TT meddelar att Förbifart Stockholm försenas med fyra år och inte kommer stå klar förrän 2030, lagom till Sverige enligt våra politiker magiskt helt ska vara fossilfritt på transportsidan. Man kan fundera på varför svenska infrastrukturprojekt tar sådan tid, t ex över ett år för att fixa en vägtrumma på en lokal väg här hemma.
 |
| Trafikverket, förvisso i Karlstad. |
Förbifart Stockholm blir alltså fyra år försenad. Orsakerna uppges vara en underleverantör som vunnit på förmodat lägsta anbud men byggfuskade, samt att den så kallade Mälarpassagen varit “mer svårjobbad” än beräknat.
Kort sagt inkompetens både i projektering, upphandling och i genomförande.
Smällen för skattebetalarna blir 4 miljarder kronor extra för världens dyraste väg. Om man belägger vägen, väggarna och taken med bladguld så kommer det inte märkas någon skillnad i pris.
Att det så kallat bara bara blir fyra miljarder dyrare och fyra år försenat hänger förstås på att det inte finns någon inkompetens de närmaste elva åren.
Man kan över huvud taget fundera på svensk infrastrukturs byggtider, och i synnerhet vägarbeten.
Vägarbeten brukar till synes fungera som så att man gräver upp en grop i vägen, och sedan låter man den gropen vara i ett halvår, varefter man är där några timmar och fyller igen gropen. Varför man inte bara fyllde igen gropen direkt övergår vanligt folks förstånd, men så är det ju bara de som betalar för det hela.
Ett mikroexempel var väg 932 vid Fjärås. Man skulle bland annat reparera en bro över ett två meter brett dike. Själv har jag tappat räkningen på hur lång tid det hela tog, men det var minst ett år, kanske uppåt två år som vägen var avstängd. Tidningen Norra Halland (icke-länk pga EU norrahalland.se/bro-annu-mer-forsenad/)frågade Trafikverket “Det är ett dike. Hur kan det ta så lång tid?”.
Ja, det är det nog många som undrar.
Ett förslag hade ju annars varit att inte börja med ett vägbygge förrän allt material, personal och maskiner är på plats, och göra det över en natt.
Men istället lämnas det diverse krondiken och krongropar runt om i stad och land. Men det är säkert väldigt komplicerat och finns alltid en god förklaring till inkompetensen. Trots allt är det ju skattebetalarnas pengar, och således inte ett problem.
Ett annat exempel är Svenska Kraftnäts ledning ner till Skåne.
Så vad kan man själv göra åt det hela är frågan? Antagligen inte särskilt mycket, annat än att aldrig räkna med eller bosätta sig utifrån att infrastrukturprojekt ska bli klara i tid. Själv får jag snart (?) en cykelväg mellan grannbyn och in till byn, vilket ger en trafiksäkrare situation för fotgängare och cyklister över ett livsfarligt backkrön utan sikt och utan väggren. Fast det har än så länge bara tagit 13 år, eller med tre års marginal en hel skolgång F-9, och är väl överspelat vid det här laget. Fast det blir fint att jobba på. När det blir klart. Om det blir klart.
Så anpassning gäller. Planera aldrig ditt liv utifrån att infrastruktur ska bli klar i tid, eller för den delen någonsin genomföras. Om det nu inte är så att det är infrastruktur som du själv kontrollerar, t ex en vägförening. När vi har ordnat vägtrummor i vägföreningen har stoppet på sin höjd varit någon timme, om alls. Fast då är det ju vi som brukare som står som beställare, och inte en myndighet som personligen inte berörs av hur det går och med personal som inte heller betalar ur egen ficka.
Ett alternativ är att man utbildar sig till någon lämplig form av ingenjör och försöker få jobb på Trafikverket och helt enkelt gör ett bättre jobb. Kanske i exemplet Förbifart Stockholm inte ger uppdraget till några lallare bara för att de lade det lägsta anbudet, utan kräver lite referenser.
Svensk bygg- och anläggningsbransch sägs vara notoriskt inneffektiva och bedriver inget eller nästan inget förändrings- och utvecklingsarbete. När man antingen får betalt av skattebetalarna eller farblinda överbelånade bostadsköpare så är väl också förändringstrycket exakt noll – betalt får man ju oavsett.
På filmen nedan river och bygger man en ny motorvägsbro på 43 timmar i Kina. Det är något förenklat, eftersom man gjutit den nya bron intill och sedan bara skjuter den på plats. Men det är iaf ett sätt att inte stänga av trafiken längre än nödvändigt.
Förvisso rasar en och annan kinesisk bro, så det finns väl en del mer att göra även i Kina.
Nedan fixar man en tunnel under en motorväg på tre dagar i Nederländerna.
Lite annorlunda än en del svenska vägarbeten, där man t ex stänger av en halv motorväg i veckor utan att något faktiskt arbete pågår. I alla fall saknas det maskiner och personal. Kanske var det bara någon som busade och ställde fram vägkoner för att skoja lite? Drar mig till minnes en avstängning i höjd med Gränna förra året, som väl pågick i flera månader, utan att det märktes av något arbete.
57 kommentarer
Tänk på MPs snabbspårväg, den lär väl sluta på 1000 miljarder.
Anledningen är att det i det offantliga slöseriet så verkar det inte finnas några konsekvenser mer än någon tidningsartikel som snabbt glöms bort.
Så vad du säger är att journalisters artiklar och efterföljande gnäll i sociala medier inte förändrar något?
Ja
Sedan har vi höghastighetstågen vilka förväntas stå klara 2040-2045. Uppskattad kostnad 230 miljarder.
Kina byggde Peking – Shanghai linjen på 3år och 3 månader (1350km). Snitthastigheten är högre än det max sverige tittar på.
https://en.wikipedia.org/wiki/Beijing%E2%80%93Shanghai_high-speed_railway
Kina är en kommunistdiktatur, omvärlden eller för den delen befolkningen i Kina får sällan höra om problemen med deras byggen. Går det snabbt brukar kvalitén vara där efter. Inte heller bryr sig partiet om miljön eller fornlämningar som väst gör
För att inte tala om obefintliga löner och arbetsskydd.
Definitivt bättre passagerarunderlag i Kina
Jag tänker då på ett vägbygge jag bevittnade i Moskva för länge sen. En av dom största genomfartsgatorna, 3-4 filer åt varje håll, ganska många km. Dom stängde av, första natten kom det 20 jättestora maskiner och rev av asfalten på hela sträckan, och forslade bort den. Andra natten kom det 20 jättestora maskiner till och asfalterade hela sträckan. Klart !
Just rysk infrastruktur är inte ett bra exempel. Kvaliteten är antagligen bland de sämsta i världen.
Inte i storstäderna. Sedan att infrastrukturen är kraftigt eftersatt på landsbygden är en annan femma.
Två veckor senare ser asfalten ut som innan den byttes.
Ja, ungefär som när man ser kineserna slå upp nya 5-våningshus på några dagar men nästa gång det blåser så välter(!) huset.
Jag var med om något liknande under en vistelse i ett medelhavsland. Huvudgatan började bli gropig och sliten. En natt hördes brummande ljud en bit bort och på morgonen fanns där några hundra meter ny asfalt.
Måhända en enklare uppgift än i Sverige med tjäle och gud vet allt, men jag antar att det tagit sex månader eller mer av avspärrningar och kringleder för vår hyperproduktiva ekonomi att utföra samma uppgift.
Jag vet ju såklart ingenting om kvaliten på asfalten i Moskva. Men ser ofta här i Swe att man gräver en grop och spärrar av. 2 månader senare gräver man av gångvägen och lägger ned något och spärrar av. 3 månader senare kommer det någon och asfalterar och sen är det klart. Varje gång så tänker jag på det jag såg på Tverskaya i Moskva, ca 1989.
Svenska folket är ett mycket fogligt folk som litar på överheten oavsett vad dom gör för fel. Ett demokratiskt system som gynnar den partilista som partierna internt har satt upp. Vi borde införa tjänsteansvar med allt ifrån avsked till fängelse ifall man uppenbart har gjort fel.ett valsystem som liknar Finlands valsystem vilket skulle innebära att personerna som blir valda måste svara för vad de gör inför väljarna.
När det gäller vägbyggen …. så borde ett privat bolag sköta om upphandlingarna och handha förseningar … med vitesbelopp …
Jag skulle tro att de allra största bristerna ligger hos dem som författar upphandlingsunderlaget. Några innovativa lösningar lär knappast premieras om det enda som är avgörande är lågt pris och det samtidigt är något som går att överskrida.
Byggnation är idag belagt med otaliga kontrollplaner och certifieringar som tar enorma resurser och tid i anspråk. Idag ska allt kunna gå att spåra bakåt ned till minsta svetsfog. När en entrepenör blir avhängd beror det ofta på brister i dessa kontollplaner och inte i själva byggandet i sig.
"Fast det har än så länge bara tagit 13 år, eller med tre års marginal en hel skolgång F-9, och är väl överspelat vid det här laget"
Önskar sig ungarna en mountainbike? De följer inte bara kompistrycket, de gör en realistisk prognos och föreslår en rimlig lösning på problemet…
…Och för pappor som skall hämta ibland så blir det till att köpa en Volvo c303.
Går det verkligen att säga att infrastrukturprojekt i Sverige alltid blir försenade och dyrare? Om man tar en del exempel så är väl t.ex. södra länken försenad och dyrare medan norra länken var tidigare och under budget.
Sen att jämföra med Kina eller ryssland där möjligheten för en vanlig medborgare att överklaga antagligen är mer begränsad än här spelar säkert in också.
Efter några år som projektledare så är min erfarenhet detta:
Jag – Det här kommer, optimistiskt sett, ta 5 år att genomföra med en risk på 10%
Management – Det funkar inte, vi måste ha det gjort inom 3 år.
Jag – Kan vi utöka resurser eller de-scopa?
Management – Nej, lös det ändå.
Jag – Ehm jag tror inte det går.
Management – Jo.
Jag – Okej här är min nya plan, och här är alla risker.
Management – Bra.
5 år senare, projektet är fortfarande inte i hamn då man hoppat över flera steg som nu gör att det tar längre tid.
Kontentan, jag tror sällan det är projektledare som är huvudorsaken.
Projektledaren är aldrig problemet. Denna har sällan mandat över vare sig budget eller projektets omfattning.
Om man inte har makt över hela projektet, är man verkligen projektledare då?
Bra fråga. Påminner om en annan från häromdagen: Om man inte får bestämma över vilka som får vistas i landet, är man verkligen regering då?
Nej, om man saknar mandat, då är man maximalt gruppchef över en del av projektgruppen.
Det vill jag påstå att man är ändå. Scope, time och cost kommer begränsas mer eller mindre av stakeholders, projektledaren får sen verka inom dom ramarna. Tyvärr sätts ramarna oftast för snävt trots projektledarens protester.
Jag vände mig ursprungligen emot kommentaren om bristande kompetens i projektering, vilket oftast projektledaren får skulden för.
Peter: jag undrade hur detta hade med invandringen att göra. Tack nu vet vi
Sedan gäller ju också att arkeologiska fynd, oavsett hur små, föranleder ytterligare förseningar med minst ett halvår per utgrävning.
Numera lite oklart varför, eftersom ord(er) från högsta ort är att det aldrig har funnits någon forntida svensk kultur värd att bevara eller ens studera.
Exemplet med Nederländerna skulle fungera utmärkt även i Sverige. Men då krävs det att beställaren Trafikverket är bekvämt med att arbeta på detta viset.
Frågan är även hur mycket faktisk tid man sparar, planarbete och projektering lär vara en stor del av projektbudgeten i Nederländerna.
Sen är även frågan om bron var en "one off" eller var en del av ett större, komplext projekt?
@Least Förstår inte vad detta med hur mycket tid som man sparar har med detta att göra. Frågan var väl varför de sätter upp betonglossar o.s.v och sedan händer inget på evigheter. Jag tror alla som kör bil kan intyga att större delen av tiden så händer inget alls på alla dessa arbetsplatser
Helt omöjligt att svara på om man inte har möjlighet att läsa projektplanens direktiv.
Problemet är att Trafikverket inte betalar för de trafikstörningar deras byggen orsakar. De extra kostnaderna för skiftgång får man dock stå för.
Jag tror det största problemet med offentlig upphandling (som infrastruktur oftast är) är byråkrati och regelverk. Att det inte tillåts några personliga initiativ eller personligt ansvar. Allt måste gå "by the book". Regler för upphandling måste följas.
Det är en sak att folket och massmedia klagar på att allting tar så lång tid. Men tänk vad som händer när någon tar ett eget initiativ eller inte följer reglerna till punkt och pricka. Då blir det ett j-vla liv, åtminstone på massmedia.
Jämför med exempelvis verkstadsindustrin, där privata företag handlar med varandra. Där finns inga upphandlingsregler (bortsett från regler kring konkurrens och kartellbildning). Där väljer man en leverantör som kan hålla kvalitet och leveranstid. Priset är en viktig del men inte alltid avgörande. Personliga kontakter, hur de agerar när fel uppstår, och allmän pålitlighet är ofta betydligt viktigare.
Sedan förekommer det säkert slarv och inkompetens inom byggbranschen. Jag fick förklarat av en snickare att det ordinarie jobbet görs på fast pris enligt upphandling, vilket innebär att det inte lönar sig att vara noga. Det skall gå snabbt. Däremot görs alla korrigeringar, efter besiktning, på löpande räkning, så då kan man ta tid på sig och göra det ordentligt. Detta är något som huvudentreprenören kallt räknar med. Dvs, de räknar med att få så mycket som möjligt av det ordinarie jobbet att passera besiktningen, och sedan har de marginal för korrigeringar i efterhand.
Lex Nya Karolinska…
Tycker mig se samma problem även på lägsta nivå bland byggare. Det blir vansinnigt dyrt i Sverige, min tro är att det beror på mängder av byråkrati kring bygglov, administration, byggnormer, löneskatter osv.
Tittar man på utländska renoveringsprogram så brukar kostnaden vara betydligt lägre än det hade varit i Sverige, både sett till budget och slutpris. Helt absurt vad mycket folk kan göra för sina pengar i England och USA jämfört med Sverige. De får ändrad planlösning, nya utgångar, nya öppna spisar och badrum. I Sverige får man ett nytt golv och lite spackel för samma pengar.
Brasklapp för att det kan vara fake och att de ljuger om vad det kostar och att produktionen tar en stor del av kostnaden.
Och i Göteborg så får de vara glada om Västlänken blir klar före 2050. Skulle inte bli förvånad om det slutar med att de till slut bara fyller igen hålen och skrotar projektet.
Min gissning är att delar av Västlänken kommer att få enorma sättningsskador på grund av leran…
Spelar ju ingen roll vad man ska bygga i Sverige så ska alla instanser uttala sig och en herrans massa folk vara inblandande.
Har en släkting som jobbar som arkitekt och berättar att deras första möte kan uppgå till 40 pers, fastän det bara är max en handfull som aktivt jobbar med projektet. Alla ska vara med och tycka o tänka. Tro fan allt tar tid!
Om det var bättre förr kan ju alltid diskuteras, men när det gäller byggnation var det nog så.
1940 byggdes batteri Helsingborg på 4 veckor och var stridsklart efter 47 dagar.
http://www.beredskapsmuseet.com/batteri-halsingborg/
Ett besök på beredskasmuseet kan rekommenderas för den intresserade.
Hur många arbetare dog i arbetsplatsolyckor under konstruktionen?
Så arbetar man effektivt så dör man. Ska ta det chefen imorgon.
Sverige är likt USA i vissa sämre avseenden. Video från Prager U… https://www.youtube.com/watch?v=RY-mlcgFCc4
Det är långt ifrån ett svenskt fenomen https://www.newshub.co.nz/home/new-zealand/2017/09/government-to-build-most-expensive-road-in-world.html
Det är ingen naturlag att stora infrastrukturprojekt inte går att genomföra i sverige på tid och budget. Norra länken var klar i tid och en bra bit under budget till exempel.
Trist att förbifarten inte funkar dock, den var tillräckligt dyr och krånglig som det var.
Byggnadsindustrin i Italien är ökänd för sitt maffiainflytande. Staten kanske skulle ha kollat vilka man gör affärer med först.
Kanske staten också har? Kanske man kollar vem man gör affärer med trots allt?
Inkompetensen är gränslös i offentlig sektor. I Göteborg byggde man häromåret om samtliga vägbulor, även sådana som anlades typ året före. Nu ser jag att några sådana nyanlagda vägbulor har tagits bort en tredje gång på bara ett par år eftersom ny asfalt skall läggas. Jag tyckte inte det var något fel på vägbulorna till att börja med men kan man lägga några hundra miljoner av andras pengar på att optimera lutningen så är det bara att köra, tycker Göteborgs kommun.
Håller med, men det finns undantag även i Sverige.
Min bild är att man ofta handlar upp på dåligt underlag. Riktigt grova kalkyler, som missar många poster. Har man då ett stort projekt, så blir felräkningsprocenten miljarder.
Min bild är också att Trafikverkets projektledare allt oftare är ekonomer och saknar stora sakkunskaper. Myndighetens egen personal saknar kompetens. Specialisterna som ska bistå projektledaren är ofta konsulter. Inte sällan från olika bolag, som vägrar samarbeta och byta information.
På den kommunala sidan leds upphandlingarna av unga oerfarna ekonomer. I den mån verksamheten får tycka till, är det också unga oerfarna projektledare som inte har tid att göra djupare kalkyler.
Det finns skäl att se över upphandlingsmodellerna och sina organisationer.
Tillägg: Upphandlingsmodellerna gör också att man många gånger jagar billigast pris. Den som slänger in det billigaste vinner. Sedan gör entreprenören allt för att hitta sina tillägg och hämta igen sitt skambud. Inte sällan har de redan planerat för det innan de sätter skopan i backen.
Tomas (S) Enroth,"Det är allvarligt, inte acceptabelt." Enlig DN, för fem år sedan, "Regeringen har uppdragit åt Trafikverket att från och med den 23 oktober 2014 till den 1 maj 2015 frysa produktionen i projektet Förbifart Stockholm." Ska man skratta eller gråta?
Man borde titta mer på modellen med riktpris i vägbygget. Dvs man sätter en realistisk tidplan och budget och sedan delar staten och entreprenören på eventuella kostnadsökningar eller besparingar. Timpris är dåligt eftersom alla bara sölar så mycket det går, fast pris medför orimliga riskpåslag på både budget och tid.
Nu var du lite väl hård mot oss arma stackare i branschen.
Men ja, det finns förbättringspotential.
Däremot går de flesta projekt jäkligt bra budgetmässigt. Förbifarten var knappast en blixt från en klar himmel för någon. Mycket har skötts fel på styrnivå.
Varför tror alla att Kineserna vann den där tunnelupphandlingen till tunnelbanan. För att de kommer vara bästa sättet att stoppa uttagen av pengar från skattebetalare av byggbolag.
Om vi får dubbelt så mycket väg eller tunnelbana för pengarna så är jag helt för att vi anlitar kineserna. Skattepengar ska inte vara en hink med bidrag åt svenska företag.
Vad arbetar man, dagtid, två skift, tre skift, fem skift, troligen bara dagtid, billigast så.
Billigast blir väl att inte jobba alls vilket förklarar varför vägarbeten ser ut som de gör.
Dock räknar man inte in kostnaden för trafikstörningar vilka troligen dom7nerar kostnadsbilden och det är lite det som är det tragiska (att man inte tar hänsyn till externa kostnader).