Fredagsmys: Tusen och en natt (Y)-champagne?

Dags för lite fredagsmys. Efter att ha testat 47 olika champagner under cykelsemestern i Champagne, blev jag positivt överraskad över en private label-champagne vi fått av vänner nyligen.

Tusen & en natt champagne.

De senaste månaderna har det varit flera bokreleaser – både privat och offentligt – plus bröllop, vilket har inneburit en del uppskattade presenter, och inte sällan just champagne. En av dem erhölls med rekommendationen att dricka den tillsammans. Vi tänkte inte så mycket mer på det på grund av täta sociala interaktioner i hög volym, men öppnade den igår efter cykelsemestern i just Champagne, där vi efter sammanräkning testat 47 olika champagne. Det fanns inga särskilda förväntningar, annat än att den till skillnad mot det hemfraktade redan var kyld i vår champagnekyl.

Naturligtvis har vi druckit betydligt bättre champagner, men denna private label (=kändisvin) var faktiskt en positiv överraskning. En blanc-de-blanc (=100% Chardonnay) brut (torr med under 12 g socker per liter) grand cru från Le Mesnil i området Côte des Blancs, där vi tre dagar tidigare hade testat just champagne. Kursiv text som förpliktar. Och levererade, särskilt sett till det svenska priset.

Paus i Le Mesnil.

Etiketten och namnet väckte en del funderingar och associationer, och en kort sökning visade att det var den gamla porngrafen Ylva Maria Thomsson som fixat ett eget kändisbubbel. Likt min egen Preparatus Supervivet endast tillgängligt för beställning av sex flaskor åt gången, pga de höga fraktkostnaderna om man inte finns på Systembolaget – ska man kunna beställa en flaska åt gången kanske man måste lägga på 50 – 80:- SEK på priset per flaska.

Jag kan även associera till Ylva Maria Thomssons inledningsord “lever upp till alla mina krav och jag känner mig stolt över den”, dvs att man valt något man kan stå för även om priset landar över den gyllene punkten 100:- SEK som krävs för att nå en svensk massmarknad. I princip samma sak jag säger om Preparatus Supervivet – inga kompromisser med att köra författar-private label på något rödtjut från Portugal för att klara hundralappen, medan man själv uttryckligen föredrar Cote du Rhone.

För 325:- SEK är (Y) att uppfattas som prisvärd – många små producenter producerar utmärkt champagne som aldrig når bolaget – de använder bara de bra druvorna och den bättre (övre) delen av druvmusten. Resten säljs till stora massproducenter, som fixar problemen med exempelvis den kärn- och skaltäta bottenmusten via olika kemikalier.

Möets lilla autentiska champagnehus i Epernay.

Spontant så är (Y) mer prisvärd och objektivt bättre än det överrprissattta men starka varumärket Möet.

Vi kommer köpa en laddning med sex stycken (Y) för eget bruk och för att ge bort i present. Undviker att här dra några Cote-skämt. Bra val av Ylva Maria Thomsson iaf, oavsett vad man tycker om hennes yrkesbana, som väl annars slagits ut av Internet och tidens tand. Och nej, det är inga stora pengar i en private label, om man inte kommer in på Systembolaget med tveksamma val av drycker för högst cirka en hundralapp.

I väntan på bättre trafik än veckans lågtrafik under fredagsmyset, så återkommer jag med ett seriöst inlägg om cykelsemester i Champagne och alla de champagnehus vi besökte, och en del rekommendationer och erfarenheter av cykelsemester i området längre fram.

Så länge får jag väl bjuda er alla ett riktigt trevligt fredagsmys. Nu ska vi packa upp de flaskor vi faktiskt fraktade hem i specialbagage vi lånat av en god vän.

Ingen form av ersättning har utgått för detta inlägg, som har skrivits av ren spontanitet och genuin överraskning på grund av förtärandet av flaskan med (Y).