Svensk medelklass villig betala mer för den egna välfärden?

I Sverige får vi inte själva betala för bättre välfärd, utan våra skattepengar omfördelas solidariskt från de som lyckats göra som staten vill – skaffa utbildning, jobb, lön, inkomst och betala skatt – till de som inte lyckats med detta. Annars är antagligen den svenska medelklassen – och även många andra – antagligen beredda att betala mer för välfärden. Den egna välfärden, om man vet att pengarna går till exempelvis de egna barnens skola utan att medel dräneras bakvägen, t ex via brukaravgifter. Men det vore orättvist mot de som inte kan betala extra åt sig själva. Hur mycket skulle du vara bered att betala per månad om det var öronmärkt till din egen familj?

Svenska folket i Almedalen.

Anekdotiskt dök frågeställningen om viljan att betala mer för välfärden, den egna välfärden, upp vid en lunch med lunchgänget på bykrogen. De närvarande kunde förvisso betecknas som medelklass, men det fanns en uttalad vilja att man gärna hade betalat mer för den offentliga välfärden om man visste att pengarna gick till den egna välfärden. Exempelvis de egna barnens skola, eller den egna vårdcentralen. Ett exempel var en villighet att betala flera hundra kronor extra i månaden för bättre skolmat, som faktiskt åts av barnen ifråga^1..

I Sverige får vi inte betala extra för den offentliga välfärden. Det är nämligen orättvist att den som har mer pengar därmed skulle kunna få bättre skolor, bättre vård etc, trots att den som har det bättre ställt har gjort just det staten vill att man ska göra – skaffa en utbildning, ett jobb, lön och inkomst, samt betala skatt. Istället ska alla solidariskt ha lika dålig välfärd, och högre lön ger dig och din familj alltså inga förbättringar utanför privatekonomin.

I fallet sjukvård finns det delvis vägar runt detta via privata sjukvårdsförsäkringar, som kan sägas vara subventionerade via den offentliga vården som likväl tar det mesta på grund av höga självrisker vid nyttjande av privat sjukvårdsförsäkring.

När det gäller skolan finns det dock inte något sådant. Det är rent av förbjudet för skolor att ta betalt. Det vore som sagt orättvist mot de som inte har råd att betala extra. Så lika dåligt för alla gäller.

Till saken hör att man därtill skulle vara tvungen att säkerställa att inte pengar skulle dräneras ut bakvägen. Om många föräldrar skulle betala extra till sina barns skolor, så skulle kommunen kunna höja hyrorna på skolan och därmed dränera bort pengarna ändå. Eller varför inte helt enkelt ge mindre pengar till den berörda skolan till att börja med? Det enda det skulle fungera för vore friskolor, där friskolorna även äger de egna lokalerna, och inte heller är vinstdrivande utan icke vinstdrivande stiftelser som i större delen av världen – Sverige har världens mest extrema privatisering av offentlig skolverksamhet, till och med värre än i USA. I USA finns dock alternativet helt privat finansierad skola, men då tillförs alltså inga skattemedel till skolan. Jag är osäker på om det ens är tillåtet att sätta sina barn i en helt privatfinansierad skola, om man så hade möjlighet att betala de ca 60-70000 per termin det skulle kosta i Sverige – med förbud mot hemundervisning får väl bara undervisning ske på av staten godkänt anstalt? Internatskolorna är väl i princip gratis och finansierade via skolpeng, man betalar bara för boendet åt barnen?

Fast medelklassen, som vi kan definiera som de som har runt medianlön på 30 900:- SEK i månaden i Sverige 2018 hade antagligen gärna betalat mer för välfärd. Om nu pengarna hade gått till dem själva. Att man är beredd att betala för privata sjukförsäkringar visar detta. Sedan kan det variera hur mycket man kan vilja betala.

Frågan blir om och när vi kommer gå åt det här hållet. Samtidigt skulle detta urholka skattemoralen, när man hellre hade betalat till den egna skolan eller vården, än till andras. Vi kan dock räkna med höjda egenavgifter i de fall det är möjligt, som primärvården eller närhälsan. De som saknar pengar får ändå gå gratis i praktiken och egenavgifterna hindrar därmed ingen utan medel.

En variant är att vi kommer gå åt det här hållet informellt, om det tids nog uppstår en kultur av bestickning, där man betalar pengar under bordet för bättre bemötande och hantering. Det är så det fungerar i betydligt fattigare länder än Sverige och kallas korruption. Men det kallas också desperation – både från de i behov av välfärden, såväl som de som utför den till undermåliga löner. Om man istället formaliserar det hela, så blir det lagligt och inte korruption.

Men vad tycker du? Hur mycket är du bered att betala till öronmärkt offentlig välfärd åt din familj?

^{1. Som förälder får man ändå betala de där extra hundralapparna i månaden när barnet inte äter i skolan, eftersom man istället får ordna extra mat i hemmet för att undvika svält. Det hade förstås varit bättre om det åts mitt på dagen under skoltid, för att bibehålla studieork och regelbundna matvanor. Fast vi får alltså inte betala extra för bättre skolmat, för det vore orättvist. Lika dålig skolmat åt alla! Många skolor har också upp till och med åtminstone mellanstadiet förbud för eleverna att lämna området under skoldagen, så det går inte att skicka med pengar till t ex pizza eller korv i en korvkiosk.}