Sysselsättningen i Sverige – medelarbetstiden ökar i arbetsför ålder

I Sverige räknas man som sysselsatt om man arbetar åtminstone en timme i veckan. Dock  har arbetstiden ökat per vecka sedan 2005.

Medelarbetstid (överenskommen) 2005 – 2018. Data: SCB

Det finns inget stöd i statistiken hos SCB att arbetstiden skulle gå ner väsentligt eller att sysselssättningsstatistiken skulle manipuleras genom att folk jobbar en timme i veckan.

Sedan 2005 har överenskommen (dvs enligt anställningsavtal) medelarbetstid sjunkit från 37.3 timmar i veckan till 37.2 timmar för gruppen 15 – 74 år. För gruppen 16 – 64 år har medelarbetstiden ökat från 37.5 till 37.7 timmar per vecka.

Sedan 2005 har sysselsättningen främst ökat i heltidstjänster i gruppen 35+ timmar överenskommen veckoarbetstid. Dessa har ökat med 677 000 personer. Gruppen deltid 20 – 34 timmar har minskat med 16 000 personer, och gruppen 1 – 19 timmar har ökat med 86 000.

Vad som har hänt är att antalet personer som jobbar korta tider per vecka i åldersintervallen 20 – 34 år har ökat, medan de är oförändrade eller sjunkande för åldern 35 – 64 år. Rimligtvis beror detta främst på att man numera får jobba vid sidan av studierna utan att straffas stenhårt av CSN. En annan faktor är att 90-talets babyboom nu gett fler personer i åldersgruppen 25+, vilket också drar upp antalet sysselsatta i gruppen, oavsett arbetstid.

93% i åldern 15 – 74 år jobbar 20 timmar eller mer per vecka. I åldern 25 – 64 år jobbade 2018 över 97% av de sysselsatta 20 timmar eller mer.

Arbetstiden varierar efter sektor.

Mest jobbar man inom jordbruk, skogsbruk och fiske, med 41.9 timmar i veckan, följt av byggverksamhet med 40.5 timmar. Minst jobbar man inom personliga och kulturella tjänster med 32.9 timmar per vecka i medel. Detta följs av hotell och restaurang med 33.7 timmar i medel, antagligen drivet av många deltider, inklusive vid sidan av studier, följt av vård och omsorg med 35.1 timmar per vecka.

De lite mer vanliga yrkesgrupperna bland bloggens läsare som finansiell verksamhet och företagstjänster jobbar i snitt 37.1 timmar per vecka, och information och kommunikation 39.2 timmar.

Oavsett, den som vill hävda att statistiken är manipulerad genom att folk jobbar en timme i veckan är välkommen att visa det. Jag finner inget stöd för detta, men man kunde önskat en finare upplösning på SCB:s statistik. Det innebär dock inte att man kan fantisera ihop det som inte finns stöd för.

Har du minsta erfarenhet eller kunskaper om hur det är att vara arbetsgivare, så vet du att kostnaden i administration för att anställda någon på för få timmar överstiger vad det kostar att betala övertid till en redan anställd. Det finns en undre gräns för hur få timmar man vill ha en anställd på, så glöm att det förekommer särskilt många “en timme i veckan”-anställningar.

Någon väsentlig arbetstidsförkortning finns inte heller, annat än ett medel på sex minuter i veckan sedan 2005 om man räknar in pensionärers arbetstid. Annars har arbetstiden ökat med 12 minuter per vecka (0.2 timmar).