Arbetslösheten fortsätter att skjuta i höjden enligt SCB, men samtidigt uppger SCB att man inte längre egentligen vet, på grund av “kvalitetsbrister”. Annars ökade antalet arbetslösa med 19% mot september 2018 eller 61 500 ytterligare personer. Ökningen är med god marginal den största sedan finanskrisen.
 |
| Förändring antal arbetslösa 12 månader, antal tusental. Data: SCB |
Arbetslösheten har alltså inte ökat så här fort sedan finanskrisen, men SCB uppger nu att man har identifierat “kvalitetsbrister” i arbetslöshetsstatistiken, sedan “en längre tid tillbaka”. Det var väl passande kan man tycka.
Tydligen ska sysselsättningen varit för hög förra året, men nu ska sysselsättningen vara för låg.
 |
| Förändring procent (inte procentenheter) antal arbetslösa 12 månader. Data: SCB |
Exakt hur SCB kan veta detta men ändå inte justera lämnas som en övning. Specifikt är mina löpande jämförelser på 12-månaders förändring nu utpekade som “ska tolkas med försiktighet”.
“Kvalitetsbrister har identifierats för AKU avseende september månad och en längre tid tillbaka. Som ett resultat av detta är arbetslösheten för september överskattad samt sysselsättningen något underskattad. Detta innebär att utfallet ska tolkas med försiktighet, särskilt avseende förändringar på ett års sikt.”
Lämpligt onekligen, särskilt för regeringen.
SCB uppger kryptiskt i ett pressmeddelande:
“Bristerna kan spåras tillbaka till juni 2018 och uppstod i samband med en förändring av datainsamlingen. Delar av informationen som samlats in därefter är av otillräcklig kvalitet, vilket lett till att skattningarna av arbetslöshet och sysselsättning har påverkats.
– Vi har en bild av hur situationen har uppstått. Det vi kan säga redan nu är att det skett under insamlingsprocessen och inte är en effekt av en ökad bortfallsnivå, säger John Kling, enhetschef för AKU.”
Eftersom det “uppstått under insamlingsprocessen” och man “har enbild av hur situationen uppstått”, så kan man dra slutsatsen att det handlar om en eller flera anställda eller inhyrda som har slarvat, tullat på flaskan, fantiserat ihop sina siffror eller något liknande. Bytet av personal kallas “en förändring av datainsamlingen”. Är det inte ett personalärende eller ett avtal med en extern insamlingsfirma, så hade man redogjort för orsaken. Nu har den juridiska konsekvenser kontra anställd eller underleverantör, och delges således ej.
SCB säger iaf att ökningen i arbetslöshet sannolikt är missvisande, specifikt den ökning som började i våras:
“Den plötsliga uppgången i arbetslösheten vi sett de senaste månaderna är sannolikt missvisande. Ökningen började redan i våras. Den nuvarande nivån på arbetslösheten bedöms också vara överskattad.”
Så beskedet är att det inte finns någon skenande arbetslöshet, utan det hela beror bara på otillräcklig kvalitet. Stiger arbetslösheten är det ett kvalitetsfel.
Så var det med den saken.
58 kommentarer
Symptom på en demokratur..
Krasch nu tack!
Ok. Varför har vi då SCB om de inte klarar av sitt uppdrag?
Finns det några data som de producerat som inte är oanvändbart?
Det sagt, ett par tiondelar hit eller dit har ingen betydelse för statskassan. Men det är ju lägligt att med fake news stötta regeringens argumentation, det är helt klart ett demokratiskt problem att statliga verk som är ansvariga för att ta fram viktig statistik som ligger till grund för politiska beslut inte klarar av sin uppgift.
Svensk byråkrati har helt uppenbart växt sig för stor och klarar inte sin uppgift. Hur många exempel skall vi se innan åtgärder vidtas?
Jag tycker snarare att det verkar som ännu ett exempel på externa leverantörer (läs: privat aktörer) som inte klarar av sina uppdrag. Kanske dags att omvärdera den etablerade sanningen att privatisering leder till kostnadseffektivitet i spåren av alla skandaler som kantr detta förfarande.
Vi har ingen om orsaken så den slutsatsen kan du inte dra.
Det konstiga är att privata aktörer som åtar sig arbete åt andra privata aktörer verkar vara effektiva men inte när det gäller offentliga upphandlingar. Tyder på kompetens brist hos de offentliga upphandlarna.
Stefan. Självklart är det så. Privata aktörer som inte håller måttet når de gör affärer med andra privata aktörer åker ut på arslet. Så är det ju inte heller direkt att stjärnskotten anställs av kommuner och landsting
Är privata aktörer bundna av LOU? Kan man t.ex. som privat leverantör stämma en privat kund för att de valt någon annan?
Mest tröttsamma att alltid hänvisa till LoU. Det enda LoU gör är att tvinga offentligheten att agera som vilket stort privat bolag som helst, där beslut tas på ekonomiskt bästa grunder givet förutsättningar och krav istället för andra grunder så som nepotism eller andra särintressen (privata företag får göra så eftersom ägarna inte har ekonomiskt intresse som det viktigaste i vissa frågor, ex som vår bloggare som vägrar spelreklam).
Ska du göra affärer med Volvo, SCA, Handelsbanken eller Skanska så gör de sina upphandlingar exakt likadant som kraven i LoU specar. De definierar krav på kvantitet, logistik och kvalitet, sedan frågar de om bästa pris. I avtalet finns sedan såklart med viten och dylikt om krav ej uppfylls, krav på bevisad kapacitet/ekonomisk styrka m.m.
Det som skiljer sig (min bedömning) är två punkter:
1. Vissa delar av offentligheten underskattar vikten av kompetent upphandling för de ser inte konsekvenserna av dålig sådan
2. Offentligheten beter sig my ket oftare som en misshandlad i ett parförhållande som försvarar sin respektive. De är en otroligt svag kund när det kommer till att säkra upp att det som levererats följer kraven och framförallt att utdela straff när så inte sker.
@ Stefan. I DN i morse så pekade SCB ut Evry (extern leverantör) som ansvarig för problemen. Nu kanske detta kommer visa sig felaktigt men det är rimligt att dra slutsatser baserat på den information vi har för stunden.
@Stefan, M Ström, Gbwrwxx och Tim. Spelar det egentligen någon roll huruvida de komunala, regionala och statliga verksamheterna helt enkelt bara är dåliga på upphandling eller om orsaken är mer strukturell? Faktum är att det gång på gång visar sig att offentlig verksamhet fallerar med katastrofala konsekvenser för att privata aktörer misslyckas med sin uppgift. Alltså kanske inte det offentliga ska använda sig av privata aktörer i den utsträckning som pådyvlas av dagens ideologer. Och vi kanske ska sluta tro att det kommer att lösa de problem som den offentliga sektorn står inför.
@Martin, jag både håller med dig och inte håller med dig. Jag håller med dig fullständigt att man har strukturella problem.
Men jag håller inte med dig att det inte går att lösas med privata aktörer (tillägg, jag tror inte alls det kan lösas av staten i de flesta fall, ska vi producera statliga toapapper eller? En hyllvara i samtliga mataffärer jag någonsin besökt). Jag påstår att detta går att lösa via LoU genom att förstå hur och vad det är man upphandlar. Exempelvis, faller vården om ett företag ej levererar enkla saker som toapapper har man utformat sitt system fel i början. Man kanske ska börja lagerföra 1v förbrukningsmaterial? Man kanske ska sluta förlita sig på en ensam leverantör?
Det är fortfarande en felaktig upphandling och som du säger, ett strukturellt problem i offentligheten och inte i det privata.
Jag jobbar mycket mot ett svenskt offentligägtföretag som lyder under LoU. Deras lager har en årsförbrukning av kritiska komponenter och för mer sällanbrukskomponenter kan fem kopior på hyllan innebära att de täcker in en flerårsförbrukning. Detta då de har kommit till insikten hur skadligt ett stopp i verksamheten på grund av sen leverans innebär. Samtliga produkter de har i lager är köpta via LoU av privata företag med pris som vinnande faktor när alla andra krav är uppfyllda. Deras verksamhet fungerar alldeles utmärkt och hade aldrig gå att lösa billigare om staten skulle behöva ta över produktionen av komponenter.
@ Tim. Jag håller med om att det finns rimligtvis en massa varor och tjänster som kommuner definitivt ska upphandla istället för att producera/tillhandahålla själva. Men jag tycker att det finns starka skäl att ifrågasätta den privatiserings- och upphandlingsiver som har präglat de svenska offentliga verksamheterna de senaste 20 – 30 åren då det under dessa år har kommit skandal efter skandal där offentlig verksamhet har misslyckats med sin upphandling av komplexa tjänster. Du kanske inte ska anlita den billigaste leverentarören av livsnödvändig sjukvårdsmaterial? Du kanske inte ska låta det bolag som kan leverera lägst löner ta hand om dina äldre? Du kan inte ska anlita det företag som kan dra till med lägsta fantasisumman när du ska upphandla komplexa datasystem?
@MartinA: Naturligvis så är själv är bäste dräng, men det är nivt att tro att behov avupphandling av externa tjänster från privata aktörer aldrig kommer att uppstå. I de fallen så är det naturligtvis så att det måste finnas regler. Här har dock det offentliga en nackdel då allt måste noteras och är offentligt vilket naturligtvis gör att leverantören har en fördel. Jämför det mot ett företag som om man misstänker att leverantören inte kan leverera inte behöver motivera på samma sätt.
@Martin jag vidhåller fortfarande att problemet inte är att man anlitar den billigaste. Problemet är att man inte kravställer ordentligt eller belägger med vite när det inte fungerar.
Du ska självklart välja den billigaste leverantören av livsnödvändig sjukvårdsmaterial. Men du ska exempelvis ställa krav på hur de lagerhåller bakåt i sina led, du ska ställa krav på redovisning hur de ska säkra logistikkedjor/hantera nedstängningar av delar av logistikkedjorna, du ska inte förlita dig på en enda leverantör, du ska överväga om du själv behöver hålla lager, du ska överväga om du ska kräva beredskapslager.
Jag tror att det är exakt det här som är problemet. Man har ställt krav på ex. en kanyl. Men du ställer i övrigt absolut noll krav på organisation eller logistik mer än "kan ni leverera x produkter inom y timmar".
Pratar vi om att handla upp tjänster, exempelvis konsulter så finns andra bra metoder.
Du listar ut att xxx kr/h är ett rimligt timpris. Sen handlar du upp 100% på kvalifikationer och erfarenhet genom att du räknar ner respektives konsults timpris i upphandlingen beroende på hur väl de passar in på olika kvalifikationer.
Man kan även sätta lägsta nivåer på timpriser och kräva en viss volym av vissa roller annars blir man utsparkad ur uppdraget. Detta för att undvika att bli offererad underpriser i roller konsulten senare ej kan erbjuda.
Möjligheterna är enorma för att göra en bra upphandling.
Men ja, går man ut med ganska svaga kvalitetskrav och sedan går rakt på pris, då går det ofta åt helvete.
@Tim. Jag tror att du säkert har rätt. Problemet kan mycket väl vara att den offentliga sektorn helt enkelt inte lyckas med att upphandla på ett bra sätt (missar viktiga kravspecar, inte lägger in krav på biten etc). Du har mycket mer erfarenhet och insyn i detta än vad jag har så jag köper din förklaring helt och hållet. Men, och det här är ett viktigt Men, spelar det egentligen någon roll vad som är den huvudsakliga orsaken? Om den offentliga sektorn misslyckas gång på gång kanske de helt enkelt ska upphandla i den utsträckning som de gör idag. Det vore såklart bättre om den offentliga verksamheterna blev bättre på att upphandla. Men det blir de inte. Trots att vi har haft de här problemen i många, många år. Och trots att krav på bättre upphandlingar har varit på tapeten i alla fall ändå sedan jag började jobba inom offentlig verksamhet.
Nu kanske jag har fel. Kanske överdriver jag problemen och kanske har den offentliga sektorn blivit bättre med åren på upphandling. Jag hoppas det. Kanske det skulle kunna utredas eller forskas på. Men min poäng är att det egentligen inte spelar någon roll varför offentlig sektor är kass på upphandling om den inte kan bli bättre (om den nu är så kass som jag och du och många ådra verkar tro).
Det finns gott om offentliga verksamheter som klarar av att göra bra upphandlingar. Jag tror problemet dyker upp allt mer framträdande när organisations ställs inför krav på kostnadsbesparing, då tar man gärna till enklare billigare lösningar för att spara pengar, det går bra så länge som inget går fel. Har organisationen sedan sett ut så en längre period så tappar man erfarenheten om hur det var tidigare.
När man pratar om detta och hur organisationen fungerar strukturellt så finns detta problem i exakt samma form och antagligen av exakt samma orsak inom underhållstekniken (detta är inköp, underhåll ägande/förvaltning). Organisationer i ekonomiska trångmål tenderar att glida över från förebyggande till avhjälpande underhåll, detta då det avhjälpande underhållet sett över en kortare period är billigare. Men om organisationen lider av kronisk underfinansiering så blir helt plötsligt avhjälpande underhåll standarden och i det långa loppet har man en sämre fungerande och dyrare ägodel (se järnvägen).
@Tim. Låter som ett rimligt och intressant resonemang. Tack. (Detta är inte menat ironiskt utan ärligt menat. Jag uppskattar verkligen det här meningsutbytet).
@gbdrvcxc. Ursäkta att jag missade din kommentar. Jag håller helt med om att det det inte är rimligt att den offentliga sektorn aldrig skulle upphandla externa aktörer. Det finns många varor och tjänster som lämpar sig väl för upphandling.
Kan socialist-staten inte se till att den får tillräckliga leveranser av plåster och förband till sjukvården är det kanske lite för mycket att förvänta sig att samma stat skall kunna tillhandahålla statistik på arbetslösa och sysselsatta. Har man dock i åtanke att samma stat förmodligen inte vet hur många människor som legalt(eller illegalt för den delen) befinner sig i landet, kan det bli svårt att leverera vare sig sjukvårdsmateriel eller statistik. Eller någonting ö.h.t, vilket det synes finnas tecken på.
Deep state rämnar..
Men dom har koll på kpi i alla fall.
Det är ju inte att arbetslösheten stiger som är felet, utan att den har stigit tidigare (underskattat tidigare). Mycket dåligt såklart, men bra att man upptäcker, informerar och förhoppningsvis rättar upp det hela. Självklart kommer en massa konspirationsnötter att sprida denna nyhet som "bevis" på manipulation, och då kan man fråga sig varför SCB går ut med en offentlig ursäkt…
Det är lite lustigt med tidpunkten för "upptäckten" just när arbetslösheten stiger och orsakar problem för regeringen.
Tycker också att SCB går ut med en offentlig ursäkt på något sätt skulle vara ett bevis för icke manipulation du får gärna motivera att detta skulle vara ett bevis.
Var snäll och kalla mig inte en foliehatt det är lite tråkigt med pajkastning.
Fatum kvarstår; trovärdigheten för SCB's arbetslöshetsstatistik har underminerats. Nu kan ansvariga politiker och andra som har intresse av att det inte presenteras ovanligt höga arbetslöshetssiffror ifrågasätta trovärdigheten i arbetslöshetsstatistiken lång tid framöver och har således blivit av med ett "problem".
Om man ville stödja regeringen så skulle man såklart hålla tyst om det vore en medveten manipulation. Nu får man ju maximalt motsatt effekt, det vill säga mer misstroende mot regeringen.
Arbetslösheten stiger ju fortfarande och är på samma (höga) nivå, men den har varit underskattad tidigare, om jag förstår informationen rätt. Det är synd att AKU:n har dessa problem, för det är en mycket viktig undersökning.
@Joakim kanske men samtidigt så skulle det lätt kunna säga att SCB har klantat till sig så alla siffror om arbetslösheten är osäkra.
Det troligaste är att SCB har gjort fel.
Frågan man ställer sig hur bra är statistiken gällande andra områden är ifrån SCB ?
Hur skulle detta resultera i misstroende mot regeringen ? Misstroendet gäller SCB och deras statistik, vilket självklart kommer att utnyttjas i den politiska debatten. Det blir lätt att vifta bort statistik från SCB med argument som "om de har koll på sina siffror den här gången.."
Vi kommer att få en än mer känslostyrd debatt eftersom tillgänglig statistik inte ansses vara tillförlitlig.
Ja, ni kan ha rätt att det här leder till nåt i stil med:
M: Arbetslösheten har stigit
S: Äsch SCB
… men det kommer gå att få fram mer korrekta siffror över tid, så det är ett övergående problem. Vi har ju redan haft de där debatterna (Agenda i söndags + partiledardebatt i onsdags eller vad det var) så är inte säker på att SCB-felen påverkar så mycket.
Sämsta med detta är att man får minskat förtroende för statistikmyndigheten, och risken är att man då släpper fram fler postmoderna vevare som väljer sin egen sanning eftersom man inte kan lita på nåt.
Joakim, inte risk utan faktum. I egenskap av "postmodern vevare" väcks nu frågan hos mig: Många är redan misstänksamma mot SCB:s inflationsberäkningar och hur ska vi kunna lita på dem nu?.
Ja, det är det jag menar är risken. De hade fel om X, tänk om de har fel om Y också? Spekulationen börjar. Om man kan visa nåt konkret så får man väl titta på det då.
Det är ofta problematiskt med konspirationsteorier då det inte sällan går att anlägga olika konspiratoriska förklaringar för samma händelse. Tänk om det inte är regeringen som har fått SCB att mygla med statistiken. Tänk om det är det konservativa blocket med SD i spetsen som har fått Evry att överdriva ökningen i arbetslöshet inför partiledardebatten? Tänk om det egentligen är nazister som försöker styra berättelsen om Sverige så att den ska förtälja om ett Sverige i kris och katastrof? Tänk om det är ödlemännen som ligger bakom allt för att förvilla och skapa splittring?
De två senare förslagen kanske är lite väl fantasifulla, men det är också problemet med konstpirationsteorier. De bygger snarare på fantasier än fakta.
Enligt SCB är arbetslösheten bland utrikes födda 15,6% mot drygt 3% bland inrikes födda.
Säger en del om vilken tudelning vi har på svensk arbetsmarknad.
Bland inrikesa födda är vi nästan lägst i EU, medan vi bland utrikes födda är nästan högst i EU.
Som att jämföra Grekland med Tyskland.
Det är dock en sanning med modifikation. Arbetslösheten bland utrikesfödda är mycket riktigt hög ur ett europeiskt perspektiv. Men sysselsättningsgraden för utrikesfödda i Sverige är samtidigt också ganska hög (högre än snittet i EU).
Näe, det är ingen sanning med modifikation.
Arbetslösheten är vad den är.
Det är massa utrikesfödda som vill ha jobb men som inte kan få det.
Är väl ändå bättre med arbetslösa som vill ha jobb än att de inte vill ha jobb alls och inte söker jobb?
Sen kommer alltid biten att vissa jobb är subventionerade , de lär vara inkluderade i dina siffror ovan?
@skatt. Arbetslösheten är mycket riktigt som den är. Men jämförelsen med Tyskland och Grekland haltar lite.
@Patrik. Absolut och inte bara det. Väldigt många med utrikes bakgrund arbetar i Sverige och bidrar på så vis till statskassan
@oskar. Det finns givetvis siffror på detta och det är en mycket lägre andel än vad folk verkar tro. Dessutom har de rimligtvis subventionerade jobb i andra delar av EU också så det finns egentligen ingen anledning att utgå ifrån att det förändrar jämförelsen.
Om man inte VET hur kan man då skriva "Som ett resultat av detta är arbetslösheten för september överskattad samt sysselsättningen något underskattad." Det kan väl lika gärna vara tvärt om?
"Vi ljög förut, men nu lovar vi att vi inte ljuger längre."
Det är ju många av de arbetslösa som springer omkring och skjuter ihjäl varandra varje vecka – så enbart det leder givetvis till viss missmatch i statistiken mellan antalet inskrivna på AF och antalet avförda från folkbokföringen. 😉
Detta är en logisk konsekvens av att AF läggs ner.. varför ha en Arbetsförmedling när inga arbeten finns att förmedla.. gå vidare till socialen… nästa steg blir att lägga ner Försäkringskassan, då ingen längre kan sjukskrivas och sjukvården inte heller fungerar… hoppa över detta moment och gå vidare till Fonus.
Precis, står inte för namnet AF utan borde kallas BF, dva bidragsförmedlingen. Är mer likt Försäkringskassan i sin struktur. Var själv inskriven under en period och såg det som ett rent skämt. Och deras kontrollsystem med s.k. aktivitetsrapporter är helt godtyckligt. Vissa handläggare bryr sig inte om man bara söker enstaka jobb, andra kräver 10 tals jobb. Dessutom tar systemet stora resurser från AF:s kärnverksamhet. Som iofs numera sen länge har upphört.
Jag var på AF en gång i början av 2000-talet på Telecomkrisens tid efter att ha fått sluta på Ericsson. Ett besök. Handläggaren tittade på mitt CV och förkunnade sedan att han inte kunde hjälpa mig. I nästa andetag sa han "här har vi bara hand om de hopplösa fallen, du kommer få nytt jobb i alla fall". Fyll bara i dina aktivitetsrapporter (eller vad det nu hette på den tiden),skicka in dem så godkänner jag allt. Så Bidragsförmedlingen eller Analfabetförmedlingen passar nog rätt bra.
Det är väl ganska rimligt att våra skattepengar går till att försöka matcha den mer svårmatchade arbetskraften med arbeten snarare än att hjälpa vanliga personer som kommer få jobb ändå. Det är ändå vi som kommer att få betala ifall fler går arbetslösa.
Martin, du också vända på det. Varför satsa miljarder på gruppen svårmatchade där sannolikheten att man får ett heltidsjobb inom 10-15 år bara är 30%. Hjälp då dem istället som har stor chans få ett jobb..
Men varför satsa skattepengar på något som vi utan större problem kan ordna själva? OCh om vi inte kan det så ska ju rimligtvis AF gå in och hjälpa till. Långtidsarbetslösa är väldigt, väldigt dyrt. Om vi kan minska antalet långtidsarbetslösa har vi sparat en hel del slantar för oss själva.
Eftersom AF uppenbarligen inte kan hjälpa "de hopplösa fallen" heller(vilket är vad hopplös betyder, bortom hjälp) kan vi lika gärna lägga ner eländet. För de som inte är "hopplösa" finns det det hur mycket privata rekryteringsalternativ som helst. Det blir billigare att bara låta de hopplösa bli socialfall, än att ta omvägen via bidragssysselsättning.
Kan de inte? Den forskning och de utredningar som har gjorts på området stödjer i regel inte ditt påstående. Var har du fått att AF inte kan hjälpa någon långtidsarbetslösa ifrån?
Ge dom ett skapat arbete istället. Plocka skräp, gräv för väg whatever. Så kommer det dramatiskt att sänka arbetslösheten när folk vill hitta något mer roligt.
AF kostar 70 miljarder(eller så) om året. Hur många långtidsarbetslösa om året hjälper de till ett riktigt, inte bidragsfinansierat jobb som personen kan försörja sig på? Inte många gissar jag. Men det finns säkert forskning på hur många dessa riktiga jobb är. Lägg ner skiten. Bidragsförmedlingen eller Analfabetförmedlingen är vedertagna begrepp bland folk numera.
Det som är intressant är ju enbart hur många människor som på ett eller annat sätt försörjs av staten. Detta borde vara en enkel slagning i en databas för den som betalar ut ersättningarna.. "sysselsatta" eller "öppet arbetslösa" är ju bara en socialistiskt konstruerad siffra lika trovärdig som KPI.
Dra av sjuka, pensionärer och studenter så vet vi hur mycket slack det finns..
Kan det vara så illa att det är de som skulle samla in statistiken som har blivit arbetslösa, så nu vet vi ingenting längre.
Blir den nya nedlagda arbetsförmedlingen det nya Karolinska när konsulterna väller in för att begränsa raset i sysselsättningsstatistiken, diverse utbildningar och enbart krav på en timmes arbete per vecka kan locka konsulter att anpassa arbetet och erbjuda bästa resultat i statistiken på tillgängliga pengar istället för att verka för arbeten folk kan försörja sig på.
Statistiken borde bygga på vad folk uppfattar är arbete, och det är något man någorlunda kan försörja sig på, förslagsvis minimum 18 timmar per vecka och inga offentligt betalda utbildningar ska räknas.
På så sätt undanröjer man även mycket av misstron mot statistiken som finns och incitamentet ökar för att skapa riktiga arbeten.
+1. Och även detta med att Sverige har en hög sysselsättningsgrad men samtidigt hög arbetslöshet. Lite tveeggat men tror att med ditt resonemang skulle även dessa siffror bli mer tydliga.
Vi kanske ska lesa Ayn Rand en gong till med den totala kollapsen i 'Atlas Shrugged' men visst, ner man nor ett slut so er det slut, punto!
Jag var lite nyfiken på hur ett fel kan uppstå. AKU genomförs genom att 290000 personer slumpmässigt utvalda, telefonintervjuas 5-10 min var tredje månad. Vissa intervjuas flera gånger för att få kontinuitet.
Resultatet behandlas sedan i en statistisk modell som ger en skattning på arbetslösheten. Det rör sig alltså inte om någons slags registerkörning från en databas över arbetssökande för en sådan finns inte.
Så resultatet beror på vilka som intervjuas, hur frågorna ställs och hur svaren tolkas ner de till de svarsalternativ som finns. Det beror också på den statistika modell som används för skattning. Ändras sättet att intervjua t.ex. om en ny aktör tar över som i detta fall så kan den statistiska modellen vara ogiltiga och då ge fel data.
Alltså, AKU är en skattning som bör ses över lång tid för att jämna ut fel i det ingående datan.
Ca 29000 personer ska det vara.
Tror inte på att SCB plötsligt har fel indata.
De har varit utsatta för påtryckningar från regeringen och måste nu leverera undanflykter.
Har själv jobbat på myndighet där detta förekommit. Vi brukade skämta om att det vore enklast om regimen på förhand beställde det utfall de ville ha i statistiken.