För första gången sedan 2015 och den sista Alliansenbudgeten visade Sverige återigen ett svagt positivt handelsnetto på runt en halv promille av BNP under 2019. Lustigt nog gällde en M+KD-budget under 2019, och svensk industris LO-arbetare har ännu inte fått en positiv svensk export under den socialdemokratiska regeringen Löfven. Med allt färre anställda inom svensk exportindustri är frågan om landet egentligen gynnas av en svag valuta?
 |
| Uddeholms bruk i Hagfors. |
Svensk export vände alltså upp på kronraset under 2019, vilket gjorde svensk industris höga löner i SEK lite mer konkurrenskraftiga. Ändå var det omfattande varsel och andra neddragningar under hösten.
 |
| Svenskt utrikeshandelsnetto i faktiska MSEK. Ej inflationsjustera således. |
Sverige har inte haft ett positivt utrikeshandelsnetto med en socialdemokratisk statsminister sedan Göran Perssons sista budget 2006. Då var utrikeshandelsnettot 149 900 MSEK eller hundrafemtio miljarder kronor (GSEK).
På de socialdemokratiska budgetarna 2016, 2017 och 2018 var utrikeshandelsnettot negativt med -15 GSEK, -11 GSEK och -41 GSEK. Först med förra årets M+KD-budget fick landet återigen ett marginellt positivt handelsnetto.
Uppenbarligen behövs det en borgerlig budget för att få positiv handelsbalans för svensk del. På sätt och vis passande då allt färre LO-medlemmar röstar på S, och detta i synnerhet inom den mansdominerade industrin.
Exportens bidrag till svensk BNP var ungefär fem promille (givet ca 4000 GSEK i BNP, antagligen är BNP dock lite högre än så, detta är en förenklad retorisk beräkning) under 2019.
Sverige är inte längre ett exportland, och den nedåtgående trenden är tydlig. Med allt mindre andel av svenskarna som faktiskt jobbar inom exportindustrin, kan man fråga sig om varför detta forna socialdemokratiska bastion ska gynnas via en vek svensk penning- och valutapolitik. Den rådande paradigmen som Riksbanken fortfarande tillämpar härrör från 90-talet och är snart 30 år gammal. Sverige har gått vidare, och kanske gynnas idag landet istället av en stark valuta?
Kort sagt är det dags för en debatt kring vilket land Sverige bör vara – ska vi leva kvar i någon forntida arbetarromantik om bruket, eller acceptera att det inte längre är 80- och 90-talet, utan att Sverige har utvecklats och gått vidare? Att ständigt gynna en allt mindre krets av LO-arbetare inom industrin kanske inte ligger i den konnsumerande allmänhetens intresse? Istället kanske Sverige borde satsa på en råstark valuta, med tillhörande aggressiva räntepolitik?
Svensk industri kommer förstås fortsätta vara viktig, men vi kan inte längre bygga landet på fornstora dagars paradigmer. 90-talskrisen är snart 30 år sedan, och vi kanske även bör sluta med det maniska överskottsmålet med reduktion av statsskulden och istället börja göra nödvändiga investeringar i infrastruktur för att anpassa landet till tio miljoner personers befolkning istället för åtta?
29 kommentarer
Den politiska vinkeln talar väl ändå mer för att det sedan 2006 funnits en tydlig trend av sjunkande utrikeshandelsnetto? När trenden nådde under nollan känns mindre viktig i sammanhanget. Ett stabilare trendbrott får man leta efter.
I en ändlig värld kan man inte ha negativ handelsbalans för all framtid.
Det är industrin med dess export som gör oss till ett rikare land än andra, att en svensk städerska har högre lön än en städerska i Bangladesh ger iofs BNP-illusionen av att vi är rikare än dom men i det långa loppet blir vi förlorare om de är nettoexportörer.
Jo man kan ha negativ handelsbalans för alltid.
Säg att du bygger 10 skottkärror och byter detta med en bonde mot 10 kor som han fött upp varje år. Du använder sedan 5 kor för att köpa städtjänster från en från Bangladesh. Du har alltså en handelsbalans på -5 kossor årligen. Detta gör dig inte fattigare, det gör inte bonden fattigare, det gör inte städerskan fattigare. Det var detta man insåg efter att ha pysslat med merkantilism i hundratals år.
Tim, du beskrev precis en handelsbalans i prefekt balans.
Exakt värdet av fem kor både som export och import.
Jämför att jag städar hos grannen, tar 1000 kr för jobbet.
Går till banken och växlar 100 SEK till 100 Portugaliska pengar.
Åker till Portugallien, köper en skuptsning för pengen.
BNP i Sverige blev 1000kr
BNP i Portugallien blev 100kr
Nästa dag går jag till banken men nu har den svenska riksbanken obalans i växelkursen med Portugalliens Sveriges riksbank är skyldig 100 SEK till Portugallien.
Så nu får jag bara 90 Portugalliska pengar för min hundring.
Nästa hundring får jag 80
När min tusing är slut står jag där med noll kronor.
Sveriges riksbank är skyldig Portugallien 500 Portugalliska pengar.
Men nu tycker Portugallien att en jag måste betala 100 SEK för 10 Portugalliska pengar och jag är ändå skyldig att betala.
Jorden har som mest exporterat ett par rymdskepp. Ändå har vi fått det enormt mycket bättre genom historien.
Ja, men tack och lov har vi inte heller några skulder till intergallaktiska banksällskapet så återigen har du Anders som referens en perfekt handelsbalans.
såklart att du kan ha negativ handelsbalans för evigt så länge bytesbalansen inte är negativ för evigt. I Sveriges fall så har tjänstebalansen kompenserat den negativa handelsbalansen både 2017 och 2016 fullt ut.
Matin, det är möjlig att jag använde mig av fel nomenklatur ovan men jag syftade naturligtvis med summan av all handel med utlandet vare sig det är varor eller tjänster.
Ja, jag ovan har använt fel ord. Där jag använt "handelsbalans" ska det vara "bytesbalans" för att bli korrekt.
En viktig sak är att det inte _i sig_ är något entydigt positivt med stort exportöverskott — om vi använder exportinkomsterna till att konsumera inhemskt eller om vi använder exportinkomsterna till att importera varor från utlandet vi vill ha kan vara bra på olika sätt, till exempel när det då gäller varor som inte alls tillverkas i Sverige…
Däremot är det sant att det är jobbigt med långsiktigt negativ handelsbalans för ett litet land, men där är vi inte idag.
Lägg därtill dessutom att primärinkomsten är positiv, dvs vi har inkomster från investeringar utomlands — det vill säga _bytesbalansen_ är plus varje kvartal.
Det är för övrigt fortfarande bara handel med varor som du tagit upp i diagrammet. Vi har en omfattande tjänstehandel också som innebär ett överskott.
Utom då 2018 där tjänstehandelsnettot var svagt, men samtidigt var det starkt 2016 och 2017 och "vägde upp". 2018 var svagt bl a pga resor och byggtjänster, men som sagts ovan, då har vi fått något för pengarna.
Poängen är att jag vill ha en diskussion om det är så himla bra med en svag valuta, för att stödja en allt mindre exportindustri.
Men exportindustrin har väl inte minskat, snarare har både exporten och importen ökat. Dock kanske inte exporten sysselsätter lika många idag som tidigare (det vet jag inget om).
Ja, just så. Exportindustrin fortsätter växa vad gäller skapat värde.
Jag är med dig cornu, så länge vi inte ska låna.
Ja satsa på infrastruktur, jag ligger tungt i Volvo AB och Atlas Copco.
Tyvärr så har man i stor utsträckning försummat den icke virtuella infrastrukturen när man har fokuserat på digital infrastruktur.
Cornu skriver "Exportens bidrag till svensk BNP var ungefär fem promille". Helt fel av Cornu. Gör om gör rätt!
Enligt ekonomifakta var exporten värde 32,6% av BNP och tjänsteexporten 13,6% av BNP. Totalt 46,2%. En del av tjänsteexporten är också tjänster knutna till varor som exporteras.
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Utrikeshandel/Export-och-import-over-tid/
De 32,6 procenten avser vapenexporten.
Vid beräkning av BNP är det bara nettoexporten som räknas och den var cirka fem promille när det gäller varor.
Eh, vapenexporten?
Jag känner till skillnaden mellan netto och bruttoexport men kan för tillfället inte leta reda på dessa siffror. Men att det vida överstiger 5 promille är jag säker på. Om jag minns rätt så var nettoexporten drygt 50% av bruttoexport.
Siffrorna finns i grafen ovan. Nettoexporten var 20 miljarder. Om vi antar att BNP är 4000 miljarder, så blir det fem promille. Fast egentligen är det nog snarare fyra promille.
Jag har hämtat siffrorna från SCB. Menar du att SCB ljuger får du gärna visa det.
Det stämmer, men vi hade inte kunnat bruttoimportera en massa saker om vi inte bruttoexporterat så mycket som vi gör. _Svensk_ BNP blir inte större av det, men svenska hushåll och företag är bra mycket gladare av den importen vi gör. Nollar du import och export blir allt otroligt mycket tristare.
Om vi tänker oss att vi exporterar allt vi producerar och importerar för samma värde som vi exporterar. Har vi då noll i bnp?
Googlade på ”SCB exportvärde”
Går in på "Snabba fakta om samhällets ekonomi – SCB" https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/
Väljer ”Sveriges export”
Där kan jag läsa ” Under 2018 var Sveriges totala export värd 2196 miljarder kronor, en ökning med 7 procent jämfört med året innan.”
Välj ”Sveriges BNP” från samma länk.
Där kan jag läsa ”År 2018 uppgick Sveriges BNP till 4 834 miljarder kronor.” Enkel matematik visar då att exportvärdet var 2196/4 834 = 45,4% av BNP. 45,4% stämmer också relativt väl överens med Svenskt näringslivs uppgifter om att den totala exporten uppgår till 46,2% som jag tidigare refererade till. Litar då på Svenskt näringslivs fördelning mellan varu(32,6% av BNP) och tjänsteexport(13,6% av BNP) tills jag hittar bättre siffror. Cornucopia har kanske bättre siffror från SCB angående fördelningen?
Den stora frågan blir då värdet av nettoexporten. 5 promille av BNP är 4 834 x 5/1000 = 24,17 miljarder kr. Om det skulle vara värdet av nettoexporten skulle importdelen av exporten vara 100 – 24,17/2196 = 98,9%. Det betvivlar jag och stämmer inte alls överens med de siffror jag har från tidigare även om jag inte nu har någon referens.
Skall leta lite men hinner inte ikväll eftersom jag har annat att göra. Cornucopia kanske har en referens från SCB med uppgifter om hur stor del av exportvärdet som består av import?
Jag har tidigare haft fel eller missförstått saker jag har diskuterat. Och jag har diskuterat med människor som har fel och missförstått saker. Ingen är ofelbar men det viktiga är att man kan erkänna att man har haft fel eller man har missförstått. Det är svårt och jag har svårt för det själv även om jag försöker.