De flesta vettiga personer inser det idiotiska med vinstutdelande friskolor som inte återinvesterar de garanterade skattepengarna i verksamheten. Men ingen motståndare till systemet klarar av att förklara hur avskaffandet av vinstutdelande friskolor ska gå till. Ser fram emot en förklaring.
 |
| Lämnas som en övning |
Hundratusentals barn och ungdomar, kanske uppåt en miljon, går i någon form av friskola. Många vill nu i olika varianter förbjuda friskolorna, och de flesta kan enas om ett förbud mot vinstutdelande friskolori.
Men jag har inte sett något förslag på hur det skulle gå till ens om det var juridiskt möjligt.
Juridisk möjligt att förbjuda privata företag att dela ut vinst är det nog inte, så alternativet skulle vara att dra in friskoletillstånden eller förbjuda skattefinansiering av friskolor.
Om vi bortser från åratal av juridiska processer mot svenska staten hela vägen upp till Europadomstolen, så hur skulle detta fungera?
Hundratusentals barn skulle över en natt, eller över sommarlovet, bli av med sin skola. I många kommuner finns det inte ens annat än friskolor i vissa områden eller segment. Ska kommunen då på kort tid trolla fram lokaler, anställda och organisera klasser etc? Hur ska kontinuiteten kring barnens prestationer bevaras? Eller ska inga fler barn få tas in på friskolorna, och så fasas detta ut över tio års tid? Vad händer när bolaget sätts i konkurs efter fyra år?
Det är ju inte ens tillåtet längre att få ut uppgifter från Skolverket om hur många barn som går i friskolor och vad dessa skolor heter, så omfattningen går inte ens att ta reda på.
Dessutom kan man alltid trolla bort vinsten via t ex konsultbolag, som säljer skolledartjänsten till skolan, så ett vinstförbud kan rundas.
Jag ser fram emot hur den här situationen ska lösas och hur vinstutdelandet ska förbjudas i praktiken? Tills hur genomförandet ska gå till i verkligheten visas, och inte bara som en lag i riksdagen, så bör man betrakta upprördheten kring vinstudelningarna som gnäll utan förslag på faktiskt lösning.
Ibland har man faktiskt grävt så djupt att man inte kan ta sig upp ur gropen igen.
85 kommentarer
Enkelt, vänstern förstatligar dessa företag så att de onda företagarna och de onda anställda blir goda kommunister.
Förslag på andra skattefinansierade verksamheter som ger vinst åt privata bolag som också kan tas över.
Skanska mål som bygger vägar, höghastighetståg och annan infrastruktur.
Sodexo som säljer skolmat till kommuner
Olika städföretag på sjukhusen
Listan blir lång på alla företag som är offentligt upphandlade. Förmodligen gör alla dessa vinstuttag.
Sjunkbomben: Varifrån har du fått den egendomliga idén att företagare och anställda skulle vara onda? … Och varifrån har du fått den likaledes egendomliga idén att ett förstatligande av viss verksamhet skulle innebära att de inom denna verksamhet verksamma skulle bli kommunister.
Så vitt jag kunnat se så har förslaget om återförstatligande av skolorna en bred uppslutning av personer och partier jag knappast skulle vilja defineira som vänster … och synnerligen inte som kommunister!
Enda lösningen på problemställningar är att kommunalisera alla friskolor. D.v.s. förbjuda olika lärarkoopertiv att driva skolor i de former som de tror på.
Sedan är detta bara början för offentligt upphandling är en överföring av skattemedel till privata utförare och varför skulle just friskolor sticka ut som något dåligt.
Men vi tycker olika i denna fråga och så är det. Jag noterar att S har som punkt två att förbjuda religiösa friskolor, det är väl det riktiga problemet man vill åt men klär in det som en vinstdrivande för att inte bli beskyllda för främlingsfientlighet.
"Sedan är detta bara början för offentligt upphandling är en överföring av skattemedel till privata utförare och varför skulle just friskolor sticka ut som något dåligt."
Friskolesystemet med skolpeng har inget med offentlig upphandling att göra. Det är inget anbudsförfarande, priset är satt i sten från början.
Men argumentet mot systemet är att privata företag gör ett vinstuttag, inga partier för fram att beräkningsmodell ska ändras. Vad skiljer sig just det argumentet från övrig upphandlad verksamhet?
"Vad skiljer sig just det argumentet från övrig upphandlad verksamhet?"
Jag (eller du?) förstår inte, det sker ju ingen upphandling av friskolor eller när man delar ut skolpengen?
@Sjunkbomben. Nej, det är givetvis möjligt att förbjuda vinstuttag utan att förbjuda alla former av friskolor. Resten av världen klarar ju av det konststycket. Och du kan ju fundera lite varför alla andra länder (många av dessa bra mycket mer konservativa och/eller liberala) i hela världen tycker att det är en dum idé att inte tillåta aktiebolag som får skolpeng.
Kan vara att vi är progressivare än andra länder.
Men nu kan detta kokas ner i att bedriva friskoleverksamhet och ersättningssystemet. Genom att ändra ersättningsmodellen så kan friskolor fortfarande existerar och kommunerna kan sänka sina kostnader eller använda medlen i kommunala skolor för att utveckla dessa.
Tänker du att vi ska upphandla skolverksamhet?
Ersättningssystem behöver förstås utredas, det finns som sagt många aspekter. Men jag tycker absolut att undervisningsfomen friskola är något bra.
Om ni är helt övertygande att ni har rätt så kommer det lösa sig av sig själv eftersom då kommer inga föräldrar sätta sina barn i en friskola och marknaden dör ut. Nu låter det som ett 10% parti på kanten får väldigt mycket media för att S har en trött och svag partiledare. Det finns andra alternativ att rösta på.
Problemet är inte att friskolorna är dåliga för föräldrarna som väljer dem (ifall det var fallet skulle marknaden sanera sig själv som du påpekar). Problemet är att friskolor skapar problem i skolsystemet (segragation och fusk) och skapar problem för andra intressenter än föräldrarna.
Chief Karlsson. Två exempel på att företagare är "onda" är 3:12 och att tjänstepension för företagare (men inte om du är anställd) räknas med i bodelning. Den sistnämnda kan vara nog så besvärlig då pengarna ofta är låsta under lång tid.
Peter: Jag kan inte se på vad sätt skatteregler eller bodelingsregler skulle utgöra grund för karaktärsbeskrivning.
Chief karlsson, det har när 3:12 genomfördes motiverats med att företagare fifflar, så det är rätt att straffbeskatta dem. Vad gäller bodelning så är det en särbehandling av just företagare som kan kosta företagaren miljontals kronor i den privata plånboken. Inte så många andra sammanhang där man kan drabbas så uppenbart orättvist som privatperson pga sitt yrkesval. Men det är säkert en slump båda två och inget strukturellt.
"Ibland har man faktiskt grävt så djupt att man inte kan ta sig upp ur gropen igen."
Nja, det första man ska göra när man står i en grop är att sluta gräva. Dvs sätta stopp för alla nyetableringar av "offentligt finansierade friskolor". (friskolor där föräldrarna betalar 100% bör ju fortsätta vara kvar).
(Detta bör man för övrigt göra med alla religiösa lokaler också – stopp för bygglov av nya kyrkor/moskeer/tempel etc – det finns massvis med existerande kyrkor som kan konvertras till andaktsrum för andra religioner.
Därefter tar vi itu med problemet att minska privatskolorna och religionsplatserna, men först ska vi stoppa expansionen.
Hur ska du hindra de befintliga att ta emot fler elever?
Det finns inte oändligt med grädde i mjölk så det är nog inget problem.
Dessutom pratas väl mest om att minska skolpengen för friskolorna, för att deras uppdrag är mindre.
V (är väl extremast?) föreslår vinstBEGRÄNSNING. Läs SOU 2016:78.
Vinstbegränsning håller inte juridiskt tror jag.
Lokalerna stter väl ett maxtak för hur många elever skolorna kan ta emot, får man hoppas.
Samma aktiebolag kan skaffa mer lokaler.
Nån annan får svara på vinstbegränsning, kan ej den juridiken. Och om den bara är gradskillnad mot ett förbud?
Min poäng var att den extremaste men seriösa åsikten är begränsning, inte förbud. Att den stora massan kritiker önskar samordnat kösystem samt lägre skolpeng till utövare (friskolor) med mindre ansvar.
Kommunen har väl ett avtal med respektive friskola om hur många elever de kan få ersättning för. Det var så på den tiden jag var var kassör i en enskild förskola. Ett föräldrakooperativ för övrigt.
Vinstbegränsning fungerar ju utomlands – kanske även här? Tycker det är märkligt om det inte skulle gå att genomföra i Sverige.
"— Om man kritiserar vinsterna vill många få det till att man är emot privata alternativ helt och hållet. Men andra länder visar att det är fullt möjligt att begränsa vinstuttaget och ändå ha valfrihet, säger hon." Håller med.
https://www.lararen.se/nyheter/annat/vinstuttag-i-friskolor-unikt-for-sverige
Så här låter det jämt, det gick tydligen inte att minska invandringen 2015 för då bröt man mot en massa konventioner, det var samma diskussioner när man ville införa amorteringskravet, många gick ut och menade att det var omöjligt rent juridiskt/tekniskt.
Det är väl bara att tänka ett par varv och använda sig av samma kreativa förmåga som när man införde 3:12-reglerna så kommer ingen vilja driva en friskola någonsin.
Lagstifta även om tvångsförvaltning vid konkurs eller nedläggning så kommer inte barnen lida.
Ja, politik handlar om vilja. Vill man bli av med friskolor så blir man det. Man kan ex. förstaliga skolan, öka dess fasta kostnader på olika sätt och låta de som vill driva friskolor till en anemisk peng göra det, tills de eller eleverna inte längre vill.
Kanske det som pågår när man minskar skolpengen. Vad som händer vid konkurs finns väl exempel på.
Ja, fast nu pratar vi om att de flesta skulle lägga ner ungefär samtidigt, inte enstaka konkurser.
De kan titta på att göra driftsformerna lika så lönsamheten minskar för friskolor. T.ex. följer inte överskott/underskott med till nästa år i en kommunal skola, det gör att det inte finns några incitament för en rektor att vara effektiv.
Regeringsförslaget kanske är mer pragmatiskt. Plötsliga omkast slår oftast blint.
”De flesta vettiga personer inser det idiotiska med vinstutdelande friskolor som inte återinvesterar de garanterade skattepengarna i verksamheten.”
Så Du menar alla företag som gör affärer med staten ska inte få göra vinstuttag?
Har du slutat slå din fru än?
Väldigt få andra aktiebolag som finansieras med skattepengar ägnar sig åt myndighetsutövning.
Vad är problemet med att plocka ut vinst, det sker redan ur de flesta skattefinansierade verksamheter. Även om man inte plockar vinsten direkt ur den offentliga eller offentligt finansierade verksamheten så plockas det ut vinst av diverse underleverantörer och fastighetsägare.
Borde inte fokus ligga på att mål uppfylls och att kvaliteten är god inte huruvida städbolag X har överfakturerat den offentligt finansierade verksamheten för att kringgå eventuella regelverk?
Man kan tycka det, men nu ska det tydligen förbjudas, utan en förklaring om hur.
En variant hade ju varit att friskolorna hade fått offerera på skolpengen, de som ger lägst pris får leka skola, likt de som ger lägst pris får städa, bygga väg eller konsulta.
Cornucopia är inne på den springande punkten när det gäller varför privata friskolor inte bör få ta ut vinst på den så kallade skolmarknaden. Det är lite förvånande att fler inte ser skillnaden mellan skolpeng-systemet och offentliga upphandlingar.
Till skillnad från när en kommun upphandlar tex asfaltering så innebär utdelandet av skolpeng till diverse privata aktörer inte att man genom ett anbudsförfarande hittat den aktör som leverar en produkt eller tjänst enligt ställda krav till det lägsta priset.
På skolmarknaden är priset fastslaget från början (samtliga skolor i en kommun tilldelas skolpeng enligt samma regler/formel) och det finns ingen friskoleaktör som går in och konkurrerar på pris.
Friskolorna slår sig ofta på bröstet och menar att de förtjänar sina vinster eftersom de är mer kostnadseffektiva än de kommunala. Det är ju ett helt meningslöst konstaterande då dessa effektiviseringar inte leder till att kommunen nästa år betalar mindre i skolpeng till den mer effektiva skolan.
Rimlig poäng och då bör man lägga förslag som förändrar i den riktningen, inte förbjuda. Kommunerna kan väl redan idag sätta nivån på skolpengen så att det blir svårt för en privat aktör t.ex. genom att ha en låg lokalhyra för sin egen verksamhet.
Lite märkligt att försäljning av statliga "naturliga monopol" kan säljas ut men inte återtagas om det faller illa ut.
Jämför utbildning med elkraftnät, bilbesiktning, kommunikation/infrastruktur.
Med TTIP-avtal kanske vi till och med blir förbjudna att försämra uppblåsta vinster på erövrade nationella tillgångar genom ändrade villkor.
En oansvarig stat kanske gynnas av att kunna ta skatt även på uppblåsta vinster även om de dränerar landets ekonomi?
Det är ju möjligt att friskolorna skulle protestera mot sådant och ev också börja processa mot kommuner gynnade sin egen verksamhet på det sättet.
Dessutom är det ju inte alla kommuner som ogillar friskolor.
Om riksdagen beslutar om att försvåra vinstuttaget för friskolor är det nog mer handfasta och konkreta regler och lagar som behövs.
Det finns många asoekter av skolväsendet som gör det väldigt annorlunda från andra typer av verksamheter som kan utföras av privata företag och finansieras med skattepengar. Här kommer ett axplock
1) Myndighetsövning. Vem skulle föreslå att domstolsväsendet skulle konkurrensutsättas och tillåta privatpersoner att välja vilken domstol som skulle döma dem?
2) Skolplikt. Alla barn i en viss ålder måste gå i skolan. Detta innebär att efterfrågan hålls uppe av lag snarare än individers preferenser.
3) Samhällsnyttan. Den allmänna skolan fyller många funktioner och syften samt har flera olika intressenter. Att låta privatpersoner välja enbart utifrån deras intresse är faktiskt rätt vansinnigt.
4) Riktade åtgärder. För att få bukt med en del strukturella problem i skolans värld behöver samhället kunna rikta åtgärder och pengapåsar. Att vinstdrivna företag försöker lägga beslag på dessa pengar har gång på gång visat sig vara ett dränage på skolan (se exempelvis Manillaskolans begäran om extra miljoner riktade mot skolor i utanförskapsområden med många elever med utländsk bakgrund).
Mitt svar ovan var riktat till Sjunkbomben.
@Åke: Britterna tog väl tillbaka underhållet av järnvängsnätet till statlig regi efter en svår tågolycka för 10 år sen?
@ Andreas Ah, sorry. Det var mitt också.
@Martin Andersson: Mycket bra poänger!
Ett exempel är ju hur en kommun jobbar för att integrera invandrare genom att tex bygga eller tom lägga ned skolor på vissa platser eller jobba aktivt med möten mellan olika grupper av människor, samtidigt så väljer just den lilla del av gruppen invandrare som man vill nå att sätta sina barn i en friskola kopplad till sin ursprungliga religion/språk/etnicitet…
Det här ligger dessutom helt utanför kommunens kontroll och befogenheter att göra något åt.
Det är samma andel (skiljer någon procent) utlandsfödda i friskolor som kommunala både på i grundskola och på gymnasienivå. Det är samma läroplan, samma regler för att ge stöd till elever med extra behov. Finns faktiskt en rad friskolor som är speciellt inriktade mot t.ex. AST där undervisning bedrivs i små klasser och andra anpassningar. Dessa barn skulle ha det väldigt svårt i en vanlig grundskoleklass. Friskola är inte en privatskola för rika, det är en helt annan skolform som nästan inte existerar i Sverige. Det blandas högt och lågt, det var vinstuttag som skulle begränsas, inte skolformen.
Utlandsfödda i friskolor kommer i mycket större utsträckning ifrån andra (rika) europeiska länder än i kommunala skolor. Det är alltså de kommunala skolorna som tar hand om flyktingbarn medan friskolorna tar hand om barn födda i Schweiz eller Norge (lite tillspetsat) så andelen utlandsfödda är knappast ett bra mått.
För att ge ett exempel så gick 2% av alla barn födda i Afghanistan i friskola medan 28% av alla barn födda i Schweiz gick i friskola.
Nu bollar procent, finns väldigt många fler afghanska barn än från Schweiz i Sverige. Räkna i absolut antal istället. 2 % beror säkert på att många friskolor kvotera in utlandsfödda, ska inte nämna några företagsnamn men googla så dyker de upp. Siffran kommer förstås långsamt stiga då det tar tid att lära sig hur ett land fungerar.
Så är det givetvis och det är klart att ett så litet land i sammanhanget som Schweiz kan sticka ut men om vi tittar på fler länder så hittar vi Tyskland: 25%, Storbritannien 27%, USA: 28%, Finland 26%, Österrike 27%, Nederländerna 17%, Danmark 15%, Spanien 17%.
Medan i andra änden av skalan hittar vi som sagt Afghanistan 2%, Eritrea 3%, Somalia 7%, Syrien 6%, Irak 7%, Etiopien 7%.
Snedvridningen är uppenbar.
@Martin: Beror den på friskolorna eller föräldrarna?
Spelar det någon roll i sammanhanget?
Om man vill komma åt problemet så ja? Om det inte beror på friskolorna så skulle problemet kvarstå även om vi inte hade friskolor, bara att man inte skulle se det lika tydligt som en skillnad mellan typer av skolor eftersom alla vore kommunala.
I sammanhanget diskuterade vi skillnaden mellan friskolors och kommunala skolors förutsättningar där jag visade att andelen av utlandsfödda elever inte är ett bra mått då den inte berättar hela sanningen om förutsättningarna.
Men om vi pratar om hur vi kan lösa problemet så kan vi väl konstatera att problemet ligger i systemet. Enda sättet att komma åt problemet ligger i att ändra hur eleverna väljer skola. Ett system där alla elever måste välja skola och där kösystem ersätts av lottningssystem skulle lösa en stor del av problematiken. Det skulle dock skjuta skolaktiebolagens affärsmodeller i sank och frågan är om vi skulle ha några kvar.
Borde vara en Vesting period på 5 år på vinst från skattefinansierad privat verksamhet.
Dvs. vinst kan återinvesteras direkt, men för att ta ut pengar eller skicka vidare till dotterbolag så måste pengarna ligga låsta i aktiebolagets kassa i 5 år. Efter femår får ägaren göra uttag från kassan.
Det skapar även en finansiell stabilitet för skolan (bolaget) då man tvingar ägaren att ackumulera kaptital.
1. Förbjud nyetablering av friskolor.
2. Ge skolverket eller kommuner rätt att tvångsförvalta/tvångsomhänderta friskole-företag som går/sätts i konkurs eller helt enkelt läggs bara läggs ned, med viss ersättning till tidigare ägare.
3. Då friskolorna inte har samma uppdrag som kommunala skolor bör de få mindre i skolpeng.
4. Kräv mer långsiktiga åtaganden, kanske att man som friskolebolag måste sätta undan pengar för att klara sämre tider. Ett högstadium som går i konkurs eller som läggs ned skall kunna låta den som går i sjuan går klart till och med nian tex.
5. Ställ krav på lokaler, lekytor etc. Innan friskolereformen var det väl ingen som kom på tanken att förlägga en skola i fd kontorslokaler, att man skulle få lunchkuponger istället för mat i matsal, gymkort istället för gympalektioner. Alla sådana här kryphål har säkert bidragit till att friskolorna kunnat generera vinst.
Håller med utom på ettan och trean. Trean är felaktig, alla skolor lyder under skollagen och har samma läroplan. Det är samma uppdrag.
Nej, det är inte samma uppdrag bara för att du lyder under skollagen och har samma läroplan. Kommuner har skyldigheter som friskolorna inte har.
Nej, inte alls. Friskolorna har inte samma uppdrag att ta hand om elever från andra konkursade friskolor (det har kommunerna). Friskolorna behöver heller inte skapa 50-100 nya platser på lågstadiet över en natt bara för att Bert Karlsson startar ett asylboende i någon gammal kursgård (det har kommunerna).
Plötsligt inflyttning har inget med friskoleformen att göra. Väldigt vilseledande argument. Självklart ansvarar kommunen för kommuninvånarna och enligt tesen med den höga lönsamheten i friskolor så måste varje ägare jubla då det dyker upp nya kunder. Kommunala skolor stänger också ner elevunderlaget sviktar men det var väl vinster som var problemet inte dålig lönsamhet eller är det både vinst och förlust samtidigt för att passa in i narrativ om det privata företagandet belastningen på samhället?
Alla kunder är inte lönsamma. Och plötsligt tillskott är mycket dyrt. Framförallt då du sällan får perfekta fulla klasser av barn. Därför får kommunlaa skolor ta hand om flyktingströmmar och privata skolor tar bara emot barn som stått i kö. Eller varför tror du frsikolornas riksförbund blir helt hysteriska så fort frågan om att ersätta kö med lottning kommer upp?
@Sjunkbomben: Vi diskuterar vilka åtgärder som kan vidtas för att ta bort eller minska vinstuttaget, en sänkt skolpeng för friskolor skulle kunna vara en sådan åtgärd, det finns dessutom ganska bra argument för att friskolornas skolpeng ska vara lägre än för kommunala skolor.
Gällande plötsligt inflyttning så är det för en friskola som utnyttjar sina lokaler och personal optimalt kanske en direkt olönsam affär att bygga ut verksamheten så då väljer man att inte göra det. Den möjligheten till ekonomiska hänsyn och optimering har faktiskt inte kommunen. Alla elever som blir över MÅSTE kommunen erbjuda en skolplats.
Jo men kommunerna ansvarar för kommuninvånarna. Det är en annan fråga.
Fast det ansvaret faller på den kommunala skolan. Ergo, skolan har ett annat uppdrag.
@Sjunkbomben: Det är ju den här typen av val som en friskola kan göra (men inte en kommunal skola) som gör att de kan bedriva sin verksamhet mer effektivt, då blir jämförelsen med kommunala skolor något missvisande. En viss del (svårt att säga hur stor del) av deras högre kostnadseffektivitet kommer av att de kan cherry-picka, optimera antalet elever efter sina lokaler etc. och lämna det (eller de) som blir över till kommunen. De kanske inte förtjänar all sin vinst, vad vet jag?
Och det är också det som är grunden i hela friskolornas attraktivitet, att vissa typer av elever inte går i skolan. Så de ekonomiska effekterna av att ducka samhällsansvar blir ännu större än vid första anblick.
Jag tycker detta blir lite konstigt…
"Friskolorna har inte samma uppdrag att ta hand om elever från andra konkursade friskolor (det har kommunerna). Friskolorna behöver heller inte skapa 50-100 nya platser på lågstadiet över en natt bara för att Bert Karlsson startar ett asylboende i någon gammal kursgård (det har kommunerna)."
Kommunerna ja. Men de kommunala _skolorna_ har ju inte ansvar att reda ut dessa problem. Här lokalt så finns det en som är rektor över ett antal kommunala skolor, hon ansvarar ju inte för att skapa nya platser vid ett ökat behov. Lika lite som att den lokala Montessori-skolan gör det iaf.
Kommunen får ju lösa dessa frågor genom att se till att det dyker upp nya skolor. De behöver inte vara kommunala.
Och hur tror du kommunen löser dessa frågor? Jo, genom att tvinga de kommunala skolorna att hantera problemet. Vilket medelklass-föräldrarna inte har så stort problem med eftersom deras barn går på friskolor (i mycket större utsträckning). Det är ett trasigt system med skeva incitament och dåligt genomtänkt och genomfört av politiker och tjänstemän som knappt ens befinner sig i den verkliga världen och än mindre i skolans värld.
@stefanhsinger: "Kommunerna ja. Men de kommunala _skolorna_ har ju inte ansvar att reda ut dessa problem. "
Och hur tror du att kommunerna löser det problemet? Självklart genom att skicka de nya eleverna till befintliga kommunala skolor, att bygga nya skolor tar ju åratal och är oftast inte aktuellt.
"Här lokalt så finns det en som är rektor över ett antal kommunala skolor, hon ansvarar ju inte för att skapa nya platser vid ett ökat behov."
Beslutar kommunen att tex 50 nyanlända asylsökande barn skall få plats på lågstadiet i kommunens skolor så är det ju exakt det som hon kommer ansvara för! Kommunen kan ju däremot inte besluta att 25 av dem skall skickas till kommunens X antal friskolor.
"Kommunen får ju lösa dessa frågor genom att se till att det dyker upp nya skolor. De behöver inte vara kommunala."
Och hur ska en kommun bara liksom "se till" att det ploppar upp en ny friskola på något magiskt sätt som täcker de plötsliga behoven? Det är ju exakt det här jag pratar om, när det inte finns plats så är det kommunen och de kommunala skolorna som agerar buffert, en friskola behöver aldrig vara beredda på någon sådan oväntad tillströmning, de kan själva bestämma ett maxtak på antalet elever, de kan aldrig kommunala skolor göra.
De plötsliga behoven är ett problem, jag håller med. Inte ett så vanligt, men däremot ett stort problem. Point taken.
Kanske det vore lämpligt att även friskolor hade en lika stor skyldighet att ta emot elever här, givet geografisk placering osv? Alternativt att även kommunala skolor fick bestämma ett maxtak så fick kommunen ett rimligare ansvar att lösa dessa problem…
Ett hittepåproblem. Det enda de behöver utvärdera är kvalitén på skolan. Är skolan bra får den vara hur billig som helst. Samma krav för kommunala som privata skolor. Det finns alla sorter i båda kategorierna.
Men min personliga uppfattning är att de privata för det mesta är bättre så drevet från vänsterkanten är tragiskt. De vill i praktiken kväva de bästa skolorna av ideologiska skäl. Hygglig passning till barnen?
Definiera gärna en "bra" skola.
Bra skola = bra måluppfyllelse
Som i höga betyg? Hög andel godkända?
Ja, något åt det hållet. Hög andel godkända bör möjligtvis ha högre prioritet. Jag antar att någon central myndighet får ange kriteria för en "bra" skola, men man bör ju utgå från något mätbart så måluppfyllelse verkar ju lämpligt.
Det är väldigt svårt att avgöra om det är skolans, elevens eller föräldrarnas förtjänst om en elev får ett visst betyg.
Eleverna kan inte välja föräldrar, så kan de åtminstone välja skola kanske de kan förbätrra sina odds en aning.
@ Torsten. Inte heller särskilt svårt att anpassa betygssättningen utifrån vilka krav som ställs. Sker redan idag på kommunala och friskolor (dock i större utstärckning på friskolor). Tillsammans med Andreas påpekande så ser jag inte hur detta skulle ge någon rättvisande bild på skolans kvalité.
@Ström Problemet är ju att friskolorna vill inte att barnen ska kunna välja själva. De vill att föräldrarna ska kunna välja för då får de barn med rätt socio-ekonomisk bakgrund. Det är därför de får panik när man föreslår att kösystemet ska tas bort. Då försvinner stora delar av affärsidén när skolorna inte mota bort de elever som inte är lönsamma.
Av egen erfarenhet efter ha skaffat fler barn än de flesta som har gått i skolor med olika typer av huvudmän vågar jag påstå att skolor som drivs i stiftelser är att föredra. Personal- eller föräldrakooperativ tenderar att gynna sitt egna, ofta kortsiktiga intresse. Skolor i stiftelseform där stadgarna (statuterna) föreskriver lika delar representanter för både lärare och föräldrar och om det är är möjligt en kommunal tjänstehen med utslagsröst har goda möjligheter att fungera väl. Problemet är väl hur man ska stjäla alla skolor från de privata skolägarna.
Anmäler avvikande mening. Att förbjuda vinstuttag är ungefär som att förbjuda innovation.
Dessutom skulle det bara leda till att sådana företag aldrig hamnar på börsen men likväl tar ut vinsten på ann sätt. När jag tänker efter är det kanske just det sossarna suktar efter. Att äta kakan, de överpresterande skolorna, men ha kvar plakaten, inga skolor på börsen.
Gårdagens Agenda på temat var bra och visade inte minst hur sossarna själva trasslat in sig, https://www.svtplay.se/video/27986519/agenda/agenda-6-dec-20-15
1) Om vinst i skolans värld är att likställa med innovation är det mycket märkligt att Sverige som enda land med skattefinansierade vinstdrivna friskolor inte är den mest framgångsrika skolnationen i världen. Jag menar, vi är ju de enda som finansierar innovationen med skattepengar!
2) De flesta länder (om inte alla) har lyckats med konsstycket att förbjuda vinster i skattefinansierade skolor utan att vinsten tas ut på annat sätt.
Innovation, du kan kalla det utveckling kan vara en så simpel sak som att läraren har tillgång till standardiserade lektionsanvisningar. Istället för att lägga timmar på "lektionsplanering" som mina kommunala grundskollärare gjorde. Självrättande prov kan vara en annan.
Ovan finns såklart även i kommunala skolor men där saknas det inneboende drivet att ständigt effektivisera, är min uppfattning.
Det finns brister att åtgärda som att de privata skolorna inte är lika transparenta. Eller att de inte på samma sätt är tvungna att utbilda även lågpresterande elever men eventuella vinstuttag är knappast ett reellt problem.
Du menar läroböcker och lärarhandledningar? De har funnits sedan 90-talet och har inte varit någon större succes. Varken ur besparingssynpunkt eller ur kvalitetssynpunkt. Att skapa lektionsplaneringar är något du dessutom ägnar de första 3 åren av din karriär åt. Sedan har du en så bred repertoar att du inte behöver planera om du inte får någon ny kurs som d aldrig har haft förut eller om du tycker att det är kul. Självrättande prov har funnits länge men det är knappast intrsset som begränsar utan operationaliseringen som är knepig och ytterst tveksam ur ett didaktiskt perspektiv.
Om nu vinstdrivna skolor hade varit den typen av innovationskällor skulle knappast det svenska skolväsendet varit så kasst och friskolorna och de kommunala skolorna skulle givetvis lära av varandra. Det händer inte. Inte heller står resten av världen med andan i halsen och beundrar de fantastiska metoder som har smidits fram i de svenska friskolornas klassrum. Det händer liksom inte. Och nu har vi haft det här systemet i snart 30 år. Dags att släppa in fakta och erfarenhet istället för en massa teoretiserande flum och önsketänkande.
Jag har min avkomma i en friskola och har själv gått i vad som då hette privatskola. Jag kan absolut förstå att vissa inte gillar tanken på utdelande friskolor. Levererar skolan en bra undervisning i en för eleven god miljö har jag inga problem med att skolan delar ut vinst. Att lyckas med detta över tid är nog inte helt lätt. Vad vi stället bör göra är att ta fram sätt att mäta resultat på mer objektivt. För detta är nog en betygsskala liknade den gamla 1-5 baserade på standardavvikelser mer lämpad samt centrala prov som de var förr när det krävdes skriftlig motivering av lärare om medelbetyget i en klass avvek mer än +- 0,2 från medelbetyget på relevant centralt prov. Naturligtvis krävs även viss korsrättning av dessa prov mellan skolor. Med bättre sätt att mäta fungerar konkurrensens självreglerande mekanismer bättre, vinsterna torde bli rimliga.
Man skulle ju kunna kunna göra så att man förbjuder bolag att driva skolor och bara tillåta att stiftelser gör det, men frågan är till vilken verklig nytta?
Varför skulle det inte vara ok att "cherry-picka" elever?
Jag har själv "cherry-picka" via bostadssegregation.
Självklart vill man att ens egna barn går i skolor som inte är uppblandade med barn från zonerna.
Frågan är väl inte var man vill att ens egna barn ska gå utan hur skolväsendet ska organiseras av samhället. Det är klart att man alltid kan utgå ifrån ens egna krassa egenintressen i samhällsdebatten men då blir den ganska platt och ointressant.
Jag skulle kunna driva en skola bättre än genomsnittet av Sveriges kommuner, varför får inte jag ta ut vinst?
'men någon tänk på barnen!! ' – cornu?