Forskningen visar att grupptillhörighet är viktigare än sanning och fakta. För att inte förkastas ur gruppen kommer man att vägra ta till sig fakta. Extra svårt blir det när en motsatt grupp för fram fakta.
Folk. |
Lunds Universitet har en intressant artikel med anledning av professor Mikael Klintmans bok Knowledge resistance (Adlibris 237:- SEK). Det handlar om att vi evolutionärt finner det viktigare att bekräfta och tillhöra en grupp än att ta hänsyn till fakta eller sanning. Risken att uteslutas ur gruppen man känner samhörighet med gör helt enkelt att vi vägrar ta till oss fakta, sanning eller verkligheten.
Således blir homogena grupper oemottagliga för fakta och sanning, utan kommer köra vidare med sin filterbubbla och verklighetsbeskrivning. Extra svårt blir det när faktat förs fram av motståndare:
“Vi stärker gärna sammanhållningen genom att aktivt särskilja oss från andra. Särskilt gruppstärkande är det att förhålla sig negativt till andra grupper, till exempel genom att undervärdera eller förringa deras insikter. Kommer ny fakta från motståndargrupper är vi extra obenägna att lyssna.”
Annars är det förstås redan väletablerat att fakta inte får någon att ändra åsikt, utan åsikter ändras främst och lättast via känslor. Men inte ens känslor duger kanske om man skulle riskera att uteslutas ur gruppgemenskapen.
Botemedlet kan vara inte tillhöra några homogena grupper, och heterogena grupper och organisationer har därmed större möjligheter att ta till sig fakta och sanning. Alltså grupper där alla inte är likadana.
Således är det inte konstigt med skadlig och ofta direkt idiotisk groupthink, som går helt emot fakta och verkligheten. Att t ex tro att politiska partier ska kunna ändra sig i någon fråga ter sig alltså tämligen naivt.
Artikeln kan läsas här. Och nej, den grupp du tillhör har inte nödvändigtvis rätt, sitter på fakta eller sanningen. Det är bara vad du tror och så länge du vill tillhöra gruppen kommer du inte ändra dig på den punkten.
I övrigt är snabbaste vägen till radikalisering att bli utesluten ur en grupp på grund av avvikande åsikter från gruppen. Man blir ett lätt offer för en annan grupp, som välkomnar den uteslutne om den anammar den nya gruppens världsbild.
Det är således viktigt att vara oberoende och inte medlem i några grupperingar som begränsar din världsbild. Personer som är medlemmar i politiska organisationer, religiösa organisationer osv blir mycket riktigt mindre trovärdiga, helt enkelt på grund av den inbyggda faktaresistensen grupptillhörigheten innebär. Och ju högre upp i organisationen, desto hårdare skulle fallet vara om man faktiskt skulle ta till sig fakta som går emot gruppens åsikt, och därmed blir benägenheten att ändra sig ännu mindre ju högre upp man kommer.
Naturligtvis kommer en del förneka ovanstående, eftersom det går emot den egna gruppens bild av att man själva är sanningsägare. Ja, sannings-ägare.
57 kommentarer
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Eller så är man som jag, och måste fejka den typen av beteende för att maximera det sociala (inte minst for egen skull). Dvs hela tiden hålla koll på vilka åsikter som är korrekta i kontexten och värdera i vilken mån det ska presenteras att en ryggdunkad åsikt bryter mot fakta eller logik. Mitt original-huvud tycker ju att det är självklart att berätta när någon misslyckats med fakta, lika mycket som jag själv vill ha hjälp när jag gör det.
Detta är inte alls lika psykopatiskt eller jobbigt som det kanske låter – alla våra beteenden låter märkliga om vi formulerar dem explicit. Och likt alla andra är detta något man lär sig förhålla sig till. Skillnaden mot groupthink-arvet är då medvetenheten, eftersom vi då pratar om en nedärvd egenskap snarare än en medveten anpassning.
Nu är jag inte alls ensam om detta, men om vi för enkelhetens skull tittar på mig + den grupp bloggen syftar på når vi nog rimligen hypotesen att detta inte på något vis är binärt.
Anledningen att förklaringen här är så lång och pedagogisk är förövrigt för att ditt bias (skapat via dina avslutande meningar) ska ha mindre chans att förstöra din förmåga att förstå vad jag skriver.
Det jag väntat tills hit med att skriva är nämligen att inlägget felaktigt utgår ifrån att människor har denna tydliga karaktär, och det stämmer inte. Vad som händer är att vi har en evolutionär fallenhet för "group think", och detta ger enorma utslag aggregerat. Inte enorma utslag individuellt, vilket bloggen föreslår. Förståelse for den skillnaden kan säkert hjälpa en och annan när de bråkar på internet.
Eller så skiter man i det sociala och låter ens vänskapskrets bestå av sådana människor som kan acceptera och diskutera att man har vitt skilda åsikter.
Men ja, mina vänner kan jag räkna på mina fingrar.
Inte omöjligt att jag följer ditt råd när jag är äldre. Å andra sidan blir också fejkgrejen mer och mer naturlig i takt med att man bryr sig mindre och mindre om huruvida någon annan insisterar på att krama ett godtyckligt narrativ lika okritiskt som sitt eget barn.
Ugh, får mig att undra vilken eller vilka grupper jag ingår i. Bara genom att vara mediansvensson i Sverige har man en hel del föreställningar som antagligen är tveksamma. Tänker på saker som konsumtion, rättigheter, skyldigheter förväntningar på meningsfullt och långt liv samt externaliseringar av kostnader för min livsstil.
Vet inte om det stämmer generellt men det känns i mitt privatliv/arbetsliv/bekantskap som att det är mindre ok att tycka olika. Att man gärna ser folk som mer extrema än de är. Att det blivit mer polariserande vad man röstar på och att man gärna är väldigt öppen med det, ex hur kan ni rösta höger tänk på vår sjukvård era hjärtlösa människor och liknande på Facebook (intresseklubben antecknat inte utan skrollar vidare förbi gulliga katter).
De flesta tycker nog att de röstar på det partiet som är bäst för Sverige oavsett vilket parti de röstar på tänker jag.
Religion är också väldigt polariserande om man är vit svensk och tror på gud är det jättekonstigt tycker samma personer som vill vara väldigt inkluderande mot religiösa av alla andra religioner/nationaliteter än den ”lokala”.
Av nån anledning kommer jag bra överens med både höger och vänster och tycker de har dina poänger i båda ”läger” men jag vågar knappt öppna munnen längre.
Håller helt med, tycker att det har blivit mer svart eller vitt vad gäller alla ämnen, nyanserna där emellan saknas nu för tiden. Enda gången jag vågar vara helt ärlig är när jag umgås med mina vänner som följt med i livet sedan barndom till vuxen ålder.
Jag har inga extrema åsikter i något egentligen, men verkar som man trampar någon på tårna i vilket annat sällskap man än befinner sig i, så på jobbet är det mest väder och vind som diskuteras tyvärr.
Gott är i alla fall att mina barndomsvänner har andra åsikter än mig i mycket, så de är inte min filterbubbla, eller?
Precis som du beskriver – gamla vänner utvecklas åt olika håll och så har man fika på stan med en kompis som röstar på FI eller på Miljöpartiet och vägrar flyga (av uppriktig oro) ena veckan för att sen äta middag med en passionerad bensinupproret-anhängare som bor utan kollektivtrafik nära och som ser den lokala servicen försvinna för att sedan träffa en barndomsvän som tror sd är det som kommer behövas för att stävja kriminaliteten osv. 😁 jag tänker inte bjuda hem dessa samtidigt. Midsommar med alkohol vore särskilt olämpligt. Men de är alla bra människor som vill väl. De är inte bubblan utan tvärtom det som ger förståelse. Sociala medier däremot är hemskt.
Har en kollega som näthatar (vän på fb) hårt, men som är världens trevligaste ftf, och dessutom kan skämta om det.
På jobbet är det snarare så att ribban höjts rejält. Och det är ok att skämta och driva med precis allt. Ingen tar illa vid sig, och alla chippar in i ett icke pk skämt. Vad de egentligen tycker eller röstar på är i vissa fall en förborgad hemlighet. Själv är jag helt öppen moderat, vilket ger öppningar för gliringar och roligt meningsutbyte från de som har annan politisk hemvist. Kan vara så att man i mer utbildade kretsar inte tar politik lika hårt. Det är ok vilket som, för det skiter sig ändå.
Är det ett mansdominerat yrke svinto?
"Har en kollega som näthatar (vän på fb) hårt, men som är världens trevligaste ftf, och dessutom kan skämta om det."
En riktigt otrevlig människa alltså. Sociopat?
@Andromeda
Ja, fast det finns kvinnor också, och de är med på båten och gillar det extra mycket. Det är något med kvinnor som gör mångfacetterade påståenden extra uppskattade. Tror de selekterar för det bästa i någon mening.
Det är töntigt att använda begreppet PK, och det visar bara din politiska hemvist likt kulturmarxism, globalist, sjuklöver och andra töntbegrepp.
Sen får inte politikerna skriva sin egen fakta (om BRÅ visar sig vara sant). Det finns bara en sanning. Då faller den fakta man faktiskt kan ändra sig på.
Människans psyke är av evolutionen hårdvirat för att lägga mycket större vikt vid negativa saker (hot) än positiva saker. Likaså att hålla sig till en grupp. Således prefekt upplagt för att skapa missnöjesgrupper i dagens internetmiljö.
Det är lätt att trilla dit och börja må dåligt om man bara ser det negativa i allt. Själv valde jag medvetet för 30 år sedan att alltid hitta en bra sak med allt elände som händer. D.v.s. allt är inte dåligt. Efter ett tag går det med automatik att hitta något positivt, och man får en bättre och trevligare utsikt över livet. Framför allt får man en positivare syn på framtiden. Det finns något bra även i den värsta händelsen. Om inte annat kan man lära sig att undvika den i fortsättningen.
Man börjar resonera i termer av typ, å ena sidan, å andra sidan… I stället för att att bara se den ena sidan.
Konstigt nog går det alltid att hitta något positivt i allt som sker, även det värsta. Men det behöver förstås inte betyda att det hela är bra, bara att man får en mer balanserad syn på världen.
Fodrades det verkligen forskning för att konstatera det?
Detta förklarar ju tex varför religion fortfarande finns. Snacka om kollektiv förnekelse av fakta för att tillhöra gruppen.
Gäller i princip ej frisk naturvetenskap och teknik. Här vinnes högst status och social uppskattning av att tvivla, göra experiment och visa sig ha haft rätt. Enda hindret ligger utanför i politiserad tilldelning av forskningsmedel i form av beställningsforskning.
Med betoning på frisk i så fall. Det finns ett tämligen hårt paradigm vad gäller verklighetsuppfattning.
Måste säga att jag ställer mig högst kritiskt till möjligheten att ställa sig oberoende till alla grupperingar. Skulle antagligen resultera i ett mycket ensamt liv utan möjligheter att påverka sin omvärld.
Beror väl på situationen men ibland måste man räta in sig i ledet, inte minst på en arbetsplats, även om jag personligen gärna umgås med dem som ger mig nya infallsvinklar (host, host, vill jag gärna tro).
Utan att ha läst boken/studien så är det naturligt att evolutionen har gynnat dem som ingått i grupper vilket gett fördelar som bättre chans till överlevnad och därmed fortplantning. Stenåldern var väl knappast en epok som gynnade ensamvargar?
Att hota med eller genomdriva uteslutningar ur gruppen är en effektiv metod för att skrämma folk till medgörlighet.
Och vad gäller grupper och group think så är väl den här bloggen ett utmärkt exempel på det. Poängen med det uttalandet är att precis ALLA tillhör en eller flera grupper, till vilka de bidrar med mer eller mindre åsikter eller analyser. I mitt fall lutar jag mer åt neutralt kryddade analyser, då problemlösning är mitt gebit.
Tycker du att några kommentatorer här på bloggen någonsin håller med bloggaren om något?
Och jag tycker inte att kommentatorerna håller med varandra heller särskilt ofta. Tvärt om verkar det trots en relativt homogen demografi och socioekonomi hos läsarna finnas en viss heterogenitet vad gäller åsikter.
Nä!
Undrar hur kommentatorerna skulle fungera i grupp? I samma lokal som Blondinbellas kommentatorer kanske?
Tankeexperimentet roar säkert BD också, men det var inte avsikten.
I detta kommentarsfält är folk generellt trevliga mot varandra och iallafall uppskattar att läsa inläggen även om de inte alltid tycker likadant. Blondinbellas kommentarsfält är ju fyllt av avundsjuka psykopater, man tappar tron på normalt folkvett efter fem minuter och det är en underdrift. Läste hennes blogg ett litet tag men det var inte för mig. Att hon startade ekonomista, hade en podd om ekonomi osv har nog gett många kvinnor bättre koll på sin ekonomi.
Det är uppenbarligen en grupp (aka blog) där samma människor träffas och utbyter erfarenheter om livet och den senaste upprördheten, påhejad och initierad av bloggaren själv. Det ligger så att säga i sakens natur och själva konceptet med en blog. Och det är helt okej. Det är ju därför som jag är här. Jag gillar verkligen det här. Ett medium som verkligen är i min smak. Tack Lars för att du finns och orkar!
Och om du vill ha lite cash så är jag redo med telefonen och swish. 😉
Ironi ifall det inte framgick….
@Stoikheion:
Det vore det mest intressanta experimentet på år och dar. Särskilt intressanta vore observationerna av oss. Jag tror vi skulle se ut som Can't buy me love-gänget x 10 ungefär. LOL
😁😁👍
Selektiva sanningar är det som gäller. Varför inte ta de ensamkommande som exempel även om det finns ett otal andra exempel
Man väljer ut och berättar sakligt och korrekt om de mest hjärtskärande solskenshistorierna.
Eller så väljer man ut och berättar sakligt och korrekt om de som mest olustiga skurkhistorierna.
Inget är fake news utan man väljer i sin bubbla att ta till sig den delmängd av fakta som uppskattas av den gruppen man befinner sig.
Det finns väl undersökningar som tyder på att det inte ens bara är så. Att man helt enkelt anammar felaktigheter och bara inte är selektiv med fakta.
Det här handlar mer om livsstilsval, att tillhöra iphonegruppen eller i synnerhet teslagruppen. Här kan man tala om förnekelse och positive reinforcement, oavsett vad är alltid apple/tesla/whatever bättre.
Stort tack för lästipset, har precis beställt boken!
Det finns många termer som beskriver människor som bedriver grupptänk av olika slag. Men finns det något ord för att beskriva motsatsen? Alltså en person som strävar efter att vara oberoende av grupptänk.
Det bästa ordet jag spontant kom på var pragmatisk, men det är ju inte riktigt samma sak. Om vi nu ser det som något eftersträvansvärt borde vi lämpligen hitta en bra term för att beskriva det.
Måste vi kanske mynta ett nytt ord?
Debattör.
Djävulens advokat.
Motvallskärring. 🙂
Skeptiker.
Tvivlare.
Min personliga favorit är dissident. Men till vardags använder jag motvalls eller contrarian.
Förövrigt så kan jag tillägga att ett onyanserat grupptänk även förekommer på bloggen och bland kommentarerna emellanåt enligt min subjektiva uppfattning. Och håller du inte med så är du ett j*vla rysstroll och "svärjevän" avlönat direkt av Kreml i guld från den framlidne Stalins tandprotes. 😁
Jag ändrar svårligen uppfattning. Av någon anledning har jag varit kritisk sen 70 talet då jag fick min första insikt om politik. Har aldrig sökt eller hamnat i en grupp. Mina åsikter ändras inte på grund av andra utan på vad jag ser som sunt förnuft och fakta och livserfarenhet. Jag vet vad som är rätt och vad som är fel. Och det viker jag inte från oavsett vad andra säger eller skriver. Däremot söker jag bekräftelse i de som tycker som jag.
Politiska partier är mycket förändringsbenägna.
T ex var Demokratiska partiet i USA en gång de som förespråkade slaveri baserat på rasism. Sedan blev de ett parti som förespråkade diskriminering av svarta baserat på rasism. Idag ser man sig som företrädare för de svarta och anklagat alla meningsmotståndare för rasism.
Centerpartiet var en gång ett parti för landsbyggdens folk. De talade Blut und Boden och den svenska folkstammens gudomliga rätt osv. Idag är det ett parti som förespråkar fri invandring och vill avskaffa alla privillegier som följer med medborgarskapet (men behålla alla skyldigheter)
Jo, men det tar tid. Framförallt skall det mycket till för att en politiker skall byta en redan hävdasd åsikt. Omvärderingar kräver ofta att man byter ut folket i partiet, vilket man ju gjort i dina exempel.
Vindflöjelparti som de flesta andra. Oavsett parti vill de i toppen alltid berika sig själva.
Att många i Ryssland gillar Putin kan bero på ovanstående. Om han berikar sig själv har jag ingen aning om, men om han behåller makten fortsätter det att vara hyfsad lag och ordning och det är inte många som plundrar befolkningen, utan bara Putin ( om han nu gör det ).
Jag ändrar mig sällan, utan har jag en åsikt så har jag samma. Tex hamnade jag i en hetsig diskussion med min kära mor och hennes man för fem år sedan om ensamkommandes åldrar och hur mycket resurser som lades på dem. De sade jag hittade på osv. Numera så fick jag nyligen på en sammankomst höra hur de diskuterade åldrar som inte stämde på ensamkommande som om det var en helt oföränderlig grej.
Min brorsons fru som är en ung tjej som är helt politisk korrekt har vurmat för (i tur och ordning) romska tiggare, ensamkommande ungdomar, flyktingar generellt och nu är det miljön. (nästa år kanske det är något annat, vem vet)
Denne unge dam opponerade häftigt till mig när jag undrade försiktigt om de skulle flytta åtminstone till en lite lugnare del av Malmö när hon blev mor förra året. Nu fick barnet en dagisplats i rosengård. I januari går flyttlasset till bjärred.
Gemensamma nämnaren när det gäller invandrare som jag sett i min släkt är att de är väldigt PK, de skulle aldrig rösta SD men de är samtidigt extrema rasister egentligen som aktivt undviker utlänningar. De träffar alltså inte några.
Jag däremot arbetar med många ungdomar från andra länder och skulle kunna kalla flera av dem för mina vänner (har fått lära mig snap och insta för att man ska hela tiden skicka ögonblick ur sina liv, egentligen meningslöst men kul att få) och då får en inblick hur det fungerar bland flyktingar i malmö.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Ett inlägg i tiden helt klart. Skulle vilja läsa mer om dina funderingar i ämnet. Tribesamhället verkar sitta i vårt DNA. Jag tänker fler oberoende debattprogram som tillåts lyfta samhällsutmaningar till ytan och dissekera dem. Skulle kunna passa ett modernt public service och kan ersätta program typ Hund möter Katt. Tror folk kan byta åsikt men att man måste trycka ner det i halsen på de flesta.
Ett aktuellt intressant fall i groupthink är i Snillen spekulerar och hur den bryts, nobelpristagarna sitter i gemenskap och i full enighet och pratar om klimathotet när Fysikpristagaren James Peebles tar till orda och har en helt diametral avvikande åsikt.
Fysik kan vara en komplicerande faktor när det kommer an på renlärig klimatalarmism.
Efter 51 min
https://www.svtplay.se/video/24868250/nobel-2019-snillen-spekulerar/nobel-2019-snillen-spekulerar?start=auto
Angående heterogena grupper så är det kanske det som ligger bakom den så kallade åsiktskorridoren. I en grupp finns ju bara så många åsikter att de hamnar inom en korridor och man vågar ta sig åsikter inom denna då man inte riskerar uteslutning, men att gå utanför kan bli riskabelt.
Samma sak gäller väl PK. Att när gruppen är politiker så måste man hålla sig PK för att inte bli utesluten.
Det är töntigt att använda begreppet PK, och det visar bara din politiska hemvist likt kulturmarxism, globalist, sjuklöver och andra töntbegrepp.
Så vilken politiska hemvist visar det på tror du?
PK är, om jag inte minns helt fel, något som uppstod hos bokstavsvänstern.
Användes i allafall på 70-talet. Vilket spreds till oss barn men då betydde det något annat. Antingen var man påklädd eller privatk—-are beroende vad man svarade på frågan "Är du PK?"
Svenska dagbladet använder det första gången 1986 och från 1991 används det frekvent.
Det där kan jag hålla med om. Själv är jag en INTJ som inte är med i någonting, men gillar att läsa om och analysera omvärden från en massa olika källor, och en massa olika media. Gillar bara fakta, och inte åsikter & påhopp, så jag blir nästan alltid besviken när jag läser olika media i Swe, det har blivit ett väldigt trist debattklimat här, tråkigt.
Jag bryr mig inte så mkt, det ända man kan göra är ju att rösta vart 4e år.
Vad jag har sett så är det folk på vänsterkanten som är extrema i sina filterbubblor, och kan inte ta oliktänk. De personer jag omger mig med är väldigt diversifierade åsiktsmässigt från tokvänster(syndikalister) till SD-are, ingen jag känner har utgett sig för att vara nassar dock Själv ligger jag någonstans mellan M och S, men röstar SD så länge vi har en netto invandring över 10 000 personer per år. Finns ju fina studier på att vänstern har svårt o tänka sig hur en person från höger tänker, medans en person från högern har lättare att tänka sig hur en person från vänstern tänker (Jonathan Heidt står för en hel del av den forskningen) samt att högern har mer misstroende mot media än vad vänstern har, samt att högern tar in höger och vänster media medans vänstern i princip bara lyssnar på vänster media.
Det är något visst med vänstern och deras utopi samhälle, där de inte tolererar saker som går emot deras utopi.. Svårt att sätta fingret på men det genomsyrade sovjet, kina och även identitets vänstern idag.
Problemet är att allt blivit så himla svart el vitt. Gråskalan försvann för de jag-svaga, jag kallar det populism. Att göra ett val när det bara finns två alternativa åsikter gör det lätt med att identifiera sig. Och det är just att vara jag-svag, d v s söka en enkel tillhörighet/lösning. Känns inte som en bra samfällsutveckling, när individen slutar tänka själv.
Ett bra inlägg Niklas. Nyanserna i debatten i samhället i allmänhet och på ex den här bloggen i synnerhet lämnar mycket att önska. Vi är alla barn av vår tid. Krävs ett ständigt jobb och mycket energi för att upprätthålla sin nyfikenhet och skepticism. Det är kanske bekvämt att falla till enkla förklaringar/narrativ som ex alla invandrare är kriminella, ryssen står vid farstun och redo att ockupera oss, världen går under om vi inte slutat flyga till Gran Canaria, Stefan Löfven är en rymdödla som är medlem i Illuminati etc etc som sagt nyanser är A och O för ett sunt samhällsklimat men vi har av olika anledningar hamnat lite ur kurs när det gäller detta. Polarisering säger dom, men jag vet inte hur det blivit så
Sant.
Med bara två val blir det lätt.
Mina barn har fått demokrati och diktatur till sig i skolan. Samt monarki, men den hamnade i historieämnet.
I min farmors skolböcker från 1907 framgår det tydligt att hon fick lära sig 8 olika styrelseskick.
Jag vet inte heller hur det har blivit så.
Men min undran är: är det en plan och gäller det samtliga ämnen?
Böckerna var för 3-4 klass…
Rosengård till Bjärred visar just överslaget, det svaga jaget försvarar därmed sin självbild. J