Det andra kvartalet 2021 innebär den största nettoökningen av de svenska hushållens skulder någonsin rapporterar SCB. Tillgångarna ökade dock snabbare, men det är förstås inte alltid samma personer som sitter på tillgångar och skulder, och mycket av tillgångarna är illikvida och inte fritt disponibla, som bostäder och pensionssparandet i tjänstepensioner, PPM mm.
 |
| Svenskarna lånar och sparar |
Nettoskuldökningen (nya skulder minus amorteringar) ökade för hushållen med 94 miljarder kronor under andra kvartalet, vilket är den största uppgången någonsin och en ökningstakt som stigit med nästan 50% mot första kvartalet. I procent av den numera gigantiska högen av skulder är det dock bara cirka 6% i årstakt, att jämföra med 12% i årstakt år 2007.
De finansiella nettotillgångarna ökade dock 155 miljarder efter ett finansiellt bruttosparande på 248 miljarder, inklusive köpen av bostadsrätter. Siffran inkluderar alltså bara finansiella tillgångar, till vilket klubbmedlemskap i bostadsrättsföreningar räknas, men inte riktiga fastigheter som villor, jordbruksmark och skog. Lån till fastighetsköp ingår dock i skulderna. Därmed är sammanställningen antagligen att betrakta som lite missvisande och nettoinvesteringarna var antagligen ännu större.
Överlag så fortsätter alltså bara trenderna. Hushållen lånar allt mer, enligt SCB eventuellt drivet av amorteringsfriheten under Wuhan-pesten, men sparar och investerar också allt mer. En stor del av sparandet är dock pensioner (tjänstepensioner och PPM räknas som sparande) som inte kan användas för att hur som helst lösa skulderna, utan ska gå till de dagliga utgifterna som fattigpensionär i framtiden. Även bostäderna är ju knappast likvida – ja du kan sälja bostaden och lösa dina skulder, men dels blir du då sittande utan bostad, och dels måste någon annan köpa sagda bostad och det sannolikt med lånade pengar så bostadsförsäljning påverkar i princip inte skuldsättningen.
Att skulderna ökar kan snarast ses som en effekt av stigande priser på bostäder, liksom ökningen av hushållens tillgångar. Vi lånar oss helt enkelt rikare på pappret, då den senast sålda bostaden höjer värdet och tillgångarna hos alla som köpt sin bostad tidigare.
Ett genialiskt system. Allra bäst vore om en enda person tar lån och köper en bostad till kraftigt högre pris, och på så sätt höjer rikedomen hos alla med en bostad utan att öka skulderna med mer än ett enda bostadsköp …
33 kommentarer
Föreslår att vi säljer Kungliga Slottet till Kina för hundratusenmiljarder så blir vi alla rikare… 🙂
Har du tagit många foton vid besök på Oscar II:s Fort? 😉 Roligt, huset i fråga finns inte på Street View.
Ja jösses vilket drag det är på bostadsmarknaden, här i en av Sveriges tio största städer så är det helt galet, tom mäklarna skakar på huvudet. Vi ska precis flytta och hade verkligen flax, köpte nytt i varma Juli (när ingen orkar flytta) och sålde i September. Ingen budgivning utan vi sålde till en som höjde utgångspriset med 25% och vi skrev kontrakt hemma vid köksbordet efter 2 dagar. Köpare har redan tagit in offerter på renovering innan de ens kollat i detalj vad som behöver göras och han är arg på banken för att de inte får låna mer.
Detta är i ett sk utsatt område och jag tror det är i de här städerna/områdena som det fortfarande finns mycket uppsida på bostadspriserna. Sitter många människor i lägenhet som bara väntar på rätt tillfälle att kunna köpa ett hus och man är mer eller mindre desperat då utbudet är ganska begränsat så budgivningarna trissas upp rejält, är ju ingen större skillnad på att låna 2,5 miljoner eller 3,5 (förrän skulden skall betalas dvs).
Ett annan observation är ju att det inte allid lönar sig att renovera vid en försäljning. Likvärdiga hus där det ena har bytt tak, fönster och friköpt tomt säljs för nästan samma pris som det bredvid där ingenting gjorts på 30 år…
Sverige följer ju nu normalt USA i nästan allt, så det är bara att läsa om vilket kaos det är i innerstäderna där nuförtiden för att förstå varför vanligt folk flyr till förorterna eller ännu längre ut så fort de kan.
Förr bodde de fattiga i utkanterna av städerna – i framtiden verkar det bli tvärtom.
Jag har observerat samma saker.
Vanligare och vanligare att köpare direkt lägger ett bud 20-25% över utgångspriset.
När det gäller renoveringar har jag sett samma sak, lönsamheten i det hela har minskat successivt under ett par år nu, men är direkt olönsamt i vissa områden numera.
Vissa lyxrenoveringar jag sett/ser kan omöjligt vara lönsamma utan kreativ bokföring och/eller högar av svarta pengar som måste tvättas.
Nä köper den som lånar kreditlinan ut, så lönar sig förstås inte renoveringar. Läge, läge, läge är det som vanligt man får betalt för.
"Sverige följer ju nu normalt USA i nästan allt, så det är bara att läsa om vilket kaos det är i innerstäderna där nuförtiden för att förstå varför vanligt folk flyr till förorterna eller ännu längre ut så fort de kan."
Ja, vi bor verkligen i ett "white flight"-område och trenden är att blonda pensionärer säljer/dör och svensson flyttar vidare till nyetableringsområden utanför stan där man bygger nytt kataloghus. De som flyttar in är första eller andra generationens etablerade/försvenskade invandrare. Dock så tror jag att det egentligen inte alltid handlar om att man vill undvika invandrare utan att det mer har att göra med vad man har råd att köpa.
Vi flyttar tex inom samma område, faran med just det här området skulle jag bedöma som starkt överdriven, vi låter våra barn gå in till de lokala centrat och handla på kvällen, vissa vuxna som bor i "finare" områden vågar knappt åka in och handla på dagtid.
Vanligt folk flyrt till förorterna? Är du från mars? 🙂
Förorten i mindre kommuner kan bestå av villamattor med hus/radhus för 6 miljoner och uppåt.
AndreasE, ja det är galet när täta happy meal hus med trästomme går för 7-8M, utanför nån tätort. Vad kan liksom gå fel.
Den sänkta kalkylräntan har tryckt upp priserna på dessa hus.
Ja visst, det finns olika typer av förorter. Men oavsett är vi långt ifrån ett Detroit scenario i Sverige
Ja.
Hushållens plus statens plus företagens tillgångar är i lika med skulderna plus fysiska pengar. (Undantaget skulder till och fodringar på utlandet.) Så ökar det ena ökar det andra också. Så de ökande förmögenhetern är en effekt av ökade värderingar
För varje krona som är lånad får man dra av 30% på utgiften, 21% av den kostnaden som är över 100kkr/år. Om skulderna ökar kommer staten att få betala mer och mer, ökar även räntorna får väl staten ytterligare ökade kostnader. Var går smärtgränsen för staten och hur mycket tål ekonomin innan avdragen stryps? Är novis men funderar lite kring detta ibland.
Ränteavdraget är inte en favorit bland ekonomer, iaf inte att det går att dra av mot inkomst av arbete. Ska man reformera det, så är det utmärkt att göra det nu när räntorna är låga.
MEN hittills så har skulderna ökat mycket tack vare låga räntor, så de totala ränteavdraget ökar inte 1:1 med skulderna.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
et är ju ingen som har respekt för skulder längre, de flesta har heller inte mycket till val.
Att det kommer sluta illa fattar nog vem som helst, men som det ser ut nu ser jag inte vad som skulle kunna knäcka bopriserna.
Just för dagen kan jag inte heller se vad som skulle kunna knäcka bopriserna. Men ändå gnager det lite, för jag har en förnimmelse av att det är något jag missar.
Respekt för skulder har man men inte för bolåneskulder. Lånar man 1000 kr från en vän förväntas man betala tillbaka men vid bolåneskulder vill bolånegivaren inte ha tillbaka mer än hälften av skulden.
Jo, fast vill det egentligen ha tillbaka 50%. Det görs med amorteringstvång.
Det är ju ingen som lånar ut sina egna pengar och det är bara på skulderna de tjänar något. Klart att de inte vill att någon betalar tillbaka.
Så länge det finns några som betalar all ränta så är allt frid och fröjd.
Med tanke på att banken inte ens behöver ha stålarna de lånar ut så är det förståeligt att det räcker för dem att bara få in räntan. Lånar man tusen spänn av en vän så har ju denne minst 1000 spänn, banken behöver väl typ inget? Jaja, det här är väl inget nytt under solen men det är alltid tänkvärt enligt mig.
Det är en s.k. circle-j*rk. Bankerna finansierar bolån med säkerställda obligationer. Säkerställda obligationerna får höga kreditbetyg med relativt lång placeringshorisont. De som investerar i säkerställda
obligationer är de allmänna pensionsfonderna, pensions- och
försäkringsbolag och bankerna själva.
Så ju mer vi sparar i pensioner desto mer kan bankerna låna ut så var inte sist ut från marknaden med Svarte Petter.
Så ju mer som sparas, desto mer kan lånas ut? Så kan vi inte ha det!
Inflation med början av kraftigt höjda elpriser kanske är vad som kan vara den utlösande faktorn för ett boprisfall, Corona räckte ju inte då Magdalena hade pengar i ladan.
Om hotet mot arbetsmarknaden avseende cementkrisen är så stor som framställs i kombination med höga elpriser så ser jag en möjlighet att kostnaden för själva bostaden kan bli billigare.
En halv räka från bankernas feta räkmacka kanske äntligen får flytta till annan redan mätt mun tillhörande elbolagen, det ser jag som ett litet tänkbart scenario att pysa ut lite ur skuldbubblan.
Titta alltid på inflation med 2års horisont, 2020 har vi inte haft inflation, dels deflation. Inflation räknas på ett års basis, mycket bullshit just nu. Missvisande med traditionell 12 mån basis. Energipriser är dock extrem.
Ja energipriserna är extrema. Jag trodde priset skulle falla när vinden kom igång med hösten och nu ger fission, vatten och vind ungefär lika mycket på en lördag morgon. Och ändå högt elpris.
Men risken för cement är mycket mer riskabelt för Sverige. Industrin är inte särskilt oroad av elpriserna. Fast stoppar cement kommer efterfrågan av el minska under några år tills vi har cement igen.
Fast nu gissar jag att ett stopp på Gotland inte kommer bli särskilt långvarigt. Vinst blir det för de som lär sig bygga höghus av trä, solceller på villor, isolering, värmepumpar och givetvis vind (om de får fram betong till fundament).
Vänliga hälsningar
Nanotec
Schlaug skriver igår på sin blogg: ”Det råder ingen akut internationell brist på kalk som används för tillverkning av cement.” Stick i stäv mot vad vad diverse experter säger. Stänger Cementa så blir det kris för Sverige. Men tydligen inte enligt Schlaug …
Fast består höga elpriser så måste det slå mot de flesta andra råvaror också då de är beroende av energi för framställning. Inte bara cementbrist behöver bidra till en hyfsad storm.
Aluminium tex erfordrar stora mängder energi vid framställning och det bör påverka priset i alla kedjor om elpriset förblir extremt högt och därmed inflationen.
Min första tanke var att köpa gruvbolag, men de lär ju knappast slippa undan elpriset så högre råvarupriser behöver ju inte innebära bättre vinst utan kanske bara högre framställningskostnader.
Trollkung – storm ok för elpris, men orkan utan cement. Kina drar ner på byggandet. Priset för järn faller kraftigt. Behövs inte så mycket armering längre i Kina. Borde också påverka efterfrågan på koppar.
Ja aluminium borde bli dyrare att framställa i delar av EU, men inte på andra håll. Diesel minskar i gruvor och byts mot el men det ger inte mycket mer elanvändning för med el behövs inte lika mycket luft pumpas, fläktas ner i underjordsgruvor och man pumpar traditionellt ner mer ton luft än tar upp malm. Gruvorna blir också effektivare genom it så kostnaden per ton malm faller.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Ang elpriser så sägs det bero på att naturgaslagren minskat som i sin tur beror på att industrierna ökar sin produktion igen efter Covid i kombination med höjda priser på utsläppsrätter för kolkraft. Nordström 2 är färdig men tyska myndigheter har inte godkänt vilket beräknas ske 2022. Eftersom elpriset sätts på marginalen d.v.s. det dyraste kolkraftverket i Europa så t.ex. vindkraft/kärnkraft vara väldigt lönsamt för ägarna.
Har du aldrig funderat på att ge föreläsnigar, spaningar motsv. digitalt och sälja "biljetter" motsv?
@Goofy, kalkylräntan verkar ha justerades av ytterligare banker numera. Vilket såklart slår direkt mot KALP.
https://www.bostadspolitik.se/2021/05/28/sbab-och-skandiabanken-visar-vagen/
Vågar vi oss på att gissa att SBAB sänker till 5,5% snart?
@Cornucopia? jag har följt din blogg i många år, mestdels bostadsartiklarna. Har länge trott att denna prisutveckling på bostäder inte kan fortsätta uppåt såsom det gjort. Därför har jag sparat undan en handpenning och väntat i flera år på rätt tillfället, en riktig prisnedgång, för att gå in i marknaden.
Med prisuppgången under corona börjar jag tro att det inte kommer hända på många år och att denna bubbla är mycket svår att spräcka. Att ingen ens vill det utan att myndigheterna vill se folket bli rikare och medvetet gör inget åt detta. Så något utifrån kanske kan ändra detta.
Vad tror du kan spräcka bostadsbubblan ?
När tror du det händer.
Kanske en artikel om det 🙂 ?
För jag har svårt att tro att detta kan pågå till den graden att ettor kostar 10 miljoner 🙂