Allt mer ser det ut som att regeringen kommer låta pandemirestriktionerna låta löpa tiden ut till den sista september. Vid det laget kommer Sverige, allmänheten, företag, anställda, arbetsgivare och konsumenterna under ett och ett halvt år ändrat sitt beteende. Frågan är om inte detta kommer innebära permanenta beteendeförändringar. För vissa branscher kommer detta i så fall innebära att de aldrig kommer tillbaka, och för andra att de förändrats permanent till det nya normala.
 |
| Koncepthotellet The Vault i Helsingborg |
Förr eller senare blir ett tillfälligt ändrat beteende permanent.
Det kan t ex gälla distansarbete. Varför betala för svindyra centrala kontorslokaler och lokalt anställd personal med extra höga lönekrav på grund av storstad, när man istället kan rekrytera distansarbetare över hela landet och få bättre konkurrens om jobben?
Varför gå ut och äta på lunch, när det går lika bra att äta hemma?
Varför gå på bio när det finns streamingtjänster och när filmerna ändå kommer online efter bara några månader?
Varför handla i butik när det uppenbarligen gick utmärkt att i ett och ett halvt år avstå från detta?
Varför åka kollektivt när man åkt bil i ett och ett halvt år?
Listan kan fortsätta och göras egentligen hur lång som helst. Förr eller senare blir den tillfälliga pandemianpassningen det nya normala.
För en del branscher innebär detta att de aldrig kommer komma tillbaka på samma sätt som innan. Andra överlever, men kommer förändras permanent på gott och ont.
Som bloggen brukar skriva det enda vi kan vara säkra på är förändring. Att således tro att allt kommer vara som om pandemin aldrig inträffat när vi når oktober 2021 är således nog lite förenklat.
Visst kommer många överkompensera kring sådant där det inte funnits alternativ. Framför allt kommer det handla om upplevelser. Besöksnäringarna kan således komma tillbaka, rejält. Som en läsare skrev att nu när både han och hans hustru fått Pfizervaccinet skulle de ut på restaurang för första gången på ett år. Upplevelsen att någon annan lagar fantastisk mat, och står för all service har inte kunnat återskapas i hemmet.
Men att handla i butik när det visat sig att det går alldeles utmärkt och dessutom sparar tid att handla online? Är den upplevelsen så exklusiv att folk kommer strömma till köpcentrumen igen?
Jag tvivlar.
Förutsättningarna för att locka fram nya beteenden är att kunna erbjuda ett upplevelsebaserat mervärde och det kommer vara allt viktigare framöver. Koncept och exklusivitet blir viktigare om man ska kunna locka tillbaka till något som liknar forna beteenden.
Den lokala småskaliga exklusiva biografens upplevelse, inte Filmstadens IKEA-stuk. ESS-gruppens Steam Hotel, inte Scandic Hotel.
 |
| Steam Hotel, Västerås |
Nu fanns det redan en trend med upplevelsebaserade besöksnäringar som pågick, vilket bara gör att det kommer vara ännu svårare för dussinupplevelserna som inte har något unikt att erbjuda.
Andra förändrade beteenden är kanske önskvärda.
Varför exempelvis ta bort handspriten från butiker och restauranger, eller plastskärmarna som skyddar personalen? Varför inte låta den vara kvar och fortsätta hålla på hygienen? Allmänheten har trots allt vant sig.
Sedan får vi se om folk kommer överkompensera med festande, sprit, droger och orgier – både sexuella och konsumtionsorgier. Man kan nog förvänta sig väldigt intensivt partnersökande hos de som är i familjebildande ålder och satt detta på paus under pandemin.
Vad jag tror är att många kommer överkompensera när det gäller utlandssemster efter att ha suttit hemma på kammaren i ett och ett halvt år. På grund av kapacitetsbrist efter alla konkurser och uppsägningar inom flygbranschen kommer nog priserna påverkas då det inte bara är att skala upp igen med en fingerknäppning. Men resor är något som inte går att göra online. Det är helt enkelt inte samma sak.
Men många beteenden kommer ha permanentats. Dussinupplevelser som fantasilösa köpcentrum har nog inte så mycket att komma med framöver. Men där har bloggen redan skrivit om överetableringen flera år innan pandemin, så antagligen har jag fel som alltid.
Distansarbete däremot. Fast där är frågan hur mycket vi klarat oss på redan inarbetade kontakter och nätverk på arbetsplatser och mellan kunder och leverantörer. Det betyder inte att det fungerar långsiktigt, och särskilt inte när det blir högkonjunktur. Den som väljer rätt koncept för expansion framåt kommer bli en vinnare. Frågan är bara vilket koncept?
78 kommentarer
Jag stör mig något enormt på människor som säger att det inte finns några jobb på landet (utanför storstadsregionerna). Det finns visst jobb. Varenda medelstort svenskt företag (finns massvismed sådana utanför storstäderna) behöver ekonomer eller civilingenjörer. Men visst, det kanske inte var just det jobbet du föreställde dig att du skulle ha när du planerade din kometkarriär.
Man kan också ta med sig jobbet ut på landet. Jag har jobbat hemifrån i 2,5 år och då har jag ändå ett yrke som till stor del bygger på upplevelsen av den fysiska miljön omkring oss (arkitekt, och inte inom IT då), allt som krävdes var att jag frågade min chef om det gick bra att flytta ut i obygden på villkoret att jag går på de kundmöten som inte kan lösas digitalt. Jag märkte att jag ändå aldrig var på plats på projekten, utan bäst underlag fick jag ändå från andra, drönarfoton, inmätningar etc.
För någon som jobbar inom IT borde det vara 100 gånger enklare.
Japp det är enkelt att flytta till obygden. Problemet med intellektuella människor är dock att vi söker oss till likasinnande på ett outtörstligt sätt. Så argumentet faller där tyvärr. Intelligenta människor har i regel många instressen och vill ha utbud av stimuli. Varav storstäder och studentstäder lockar smarta människor.
, där utbudet är större. Simple as that.
D v s många känner sig kanske inte tillräckligt stimulerade av att arbeta som en principal engineer eller liknande. Utan vi vill ha konst, nöje, livekoncerter på krypavstånd, natur, språk, resor etc etc. Biografernas nedgång har man pratat om så länge jag kan minnas.
Fast hur många bra scener finns det i Sthlm? Debaser Slussen Medis var redan stängt och de andra har sina problem. Vill man ha kultur får man åka utomlands.
GBG har Pustervik och nåt ställe till men är ärligt talat ganska segt som stad.
Jaha du tänker på Stockholm, jag menar förstås Köpenhamn med krypavstånd. Annars är det såklart Amsterdam, Belgien och Berlin som gäller ifall man nu kan tänka sig nån timmas hemväg eller övernattning.
Ja eftersom vi talar svenska trodde jag det var Sverige som avsågs 🙂
Stockholm med alla dessa smittspridare. Nä tack. De verkar ju inte riktigt kloka. Då bor jag hellre i obygden faktiskt.
Sant, men vi här är ju en del av stor-köpenhamn. Med dess fördelar.
Inom 20 minuter finns jag Sveriges och Danmarks mest spännande städer. Inom 4h har man Antwerpen, Amsterdam, Hamburg och Berlin. Åker jag norrut i Sverige så .. kommer jag till bibelbältet efter drygt 3h. Tjoho.
Bibelbältet är en surrealistisk upplevelse. Har varit där på Dreamhack x antal ggr.
Flyttade till Småland för ett år sedan, precis före pandemin och stortrivs. Huset kostade en tiondel av huset i Stockholm. Har tågstation en kvart bort om jag går. 3 minuter med cykel. Köpenhamn/Kastrup ca två och en halv timme bort. Stockholm mindre än 4 timmar med tåg. Kan jobba halva året och fortfarande ha en drägligare tillvaro än att bo "i stan". Men behöver egentligen aldrig jobba mer. Kan besöka storstäderna utan att behöva bo mitt i skiten. Kommer kunna leka med mina barnbarn varje dag. Drömtillvaro.
Så kul du är nöjd. Jag gissar på Nässjö, en av bibelstäderna. Inget fel med det. Köpenhamn är bara lite roligare stad än Jönköping eller tråk-mellanmjölk-staden Stockholm.
Fördomsfull iakttagelse av Back2Black där…
@B2B: Ja öresund har helt klart sina fördelar. Pendlingsmöjligheten till Köpenhamn och annat land gör det möjligt att förbättra sin ekonomiska tillvaro ifall tokarna på Brunkebergstorg och Rosenbad ställer till det allt för mycket.
@Östergren: Glöm inte CityKebab.
@Calle du har helt rätt. Vi har själva för ett antal år sedan lämnat storstadens buller, avgaser och stress för livet på en gård i landsbygd nära natur. Har inte ångrat det en sekund. Samtidigt kan man ägna sig åt ingenjörsjobb på teknisk industri inte långt härifrån, som förvisso drivs hemifrån nu. Alla hus i byn har fiberuppkoppling.
Med billiga hus kan man gå ner i arbetstid och driva egen verksamhet på gården i småskalig regi. För oss var det perfekt, här händer så mycket roligt på landsbygden som man aldrig fick ta del av i stan och friheterna är enorma, med god gemenskap med människorna omkring en blir det aldrig tråkigt. Andelen projekt man kan ägna sig åt ter sig aldrig ta slut. Självklart kommer det också med mycket ansvar men det är något som passar oss utmärkt. Kan bara rekommendera det 🙂
Mudden: Folk som bor i eller nära storstäder har ofta någon slags vanföreställning om att det inte finns "kultur" på landsbygden, bara för att det inte sätts upp operor där.
Jag bor centralt i en svensk småstad (Göteborg) och i grund och botten föredrar jag det rika kulturlivet på landsbygden. Och naturen förstås. Snarare är största fördelen med städerna möjligheterna till utbildning för våra barn, i övrigt har jag svårt att se vad som är bättre i städerna. Lättare att cykla till allt man behöver iofs!
Har själv bott i landsbygd ett par år när jag var yngre. Det gör jag nog aldrig om. Avsaknaden av kulturliv, nöjen, olika sociala sammanhang och intryck gjorde att jag inte trivdes. Har idag ett fritidshus men trivs bara att vara där några dagar, max en vecka. Men folk är olika. Andra trivs bättre på landsbygden än inne i stan.
Mopongo: Kulturliv, nöjen, olika sociala sammanhang och intryck finns givetvis på landsbygden med. Det är just STADENS kulturliv, nöjen och sociala sammanhang och intryck du saknade. 🙂
På min tid, innan internet slog igenom, flyttade man dit där jobben fanns. Många som jag flyttade till småstaden Stockholm bildade familj och vande sig vid en viss miljö, och är nu kvar tack vare vänkrets, familj och gammal vana. Speciellt vill man inte bo för långt ifrån barnen.
I övrigt skulle jag kunna bo var som helst som är någorlunda civiliserat, typ i närheten av lagom liten stad, eget hus med sjö eller havsutsiktutsikt eller strandtomt, närhet till hav och natur, Bauhaus, Byggmax, Biltema, Clasohlson, Mediamarkt, Elgiganten, systembolag, och andra affärer, samt ett större utbud av bättre restauranger och annat som intresserar mig. Således har jag vissa önskemål på omgivningen. Och där jag bor nu strax utanför Sthlm är det så bra som det kan bli i Sverige. Strax utanför småstaden Göteborg skulle också kunna vara ett alternativ. Ja, det är väl de platser jag skulle kunna tänka mig att bo på i Sverige.
@stefan. Ja, så är det förstås. Samtidigt som naturen, lugnet, gemenskapen och friluftslivet också finns i storstaden. Bara annorlunda (och i de flestas ögon, mindre tillgängligt och med lägre kvalitet). Min poäng är just att det är en personlig preferens och det är vanskligt att tro att ens egna preferenser är mer sanna eller objektiva.
Svinto: Men alla de där checkboxarna tickas ju även på landsbygden i typ… Hälsingland 🙂 (väljer det i brist på fantasi, för det är därifrån jag kommer) Där strandtomter generellt är lite billigare än 40 minuter från Stockholm eller Göteborg. Och vädret bättre. Speciellt jämfört med Göteborg, där alla årstider är dåliga.
Har suttit o jobbat på distans sedan 2010 så min förändring blev inte så stor vad gäller det.
Däremot så valde jag att bosätta mig på föräldragården hos min mor när smittan började se oroväckande ut i början av 2020.
@Cornu du skriver oktober 2020 ovan men du kanske menade 2021?
@Cornu skrev även att nästa val är 2020 så han måste ha fastnat där..
Lars: Har mängden distnasmöten ökat på ett störande vis nu? 🙂
Det är ju fler möten där alla är på var sin distans.
Själv jobbar jag "inom IT", men som verksamhetsarkitekt som det så fint heter. Det betyder att jag föreslår nya sätt att arbeta, samlar in krav och designar systemlösningar som möjliggör detta.
Rent teoretiskt går detta att göra via Teams och via diverse kameralösningar hit och dit. Men jag märker ändå att jag blir rejält lidande av att inte gå på fabriksgolvet och med egna ögon se hur det faktiskt fungerar. På samma sätt är det svårt att ersätta en rejäl workshop mellan 7-10 personer i ett rum till bredden fyllt med whiteboards.
Så distansarbete fungerar fint, för ungefär 50 % av tiden. Men övrig tid är jag mycket effektivare när jag träffar folk, ser processen fysiskt och kan känna på hur lokaler/IT-system fungerar.
Nu senast har jag designat om sista delen av outbound-processen (Pack & Ship) i ett lager utan att ha varit på plats. Det känns inte alls bra och risken för missförstånd är enligt min uppfattning stor.
Jag är hyggligt less på att se ett gäng talande ansikten avbryta varandra.. möten funkar inte bra distans om det är fler än 4 pers inblandade imho
Frågan är hur mycket av våra arbeten som är just kreativt skapande och spännande möten?
Nu är väl inte jag representativ i det här kommentarsfältet, där det bara hänger unika kompetenser, internationellt headhuntade, men sanningen är att man mångt och mycket är en administratör.
Som innan pandemin tagit bilen eller bussen till en lada byggd på billig åkermark. Suttit framför bildskärmen. Utfört en väl definierade arbetsuppgift i ett väl definierat mjukvaruverktyg.
Det är ett arbete man lika gärna kan göra hemma.
@Sven-Erik, det finns onekligen visst stöd inom svensk forskning för din tes där man konstaterat att endast ca 14% av svenskarna känner sig engagerade i sina arbeten. Å andra sidan är det bara 18% som är helt uppgivna och går på antideppresiva, ångesdämande eller sömnmedel.
Det kan alltså vara en myt att alla är så enormt taggade på sina jobb, fast bloggens läsare är nog som du säger inte representativa.
@PerP det varierar nog stort beroende på personer, uppgiften osv.
Hur permanent blir jobba hemifrån-trenden? Någon med insyn högre upp i något bolag som vet hur det pratas om hemarbete i chefsleden? Nerifrån så verkar det ju väldigt uppskattat (så länge man inte behöver isolera sig hemma hela arbetsveckan), men dom flesta chefer jag pratat med verkar tveksamma eller längtar tills pandemin är över.
Undantaget är väl rena techföretag där man redan samarbetar på distans med team i andra delar av världen etc.
Tackar fasen för att cheferna inte gillar detta. De tappar kontrollen. Och man kommer kanske på att många chefer faktiskt inte behövs och hemskast av allt, många chefer risker att få krypa ner något steg på hierarki, status och lönetrappan.
Har samma tro som Carl-Fredrik. Det går dels inte att gå tillbaka till en situation där kontorsarbete är normen för sånt som går att göra hemifrån. Top-level management kommer vara på framkant att räkna och jämföra konventionell org med default hemarbete. Blir det inte lättare att organisera självorganiserande team så att mellancheferna får svårt att hålla i skrivbordskanten?
Min personliga erfarenhet är att dom ändå är positiva till det. Dett verkar även stödjas i undersökningar. Men att arbeta helt hemifrån viss det väl tveksamhet kring.
https://www.officemanagement.se/globalassets/web.2.0/artiklar/undersokning—distansarbete/o.m.20201130_distansarbete-undersokning-web.pdf
Jag har under många år arbetat hemifrån både som anställd och som konsult. Mina erfarenheter är att många chefer bedömer tid på arbetet som det enda viktiga och förstår inte att resultaten som uppnås än viktigare än tid. Tyvärr är en mycket stor del av chefskadern fostrade i detta stämpelklocksbeteende som är kontraproduktivt och skadligt för företag och individ. Givetvis är det betydligt svårare som chef att planera vad som ska göras och följa upp resultat än bara räkna tiden en person är på jobbet.
Pandemin har satt detta på sin spets och min nuvarande arbetsgivare kommer att få svårt att gå tillbaka till 9-17 på kontoret…
@Bravecake, som jag tidigare outat jag är inte top-level chef men sitter väl precis i skiktet under. Jag kan inte tala för alla bolag/koncerner i världen men där jag är går tankarna så här.
Det kommer att bli en förändring mot mer distansarbete, det är helt enkelt för lönsamt enligt de kalkyler vi tittar på att inte göra förflyttningen dit. Dessutom öppnar man upp för en bredare och snabbare rekrytering, anställda verkar må bättre och krasst sett så får vi ut mer timmar arbetade per vecka. Nu kanske någon tror att vi är en samling människoälskare men nej, att anställda mår bättre gör helt enkelt att dom jobbar bättre, effektivare och mer – simple as that. Dessutom om vi tittar krasst på kostnadsbilden för mindre kontorsyta, mindre parkeringar, mindre flygningar till interna möten etc. så blir det snabbt väldigt stora belopp. Dessutom kan vi ju slå oss för bröstet externt och påvisa hur jävla fantastiska vi är för miljön men det är bara "icing on the cake".
Innebär detta att alla kommer jobba 100% på distans, nej det gör det inte. Det kommer bli en skala naturligtvis men caset ser alldeles för attraktivt ut för att inte implementeras. Sedan blir det förmodligen ingen big-bang utan man smyger ut det eller snarare man smyger inte tillbaka alla till kontoren.
Finns det några förlorare i detta, jepp mellancheferna. Vi räknar i dagsläget med att vi kan reducera mellanlagren (tänk lager 3-5 i organisationen med 1-5 som chefsnivåer) då vi ser synergier kring mer självstyrande grupper.
Också kommer en del av personalstyrkan som inte har förmåga att "ställa om" renderas överflödiga och kommer köpas ut för att bytas mot mer kapabla personer så HR kommer få en del jobb under övergångsfasen. Hur ska vi göra den omställningen då, jo vår bedömning är att det finns en stor andel personer som passar profilerna men som inte nödvändigtvis egentligen dras till täta urbana områden (vi är en global firma) och där kommer vi erbjuda straxt under dagens löner med valfri ort och de stora besparingarna kommer med mindre mellanchefer och radikalt mindre m2 yta för kontor.
En sådan framtid låter ju helt fantastiskt för alla självgående och motiverade människor som klarar av att driva sitt eget arbete och ogillar micromanagement.
Jobbar på ett företag där man tidigare från ledningsgrupp såg distansarbete som "folk som vill slippa undan".
Nu efter ett år och väldigt hög produktivitet är diskussionen helt annorlunda. Det är framförallt hur man ska få igång ett krivativt tänk, nya produkter med mera som är utmaningen.
Men ledningen tyckte att det levererats så bra trots covid att man dubblerade allas årsbonus.
Just distansarbete kommer bli en stor fråga. Där jag hör att många kollegor som innan aldrig jobbade hemma nu tänker byta arbetsplats på sikt om distansarbetesynen återgår till hur det var innan.
Men bolaget är redan medvetet om det så jag tror att vi kommer röra oss mot 50/50. Det som dock händer då är att man kommer behöva betydligt fler mötesrum och skärmar/webbkameror då halva teamen inte är på plats.
De hjärndöda landskapen med skrivbord och skärmar är nog helt förbi.
Samtidigt som man nog kommer få en tydligare uppdelning i have och have nots.
Och de företag som inte resonerar så där kommer att tappa många av sina bästa anställda till de som gör det – droppen kommer att urholka även motståndsstenen.
De sämsta mötena är när några sitter i ett konferensrum och några på distans.
Men det är ju svintrist att jobba hemifrån hela tiden. (Och vissa individer mår psykiskt dåligt av isolation.) Förvisso är det effektivt eftersom störningsmomenten är färre och man kan få flyt i arbetet. Visst, risken finns att vissa lämnar om de inte får arbeta hemifrån. Andra kommer dock lämna pga att kopplingen till företaget minska iom att relationerna med kollegorna förtvinar.
Utmaningen kommer ju bli att just de som är seniora och kan styra sin vardag är de som ställer krav.
De där pengarna inte längre är avgörande faktorn då lönen redan är så hög att tusenlapp hit eller dit inte spelar någon roll utan det är de övrigt fördelarna som ett självständigt/Seniort arbete ger som är det som avgör
Å andra sidan är det lustigt att alla i kommentarsfälten på denna bblogg sitter med unika kompetenser och har det så himla bra….
Och det bästa : Varför ha en riksdag med fler än 55 ledamöter ?
Amen
Och tänk vad bra om de bara sammanträdde på distans så de kunde vara hemma och behålla kontakten med sina väljare!
8 partier i riksdagen innebär att det räcker med 8 ledamöter i riksdagen. Men det kommer aldrig att bli verklighet
En riksdag med bara 55 ledamöter skulle inte få en rimlig representation i län med mindre befolkning.
Jämtland har idag
1 från M
1 från C
2 från S
1 från SD
Alla partier är inte lokalt representerade i riksdagen men med färre riksdagsledamöter skulle kanske bara de två största partierna vara representerade.
Har hyrt ett hus för 12 personer i Kroatien till sommaren. Avbokningsbart förstås om det skulle skita sig igen. Något vi gjort några gånger tidigare innan pandemin på olika ställen i världen, så ingen överkompensation utan rätt normalt.
Har inte ändrat mina köpbeteenden under pandemin, utan gått till butiker när jag velat det. Som jag ser det är det inget problem så länge man håller avståndet.
Inte speciellt mycket har ändrats under pandemin annat än att jobba hemifrån och hålla avstånd. Jobba hemifrån kommer jag att fortsätta med, hålla avstånd är inget problem så det tänker jag också fortsätta med, och det känns rätt naturligt. Det där med att hålla på att kramas i tid och otid med alla möjliga är ett modernt otyg som jag är glad att slippa.
Lycka till med att komma till Kroatien i sommar 🙂
Tack! Planen är att bila runt i Europa någon vecka innan och efter. Men som sagt, är väl medveten om att allt kan skita sig. I värsta fall får vi skjuta på det till året efter.
Sikta på Augusti, då finns det god förhoppning om att vaccination är klar. Räkna med att bara redan vaccinerade för resa till Kroatien. Jag har också planer på att bila i Europa i Augusti. Håller tummarna.
Jag är inte helt säker på att endast vaccinerade kommer få besöka landet. Förra året var det ett av få länder som inte hade några begränsningar medan Grekland grävde sin egna grav. Ett land som lever på turism och EU bidrag kommer nog inte kämpa för att för att begränsa sin inkomstkälla. Det blir i så fall EU som tvingar dom till att lyda i vanlig ordning.
The New Normal. Glöm utlandsresor för alltid.
Man bör glömma utlandsresor tills alla i sverige är vaccinerade. Och alla i landet dit man ska resa är det med.
Det är även bra med vaccinationspass så kan antivaxxers hålla sig till att åka till Järna.
Tror Sebastian har rätt. Många länder kommer troligen kräva nån form av intyg på vaccination, speciellt ifall de få se ett S-pass.
Har arbetat på distans sedan 2008 nu. Stockholmslön men bostadspriser under miljonen. De dagar jag behöver till kontoret så tar tåget drygt 2h. I början var jag unik, men efter pandemin så tror jag att fler kommer att befinna sig på andra platser.
Framförallt så kommer det här att öppna upp möjligheter hos fler arbetsgivare så att det blir mer konkurrens om kompetensen. Tidigare har det varit svårt att hitta någon som accepterar 100% distans. Har dock inga planer på att byta jobb, det är skönt att vara en ”nyckelkompetens på företaget”. 🙂
Jag kommer att flytta 95 mil från nuvarande arbetsplats… Behåller liten närvaro i trakterna kring arbetsplatsen men räknar kallt med att kunna vara 3 av fyra veckor på distans. Fördelen med att mina kollegor främst befinner sig i centraleuropa. Det blir ingen skillnad oavsett var jag bor inom samma tidszon.
Du hade förmodligen tjänat flera miljoner på bostaden om du bott kvar i Sthlm.
För oss som tillhör den mer introverta skaran kan distansarbetet vara en skänk från ovan. Har själv bytt centrala Göteborg mot hus strax utanför ingenstans. Sömn, livskvalitet och jobbprestation har förbättrats rejält av att slippa pendling till kontoret, trafikbuller och kontorslandskap. Upplever också att många av utvecklarna är på bättre humör och får mer gjort när de får sitta hemma i lugn och ro.
Samarbetet och överblicken har faktiskt blivit väldigt mycket bättre under coronatiden än innan – detta beror förstås inte bara på hemarbetet, utan mest på att vi har jobbat väldigt aktivt med frågorna och bytt till en teknikplattform där teamen kan göra lite som de vill bara de håller sig inom givna gränssnitt.
Summa summarum tror jag att en välfungerande organisation kan dra stora fördelar av utbrett hemarbete medan ett ställe med dålig kultur och tungrodd teknik istället får sina svagheter exponerade.
Instämmer i ovanstående. Dålig kultur och tungrodd teknik? Låter som våra offentliga förvaltningar.
Å andra sidan verkar fler och fler undersökningar visa att de introverta drabbas hårdare.
De märks inte lika mycket, har svårare att skapa nya kontakter med mera. Vilket gör att deras karriärer mest troligt kommer drabbas negativt när de sitter hemma.
Jag var på väg att säga upp kontoret, men efter snart ett år ha delat i och för sig ett för ändamålet väldigt bra inrett kontor med alla bekvämligheter, bra stolar, höj- och sänkbara skrivbord osv med min hustru och samtidigt haft ena dottern på distansundervisning från sitt rum så älskar jag att få lite egentid på kontoret. Nu är jag småföretagare men vi är ju rätt många sådana som läser bloggen.
"Upplevelsen att någon annan lagar fantastisk mat, och står för all service har inte kunnat återskapas i hemmet" vilka svenska restauranger lagar fantastisk mat? Om du inte menar svindyrt. Det är mycket mycket få restauranger jag varit på i Sverige som lagar bättre mat än mig eller mina vänner. Servicen på svenska restauranger är också urusel överlag. Det har varit mycket skönt att slippa bli meddragen på restauranger i ett år nu och istället fått god och mycket mat till ett bra pris, och servicen man får med vänner överstiger med råge den på en restaurang. Uruselt att handla på nätet med den mycket dåliga och anonyma kundservice när något är fel eller visar sig inte överensstämma med vad du trott om produkten
Du går inte så mycket på restaurang antar jag.
Nu ska du inte vara så negativ. Plats 20 av 20 är väl inte så dåligt?
https://www.farandwide.com/s/european-food-ranked-685b673108274799
Ett tips kan vara t ex att välja från Tripadvisor eller White guide, istället för att gå till första ställe.
Ja, man brukar ju äta surströmming och rutten haj på restaruang. Alltid mitt förstahandsval när jag går ut och äter.
Av de länder som nämns är min personliga ranking att Sverige bara är näst sämst.
Norge tar jumboplatsen.
Jag har lite svårt att ta den där listan på allvar. Att slå ihop Finland med Sverige är närmast absurt, vilket alla som vistats i Finland kan hålla med om. Restaurangkulturen i Sverige (och Danmark) är utmärkt, vilket mängden krogar med Michelinstjärna vittnar om. Bara i Stockholm finns det 10 restauranger med stjärna. Det är förvisso sant att de flesta av dessa restauranger inte serverar svensk husmanskost, men so what?
Anton. Det är alltid fråga om pris/kvalitet.
Det står ju uttryckligen att skatterna är höga här uppe vilket omöjliggör bra valuta för stålarna. Sen finns det så klart undantag. Brukar käka Europas bästa hamburgare för en mycket facil summa.
För att nu ingen ska tro att det är nåt halvrisigt ställe typ Flippin så är det Matsas som avses: https://sverigesradio.se/artikel/7059597
Är helt enigt i de fyra översta på listan. Godast mat för pengarna – Italien såklart.
Jag har ett mycket stort matintresse och är nog en gourmet , inte så att jag ratar mat när jag är hungrig. Äter nästan allt och älskar nya smaker. Men när jag betalar för maten kräver jag att den smakar gott. På resa väljer jag White guide restauranger om det finns men långt i från alla där håller måttet. Dom mest positiva erfarenheter i Sverige är ute på landsbygden när någon precis har startat upp något på gården. Och där är det väldigt prisvärt också. Men det är ytterst få gånger ett restaurangbesök varit värt pengarna enligt mig, jämfört med att lagat själv, för när det är gott kostar det också
Själv känner jag att hetsen att få något så snabbt som möjligt inte är speciellt påtaglig längre. Man vänjer sig vid att det kan ta lite längre tid. Spontanköp minskar och vi planerar bättre över vad vi behöver.
Efter att ha suttit hemma och jobbat länge nu så är det inte speciellt lockande att pendla fram och tillbaka till ett kontor dagligen, sitta i kö och spilla bort 1-2 timmar.
Just nu studerar jag hemifrån 50% och jobbar 50%
Helt värdelöst att sitta hemma.
Nu förstår jag gubbarna på jobbet som tjatar om att få komma in o jobba på plats.
Pendlingen är skönast att slippa för alla.
Vi har beslut på distans till 2021-06-30.
Det kommer ju kännas än mer främmande att komma tillbaka till kontoret efter 1,5 år på distans.
Helvete vad skönt det är med teamsmöten.
Korta
Sakliga
Vi har blivit mycket mer effektivare i firman och teknikerna slipper som oftast det som är sämst i arbetet. Kunderna.