Göingetrakten?
Foder har vi så det räcker så länge vi kan hålla igång en överskottsproduktion av spannmål.
Men utan mineralgödsel så kan vi inte odla något vidare med spannmål längre.
Utan tillskott av spannmål till moderna koraser klarar de inte en lakterinsperiod utan att riskera att svälta ihjäl.
Då blir det dessutom återigen mängden koskit som styr hur mycket spannmål vi kan odla.
Gamla allmogeraser lär förstås då bli väldigt eftertraktade i ett sådant läge.
Richard, vad jag vet har jag aldrig kallat mig bonde, någonsin.
Det måste vara en väldigt mager ko förresten.
Bara 100 kilo kött.
Gammal och seg?
Nä, vet du vad, tillräckligt hängmörad och inte haft kalv på länge så har man ett helt fantastiskt kött.
En bringa från ett sådant djur och efter 12 timmar runt 120 grader på en riktig BBQ så lovar jag att du får en köttbit som du aldrig kommer att glömma.
Upplysningsvis:
"Kviga är en hona av nötkreatur som uppnått en ålder av ett år men ännu inte kalvat. Efter kalvningen blir kvigan en ko." – Wikipedia
Definierar länsstyrelsen ko och kviga olika i olika delar av landet inför älgjakten?? – tror inte det. Inte snapphanebönder heller.
Fram till minst 2018 importerades den största delen av all protein till Lantmännens foderfabriker.(nu vet jag inte längre, men tvivlar att det förändrats eftersom jag inte ser mycket ryps eller ärtor)
Spannmål till att hålla djur levande har vi nog, men därifrån till foder för produktion är det en bit kvar.
Svinto är mycket smartare än mig.
@Anders Rydén, andra sidan av norra Skåne. Lite åt det hållet där två stora transmissions ledningar börja stråla samman från kalla norden.
Jag tänkte en liten, gammal och seg kviga som mjölkar dålig. Mager alltså.
Eftersom fodret är slut. Någon gång tar det slut om Öresundsbron är sprängd, Köpendanmark träffats av en Iskander med taktiskt kärnvapen, ryskt flygvapen sänker alla fartyg i Östersjön och det är svårt att hantera transporterna av nödvändiga importvaror i hamnanläggningarna i Halmstad, Falkenberg, Varberg och resterna av hamnen i Göteborg. De klarar för övrigt inte av moderna fraktfartyg varför kapaciteten är extremt begränsad. Få fartyg vågar sig dessutom nära konfliktområdet runt Östersjön där Ryssland befinner sig i öppen konflikt med Finland och indirekt med Sverige genom kontinuerliga attacker med specialoperaöter, robotangrepp och småstrider mot det snabbt krympande svenska flygvapnet.
Lysekil och Stenungsund försvann i eldstormen när kryssningsrobotar satte eld på lagercisternetna.
Eftersom bränsle är kraftigt ransonerat så är distribution av det som finns extremt begränsad, och störningarna i elnäten gör att logistikkedjan och kommunikationer svårligen fungerar.
När Ryssland erbjuder hjälp mot att Sverige erbjuder utrymme för ryska styrkor på bla Gotland så finns det inget val.
Vid det laget börjar maten tryta.
Då ryker korna.
@Stoikheidon,
Det kan verka som att jag är smart, men det är bara Google Fu. Vill man bli bra på IQ så måste man träna sin Fu.
@Svinto,
Av tradition finns det regionalt olika definitioner på vad som räknas som ko eller kviga.
Så jag har full förståelse om någon som vuxit upp på en gård kallar en ko som bara fött några kalvar för kviga.
Lika väl som när gotlänningar kallar baggar och tackor för lamm.
Tack kompis!
Wax on, wax off… Typ?
@Storheikon,
Vi får se om vi har tillräcklig med spannmål om bara lite mindre än ett år.
Allt hänger på om priset på minelalgödsel ligger kvar på dessa höga nivåer.
Det kan bli så illa att vi får halverad skörd mot normalt.
Det är som sagt var regionala skillnader på vad bönder traditionellt definierar som ko eller kviga.
Likt Gotlänningar som traditionellt inte skiljer på tacka och lamm.
Men du kanske menar älgko och älgkviga?
I så fall är de inte ens lantbruksdjur.
Kan du inte skilja de åt ska du nog inte jaga.
Några vidare volymer av proteingrödor kan vi inte odla här, skördarna är alltför osäkra på grund av klimatet.
Sorry, kom på lite hårt där. Ber om ursäkt.
Tycker att vi kan alla få ha vår egen definition av Ko och Kviga och sånt.
Vi är alla här och måste samarbeta i någon mening. Så jag är helt öppen för nytolkningar av gamla uttryck som kviga (när mjölken från kon ställdes i en hämtare på en mjölkpall längs vägen som sedan plockades upp av en lastbil)
Noterar att nuförtiden så bevaras mjölkpallarna längs vägen, ofta med en mjölkhämtare på.
Vi vill inte att vårt kulturarv skall dö, och det är delegerat till alla längs landsvägen.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Sorry Anders, det var jag som var dum och trodde i min enfald att de båda var klövdjur, – och att länsstyrelsens definition därför var adekvat.
Av detta har jag lärt mig att om man är kviga/ko så kan man vara lite gravid! ;-P
Länsstyrelsen har sina definitioner.
Vi får väl försöka respektera de också?
Här i jaktlaget är en älgko någom som har en eller flera kalvar med sig
Medan en älgkviga inte har någon kalv.
Nu uppstår det märkliga, om älgen är gammal och den mjölkar för dåligt för att klara att föda upp en kalv.
Den har alltså inte kalv med sig.
Är det då en ko eller en kviga?
Tittar du i litteraturen man har inför jägarexamen är det formen som avgör om det är en ko eller en kviga.
Djupare svank och rundare former så är det en ko.
@Anders Rydén – vi kallar den gamla kvinnliga älgen som mjölkar för dåligt för att föda kalv för "surko" alt "torrko". Men det är nog väldigt lokalt och inte sanktionerat av statlig instans 🙂
Vi har något liknande uttryck här gallko brukar vi kalla de för.
Även vanliga kor som inte är fruktsamma kallas för gallko.
Men det är en kviga fram till man skjuter älgen och vi inte har tillräcklig kännedom om den sen tidigare.
Jag är mest orolig för att Systemet ska få tomt på hyllorna …
Jag tror den tekniska kunskapen hur man löser det finns i stugorna.
Problemet är nog snarare att socker och jäst tar slut fortare än mjölet…
Istället för att man har en surdeg som man lånar ut till andra så har man en mäsksats som startmaterial.
Men jag tror faktiskt att potatisen är för dyrbar för att göra sprit på. Potatiskalen är grisar och fåglar.
Några av mina grannar har hållit på med hembränning. Jag har nog också kunskapen och materialet till att bygga sådan apparatur, fast jag aldrig har hållit på med sånt, men någonting annat liknande. Jag har hinkvis med rostfria "fyllkroppar" (metal random packing) för destillationstorn hemma. Rostfria kärl, rör och kopplingar till dem finns…
Googla "plastbrännaren" så ser du hur du enkelt löser det problemet.
Släpper inte plast ifrån sig mjukgörare och sånt, beroende på vilken sorts plast det rör sig om? Fast det kanske inte spelar någon större roll, om man är "törstig" av sig?
Du kan även googla frysdestillering.
Fungerar bra om det är en riktig vinter.
Mina föräldrar höll på med frysdestillering av hemmagjord öl, för att göra det starkare.
Hur man tillverkar egen alkohol är ingen hemlighet. Vissa har det som hobby. Verkar som att det finns idoga IPA-bryggare med maskiner i varje närförort på gräddhyllan. Ja, jag känner några, och det de producerar är lika bra som på systembolaget.
Själv bryggde jag vin och brände lite hemma när jag var ung innan jag inte orkade slaska med det längre och förföll till de finare sorterna som finns färdiga att tillgå på systembolaget och runt om i världen när man reser.
Dock finns kunskapen där. Så jag kan på några dagar ordna något med bra alkohol i. Kanske inte så gott, men om det är panik så. Får jag lite mer tid på mig kan jag lätt ordna något som både är gott och berusande från enkla råvaror.
Rickard: Potatis innehåller dessutom inga mängder jäsbara sockerarter att tala om som den är. Det är något av en flerstegsraket att mäska på potatis. Potatisstärkelsen måste spjälkas, och till det krävs exempelvis amylas. Den tillgängligaste källan är formodligen malt, vilket i sin tur kräver någon form av säd, som ska gros, och sedan mältas. Därefter ska potatisen mäskas, under vilket temperaturen ska hållas så konstant som möjligt någon timme eller två i häraden kring 70 grader. Svårt att göra med primitiv utrustning.
I slutändan landar det nog på att man jäser på honung, sockerbetor eller frukt som finns tillgänglig i landet, i vad mån nu alkoholtillverkning prioriteras under sådana förhållanden 🙂
Marjatta: Det finns massor av plaster som är helt riskfria att använda till ändamålet. De vanligaste livsmedelsgodkända plasterna torde vara PE och PP. En vanlig jäshink kan utgöra en utmärkt bas till en plastbrännare.
I praktiken är dock en plastis reglertekniskt mycket svårare att styra, då den arbetar med avdunstning snarare än avkokning. Den kräver nästan någon slags termostatstyrning, om man inte har tid att bevaka temperaturen konstant under ett par dygn. Plastisar är inte snabba alls.
En brännare som bygger på avkokning är betydligt lättare att styra, det räcker med att kunna reglera effekten grovt. Den blir rimlig att köra med sådana värmekällor som finns tillgängliga i kristider, läs: eld.
Kaputnik. Tack för informationen. Föräldrarna i Finland höll alltid på med någon alkohol-beredning, fast de sista åren jag bodde där hade de en 5 L-plåtdunk med estnisk 96 % smuggelsprit i diskbänksskåpet i köket. De gjorde hemkört vin av äpplen, fikon och citrus-frukter men jag tyckte att det var odrickbart.
Äppelvin ska man helst undvika av hälsoskäl, pga dess stora mängd av acetaldehyd som är cancerframkallande. ("Det ämne som bildas när alkohol bryts ned i kroppen heter acetaldehyd och är direkt toxiskt och cancerframkallande." Cancerfonden). "Grönt äppelsmak – acetaldehyd"
När andra världskriget bröt ut hade Sverige mycket bättre förutsättningar när det gäller matförsörjningen än vad vi har i dag om en liknande kris inträffar.
Ja, det var bättre förr med halva befolkningen självförsörjande suveräner. Starka och multikompetenta.
Nja, så är det fortfarande. Nästan oavsett vilka parametrar du väljer kommer du att få en normalfördelning där halva befolkningen hamnar på ena sidan och den andra på andra sidan. Själv hovrar jag strax ovanför för att inte solkas ner i onödan, det är något man kan lära sig, att hovra.
Sant. Men inte inom självförsörjning.
Blev utskrattad av en släkting som råkade öppna en låda med förnödenheter.
Ska tilläggas att det var en lägenhetsbo från stora staden, där inget kan gå fel.
Det vet ju alla att om man inte hittar det man behöver på Henköp kan man alltid gå till Willys! Se. Problem solved.
Mina genomskinliga prepp-lådor staplade i uterummet väcker mycket munterhet bland kompisen J-J B släktingar, som är lägenhetsbor (eller "oduglingar", som vi skämtsamt kallar bl a stockholmare här ute). De kan inte begripa att det kan bli problem att få tag på livsmedel och andra viktiga produkter. Men båda mina föräldrar växte upp under tre krig i landet, så jag har hört mycket om problemen som uppstod. För 100 år sedan svalt folk ihjäl i Finland, som är utsatt geografiskt och beroende av att sjötransporterna fungerar.
Storstadsbor lever i något slags upp-och-ned-vänd Maslows pyramid.
Jamen, det finns också vi storstadsbor mitt i grönrödaste Södermalm som roterar sina vattendunkar och konserver, samt alltid håller med extra gaspatroner till uteköket…
Vid långvarigt strömavbrott har vi cirka 10 kW värme via gasspisen. Det räddade matlagningen när vi härom veckan saknade ström under 1,5 h. Underar hur snart leveransen av stadsgas upphör i samband med strömavbrott? Snackar vi timmar eller kanske något dygn?
Sambon rynkade på näsan när jag testade att äta en amerikansk MRE för räddningsflottar i samband med rensning av källarförråden och tidigare nämnd rotation. Det var inga fel på den. Dubbel vakuumpackad och hade säkert stått sig ytterligare flertalet år.
MRE innehåller ofta sojaprotein i form av hydrolyserat protein eller lecitin och alla rätter med många ingredienser är olämpliga för mig pga allergin. men det kan förstås finnas MRE som jag kan äta.
Har visat mitt prepperförråd på FB. Ingen som häcklar mig för det. En månad för två är det dimensionerat för.
Och då har jag ändå släkt och vänner i Norrland där solen aldrig skiner tidvis. De förstår att om man väljer att leva så här trångt i tätorten så får man skylla sig själv. De skrattar inte åt mig, de lider med mig.
För dem är en frys full med älg ett prepperförråd. Färskt vatten finns utanför knuten. Bössan hänger på väggen i fall det kniper.
Svinto. Det är föredömligt att visa upp sitt prepp-förråd på FB. Även om några skrattar åt ditt prepper-förråd, så finns det flera som tar tacksamt emot alla goda råd.
Ja, vad säger man. Vi kanske ska börja med att ha en alldeles riktig jordbruksminister som har högt på agendan svensk matförsörjning! Tur man har riklig tillgång till god mark och en väl inskjuten bössa, eller faktiskt 7 väl inskjutna bössor.
För övrigt är man ju genuint orolig hur det ska gå om det inte finns bl.a. soyalatte och sushi att tillgå "on demand" för oroliga själar…
Man sätter sig i en ring och sjunger "We shall overcome" och avslutar med handhjärtan?
Sju bössor, skönt att ha "grand fathrat" sig in innan garderoben blev trängre…
Härute i glesbygden har vi mycket "roadkill", så en väg-gryta kan man alltid tillaga här.
@FredL – bara att ansöka och motivera. Har man ett gott samarbete med sin handläggare och en motivering så är garderoben fortfarande rätt luftig. Men visst, det var enklare förr.
Vi har också fullt med protein i alla svenska sjöar. Kanske inte världens bästa matfisk, men mina svärföräldrar från Ukraina äter med glädje mört och brax
Det är mycket kvicksilver i insjöfisk, men är man inte gravid, så går den att äta eller ha som kattmat. I östersjö-fisk är det mycket miljögifter, men vi har nära till havet och kan fånga fisk till matbordet.
Både mört och brax är underskattade matfiskar. Nästan bättre än abborre. Mört passar dessutom väl som inlagd, på samma sätt som sill.
Om det är matbrist så skiter man nog fullständigt i eventuella miljögifter
Exakt. "Hungern driver grisen hem" sa alltid min pappa när jag rynkade på näsan åt billiga maträtter som hans familj åt under krigsåren. Som t ex fläsksvål med hårstubb på. Alltså försvinner ens kräsenhet om man blir tillräckligt hungrig.
Kinkigheten kring mört och brax beror väl på att de är krångligare att filea.
Bor vid en sjö utanför Sthlm där de när föroreningarna går för högt släpper ut dricksvatten för att späda ut skiten så att inte gräddhyllan skall påverkas för mycket. Ja, när man åker ut på sin morgonpaddling med tävlingskanoten vill man inte ha en massa påväxt på skrovet ju.
Tack vare det går det att äta både kräftor och mört, ifall nu någon skulle orka fånga dem. ICA MAXI några km bort har ju redan allt man behöver praktiskt förpackat.
Frun sade nu att vi måste ordna ett elverk. Orolig för att vi inte kan elda om vi blir utan ström. Elfläkt på pannan och elektrisk cirkulationspump. Sa att vi har en omvandlare från 12 till 220 volt som jag tänker montera på på bilen. Funkar inte hävdar hon. Kan ju inte åka bil då.
1-fas eller 3-fas? Ett skåp till det utomhus som skydd mot regn och snö?
1fas. Letar på den fas som pannan använder och använder bara den. Borde gå.
Under förutsättning att pannan inte är 3fas och att fasförskjutningen inte blir för stor med 2 roterande laster så borde det gå.
@Valbobo,
Kanske du skulle låta din fru fixa problemet. Hon verkar veta marginellt mer än du.
Valbobo. Köpt ett bra AGM-batteri t ex i en båttillbehörsaffär till din fru, så lämnar hon bilen i fred.
Köp
Grisar är bland det bästa man kan ha. Utan grisar hade vi aldrig klarat oss i Norden genom tiderna. Spanjorerna hade med grisar på de första skeppen även till Amerika på 1500-talet. Grisar tålde sjöresor bättre än något annat djur och väl framme i Amerika åt de allt som fanns på backen och förökade sig med blixtens hastighet. Det bästa djur människan haft!
Jag rekommenderar lagring av bönor, ärtor och hel vete. Det är sådant som håller i evigheter. Men givetvis, bör man alltid ha några kilo havregryn, socker, några liter rapsolja, samt buljongtärningar hemma.
Och om man inte håller djur själv, rekommenderar jag ett besök på några vegansidor, för att få tips på hur du själv tillagar och framställer "mjölk", grädde, margarin, ägg, vegetariska biffar m.m.
Många bra tips, om hur man kan variera basvarorna, så man slipper leva på havregrynsgröt 24/7.
Jag är allergisk för bönor och troligen även ärtor, och buljongtärningar innehåller ofta sojaprotein, som jag inte tål alls (=björkpollen korsallergi). Men hel vete är väldigt bra att ha, om man dessutom har en sädeskvarn och kan mala sitt eget vetemjöl, fullt med bl a viktig protein. Finland har i sina krislager mycket tunnor med hela vetekorn, mest till utsäde men också till brödbak mm. Havregryn har ett högt näringsinnehåll.
Jag har alltid hel vete hemma och dessutom en kvarn. Mjölet bakar jag ju givetvis på, medans det kli som blir över, efter att du siktat det, passar utmärkt att göra gröt på. Jag har även gjort vegobiffar på gröten. Men då har jag kokat upp det med en buljongtärning. Svårt att skilja från en färsbiff.
Säden köper jag hos en lanthandel och är egentligen fodersäd, men fungerar utomordentligt. Förmodligen bättre kvalitet, än vad våra bönder fick fram på -30-talet.
Kenneth. Väldigt ambitiöst. Vilken typ av kvarn använder du (alltså mekanismen som mal, typ sten eller knivar)?
Jag har två kvarnar. En eldriven, som jag köpte för några år sedan med stentrissa. Sedan har jag en gammal handvevad med valsar. Påminner om en gammal köttkvarn. Den handvevade, tror jag ursprungligen är en kaffekvarn från Försvarsmakten. Maler jättefint mjöl.
Mitt prepperförråd är dimensionerat för två personer i en månad. Inte roligaste maten men det är ju en försäkring som jag betalar för. Ungefär som brand på mitt hus, som aldrig kommer att inträffa.
Därför slänger jag nästan allt när tiden gått ut, ungefär 2 år, och köper nytt. Vissa saker som ris sparar jag utifall att.
Vattnet byter jag en gång per år, helt i onödan verkar det som. Det förvaras i svart jordkällare ca 2-10C året runt. Har inte kunnat se eller smaka något fel på vattnet efter 1 år.
Poängen är att man får ta med i beräkningen hur man lagrar sitt prepperförråd. Det kan hålla från någon månad till flera år beroende på miljö och liknande.
Istället för att slänga kan du väl åtminstone skänka bort det till någon kyrka eller stadsmissionen eller liknande.
Svinto. Det kanske duger som hundmat istället för att slängas bort? Vår hund var överlycklig, när jag hade köpt några finska leverlådor (med lever och ris i) på ICA Maxi (finns att köpa endast i december). Hans min sa "äntligen har husse och matte insett vad en vuxen hund behöver och förstått att köpa bra hundmat". Vi fick slåss om den maten, fast jag hade rårörda lingon till min portion och det hade inte han.
Linser kan rekommenderas. Innehåller ca 25 % protein. Det finns gula linser, odlade i Sverige, tillgängliga i de flesta livsmedelsbutiker. Äter man linser till vardags är det enkelt att ha ett lager av linser i skafferiet som roteras och räcker länge.
Som vitamin-lager har jag bl a D-vitamin som tabletter och C-vitamin som askorbinsyra-pulver (tar liten plats), B12-vitamin som tabletter samt magnesium som kapslar. De äter jag dagligen pga min födoämnes-allergi ändå, för att kompensera för det försämrade upptaget av viktiga näringsämnen i mat. Det finns även vissa aminosyror etc. på lager av samma skäl.
Har godis och kakor lagrat. Är medveten om att det innehåller mycket lite vitaminer så jag är extra noga med att äta rikligt av det.
Vi gör oss gladerligen lustiga över USA som inte förmår lämna imperial units (Typ: The US is approaching the metric system inch by inch) men vi själva framhärdar i att ange energi i mat i kilokalorier som för säkerhets skull normalt benämns kalorier. Vad är det för fel på kilojoule?
Varför gör du dej lustig över USA, odla du ett kappland råg och ett tunnland potatis, Jag bär in en famn ved.
Att själv göra något för att ha egen beredskap för krig och kris är väl viktigare än att tvista om vilka enheter energin skall mätas i.
Då jag inte är dietist behöver jag inte ange energiinnehållet utan kan nöja mej med att sätta tillräckligt med varm och vällagad mat på bordet.
Du menar väl ett tunnland råg och ett kappland potatis?
Det låter mer rimligt för en självhushållare.
Ver ni varför en snopp inte kan vara 12 tum?
Den blir en fot då.
Jag har svårt med Joule, jag håller fortfarande fast i kalorier.
@Marjatta,
Hur känner du för Wattsekunder eller Newtonmeter då?
Vi kan välja själva vad vi tror på, eller hur?
Tänker QAnon som lösning, eller vad "tror" du på?
@ Anders Rydén: Så när man trycker in sin 12-tummare då blir man en fotgängare?
Göteborg, here I come! 🙂
Svinto. Jag gillar inte teori särskilt mycket, jag är mer praktisk-teknisk, bygger apparater, testkör och förhoppningsvis publicerar sedan en artikel och börjar serietillverkningen.
Tror många behöver se över sin tillgång på dricksvatten och hur man kan säkra den vid t ex långvarigt strömavbrott i värsta fall i kombination med någon form av skymningsläge. Särskilt om man bor i lgh i stadsmiljö. Brist på dricksvatten kommer att ta folk före energi eller näringsbrist. Har man inte dricksvatten går det fort från att man upptäckt den detaljen tills det är game over.
Skaffa vattenfilter typ sawyer, katadyn, lifestraw, berkey etc. Ställ några dunkar vatten i en garderob. Ha alltid färsk klorin hemma så att man kan säkra t ex sjövatten till konsumtion. Läs på hur man använder klorin.
Personligen tycker jag det är smartare att ställa vattendunkar i ett våtrum, förslagsvis tvättstuga eller toalett.
En vin/ölkällare löser det problemet mycket bättre än att lagra vatten.
Har man egen brunn är en traditionell gårdspump en bra investering.
Anders. Det ser ut att finnas traditionella gårdspumpar att köpa i olika prisklasser. De riktigt fina sådana är väldigt dyra. Jag har så mycket järn och mangan i brunnsvatten att det är synd att förstöra en fin pump med det vattnet.
Klor används företrädesvis i granulat- eller tablettform. Är man orolig för orenheter används https://outofhome.se/klortabletter-4x175st
Jag bytte min gamla trefaspump för några år sedan, till en vanlig 220V pump. Då kan man med enkelhet driva den med mitt lilla elverk, eller med min batteribackup, som jag nyligen installerat, tillsammans med 1200W solpaneler. Hybridväxelriktaren till det systemet, klarar av att lämna 220V/2400W. Det går dessutom att ladda det med elverket, om solen tryter.
har 150L vatten i mitt prepperförråd. Har även filter som påstås rena sjövatten från bakterier och virus. Inte mitt första val.
mp. Jag trodde att klor var mest lämplig för vatten som används för hygien-ändamål. Jag har köpt klor-fria vattenrenings-tabletter från Jula. Jag har pool-klor hemma som pool-ägare. Men i nödfall duger säkert klor också, även om det inte är ens förstahandsval. Att kunna tvätta sig ren är oerhört viktigt för att undvika "diverse problem" med kroppen.
Godare proteiner än (vidrig, riktigt vidrig) höns-"korv" på burk finns här https://borgens.se/collections/ovrigt/products/kottfarssas – mycket smaklig, bland det bästa jag ätit i köttkonservväg. Går inte att jämföra med den förhållandevis otäcka "Corned beef" som annars är en bra proteinkälla. Sardiner är också fint, och funkar att äta till vardags. Ägg håller som Lars skrev länge, några påsar äggpulver sitter också fint.
Ris och potatismospulver för den som inte kan eller vill äta pasta. Havregryn och mjölkpulver eller UHT-mjölk funkar ofta om man inte är extremt känslig, ett par burkar lingonsylt till det så har man frukost varje dag.
En flaska raps- eller olivolja klarar fettbehovet.
Knäckebröd ger fibrer (pastan kan vara fiber- eller fullkornspasta också) och margarin håller sig förvånansvärt länge i ett skafferi.
Multivitamineraltabletter är billiga och håller länge.
Komplettera med salt, peppar (hela korn + kvarn) och en eller ett par såser (läs ketchup eller chilisås) så klarar man sig hyfsat.
Känner att du trash-talkar påsmos. Det funkar bara så bra med smala kabanoss. Det är som korvugubben kom hem till dig, men med turbo i wurren.
Jag är uppvuxen med pulver-potatismos och "Salta biten" under min barndom med båtliv i skärgården.
@Svinto: Inte alls, men pasta håller sig mycket mycket längre i lager än potatismospulver.
Grisar är de bästa djur man kan ha för att överleva.
De är lite svåra att stängsla in, grisen rymmer lätt till grannens blomsterrabatter och bökar sönder dem. Då får du en sur granne och en svårfångad gris.