SEB:s analyschef menar att den svenska kronan kommer fortsätta falla och uppger att USDSEK bör nå 10:20 – 10:25 och EURSEK åtminstone 11:-.
 |
| Bra att ha. Läsarfoto. |
SEB:s bedömning är intressant, eftersom man hade rätt om kronans utveckling och angav tidigare i våras att USDSEK skulle stå 9:80 – 9:90 efter sommaren. Den står nu i 9:86. Ett fortsatt kronfall till 10:25 skulle innebära ytterligare 4% förstärkning för dollarn.
EURSEK står just nu i 10:87 och om den ska upp till 11:- så är det en stärkning av euron mot kronan med ytterligare 2%.
 |
| Månadschart EURSEK 1999 – 2019, med en linjär regressionslinje för den som inte kan se trenden. |
SEB uppger enligt Dagens Industri att vi kommer få se dessa nivåer inom de närmaste veckorna.
Även Nordea instämmer och tror att EURSEK kommer passera 11:- i november. Danske Bank är lite försiktigare och menar att det dröjer till början av 2020 innan vi få se de här nivåerna både för euron och dollarn.
Bankerna verkar inte se någon utveckling som kan göra att kronkursen går åt andra hållet.
För att summera ska man förstås inte vara fullt exponerad mot svenska kronan finansiellt. Det är illa nog att ha sina löpande inkomster och utgifter i en allt svagare valuta.
57 kommentarer
EURSEK står väl i 10.87?
Naturligtvis, det var jag som hade skrollat lite fel i en graf. Glömde posta graferna också, fixar.
Kanske OT men ändå.
https://www.youtube.com/watch?v=vVIrZxG4zbo&feature=share&fbclid=IwAR06xInMXYYuG-NO96Q-WxmIdJHy0Jn8BZDmAWYZi1jL6djK6qGUIs1SBpQ
Who cares liksom. Så länge man håller sig inom rikets gränser så påverkas vi inte av kronförsvagningen. Bostäderna handlas än så länge i SEK och inflationen påverkas ju inte av växelkursen uppenbarligen.
ur mitt personliga perspektiv så upplever jag prisökningar på många livsmedel även avgifter till företag kommunen ökar så om jag räknade på min inflation så är den högre än den officiela. Men jag har säkert fel 🙂
Du har nog rätt om den inofficiella inflationen.
Goofy, på sikt kommer kronförsvagningen att slå igenom i priserna. Värdet av dina besparingar sjunker, liksom lönen – men det gör också dina skulder.
@Mats: Med andra ord är svenska folket intelligent som inte sparar utan skuldsätter sig. Det går inte att bli en förlorare vid skuldsättning och egen valuta.
Utmaningen för Riksbanken blir att tillåta en hög inflation utan att behöva höja räntan.
Så länge man inte råkar tjäna sitt levebröd på att importera varor och sälja dem inrikes…..
@Simon: Än så länge funkar det också bra. Vi är vana vid höga konsumentpriser.
Kronan har försvagats runt 7-10 % mot stora valutor i år. Inflationen har under samma tid minskat månad för månad och är väl nu nere i 1.3%. Substitutionsmetoden man använder för beräkning av inflation måste fungera bra…..
Mats: Det där med att besparingar minskar i värde av billigare krona stämmer inte. Det som händer är helt enkelt att importerade varor blir dyrare.
Det kan i sin tur leda till högre löner eftersom det brukar göra det. Det kan också leda till ökade priser på börsen, eller inte. Alltid svårt att veta hur börsen påverkas av något sådant som valutaförändringar.
Men Bengt: Importpriser slår inte igenom 1:1 i konsumentpriser. Många konsumentpriser är rätt trögrörliga. Klassiska exemplet är ju hyrorna, och det väger mycket tyngre än t ex importerad sällanköpselektronik. Dessutom har handeln tagit en del i form av sämre marginaler.
Bengt: Och stor del av butikens pris är butikens påslag, som till största delen motiveras av kostnader i Sverige, såsom hyror och arbetstid.
Det är inte så konstigt att vissa butiker kan rea med 70% om jag säger så.
Det är nog få som kan rea 70% och fortfarande få ett överskott, möjligen inom konfektion. Elektronik osv har lägre än 10% marginal och valutan slår igenom direkt. Även många råvaror, it, medeciner osv blir dyrare så nog slår högre importpriser igenom förr eller senare
Systembolaget är ett utmärkt exempel på att importpriserna har slagit igenom.
Det råder det ingen tvekan om Stefan, men förvåningen verkar vara att konsumentpriser i allmänhet inte stuckit upp i samma takt som kronans försvagning. Systembolaget är i och för sig ett bra jämförelseobjekt på grund av fasta marginaler. Dock är alkoholskatten fortfarande i SEK…
Joakim, ingen påstår att det ska slå igenom 1:1. Jag tycker fortfarande att det är märkligt med dessa extremt låga inflationssiffror med starkt fallande valuta. Även om nu flygresor, mobiltelefoner och viss elektronik blivit billigare, dvs all lyx. Basvaror som mat energi är dyrare, men det är väl där den fiffiga substitutionsmetoden kommer in. Steka i margarin från Lidl istället för Svenskt smör ökar inte inflationen.
Bengt: Ja, men så handlar det ju också om att vissa varor sjunker i pris samtidigt, vilket man kanske inte lägger märke till.
Livsmedel i allmänhet är för övrigt upp 3,3% sen förra året (augusti 2018 till augusti 2019), men där är stor skillnad inom gruppen livsmedel. Elen däremot är billigare än samma period förra året, och den som hyr har sett en ökning på 1,7% över senaste tolvmånadersperioden, samtidigt som kläder och skor är en liten aning billigare faktiskt.
Det kanske tycks märkligt, men det handlar mer om confirmation bias, att man ser vad man letar efter. Hittar du något systematiskt fel på KPI kan jag lova att SCB är intresserade.
JP. Ja det märks att starka valutor som USD, THB och CZK har "framgång" på bolaget.
Nog är det så, EUR också. En del gott som jag följer är upp mellan 7 och 20% eller nåt sen 2015 (enl champagnepriser.se). Stämmer hyfsat bra med valutans utveckling där, dock rätt stor spridning mellan olika artiklar.
Jag har märkt på Avanza att en del USA fonder handlar man i dollar i stället för sek. Vad ger det för skillnad när dollarn går upp? Även om USA fonden köps i sek verkar den ju i dollar och borde påverkas av valuta svängningar
Det bör stå i fondbeskrivningen om den är valutasäkrad, om den inte är valutasäkrad så tjänar du på att dollarna blir dyrare, och tvärtom.
Egalt. Det som betyder nåt på sikt är vilken valuta bolagen som finns i fonden handlar med.
Fonden rör sig med växelkursen och fondkursen. Det står i tillhörande riskdokument att du är exponerad för valutarisken. Det är det enklaste sättet att hedgea valutor i en vanlig bank där du inte kan köpa andra valutor rakt av, köpa räntefonder nominerade i andra valutor än SEK.
Är fonden noterad i SEK behöver du inte betala valutaväxling på ca 0.25% vid köp respektive sälj som du får göra om du köper fond i utländsk valuta.
Varför inför vi inte euron eller knyter kronan till den? Som danskarna har gjort undrar Thomas Wallin. Vi är ju det enda landet av de 28 länderna i EU som står utanför. Jag kan inte på något sätt se att den flytande kronan är något annat än ett gravt stolpskott. Dessutom skulle vi ha infört euron samtidigt som vi anslöt oss till EU.
Rätta mig om jag har fel. Tack.
Det kommer bli spännande att se nästa år när landets kommuner skall låna upp ytterligare 60 GSEK till drift och investeringar. 2018 ligger 54% av upplåningen från Kommuninvest utanför SEK och fortsätter kronraset kommer det svida när lånen skall betalas tillbaka eller återfinansieras.
Varför lånar kommunerna, som i allra högsta grad har hela sin verksamhet i sek, upp i andra valutor? Låter som fullkomlig idioti.
Ja, rent idioti. Det mesta utgifterna för en kommun är löner i SEK, och investeringarna är byggnader och infrastruktur, också det lokalt och i SEK.
Vem lånar de pengar av?
Förklaringen är väl att man fått låga räntor.
Men om man verkligen lånat upp i andra valutor spelar det väl inte någon roll när lånen ska återfinansieras. Lånets storlek och tillhörande räntebetalningar förändras ju momentant när valutakursen ändras, om det verkligen är ett lån i annan valuta.
Valutarisken är dessutom normalt sett hanterad. Hur ser det ut med detta hos kommuninvest?
Om du lånar 10 miljoner idag i annan valuta än SEK och sen faller SEK med 25% så ska du ju betala tillbaka 12,5 miljon den dagen lånet förfaller alternativt teckna ett nytt lån på 12,5 miljon att lösa det gamla med. Så även om lånets storlek förändras momentant med växlingskursen så är det ju inte förrän den dagen lånet förfaller som du får ta smällen.
Antar att om de lånar i utländsk valuta sker valutasäkring. Om inte bör de undvika lån i utlandet.
Yxan: Om du inte tänker betala tillbaka lånet, utan bara återfinansiera det får du inte någon smäll av att du återfinansierat det. Lånar du 1000 Euro så har du lån på 1000 Euro. Och det är ett lån på 1000 Euro även efter återfinansieringen.
Så länge du inte betalar tillbaka är det bara räntor du ska betala, de har redan ändrats i SEK. Hänger du med?
Inte ens troligt att långivaren kräver högre räntor då valutarisken tas av låntagaren. Om det inte är så att långivaren sänker kreditvärdigheten för Kommuninvest vill säga, men där är vi väl inte?
Upplåningen 2018 ökade 138 GSEK varav 46% i SEK, 44% i USD, 9% JPY (Kommuninvests ÅR 2018, sid 27). Antar att det är svårt att hitta någon som vill köpa obligationer i SEKetas?
Läser Kommuninvests årsredovisning. De använder naturligtvis valutasäkringar, så dollarns förstärkning mot SEK har ingen praktisk betydelse i detta fallet, utom för t ex bolagets likviditetsreserv (vilken är minimal jämfört med volymen på utlåningen).
"Valutarisk
Med valutarisk avses risken att en förändring av en valutakurs
minskar nettomarknadsvärdet (det sammanlagda värdet) på
Bolagets tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår om tillgångar och skulder i en specifik valuta i balansräkningen storleksmässigt inte överensstämmer. Bolaget säkrar alla kända
framtida flöden med derivat. Dock uppkommer en valutarisk
löpande av de räntenetton som genereras från avkastning på
placeringar i utländska valutor.
Bolagets valutarisker härrör från det räntenetto som genereras av den del av likviditetsreserven som är nominerad i USD
eller EUR. Denna risk begränsas genom att kontinuerligt växla
sådan avkastning till svenska kronor. Maximal tillåten exponering är motsvarande 5 mnkr i respektive valuta."
Har derivaten samma löptid som lånet? Vad kostar det kan man undra.
Svaren på alla frågor finns i Kommuninvests årsredovisning 2018.
Säg till om du hittar något som du tycker ser märkligt ut.
Klokt av Joakim att inte ge sig in på detta. Derivat förekommer 161 ggr i texten och att kontrollera redovisningen av dessa kräver nog sin specialist. För er som inte orkar titta så ser det ut som man säkrar med samma löptid och troligen använder OTC-kontrakt med stora motparter. Riskhanteringsprinciperna diskuteras ganska ingående, men som icke-specialist är det svårt att värdera dessa.
Följande formulering dyker upp ett par gånger (s.82):
"I dessa fall utgörs den säkrade posten av en fastränteupplåning i utländsk valuta. Säkringsinstrumenten utgörs av en eller flera valutaswappar där säkringen slutar i rörliga SEK-flöden. Valutaswapparna ska utgå från samma valuta, förfallodag, datum för fasträntebetalningarna samt totalt nominellt belopp som den säkrade posten."
Dessutom:
"Räntor från derivat som ekonomiskt säkrar en upplåning redovisas som räntekostnad. Eftersom det i derivatkontrakt är möjligt att erhålla ränta i betalbenet innebär rådande ränteläge att Kommuninvest i många fall totalt sett erhållit ränta för en upplåning och dess säkring. Detta har medfört att totala räntekostnaden för finansiella poster värderade till verkligt värde är positiv."
(s.75, fotnot 1 till not 4)
Om jag ser rätt så beror dessa vinster i princip på uppgången hos USD.
Påståendet som gjordes var att det faktum att lånen togs upp i utländsk valuta _i sig_ var en risk. Men som synes är detta hedgat, det är inte alls så enkelt att om man tar upp lån i utländsk valuta så har man automatiskt tagit på sig valutarisk som man lätt kan tro.
Sen om det finns dolda risker hos motparter etc är en annan femma… men i sig är upplåningen hos Kommuninvest inte något uppseendeväckande.
Om du endast tar ett lån i utländsk valuta så tar du naturligtvis en valutarisk, men du kan i princip undvika denna med derivat. Kommuninvest verkar dock som synes få jobba en hel del för att säkra sig mot förknippade risker, eller åtminstone förstå hur stora riskerna är. Jag har för egen del aldrig ens försökt köpa en simpel valutaswap med egendefinierad löptid.
Med fortsatt utveckling i tangentens riktning så dröjer det inte många år förrän Baltikum, Polen, Ungern m.fl. är förbi oss. Stora och viktiga frågan är dock vad det innebär för Sverigebilden?
Jag är inte imponerad.
Robert Bergqvist har i många år nu pratat om hur undervärderad svenska kronan är, 15-20 procent brukar nämnas, har SEB bytt kaffesump mot en bättre att spå i när dom nu pratar om en ytterligare försvagning, gör marknaden en ökad felbedömning av kronan eller har SEB gjort en felbedömning och ångrar sig.
2016 SEB. SEB konstaterar att det är främst inhemska faktorer som driver den svenska tillväxten samtidigt som exportindustrin har det tufft, trots en "rejält undervärderad" krona.
Augusti i år. Svenska kronan är undervärderad med mer än 20 procent, skriver SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist på Twitter efter att den inhemska valutan på tisdagen nått sin lägsta nivå på 17 år.
2019-07 seb. Jag tror inte att det blir så eftersom kronan är undervärderad med omkring 10-15 procent, säger Robert Bergqvist till DN.
Något mindre undervärderad nu 2019 trots att den har fallit sen tidigare bedömningar när den var mer undervärderad.
Robert Bergqvist SEB. huvudsakliga sysselsättning när det gäller kronan tidigare år verkar vara att prata upp kronan än snarare göra en bedömning över kronans utveckling på marknaden, i vilket fall så har han lyckats dåligt.
Oklart vad kronans svaghet beror på egentligen. Ingen har något bra svar. Jag tror ju att det handlar mycket om politiska faktorer. Något som ingen verkar intressera sig för. Alla är insnöade på ekonomin.
Mitelman skrev ju i Dagens Industri att kronans svaghet beror på att utlänningar är skeptiska till Sveriges framtid pga orsaker som kriminalitet, demografi, integration och migration.
Det låter som Swedens regering får åka på charmturné och förklara hur bra vi egentligen är.
Det är jätte konstigt att sek går ner hela tiden. Varför?
Tyvärr kan jag aldrig läsa Mitelman eftersom han alltid ligger bakom betalvägg. Men det han säger låter lite som jag själv tycker. Man måste vidga perspektivet, annars förstår man ingenting. Det handlar inte bara om ekonomi.
Intervjuer med folk i räntebranchen menar att mycket beror på riksbanken. De snackar hela tiden ned kronan vilket gör att de bränt sig flera gånger, och nu vill ingen längre sitta på sek
Man får väl gratta alla skåningar som jobbar i Danmark och får lön i dansk valuta.
Ingen inflation finns det i alla fall… sanna mina ord!
Du får lika mycket för kronan idag som tidigare.
(Spår av ironi kan förekomma)
Jag har köpt jordbruksmaskiner för mina likvider, är det en bra hedge?
Det är nog inte så dumt, eftersom de kan generera ett kassaflöde och dessutom säljas vidare. I det sistnämnda fallet kommer maskinerna värderas utifrån realvärde (framtida kassaflöde) och kan dessutom omsättas utanför landets gränser