Foton: Hammarby Sjöstad – en komplett stadsdel 20 år senare

1.3K

Cirka tjugo år efter exploateringen av det gamla kåkområdet har Hammarby Sjöstad utvecklats till en komplett och fungerande stadsde, som ter sig relativt sett lyckad för en utomstånde trots vissa brister. Frågan är om dagens hetsbyggande kan ge denna typ av stadsdelar?

Hammarby Allé.

Hammarby Sjöstad började exploateras i slutet av 90-talet och har växt upp till en komplett stadsdel, som har det mesta. Numera går även spårvägen tvärbanan från Solna via Liljeholmen och Sjöstaden bort till Nacka, och i mitten av 2020-talet ska man rent av få en tunnelbanestation efter alla dessa år.

Takvy.

Området saknar förvisso villa- och radhusbebyggelse, men det är inte bara en sovstad, utan det finns gott om restauranger, affärer och service, inklusive Systembolag, gym, bensinmack, laddstationer, flera hotell med mera. Parker, grönska, närhet till vatten, lekplatser, promenadstråk och bra motionsspår. Samtidigt är det relativt tyst efter att Södra länken grävt ner biltrafiken ut mot Nacka och Värmdö från Essingeleden, även om kapaciteten nu slagit i taket. Det är likväl relativt enkelt att ta sig till Sjöstaden med bil, eftersom det bara är att svänga av från länken, så är man på plats och helt kan skippa att navigera stadstrafik för att komma fram.

Ganska typisk bebyggelse.

Och det finns arbetsplatser. Kort sagt kan man både sova, leva och arbeta i stadsdelen, som verkar lyckats bli en stad i staden.

Idag byggs det dock mycket hetsigare i andra exploateringsområden, där allt ska stressas fram som de luckrativa bostäderna i form av hyresrätter. Maximal och snabb profit genom att som exploatör få direkta intäkter genom hushållens skuldbubbla. Dagens arktiktektur är också mer livlös i sin jakt efter att bygga så snabbt och billigt som möjligt.

Hus.

Frågan blir då om andra nya stadsdelar blir lika kompletta, och inte bara sovstäder som upprepar alla miljonprogrammens misstag. Jag är t ex rätt övertygad om att om Sjöstaden hade ritats idag hade man byggt husen dubbelt så höga, för att få ut mer skuldsättning hos bostadsköparna per kvadratmeter markyta, och därmed också fått en lägre andel service i markplan i förhållande till antalet bostäder.

Att man idag bygger högre märks också, på mycket av de byggnader som de senaste åren uppförts eller håller på att uppföras i utkanten av området – dessa är betydligt högre, även om de kanske ofta är kommersiella lokaler som kontor eller hotell.

En annan fördel Sjöstaden har som en ny stadsdel med några år på nacken, är att grönskan har växt upp och området inte känns lika sterilt som för exempelvis tio år sedan.

Sjönära.

Då man byggt relativt låg och med breda gator är området relativt ljust, och därtill byggt med de kvartershus och butiker och service i markplan, som är det som uppskattas mest som stadsbild. Nya klaustrofobiks Hagastaden kan åtminstone vad gäller ljusinsläppen ses som raka motsatsen. Men som sagt så bygger man högre idag, för att knö in maximalt med skuldsättning hos bostadsköparna per kvadratmeter mark, och då blir det mörkt och trist.

Det finns antagligen mer eller mindre perfekta mixar av service, butiker, arbetsplatser och bostäder. Spontant känns det som att Hammarby Sjöstad lyckats rätt väl.

Sickla sluss.

Sedan finns det en hel del problem. Sjöstaden har gått i bräschen för enstegstätade fasader och har haft och har än idag stora tekniska problem med byggnadskonstruktionerna från åtminstone 00-talet.

Typisk fasad i Hammarby Sjöstad. Lappad och lagad, men huset är i grunden felkonstruerad, inklusive frånvaron av utskjutande takfot, och kommer aldrig bli bra.

Som tidigare skildrat är området också byggt i ett översvämningsområde. När 100-årsvattenståndet kommer, kommer det bli dyrt och blött och extra dålig stämning för de som har bilar i de underjordiska garagen. 

Sedan blir det en viss känsla i området, eftersom allt är nytt (relativt sett). Det finns inga spår av forna tider, annat än kanske Sickla Sluss.

Spårvagn över bron sett från Göteborg.

Då det inte heller är innanför tullarna kanske det allra mest trendiga inte hittas här, och finkrogarna lyser också med sin frånvaro, men exempelvis Göteborg var rätt kompetent och prisvärt – inte mycket dyrare än ett fulhak som Bishops, men betydligt mer ambitiöst.

Fisk- och skaldjursgryta som brunch på Göteborg.

En annan fördel är dock att en del problem som centralare platser av Stockholm drar med sig verkar saknas i Sjöstaden, i jämförelse med runt Medis eller Klarakvarteren. Kort sagt lugnare kvälls- och nattetid.

Bloggarjäveln hälsar på Göteborg.

Överlag ter sig Hammarby Sjöstad när området börjar närma sig färdigutvecklat ganska lyckat, om man bortser från tekniska lösningar och översvämningsrisken. Det var inte ens svårt att hitta parkering.

Kanske har ambitionerna varit att faktiskt realisera visionerna från 50- och 60-talet, där man byggde hela stadsdelar som skulle vara en stad i staden, t ex Farsta, men som inte blev så lyckat i förlängningen. Fördelen för Sjöstaden är att man är relativt nära centrum, och alla områden kan förstås inte ha de förutsättningarna.