Medianlönerna i Sverige steg med 3% till 30 900:- SEK år 2018. Kvinnors och mäns medianlöner steg bägge med 900:- SEK. Procentuellt ökade kvinnors medianlöner med 3.1% och mäns med 2.9%.
Urval löner och lönespridning 2018. Data: SCB. |
KPI-inflationen i Sverige var 2.0% (1.953%) under 2018, så svenska folket fick reallönehöjningar om en procent i median under förra året (1.03/1.02 avrundas med två decimaler till 1.01).
Ett urval av enskilda sektorer och yrken kan ni se genom att klicka på grafiken ovan. Uppgifter för politikerlöner saknades från SCB för 2018 och har utgått. Det samma gällde författare, som inte var kompletta. De senare har ersatts med system- och mjukvaruutvecklare, som säkert intresserar bloggens många IT-anställda och -företagare. Bloggen återkommer senare med ett separat inlägg om löner i IT-branschen 2018.
Som vanligt hittas general- och kommundirektörer, verkställande direktörer och speciallistläkare i lönetoppen. Underlag för lönerna inom Försvarsmakten saknades tyvärr, för såväl officerare, specialistofficerare och soldater eller sjömän. Annars är soldatyrket ett av de lägst avlönade i Sverige och man får en lönehöjning om man säger upp sig och återkommer som lokalvårdare i lokalerna. Städare hade en medianlön på 23 800:- SEK, något under kassapersonal.
Tyvärr finns inte lönespridningsdatat uppdelat på region eller ålder. Löner stiger som bekant med ålder, karriär och erfarenhet, om man stannar kvar i yrket.
Medianlönen i Sverige har nu alltså passerat 2017 års 30 000:- SEK och kan enklast memoreras som 31 000:- SEK. Med vikande konjunktur kan det bli intressant att se utvecklingen för 2019, men löner avser de som faktiskt har en anställning och arbetslösa sänker alltså inte detta. Faktum är att enligt sist-in-först-ut-LAS kan rent av medianlönerna stiga när de yngsta och ofta senast anställda får sparken.
Statlig sektor och landstinget betalar högre medianlöner än privat sektor. En förklaring är att statlig sektor innehåller främst akademiker (undantaget bl a soldater) och inom landstingen drar läkarlönerna och sjukskötreskelönerna upp medianen, då det som grupp i princip bara är undersköterskorna som ligger under median för Sverige.
18 kommentarer
1% i en krachande valuta.
Skulle vara intressant att se en ny studie av credit suisse. Svenskarna såg tämligen fattiga ut före fallet för både kronan och tillgångar värderat i kronor.
Vi borde ha större löneökningar för att kompensera för prisökningar. Min lokala kvarterskrog har kvar sina menyer från 2014, men har justerat priserna i marginalen. Det mesta har ökat med 5% per år. Vad borde medianlönen varit on venskars köpkraft skulle legat på samma nivå som t ex 1970? 45 000 – 55 000 kr/mån?
Jämför lönernas utveckling mot bostäders utveckling istället så blir det helt plötsligt extremt skrämmande.
Sant. Men den inflationen bör hitta till konsumentpriser vad det lider.
Exempel, lunchförmånsvärde 2018 94kr, 2019 98kr => +4%
så din notering om 5% stämmer nog rätt bra.
@ Erik Vet inte om jag läser din kommentar fel men påstår du verkligen att svenskars köpkraft egentligen har minskat sedan 70-talet?
@ Mopono Inte helt. Jag skulle säga att vissa grupper har haft ett bättre skydd mot inflation än andra grupper (låt riksdagsmän vara ett exempel) då de haft en utveckling på sina ersättningar som bättre motsvarat verkliga prisökningar. Om alla haft samma skydd skydd som riksdagsmännen så skulle gymnasielärare ha en lön på runt 65 000 per månad.
Sedan maskeras inflation genom att vissa saker man köper blir billigare. Men tittar man på t ex bostäder, eller guld, så har de flesta tappat i köpkraft. De flesta får arbeta fler år för att amortera av ett bolån, eller så krävs det två inkomster i en familj för att klara samma standardnivå som man tidigare klarade med en inkomst. För mig känns det som försämrad köpkraft.
Fast priset på t ex fastigheter är fortfarande inte konsumentpriser, eftersom de helt naturligt blir betydligt värdefullare i en lågräntemiljö. Räntekostnader och driftskostnader mycket större faktor än själva priset på fastigheten.
Priserna har ökat rätt måttligt får jag nog säga de senaste tio åren.
@ Erik. Ja, vissa saker har blivit dyrare och vissa saker har blivit billigare. Så är det alltid över tid i en marknadsekonomi. Men köpkraften ska ju försöka fånga in alla dessa förändringar och visa hur utvecklingen överlag har varit. Och tittar du på köpkraften på så vis tror jag nog att du ser att den här stigit kraftigt för de allra flesta grupper i samhället sedan 70-talet. När det kommer till standarnivåer så är ju dessa relativa. När folket får det materiellt bättre i samhället stiger vad som betraktas som standard. Även idag skulle du klara av att ha en familj på en inkomst och det skulle förvåna mig kraftigt om den materiella standarden inte skulle överstiga jämförbar materiell standard på 70-talet.
Det är långt från självklart med reallöneökningar i längden. Att vi ändå har det ger ökad levnadsstandard, från en redan hög nivå.
I den mån folk har för låga löner så handlar det istället om felaktig värdering av arbetsinsatsen i den branschen i förhållande till andra löner.
Det man ska tänka på vad gäller löneökningar är att Sverige inte har haft en så omfattande inflation. Dessutom ser man att det inte alls varit någon produktivitetsökning.
Tidigare årtiondes starka reallöneökningar skedde samtidigt som vi hade en produktivitetsökning som var bland de högsta i västvärlden. Den har nu stannat av. Alltså är det svårt motivera ökade reallöner för stunden.
Att vi inte skulle ha haft någon produktivitetsökning är väl en sanning med modifikation. Mäter du produktivitet som BNP per arbetad timme har Sverige haft en relativ god produktivitetstillväxt sedan iaf 2008 jämfört med andra rika länder. Mäter du produktivitet som BNP per capita har den inte varit lika god men det är ett rätt dåligt sätt att mäta produktivitet.
"Faktum är att enligt sist-in-först-ut-LAS kan rent av medianlönerna stiga när de yngsta och ofta senast anställda får sparken."
Då kanske man inte ska byta jobb nu då om man tror att vi tror att lågkonjunktur och nedskärningar lurar runt hörnet. Jag är en av dom yngsta på mitt företag men har ändå ca. 10 års anställningstid. Men sen har jag inte så mycket "on the stake" heller. Hyresrätt och inga skulder. Har dock ganska lång anställningstid nu.
Men snälla nån, räkna inte med är LAS skyddar ngn.
Kan du inte ta fram ett liknade diagram för Sverige: ? https://www.dailymail.co.uk/news/article-7326881/How-nearly-HALF-British-adults-pay-NO-income-tax-data-reveals-23-million-adults-exempt-PAYE.html
Den verkliga, icke skönmålade kpi-inflationen, om man mäter på vad folk egentligen köper var betydligt högre än så; så någon reallöneökning var det knappast tal om.
Jasså? Har du tillgång till någon sådan "verklig" kpi som mäter bad folk egentligen köper?
Stämmer det alltså att general/landsting/kommun-direktörer har ökat sina löner 15 500 i månaden samtidigt som specialistläkare bara har ökat med 2 800? Sedan 2016…