Lokalt, regionalt, nationellt och inte ens kontinentalt väder – och i synnerhet inte som här mikrolokalt väder – är inte nödvändigtvis samma sak som klimatförändringar. Inlägget berör dock upplevda konsekvenser av mildare vintrar i Sverige, vilket kan vara en klimattrend, och i så fall kommer ge konsekvenser.
Frånvaron av kyla och snö förvandlar svenska vintrar från en renande torka, till konstant fuktighet. Detta får tydliga konsekvenser över tiden på både byggnader, fordon och utrustning, som inte förvaras uppvärmt i bostad eller varmförråd eller varmgarage. Den konsekvensen är mögel. I övrigt påverkar det även skadedjurens förekomst.
 |
| Vatten. Och snöflingor. |
Sedan runt 2011-2012 har vintrarna här utanför Sätila i södra Sveriges regnigaste område Sjuhärad, i princip varit snöfria med några få dagars undantag, och kanske en enskild kall vår. Konsekvensen är att allt som förvaras i kallförråd, som t ex lador, eller fordon som används sällan, och där det finns ytor som kan bli grogrund för mögel – dvs organiskt material, inklusive saker som smutsas ner över tiden – börjar mögla.
Snö är torrt, och vid minusgrader överförs inte någon väta till underlaget. Minusgrader ger också torr luft, och tjäle som går ner i marken och påverkar smålivet. Fästingar fryser ihjäl, liksom mördarsniglar (spansk skogsnigel), insektsägg fryser sönder osv. Flugor och andra generellt oönskade insekter dör. Inte alla, men en del av äggen och övervintrarna som inte ligger skyddade nog, drabbas.
När snön sedan smälter på våren rinner den bort, generellt på ytan eftersom tjälen inte släpper igen den smältande snön, och även tinar sist.
I kontrast till detta är regn blött. När det regnar blir luften fuktig, och en del av regnet dunstar tillbaka till luften och ökar luftfuktigheten ytterligare. Därtill tränger regnet in i underlaget, istället för att som snö bara torrt lägga sig på ytan.
Det här gör att mögel tar fart, även på saker som ligger inne i kallförråd som lador, förråd eller kallgarage. Även algtillväxt- och mosstillväxt biter sig fast och fortsätter på t ex altaner, stenlagda gångar, vindskivor, tak med mera. En del av detta fryser en normal vinter ihjäl.
Kort sagt börjar det kosta pengar med fukten, åtminstone här i Sjuhärad och kanske även på Västkusten eller Västsverige. Enda gången på året när det blir avfuktning är på våren, annars är sommaren fuktig, hösten fuktig och nu även vintern fuktig.
Jag har fått börja plocka fästingar på redaktionsmedarbetarna nu i januari, då de vaknat till liv igen och trivs utmärkt i 5-10 grader efter den korta köldknäppen i oktober-november. Gissningsvis kommer även mördarsniglarna explodera i år, eftersom tjälen aldrig krupit ner, utan deras ägg och undangömda överlevare har kunnat götta till sig i fukten.
Exempel på vad som kan börja mögla. Lädersäten i äldre traktorer. Dynor till utemöbler. Utemöbler i trä, även om de står förmodat torrt inomhus i kallförråd eller lador.
En god vän utanför byn var uppe i sin maskinhall nyss, och det var som om det hade duggregnat inne i olika maskinhytter.
Själv ska jag totalrenovera min lilla maskinhall, byta taket pga vatteninträngning, och isolera hela utrymmet, samt skaffa ytterligare en värmepump att börja värma upp maskinhallen med, samt de sedan tidigare isolerade delarna av ladan, där fukten nu ger sig till känna. Nu behöver man inte ha särskilt varmt, utan bara köra värmepumpen på avfuktningsläge antar jag. Ett externt aggregat får det bli, och två invändiga delar pga separata utrymmen.
En hel del “bra att ha”-grejer i ladan har börjat slängas successivt, pga fukten och tillhörande mögel. Till och med höet känns fuktigt, trots att utrymmet ska vara torrt.
Fortsätter den här utvecklingen blir det väl till att isolera och täta hela ladan och börja värma upp.
Man får väl trösta sig med att elpriset är det lägsta på flera år just nu, men det hjälper inte när det kommer till investeringskostnaderna.
Sådant här kanske inte drabbar den som bara har varmförråd, och inte kunde bry sig mindre. Men även bilar som står utomhus och inte används ofta börjar drabbas. De behöver helt enkelt köras regelbundet för att torka ut interiören numera.
En annan konsekvens av den eviga fukten är rost. Små rostangrepp växer. Redskap förstörs. Allt måste rengöras, torkas av och fettas in för att skyddas, t ex så banala saker som trädgårdsspadar eller krattor. Men visst, det är ju bara och slänga och köpa nytt. Allt är ju så billigt numera sägs det … Men det blir en hel del verktyg, redskap och maskiner som utan varmförråd upplever ständig fukt. För övrigt så gillar möglet även fett, så välj mögel eller rost …
Svenska hus och bostäder har ju traditionellt varit designade för att klara nederbörd, med ordentliga tak som skjuter ut ordentligt från väggarna, för att hålla dessa relativt sett torra. Men frågan är hur det blir med alla modernt designade nybyggen framöver, och hur de kommer trivas med fukt tre av årets fyra årstider, och utan renande och uttorkande minusgrader. Ska du bygga nytt – bygg inte kallförråd. Allt kommer behöva förvaras inomhus i värme framöver om de ska få någon längre livslängd.
Och du – glöm inte elda rutinmässigt i kaminen eller kakelugnen. En murad skorsten, som inte eldas kommer få fuktinträngning, börja vittra och spricka. Förhoppningsvis säger sotaren ifrån i tid, men det kan bli dyrt att restaurera, men förstås billigare än att upptäcka sprickorna den hårda vägen någon gång när du eldar i framtiden.
69 kommentarer
Det måste vara något nytt för vi som.bor kustnästa har levt med fuktigt klimat hela tiden. "torr" vinterkyla är undantag.
Även Sydskåne hade snörika vintrar förr. Hittade hundratals meter snöstängsel i stallet. Trodde den äldre generationen skämtade först.
Vid kusten blåser det, vilket torkar ut. Det gör det inte här inne i landet.
Hur torkar det bättre när vinden är fuktig då det blåser in från ett varmare hav?
Därför att det torkar ut snabbt på de bra dagarna mha vinden. Här hinner det inte torka när det väl är sol.
Har ni förresten mycket skog som skuggar markerna där ute i kustbandet? Eller är det mycket kalt berg, som snabbt torka ut och inte tar upp stora mängder vätska, som tar lång tid att torka bort?
Berg?Skåne?
Jag har bara leråker omkring mig. Den torkar knappt, har stått vatten sedan oktober…
Det torkar inte i skog för att solen kommer inte åt den fuktiga marken.
Är vinden torr, vilket den är i inlandet torkar den upp allt utom marken.
Jag tycker nog att Lars har rätt. När det är fint väder torkar det ut. Mina kallförråd har dessutom svarta tak så skiner bara solen blir det lätt 10 grader där samtidigt som det är torrt, kallt och blåsigt ute.
Hmm, kollade nu på loggern
Har inte legat under 75%RH sedan oktober på kallvinden. Temperaturen ligger någon grad över utetemperaturen utom de få tillfällen solen tittar fram.
Har god ventilation således från utsidan. Och adekvat frånluftsventilation.
Torrt klimat i kustbandet?
Dags att investera i en sorbtionsavfuktare? Samma som sitter i krypgrunder.
Visst. Kostar typ 10000:- styck, behöver minst två pga separata utrymmen. Når således nästan värmepumppriser. Drar väl typ 800W, dvs 20 kWh om dagen, två stycken 40 kWh om dagen. Mer än värmepumpen skulle göra, och med den får man värme på köpet. Eftersom det är (blivande) isolerade utrymmen vi pratar om så lutar jag nog hellre mot värmepump.
Bara energikostnaden är 50:- SEK per dag, eller 18 250:- SEK på ett år. Utan att få värme.
De behöver knappast gå dygnet runt hela året. Sen får du ju ut använd el som värme plus värmen som avges när ångan blir vatten.
Skulle man inte kunna kombinera luftvärmepump och avfuktar i ett? Kylan till avfuktardelen så att säga.
Kalciumklorid. CaCl! 120 kr för 25 kg. Det blir många "torrbollar".
Eller så köper man sjuka mängder skor, snor silikonbollarna, sen lämnar tillbaka.
CaCl2 för bövelen.
Tänk skånska lerstenshus tilläggsisolerade på insidan och med fuktig luft på utsidan. Tickande bomb mot förr då vintern som sagt var torr.
Bara sett växande röst själv, antar att den ständiga blåsten håller möglet borta.
Fick satt rör i två av skorstenarna, så det får bli offerputs på skorstenen till sommaren. Av någon anledning är murstocken putsad inomhus på vinden, men det var väl lättare att komma åt där antar jag.
Ja, Skåne har ju vindarna.
Klen tröst iofs när matjorden blåser bort. Att plöja på hösten förutsätter generellt snö och tjäle för att binda upp, men det kan man ju knappt ens hoppas på.
Och tjälen för att krossa den plöjda jorden. Antar att det krävs mer energi på harven numera.
Plöjer ni på våren istället???
Så är det säkert. Får höra under året, bra kaffeämne, om än med en liten målgrupp.
Och nej, då det arrenderas ut till större aktör går allt i gamla fåror med två höstgrödor sådda och jorden bar på de andra. Om det plöjdes i höstas som arbetsspridning vet jag inte.
Det du beskriver (vindskivor osv) låter snarare som alger än mögel?
Visst. Poängen kvarstår.
Står väl alger och mossa? "Även algtillväxt- och mosstillväxt biter sig fast och fortsätter på t ex altaner, stenlagda gångar, vindskivor, tak med mera. En del av detta fryser en normal vinter ihjäl."
Det fryser inte ihjäl, det vara växer inte när temperaturen är under 5C och ca 75%RH
Vindskivor i kallt klimat blir aldrig gröna av alger, i Västergötland tvärtom.
Brukar få svart algtillväxt på fasad och vindskivor. Men det är lätt att tvätta bort med högtrycksspruta med teleskopförlängning. Tvättar varannat år. Mögel växer normalt på insidan, inuti väggar och på vindar. Hade en liten mögeltillväxt på vinden där isoleringen låg fel (direkt mot innertaket), men med Boracol och åtgärd så har det hållit sig mögelfritt i 10 år.
Jag skulle inte köra med högtryckstvätt mot fasad.
Du får börja förvara ost i förrådet, att äta tillsammans med det där rödvinet du säljer. Gorgoncopia?
Fick mig ett gott skratt
Hahaha!
Vid 4,5 grader och 85% fukt så går det att lagra ost länge >5år!!
Erfarenhet från Arlas ostlager "Alexander" den store i Götene.
Har noterat samma sak med altanen. Bräderna på den del som är längst från huset är nu så blöta så mellanrummet mellan dessa har försvunnit så nu rinner inte vattnet undan utan blir liggande som en stor pöl.
Skruvade bort en kortare bräda på sidan för bättre luftcirkulation, inte så att det är särklit tätt men det kändes bättre typ. Vit jävla mögel lite varstans är det under altanen nu. Bara att vänta in bättre tider.
Samma tankar här. jag har ett gäng byggnader på fastigheten som nu är varmställda. Det lutar mot att alla där det kommer förvaras saker med ett värde och en viss ömtålighet kommer att få luftvärmepump. DVS utöver huset så blir det åtminstonde tre till.
Just nu har jag gästhus och verkstad som hålls på 10 grader med element. Detta håller luftfuktigheten under kontroll. Men det blir samma driftkostnad med LVP och 15 grader. Men mycket drägligare miljö.
Garaget ska isoleras och fixas till i framtiden.
Det som jag ser är ju att de ytor som tidigare inte kostade något alls att ha stående nu kommer att förfalla om man inte tar hand om dem och höjer standarden.
De där ödehusen som alla drömmer om att adoptera lär förfalla till oräddningsbarhet närmsta 10 åren.
Samma situation som jag alltså. Har gäststuga som är relativt nybyggd (10 år) isolerad, tät och kan värmas upp. Den håller sig fräsch utan att vara regelbundet uppvärmd dock, eftersom den används ganska ofta och då torkas eventuell fukt ut. Sedan satte jag inte in diffusionsspärrar eftersom den inte skulle stå uppvärmd hela tiden, vilket kanske hjälpte i detta fall.
Men ja, det ser ut som värm upp eller riv. Maskinhallen är bedrövlig nu. Blir en arbetsinsats.
Det är nästan (NÄSTAN!) så att det vore frestande att riva hela ladan och bygga upp något modernt från scratch istället. Tyvärr eternit på taket, så rivning skulle kosta skjortan. För att inte tala om bygget…
Kall otät lada mår inte bra i det här klimatet.
Om du låter en firma (en som ska ha vit lön) blir taket dyrt att riva, men privatpersoner får riva själv. Om du inte använder onödig våld så är det lätt att dra ut spiken och så länge som plattorna är hela och du inte direkt slickar på dem så är det lugnt.
(är du ickerökare så skulle jag påstå att asbestrisken är obefintlig)
Och du får deponera mindre mängder gratis på återvinningsstationer, visst tar säkert flera år men blir svindyrt annars.
Putte, jag är medveten om detta. Taket på maskinhallen är eternit. Därtill kommer man långt med andningsskydd och enkla engångs överdragskläder, plus att arbetet sker utomhus med god ventilation.
Ja. Kallgaraget tar enormt mycket stryk.
Värmer man bara upp en byggnad till normal luftfuktighet och värme över en helg så står den ju sig resten av månaden som det verkar.
Akuta lösningen i de byggnader som har ett värde blir "torrbollar".
Precis det du säger var något snickaren (67, från dalarna). Som gjorde mitt kök tipsade om. Att bygga med trä och material som sakta andas så är det mycket enklare att hantera eventuell fukt (med värme). Blir spännande med de supertäta hus som man bygger nu när klimatet blir så fuktigt. Det kommer ju ställa krav på att husägarna sätter sig in i vad som är bäst för sitt hus.
Min tomt är omgiven av träd. Även mitt i stormarna är det vindstilla på marknivå medans det susar och knakar i träden i skogen. Nackdelen är att man inte alls får samma uttorkning som du nämner ovan.
Hellre otät än tät väl?
Så det ventilerar, eller fattar jag dåligt?
Nya hus är väldigt täta sant. Men även bra ventilerade. Vad som kanske inte är bra, är hur fasaden motstår väder. Vädret följer klimatförändringar och det blir här fuktigare, blåsigare, mildare och föränderligare. En utsatt fasad som aldrig torkar lär inte må bra av dessa fyra sannolika antaganden.
Moderna träfasader målade med modern färg är väldigt täta. Däremot finns det alltid någon liten glipa någonstans där det kommer in vatten som stannar där, och då ruttnar träet med tiden, så man får räkna med att byta några panelbräder vart tjugonde år eller så. Även vindskivor kan ruttna på undersidan beroende på att färgen är så tät. Det kommer in fukt på ovansidan som sedan hamnar längst ner och stannar där, som i en plastpåse av färg.
Nja om man använder ladan på det sätt som det var tänkt från början hade det nog gått bra.
Med några kor som värmekälla.
Hö på skullen och vagnar vinterställda på logen.
Själv jag funderar på att klippa mina får lite tidigare.
De trivs inte riktigt i det fuktiga vädret.
Mina kor, belted galloway, känner sig mer hemma i detta fuktiga väder.
Bara en liten del av ladan som var djurutrymmen förr, även om man hade gris inne på trägolv. Enligt ungkarlsbibeln var det två kor och ett ungdjur, samt två grisar med kultingar, här på gården på 50-talet. Osäker på om det hade räckt för värmen vintertid.
Större produktionslador har ju än idag problem med överskottsvärmen från djuren och det omvända problemet, men 98% av alla lador numera är bara förråd i någon form. Runt byn finns det väl bara två nötbönder kvar, varav den ena är Strömmaskolans naturbruksgymnasium.
Mjölkbönder menade jag. Finns några hobbybesättningar med nöt också, och en bonde som tar in ungdjur över sommar-vinter och sedan slaktar ut. Kommer nog dock sluta med det snart gissar jag.
Likväl är de flesta lador tomma.
En människa avger ungefär 1 watt per kilogram kroppsvikt.
Räknar man med att djuren avger ungefär lika mycket per kilo kroppsvikt så blir det ändå en hel del.
Jo, några extra månader med novemberväder är inte bra för byggnader.
Men lite positivt är det också vi slipper frostsprängningarna på stenkonstrutioner.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Intressant som vanligt, det ovanliga är att ingen klimatförnekare har kommenterat ännu.
Deras svar hade väl varit att det är en naturlig avvikelse, men det gör ju ändå att byggnaderna tar stryk.
Är man förnekare om man ställer sig frågande till om exempelvis Expressens klimatredaktion är ett under av saklighet i sin rapportering eller om deras mål är att med braskande katastrofrubriker locka till klick och därmed annonsintäkter för tidningen?
Spelar det någon roll om man kategoriserar människor som förnekare eller alarmister, den polarisering vi har nu är ju föga konstruktiv. Klimatet kommer alltid skifta med eller utan mänsklig påverkan, vad vi missar är lite av det vi diskuterar i denna tråden, vad kommer DU att göra om det blir blötare längre i Sverige.
Det känns som om det är det vi behöver fokusera på inte hur mycket CO2 vi kan reducera med då vi inte är de som driver en stor påverkan av detta globalt, våra kostnader för att minska dagens CO2 för Sverige överstiger effekten globalt varvid vi mer eller mindre kastar pengar i sjön.
Vi behöver en bättre balans i diskussionen där vi mentalt accepterar att klimatet kommer ändra sig och agera i enlighet med förändringen, polariseringen hjälper oss inte.
Amen
Tja Kina kommer att bygga 400 kolkraftverk de närmaste åren. Så det är ju bra för dem om västvärlden eliminerar det moderna industrialiserade värlfärdsssmhället och återgår till sjukdom nöd och svält i kalla stugor på sen 1800tals-nivå. Det är nästan som man undrar om det är kineserna som via nyttiga idioter driver på klimat-ludditerna. .
Undrar hur vårt sommarklimat kommer utvecklas, blir det torrare överlag tro? Inte tillräckligt för att väga upp de bötare vintrarna gissar jag?
Mer värme betyder ju mer avdunstning så kan mycket väl bli våtare också. Nog svårt att avgöra, blir nog större lokala skillnader framförallt. Ställen som idag är relativt torra på sommaren (kusterna till stor del) blir nog ännu torrare medan där det faktiskt faller vatten (mer inåt landet) blir blötare.
En intressant reflektion. En fundering som kommer upp för mig är alla gamla torpargrunder. De är verkligen byggda för att ha torra vintrar med snö (och konstant eldning osv).
Osäker på hur man gjort grundläggning i generellt våtare klimat (England/Irland kanske blir jämförbart) men där har man ju byggt mycket mer stenhus generellt.
Ska flytta ut till landet nu till sommaren är planen och sitter och funderar över åtgärder som behöver göras på det eftersatta underhållet osv där bland annat grunden är en punkt.
I England kör man väl mullbänk. En grundläggningsmetod som verkligen inte fungerar.
Platta på mark med underliggande isolering och dränerade makadam anser jag vara det bästa sättet. Även resten av huset bör ha utanpåliggande isolering. Särskillt taket?!
Har en gård med en typ av mullbänkskonstruktion. De rum där man behållit lösningen är betydligt fräschare än de där man gått in och isolerat/gjutit.
Men optimalt är det knappast.
En lång takfot skyddar delar av fasaden från nederbörd, men nu har många nya hus byggts med en minimal takfot, det verkar vara en knäpp modetrend. Jag tror att man får ha max. 50 cm takfot i min kommun, vi har valt 40 cm till gäststugan, annars ser det lite konstigt ut. Med klimatförändringarna kommer fasaderna inte längre att torka ut under vintern med vanligtvis låg luftfuktighet, t ex har Stockholms skärgård fortfarande termisk höst och ingen vinter. Många äldre hus har ett dåligt skydd mot fukt och kommer att behöva dyra fasadrenoveringar framöver. Dessutom kan klimatförändringar spräcka husgrunder och källarväggar för hus byggda på lera, särskilt om det finns källare, eller om huset inte har en homogen grund, utan har byggts till i flera etapper. Plötsligt dyker det upp en fuktfläck, som växer allt större, tills vatten börjar tränga in i huset. Mina hus står på berg, men grannen nedanför mig har byggt sina hus på lera och de har trampat genom golvet i sin gäststuga två gånger under 25 år och anklagat mig för att ha förstört deras hus. Enligt dem har jag "släppt ut allt möjligt, gud vet inte vad", sa grannen. Så nu väntar jag på att deras huvudbyggnad, som har källare och som har byggts till i två etapper, ska drabbas av sprickor och fuktskada. Deras vattenledning lossnade i somras från sin anslutning under vägen i somras, pga rörelser i marken och fick grävas om, så jag kommer antagligen anklagas för att ha orsakat även detta.
I villan i Stockholm kör jag nu en avfuktare kontinuerligt. Den värmer tvättstugan och producerar ca 4 l H2O per dygn. I båten ett dussin torrbollar. Överväg köra ozonaggregat 1 dygn lite då å då det dödar allt mögel. Billig lösning jämfört med uppvärmning.
Kanske man får kika mot t.ex. Östasien när man ska bygg nytt? Jag och min japanska fru har ett hus i Tokyo vilket är byggt väldigt annorlunda gentemot svenska (givetvis). Från början var jag övertygad om att allt var för att jordbävningssäkra vanliga bostadshus men enligt fru och vänner är en stor del av konstruktionen också ämnad att hålla mögel och alger borta. Luftfuktigheten i Östasien är kraftigt mycket högre än här så nog är det inte en slump att de bygger som de bygger.
I GP skriver man idag om att större städer utgör lokala värmeområden pga energiförbrukningen som sker på en koncentrerad yta. I stora städer som Tokyo kan skillnaderna vara upp mot 7 grader jämfört med omlandet. Mer forskning krävs för att förstå hur detta eventuellt påverkar det regionala klimatet. Även i Sverige kan det skilja flera grader mellan stad och land.
Anekdotiskt så är altanen ovanligt grön i år. Den är behandlad med silikat. Har ju varit extremt grått och solfattigt under november och december, och bara några få frostnätter.