”Det spelar ingen roll om det är sant, det är för jävligt i alla fall.”
Folk styrs inte av fakta, utan av känslor. Hur någon verkligen är är alltså underordnat, utan det viktiga är vad man själv känner. Det gör också att det inte går att rabbla upp fakta för att få någon att byta åsikt – de enda som kommer sprida det hela är ändå bara de som håller med.
![]() |
Åsikter och känslor. |
Fakta bryr sig inte om dina känslor, du kan vara hur kränkt som helst och ha hur mycket anekdotbaserade åsikter i ämnet som helst, men fakta är fakta. Dock kan man inte använda fakta för att övertyga någon att ändra åsikt, utan åsikter ändas just via känslor. Således är det den som lyckas berätta en berättelse, som tilltalar de där känslorna som kommer nå framgåmg.
Visst, en massa personer slänger sig med fakta hit och dit, men förstås bara fakta som de själva håller med om, och som stöder den där egna känslan. De tycker sig därmed vara så rationella och faktabaserade, men undviker alltså motsägande fakta. Om fakta inte rimmar med känslorna, så är faktat fel. Finns det motsägande fakta, så är den faktan fel och man letar istället fram olika argument för detta.
Därtill så spelar känslorna för den som kommer med faktan in. Ogillar man avsändaren, spelar inte vare sig fakta eller känslor någon större roll – man kommer inte lyssna ändå. Men man lyssnar förstås även på de man ogillar, så länge det de säger stämmer med de egna känslorna.
Vinnare är alltså den som kan väva en känslobaserad berättelse. När väl känslan sitter i, och dessutom bekräftas av egentligen vad som helst som personen väljer för att stödja de egna känslorna, är det väldigt svårt att få någon att byta åsikt. Trots allt vill vi människor bara bli bekräftade, och ogillar alltså allt som säger emot våra känslor och åsikter.
Således skapar vi våra filterbubblor, där vi bara följer de vi gillar och de vars åsikter stämmer överens med våra känslor. Kanske följer en del även sådant de inte gillar, men det är mest för att få bekräftat att man inte gillar dessa.
Således är det slöseri att i exempelvis politiska debatter komma med fakta – det gör bara att de redan frälsta får sina känslor bekräftade. Dessa kan sedan i sin lilla bubbla dunka varandra i ryggen över hur himla bra någon de håller med var. Och ingen byter åsikt.
Extra tydligt blir det när fakta går emot känslor baserade på en egen upplevelse, personliga anekdoter. Fakta måste vara fel, för det stämmer inte med de egna känslorna.
Övertygandets konst är känslobaserad.
Lite tjatigt inlägg. Och utan referenser, för de spelar ändå ingen roll, eftersom läsarna ändå bara följer sina känslor. Referenser på det?
41 kommentarer
Jag håller med föregående talare.
Visst hugger man på betet ibland när det är förpackat så att det passar ens världsbild.
För min del, upp till 22-23 trodde jag på alla konspirationer, sen blev jag "upplyst" av akademiska studier och trodde mig veta bättre. Nu 20 års livserfarenhet senare runtom i världen anser jag att mycket av det som anses vara konspirationer är sant mest för att ribban för att bevisa att det är sanning är för hög. Man gör en rimlighetsbedömning baserat på livserfarenhet.
Slås ofta av att ju äldre man blir desto snabbare kan man förstå syfter bakom det Löfven, Busch-Thor eller Jimmie säger, vad vill dom uppnå. Ofta är det ganska osexigt, egen vinning, organisationens vinning eller ideologi. Sällan är det vad som är bäst för landet…
Det här borde alla skriva ut och sätta på kylskåpet som påminnelse 🙂
Det kallas postmodernism. Derrida och Focault is the shit..
märkligt resonemang anser jag. Bloggaren utgår från att alla åsikter gällande ex politik, vetenskap eller ekonomi enbart baseras på individens känslor. Påminner om resonemanget om genusideologi/identitetspolitik; om jag känner mig som en man/kvinna/husdjur osv så är jag per definition detta oavsett hur jag är skapt biologiskt.
Det innebär att det är meningslöst att försöka påverka människor med nya eller bättre fakta eftersom ingen avviker från sina tidigare uppfattningar.
Nog för att känslor spelar roll i sammanhanget men dessa avgör inte allt.
Vi får och formar vår världsbild när vi är unga. Få människor ändrar åsikt radikalt senare i livet. Det är därför de som vill påverka människors åsikter och köpmönster fokuserar på ungdomar. Företagen gör samma sak. De riktar största delen av sin marknadsföring mot unga människor, trots att de är en köpsvag grupp. Det läggs nästan ingen marknadsföring i jämförelse riktad mot äldre människor trots att de är en köpstark grupp. Varför? För att äldre vet redan vad de vill ha. De går inte att forma. Jämför med de pensionärer som röstat på sossarna hela livet och kommer att göra det till sista andetaget oavsett hur sossarna ändrar sin politik.
Confirmation bias är människans ständiga ok. Vi är flockdjur och vi kommer instinktivt söka en flock som bekräftar oss, ett onödigt långt men ändock viktigt inlägg från bloggaren. Cudos.
Men vad är sanning och fakta. Ex inom politiken. Tyckanden och påståenden. T.o.m vetenskapen förändras och omprövas. Nya sanningar varje dag inte mycket som är statiskt över tid. Ett samhälle helt utan utveckling.
Det går inte att resonerat någon ur en åsikt som denne aldrig själv resonerat sig till.
Jag tror politik till stor del handlar om moral. Vill man ändra en persons uppfattning, så tror jag det är där man ska börja. Exempel,
– Är det rättvist att vissa har större inkomst/förmögenhet än andra, och isf. i vilken utsträckning?
– Ska svenskars väl stå framför andra länders medborgare, och isf. i vilken usträckning?
– Har man rätt initiera tvång mot andra individer, och isf. i vilken utstrcäkning?
Det är ingen slump att min signatur är "Skatt är Stöld" då den inbjuder till diskussion i en moralfilosofisk dimension.
Något annat som påverkar människor starkt är grupptryck. Är en person i en filterbubbla där 90% redan tycker på ett sätt så är sannolikheten stor att personen kommer anamma liknande åsikter. Se t.ex. Asch Conformity Experiment
https://www.youtube.com/watch?v=TYIh4MkcfJA
Något som ofta bespottas av högern, men som vänstern förstått, är kraften i demonstrationer. När människor ser många andra agera i grupp enligt en övertygelse, så sänker det trösklarna och de blir mer villiga att byta åsikt.
Sen handlar inte politiska diskussionen så mycket om att övertyga andra, utan om att man finner nöje i diskussionen i sig.
Håller med om ditt sista stycke att det finns ett nöje av en politisk diskussion. Jag byter ofta planhalva, sitter jag med vänsterpersoner använvänder jag högerargument och diskuterar jag med höger superbackslickers kommer jag på mig själv, gud förbjude, att låta som en viss svetsare.
Hehe, jag bytar också politisk ståndpunkt beroende på vem jag pratar med. Det är ganska lätt att göra de flesta personer upprörda. Bra för blodomloppet.
😁kul!
Samma här. En riktigt bra dag lyckas jag få både en höger och en vänster liberal att kalla mig rättshaverist för att jag vägrar följa deras tankebana okritiskt.
Det är ett väl befarat faktum att man inte ändrar motståndaren syn med fullständig argumentation. Så hur når man då ut till ens motståndare. Ja, man gör inte det, utan verkligheten får helt enkelt löpa linan ut till det tills skiten når fläkten.
Man behöver inte titta långt, Trump et al sätter den nya verkligheten för oss alla.
Ett bra exempel är flyktingpolitiken, där nästan alla från början var rörande eniga om att alla var välkomna. Några år senare när problemen tornar upp sig har de flesta partier vänt till raka motsatsen. I vissa fall går det inte att resonera logiskt, även om det är uppenbart vad som kommer att hända. Man kan bara observera och vänta till skiten träffar fläkten i verkligheten.
Ett annat exempel som tagit lite längre tid, flera decennium, är kärnkraft som långsamt är på väg in ur kylan. Dock kommer det att ta några år till innan den blir rumsren igen. När det blir elbrist en riktigt kall vinterdag och folk får problem på riktigt, när skiten träffar fläkten, först då kommer politiker att agera efter folkets nya vilja.
Detta är ett standardmönster som återkommer hela tiden. Först agerar man och tar känslomässiga beslut, senare när skiten träffar fläkten ändrar man sig, trots att allt kunde har förutsetts redan från början. Den som argumenterar emot från början blir utfryst och betraktad som mer eller mindre brottslig.
Är man övertygad så är man, tex att Deutsche bank är ett klipp!
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Tolkar inlägget som en kommentar kring diskussionen om minskad/ökad oro för kriminaliteten och dess utveckling.
Det är precis denna attityd med en i grunden överslätande attityd som skiftar fokus bort från lösningar av de problem som vi faktiskt ser inom brottsutvecklingen. Om vi inte behåller förmågan att bli upprörda så kommer vi heller inte ha något "committment" att vända en negativ utveckling på något område – allra minst inom brottsbekämpningen.
LW har även i tidigare inlägg argumenterat mot föreställningar om ökad brottslighet – antar det ingår i ett försök att bevara Sverigebilden och ett allmänt samhällslugn. Men det är ett synnerligen kontraproduktivt förhållningssätt när brottsligheten inom vissa områden skenar, och som dessutom bidrar till att ansvariga makthavare inte ställs till svars i den utsträckning som de borde. Den moraliska statusen på detta förhållningssätt ska vi inte ens diskutera.
Istället rekommenderar jag Henrik Jönssons senaste kommentar på en känd publiceringssajt kring brottsutvecklingen i Malmö där han tydligt benar ut varför det ser ut som det gör i Sveriges tredje största stad. Hästlängder från LWs ständiga överslätande kommentarer kring samhällsutvecklingen på det området.
Det här är ju riktigt roligt, eller tragiskt, Klart LW har bias, men, lika klart HJ också har det. Sen kommer du själv, med din tanke, till att HJ fattat detta helt korrekt och att LW är ute och cyklar.
Nu skriver ju LW ett väldigt bra inlägg om hur emotionerna styr här. Inget annat.
Läs min första rad och LWs tidigare inlägg om den minskade oron kring kriminaliteten, hänger ihop med det.
"Alla har bias" förde knappast diskussionen framåt. Om det var din tanke så är det riktigt tragiskt.
Jag förstår vad du menar, nej, det för inte diskussionen framåt alls ty detta hadlar ju just om bias, åsikter, analyser etc.
Kan inte båda ha rätt i sak? Det första påståendet handlar ju om utveckligen, blir folk mer rädda och om de i praktiken utsätts för mer brott, det andra påståendet är ju att staten halvt tappat kontrollen och det sprängs och skjuts överallt.
Då bloggaren är folk så kan man utgå att texten ovan gäller även honom.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Vad finns det för fakta som styrker att det är så?
Ethos-pathos-logos är alltid en bra grundbult för argumentationer. Min uppfattning är att många argumentationer vinns av att personen känns trovärdig, inte pga särskild fakta eller känsloargument.
Det är extremt enkelt att stå på den sidan som vill ge mer pengar till alla.
Mycket svårare att vara föräldern i rummet och predika måttlighet, arbete osv.
Jag är medveten om att allt jag tycker och tror kan vara fel om någon med bra argument kan övertyga mej om att jag har fel så skall jag ändra mej .
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Ju längre från problemet någon bor desto tryggare är det och desto högre andel trygga får man i en enkät. Utfrågas enbart de som bor i området där t ex sprängningar är flest i västvärlden kommer andelen otrygga vara högre. Folk som diskuterar samhällsproblem gör det utifrån platsen där problemen finns, inte utifrån vad de som bor långt därifrån tycker om sin omgivning.
Det finns två utmärkande ideologier,
Vänster om mitten – pengar skall fördelas från de som jobbar till de som inte (kan) jobba.
Ytterligheten är att staten äger allt.
Höger om mitten – individen skall få behålla mer av sitt intjänade kapital och alla skall få jobba.
Ytterligheten är att allt kapital koncentreras till ett fåtal ägare.
Det säger sig självt att ett land måste drivas till höger om mitten, man måste gynna arbete för att ha några pengar att fördela.
Dock så är vänster om mittens retorik lättare att ta till sig för stora grupper medborgare och framförallt sådana grupper som inte är uppvuxna i sverige.
"vi skall satsa mer på välfärd", "mer pengar till de utsatta" "de rika skall betala mer".
Det som vänster om mitten aldrig förklarar är att någon annan betalar och den gruppen skall ju egentligen behandlas som kungar för dom står för alla pengar till välfärden men det gör dom inte i vänster om mittens världsbild, dom är någonting negativt.
Nej, det är fel. Men du tycker det är logiskt, du känner så. Jag menar inte att gå in i sakfrågorna om ideologi/praktik och vad det leder till som du diskuterar utan jag menar att detta är en emotion du har.
Rimligare att säga att ett samhälle bör ligga någonstans nära mitten eller? Lite fördelning är inte så farligt och lite ackumulering är inte så farligt. Anser inte att klassiska sossesverige nedvärderade arbete alls faktiskt t ex.
Sen blir samma vänsterpersoner upprörda när de inser att just deras skatt höjs.
Scott Adams nya bok "Loserthink" syftar till att reda ut det hela tror jag. Har inte läst den än, försenad beställning, förmodligen beroende på rykande åtgång från tryckeriet.
Förra boken "Win bigly" kan man ju läsa om i väntan på leverans iofs.
Problemet är ju att den fakta som ibland redovisas med politiskt syfte är designad för att manipulera. Den är förskönad genom förändrade definitioner, urval osv. Arbetslöshetsstatistiken är ett sådant exempel.
För övrigt håller jag med och det krävs en kraftansträngning för att lämna sin filterbubbla.
Att kontrollera känslor som rädsla och girighet är a och o vid trading och investeringar.
Känslan av trygghet ökade ännu mer i region syd igår kväll och inatt.
Har du känslor på att det du skriver verkligen stämmer?!
En sak som är bra med den här bloggen är att det finns ett kommentarsfält (tack för det) där man kan läsa om både det som bekräftar ens egen världsbild – och det som inte gör det. Lärorikt. Bloggar som t ex Birger Schlaugs blogg läser jag inte längre sedan han stoppade kommentarerna. Det är helheten som är intressant – inte enbart vad bloggaren skriver.
Polisregion syd rapporterar att tryggheten ökar, fakta el fiktion?
Hade de frågat mig hade jag svarat att min upplevda trygghet minskat men jag är ganska känslig för rapporter om dödade kvinnor och barn.