Att Sverige och svenska staten inte har råd att t ex sänka skatten eller öka anslagen för att lösa olika problem håller helt enkelt inte. Staten amorterade 149 miljarder på statsskulden eller nästan 15 000:- SEK per person boende i landet. Även om man rensar för engångseffekter fanns många miljarder i reformutrymme oavsett om man är vänster (=öka utgifterna) eller höger (=sänk skatten) eller en kombination därav. Enkät om vart pengarna borde satsats nedan.
 |
| “Så här stort var egentligen utrymmet, men vi ville varken höja utgifter och investeringar eller sänka skatten ändå.” |
Statens budgetöverskott var alltså 112 miljarder kronor och amorteringen på statsskulden var 149 miljarder netto rapporterar Riksgälden. Statskulden är därmed nere på runt 22-23% av BNP, vilket kan jämföras med exempelvis EU-kravet för euron på 40% av BNP i statsskuld. Resultatet förbättrades av en engångseffekt på 69 miljarder från Riksbanken.
Vare sig man tittar bokföringsmässigt (budgetöverskott) eller kassaflödesmässigt (minskad statskuld) och stryker dessa 69 miljarder i engångseffekter, så fanns det under 2019 uppenbarligen ingen brist på pengar för svenska staten. Tvärt om var de beryktade ladorna fulla och inte alls tomma som finansminister Magdalena Andersson (S) brukar hävda, och ur kassaflödesperspektiv fanns ett reformutrymme eller utrymme för investeringar i samhällsservice och infrastruktur på 149-69=80 miljarder kronor.
Men staten vare sig sänkte skatten eller satsade, utan istället grälades det politiskt om några miljoner hit eller dit, när överskottet i kassaflödet var 80 000 miljoner rensat för engångseffekter från Riksbanken.
Man kan fundera på varför staten ska uppvisa ett enormt överskott när statsskulden i nuvarande takt kommer vara borta helt inom tio år. Att sänka skatten anses väl vara orättvist, så man bibehåller alldeles för höga skatter för privatpersoner och företag bara för att jävlas. Investeringar i infrastruktur var tydligen heller inte intressant trots att staten kunde låna upp för i princip 0% rent av negativ ränta under året. Men istället amorterade man netto 149 miljarder kronor.
Visst ska ekonomin bli sämre framöver, men den blir inte bättre av att man straffar hushållen och företagen med alldeles för höga skatter. Det närmast maniska amorterandet på den svenska statsskulden behöver upphöra någon gång. Sveriges finanser är goda, vi kunde uppenbarligen satsat 40 miljarder eller hälften av utrymmet, men gjorde inte det. Istället får man ständigt höra att pengarna är slut.
Men vart ville du att pengarna skulle gått? Svara nedan. Notera att du kan kryssa flera rutor. Inom parentes står statsbudgetanslagen till respektive post för 2020, så ni får lite proportioner på vad ni får för pengarna.
39 kommentarer
Gränsen för statsskuld är 60%, inte 40% vad gäller EMU.
Oavsett. Prognosen är inte jättegod vad gäller statsfinanserna, men inte heller usel. Tanken är att nu när faktisk BNP ligger en bit över potentiell BNP, så är det rimligt med överskott. Det kommer säkert komma fram förslag under åren 2021 och 2022, mycket av överskottet utöver dagens behöver gå till kommunerna och regionerna för att upprätthålla vård, skola och omsorg.
Att kunna svinga från +50 miljarder till -150 miljarder eller nåt sånt för att parera en lågkonjunktur är också inte helt orimligt. Du tror ju själv på sämre tider framöver, inte sant? Då är det ju dumt att redan nu bränna krutet. Dessutom är som sagt den stora obalansen den mellan stater och kommuner. Staten amorterar massor, kommunerna lånar massor. Räkna med nån sorts omfördelning mellan sektorerna under kommande år…
Att staten går med enorma överskott samtidigt som kommuner och regioner går på knäna tyder på ett systemfel i hur skatter tas upp. Vilket jag gissar handlar om makt – den som har pengarna har makten och vi har en kraftig centralstyrning i Sverige. Om man låter mer pengar tas upp direkt av kommunerna så blir de mer oberoende och det gillas inte i Stockholm.
I många andra länder är väl fastighetsskatten kommunal?
Det är den i Sverige också numera.
Förlåt, det heter fastighetsavgift numera.
Precis. Det är ett systemfel. Tips, det kommer finnas material till en ny post i ämnet i slutet februari/början mars. Kommunerna är hårt beroende av staten, och det är i kommunerna de riktigt stora utgiftsökningarna sker behöver nåt göras.
Sen hjälper inte endast pengar. Det saknas personal i massor med bristyrken, till exempel sjuksköterskor. Det blir en tuff nöt att knäcka.
V har lovat nyval om de inte får gehör för sin politik, så utgifterna och skatterna kommer öka eftersom S viker ner sig direkt.
Jo, men i sin nuvarande form påverkas den inte av taxeringsvärde eller kan sättas lokalt?
Jodå, taxeringsvärdet påverkar, men det finns ett lågt satt tak som blockerar ett fungerande system för att gynna de som bor på de allra dyraste gräddhyllorna.
Kan brexit frigöra personal när de inte kan åka till UK lika enkelt?
Det var det jag tänkte, låt skatteverket sköta taxeringsvärdet, men låt kommmunen sätta skattesatsen.
Bra tillfälle att förstatliga skolan, och kanske även sjukvården? Skulle kanske lösa en del gordiska knutar?
"Jodå, taxeringsvärdet påverkar, men det finns ett lågt satt tak som blockerar ett fungerande system för att gynna de som bor på de allra dyraste gräddhyllorna."
Nja, gräddhyllorna är en bieffekt.
Taket är för att den stora majoriteten ska ha förutsägbara skattekostnader, det finns ingen avkastning i boende, bara kostnader. I Sverige finns det 4.7 miljoner hushåll som bor i småhus, det är inget särintresse.
Det bor inga 4.7 miljoner hushåll i småhus, det faller på orimlighet. Det finns 4.7 miljoner hushåll totalt i Sverige, av dom bor 44 % i småhus.
Sant.
Törs vi lita på SCB? (I det här fallet så kanske vi kan lita på att det stämmer hyggligt, även om man bör räkna upp antal människor som bor i lägenheter med det begränsade okända antal som bor väldigt många i samma lägenhet.)
(Inte en länk, men till en myndighet?)
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/boende-i-sverige/
Jag sammanfattar, ej citat:
4,7 milj hushåll
44% är småhus
48% lägenhet i ett flerbostadshus (hus med minst 3 bostadslägenheter)
Resterande bor i specialbostäder, t.ex. studentboende, äldreboende eller på institutioner eller liknande, t.ex. fängelser, skolor, i vården, och för några så saknas närmare statistik om boende.
Eftersom det i regel bor fler personer i ett småhus än i en lägenhet så bor ca
53% av befolkningen i småhus.
Kommuner som frivilligt slås samman föreslås bli av med sina skulder med hjälp av staten. Färre kommuner är väl statens våra dröm. Mer centralstyrning.
Ingår polisen i rättsväsendet?
Ja
Problemet är inte pengar. Problemet är att komma överens vad man skall göra med dem. Däri träter våra folkvalda.
Brist på idéer kring vad man ska göra med pengarna saknas inte. Däremot är idéerna många gånger helt vansinniga och (kommun)politikerna slösar med våra pengar som om det inte fanns en morgondag. =/
En besynnerlig sak med fri sjukvård är att tänderna inte ingår. En del av pengarna skulle kunna satsas på fri tandvård.
Det är ju inte fel att amortera.
Det riktigt läskiga är den chokerande siffran 4700 anställda på regeringskansliet. Om man lägger ihop departementen och övriga offentliga institutioner i Stockholm så hamnar vi väl på rätt horribla siffror. Tittar man på fully lodade cost för dessa medarbetare inklusive alla initiativ som värps fram så hamnar vi väl på rätt tunga kostnader som dras runt utan nämnvärd eftertanke. Vad vore Stockholm utan detta skattebidragsmonster?
Amortera på statskulden och sanera i den statsbidragsberoende ekonomin.
Lustigt nog ligger Stockholm, trots att många jobbar inom staten, ändå i topp tjugo vad gäller "andelen anställda i privat sektor".
Det finns en större andel statligt anställda i t ex Kiruna, Boden, Härnösand, Uppsala, Umeå, Luleå och Gävle än i Stockholm.
Hur stor del av de privat anställda är underleverantörer till staten? Hur många jobbar på huvudkontor eller andra funktioner som servar hela landet, men centraliserats till Stockholm?
I övrigt är ju inte försvars- och universitetsorter några bra exempel, det blir alltid fler statligt anställda där av förklarliga orsaker.
Stat som stat. Självklart är det många underleverantörer till staten, men också stora mängder privat anställda i rent privata börsnoterade företag som genererar värde och skatteintäkter. Betydligt mer så i Stockholm än i de flesta andra kommuner.
Det kan man, om inte annat, se på det faktum att Stockholm är en av få kommuner som har möjlighet att betala in till det kommunala utjämningssystemet. Man har mer skattekraft än andra kommuner, dvs större andel som jobbar i den närande sektorn.
Även högbetalda tjänstemän i den skattefinansierade sektorn och de som levererar tjänster till förvaltningsapparaten betalar ju skatt. Det skatteunderlaget är inte grundat på företagande.
I företagarvärlden skiljer man på owner cost (översatt till offentligheten tex 4.700 anställda på regeringskansliet tex.) samt distributed/sevice delivery cost (universitet, sjukhus, etc.). Målsättning är alltid att begränsa owner cost hårt då det inte ger produktivitet (dock nödvändigt för styrning samording, men då så LEAN som möjligt).
Man kan inte dra offentlig serviceproduktion och ren förvaltning/stab i samma svep. Att ha 4.700 i headcount bara på regeringskansliet låter som rena rama stödverksamheten eller bloat för en liten 10 millars stat som SE.
IT-tjänstesektorn, olika typer av konsultverksamhet, service providers etc. som på ytan ser ut som privata näringsverksamheter är i mycket hög grad beroende av kontrakt mot offentlig förvaltning, drifta IT-miljöer, leverera konsultarbeten, utveckla administrativa lösningar etc, mot skattefinasierade budgetar. Det är inte ren näringsverksamhet. Det är utlokaliserade uppgifter för skattemedel som räknas in under näringsverksamhet.
Vore intressant att veta vad "owner cost" budgeten (som konsumeras i förvaltningar/staber och på privata kontraktörer) och vilken HC handlar om.
Hur stor del av statens finanser går till att INTE producera samhällstjänster utan att stabsstyre (åter 4.700 i regeringskansliet- horribelt).
Precis som i många huvudstadsområden av förklarliga skäl, Köpenhamn, Helsingfors mfl.
Verkar endast vara mindre centraliserat i mer "löst sammansatta" länder typ förbundsrepubliker eller andra där regioner/delstater är mer självständiga
Jag tycker att man bör stimulera ekonomin med finanspolitik framöver, då vi kommer in i en lågkonjunktur. Hade man börjat redan i början av 2019, så hade man konkurrerat om produktiva arbetare i en mer överhettningsorienterad ekononomi, och det hade förmodligen bidragit till ännu större obalanser i ekonomin under lågkonjunkturens start. Därför var det klokt att vänta — vidare skulle ju en stadsbudget från januaripartierna tvingas vara framförhandlad och rigid, varför det är klokt att inte binda sig vid för höga utgifter innan man ser att konjunkturen på allvar vikit.
I realiteten tror jag dock att mandatsperiods-frågor är vad som avgjort. (s) kan nog köpa ganska många röster genom att öka utgifter sent under mandatperioden, eller till och med gå med på skattesänkningsförslag från (c) och (l).
Just så. Eftersom S måste förhandla med L/C om att få igenom budgeten, kommer eventuella stimulansåtgärder i framtiden att bli en konsumtion av både högre konsumtion (höjda statsbidrag för att kommuner inte ska behöva säga upp folk i lågkonjunktur) och sänkta skatter.
Saknas nog lite cynicism för att få ihop analysen. Svensk stat är ohämmat driven av makt. Med detta menar jag inte att inte alla stater söker makt i den mån de kan, jag menar att icke-stat (ofta benämnt "folket") i Sverige helt enkelt inte hämmar statens strävan efter makt. "Nyttiga idioter" är ett uttryck du brukar använda som jag tycker passar ganska bra för att beskriva svensk icke-stat gentemot hur icke-staten ter sig i andra demokratier runt om i världen. Därför driver vi cashless, därför pratar man om skatt för de "rika" (=de som jobbar mest), därför pratar man om miljöskatter som maximerar statskassan snarare än främjar miljön osv.
Det finns ingen vidare kraft för att stoppa staten från att (naturligt) girigt roffa åt sig makt, så att säga. Därför existerar ~12% allmän löneavgigt, ett koncept i synnerhet alliansen (Sveriges "höger") drev fram.
*löneavgift
Min åsikt är att det inte går att svara på frågan var staten skulle ha spenderat mer pengar.
Om vi nu antar att Nisse 1 väljer att svara rättsväsendet, för att han tycker att det behövs mer lag och ordning. Leder då det till att försvarsadvokater, som försvarar kriminella med 15 identiteter, nu kommer be om 400 000 kr istället för 300 000 kr i arvode?
Jag skulle kunna svara att alla områden vi kunde rösta på kunde få lite, men det är viktigare hur pengarna används än till vilket område skatteintäkterna går.
Mitt svar är att väldigt mycket kan göras effektivare. Rationalisera och ta bort dödkött som inte behövs längre. Privata företag tvingas göra detta för att överleva. Se bara på sjukvården, hur de sitter fast i strukturella problem som i mycket bestäms av ideologiska skäl snarare än rationella beslut.
Alltså det behövs inte höjas några skatter utan pengarna kan frigöras genom att göra rätt och bättre.
Corny, Har du slutat tro på lågkonjunktur eller tror du inte det kommer behövas pengar sparade när det blir lågkonjunktur?
Eller är ämnet bara ett klickbait?
Avskaffa skatt på ISK och KF. Ta bort bolagsskatt för företag som inte håller på med bankverksamhet.
Ackumulering av kapital och pengar till investeringar är vad som driver välstånd.
infrastruktur, vägar , järnvägar, elkraft, tele, cyberförsvar för hela slanten