Internationella Valutafondens (IMF) senaste prognos för 2019 visar på att Sveriges välstånd ökar tredje sämst i EU, i form av endast 0.27% i BNP-tillväxt per capita. I praktiken innebär det ökade klyftor, där allt fler som faktiskt får det bättre får detta på bekostnad av att andra får det sämre. Detta kommer leda till ökad polarisering inom landet.
 |
| IMF:s prognos över real (=inflationsjusterad) BNP per capita-tillväxt 2019 i respektive EU-lands nationella valuta. Siffror avrundade till närmaste tiondels procent. |
Enligt IMF:s prognos får alltså Sverige den tredje sämsta välståndsökningen av alla EU-länder under 2019. Tillväxt per capita i nationell valuta, och justerad för inflationen blir endast 0.27%, vilket är en rätt stor kontrast mot regeringens snack om stark svensk ekonomi.
BNP ej justerat för befolkningens storlek är egentligen helt ointressant för att mäta tillväxt eller välstånd. T ex har Brasilien, Indien, Kina och Mexiko högre BNP än Sverige, men är knappast länder med högre välstånd, vilket man direkt ser när man justerar för befolkningens storlek. De enda som är intresserade av BNP är egentligen sk rent seekers, sådana organisationer och individer som kan lägga sig emellan i ekonomin och ta ut hyra (eng rent) på volymen i ekonomin. Ett typexempel är just politiker, som därmed får mer pengar att leka med för sina individuella hobbyprojekt, t ex den stora ökningen av anslagen till rikets styre i vårbudgeten. Eller sina egna höjda löner.
BNP per capita är det som mäter välstånd.
Ökar BNP per capita tillräckligt mycket, innebär det att i princip alla i landet får det bättre. Man kan acceptera att någon får det mycket bättre, så länge man själv får det lite bättre.
Men när BNP per capita går mot noll, och förstås även när den är negativ, så kommer de som får det bättre få detta genom att andra får det sämre. Detta går inte att undvika – det finns alltid de som får det bättre, men utan tillväxt i BNP per capita, måste då någon annan få det sämre.
Klyftorna inte bara ökar således, utan allt större grupper kommer uppleva försämringar. Oftast är detta svaga och utsatta grupper. Därmed kommer polariseringen i landet att öka, och med det även de politiska spänningarna.
Nu återstår att se om någon journalist kan konfrontera regeringen med IMF:s prognos, och faktiskt ställa relevanta frågor, som inte landar i att “det är M och KD:s fel” (politiker kan göra väldigt lite för att påverka konjunkturen och tillväxten, att de försöker hävda att de kan påverka är mest för att motivera sina egna löner och höjda anslag till sig själva – däremot kan politiker enkelt sabba en ekonomi via socialism) eller att man bara börjar prata om BNP-tillväxt utan att ta hänsyn till befolkningstillväxten.
Bara Luxemburg och Italien får sämre BNP-tillväxt per capita än Sverige. I toppen hittas Litauen med +4.37% och en avsevärd välståndsförbättring.
Datat är utifrån IMF:s prognos för 2019, och slutdatat kommer inte vara exakt lika detta.
65 kommentarer
Att Sverige hamnar så lågt beror ju till störst del av den kraftiga befolkningsökningen
Ljug!
Alla har ju lovat att den skulle ge guld o gröna skogar!
Ju högre välstånd ett land får desto svårare är det väl att öka med betydande procent? De länder som är näst sämst närmast sverige är Storbritanien och Tyskland. Fattiga länder som det är synd om?
Man får se det på lite sikt, efter ett tag när alla som deltar i ökningen gått med i ett gäng och blivit mäktigare än polisen så kommer de att skörda vårt guld och våra gröna skogar.
Och eftersom en majoritet av befolkningsökningen är invandrade från länder utanför de rika västländerna kan vi dra slutsatsen att dessa med största sannolikhet får en välståndsökning som är större än siffrorna på tillväxten per capita visar. Och eftersom de samtidigt får ett lägre materiellt välstånd än genomsnittet kan vi samtidigt dra slutsatsen att även övriga Sverige får en högre välståndsökning än siffrorna på tillväxt per capita visar.
Hmm, om de invandrade får en välståndsökning större än tillväxten per capita, så kan ju inte övriga i Sverige också få motsvarande. Det är ju de övriga som betalar för kalaset.
Nej, poängen är att de får en kraftig välståndsökning jämfört med föregående år då de inte bodde i Sverige. Flyktingar och majoriteten av invandrare har inte högre materiellt välstånd än genomsnittet i Sverige.
En exakt och precis analys !
Om det som produceras i ett högt utvecklat land skall fördelas på en allt större befolkning som inte producerar pga bristande kompetenser i språk, kultur och utveckling / utbildning så kvittar det hur stor BNP ökningen är totalt
Ajja bajja, man får inte diskutera elefanten!
Så är det i större delen av västvärlden — enkom västländer i vänstra halvan.
Tyvärr är produktivitetsutvecklingen rätt risig just nu (och rent av negativ inom byggsektorn), och svensk sysselsättning är redan högst i EU -> svårt att öka antal arbetade timmar. Att t ex Litauen kan öka välstånd/person har ju mest att göra med utgångsläget, så klart.
Så, reformer eller projekt som höjer produktiviteten är det vi måste skaka fram. Är väl inte direkt sannolikt med nuvarande regering, så vi har ett ganska lågt tak på möjlig tillväxt kommande åren…
Joakim sysselsättningen är ju ganska kravlöst räknat i Sverige påverkar det siffrorna på något sätt (tror jag läst något om en timme per vecka som minimum och att även praktikjobb osv räknas).
Dags att börja 'satsa' på infrastruktur och sånt och finansiera genom att öka statsskulden? Lär ju iofs knappast höja produktiviteten i bygg- och offentlig sektor, som är två stora problem.
Himla tjat om den där "en timme i veckan". Kan lova att ytterst få jobbar en timme i veckan, precis som ytterst få jobbar 80 timmar i veckan.
Folk jobbar inte för att fixa statistiken med en timmes jobb i veckan, de jobbar för de vill tjäna pengar, således jobbar de betydligt mer än en timme.
De som arbetar ja. Sysselsättning har emellertid inget med arbete att göra, utan är ett sosse-konstrukt för att frisera statistik. Genom att tala om hög sysselsättning (där en sysselsatt måste ha minst 1h/v i 100% bidragsbetald verksamhet, utan nörvarokrav) kan regimen undvika att tala om viktiga saker, som tex arbetslöshet (obefintlig bland svenskar, skyhög bland nysvenskar)
Förr i tiden nöjde sig sosseriet ned att bl.a flytta arbetslösa in i högskolor/universitet ("kunskapslyftet") på bekostnad av dessa verksamheter. Nuförtiden använder de "sysselsättning".
Självklart jobbar ingen lite i syfte att rigga statistiken? Folk jobbar lite i åtgärder från arbetsförmedlingen. Det kostar med subventionerade jobb och utnyttjas av arbetsgivare. Jag tror det påverkar. Arbetsförmedlingen vill ju självs slippa ansvaret för långtidsarbetslösa som redan fått ex 9 åtgärder/utbildningar och som ändå inte fått jobb trots högkonjunkturen (artikel finn på SVT).
Sen downshifting/ frivillig deltid som blir dyrare när det kombineras med bidrag som bostadsbidrag.
Andromeda och Anders: Om jag minns rätt senast jag kollade, så jobbade omkring 96% av de som räknas som sysselsatta 21 timmar eller mer per vecka. "En-timme-per-vecka"-argumentet är svagt. Att det sedan finns jobb där det inte produceras så mycket syns bland annat i den svaga BNP/capita-tillväxten — produktivitetsutvecklingen är svag, och eftersom vi redan ligger högt vad gäller sysselsättningsgraden blir det naturligt så att tillväxten inte har samma chans att få nån hjälp av fler arbetade timmar.
Joakim,
Poängen är alltså att om 100% av arbetsför befolkning är i 100% bidragsfinansierade åtgärder så är sysselsättningsgraden 100%, skatteintäkter 0 kr, och den socialistiska totala ekonomiska kollapsen ett fullbordat faktum.
Måttet är alltså meningslöst.
… fast det är ju inte så verkligheten ser ut. Sverige har högre sysselsättningsgrad än stora delar av EU bland annat för att vi varit bra på att få ut folk i arbete, till exempel kvinnor.
Klart att man kan tramsa och hitta på scenarier där de flesta ekonomiska mått ger absurda situationer. Men i en jämförelse mellan olika EU-länder, där vi trots allt har vissa saker gemensamt (typ blandekonomier), funkar sysselsättningsmåttet hyfsat.
Topp fem länder i Europa enl Eurostat är:
Island
Schweiz
Estland
Sverige
Tyskland
Botten fem länder i Europa enl Eurostat är:
Kroatien
Italien
Turkiet
Grekland
Makedonien
Behöver vi inte producera produkt då?
Eller räcker tjänst?
Volvos export tex blir väl inte heller så mycket värd som vi föranleds tro då den eg tillverkas på annat håll och bara monteras här?
Även om produkter tillverkas i låglöneländer, så går försäljningspengarna in i de svenska bolagen och ut till de svenska R&D-ingenjörerna som designat sakerna. Det är helt i sin ordning. Det är inget självändamål att fysisk produktion sker i Sverige istället för i Polen.
Som sagt, sosseriet har ägnat stor energi åt att maximera sysselsättningsgrad, just för att kunna lura godtrogna personer att Sverige "går som tåget".
Intressanta mått, som BNP/capita, berättar däremot hur verkligheten ser ut.
Men den som vägrar inse hur verkligheten ser ut kan förstås fortsätta att desperat klamra sig fast vid det totalt meningslösa måttet "sysselsättningsgrad". Det är en naturlig del av en förnekelsereaktion.
Det är väl bara solidariskt med låg tillväxt? Vi konsumerar ju fyra jordklot i Sverige. Alltså är obefintlig tillväxt ett moraliskt imperativ.
Jag menar kanske inte 100 procent allvar, utan vill snarare problematisera saker lite grann. Ni längtar väl alla efter ännu mer problematisering?!
Sant, ökad tillväxt betyder med dagens ekonomi, ökade uttag av naturresurser eller effektiviviseringar av befintligt uttag. Hur länge kan ett land effektivisera?
Man kan jobba med virtuell tillväxt, derivat på olika finansinstrument, online casino osv…
När omsättningen i mitt hushåll går ner beror det på att vi fått det bättre och gör det vi gillar att göra i större grad, jämfört med att göra det som andra bestämmer.
BNP-tillväxt som mått på välstånd är mest något som är intressant om man har skulder.
@Sjunkbomben: All tillväxt är virtuell då den bygger på värderingar som bara finns i folks fantasi. Kollektiv fantasi som upphöjts till religion och därmed misstas som verklighet av många.
Trots det oavlåtligen hällande kompetensregnet… Hur är det möjligt? Sverjestan borde ju svinga sig upp till välståndets högplatå, på lika nivå med den humanitära stormaktens svindlande moraliska höjder.
Hej Lars
Jag börjar skönja alltmer "en viss förskjutning" i kommentarerna…eller uttryckt på annat vis: verkligheten tränger på.
Verkligheten är reell i Filipstad redan idag…
https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/vem-hor-nodropet-fran-filipstad-/
Vill man veta mer hur det kan gå i vissa kommuner går det bra att googla på Hultsfred. De stängde sin flyktingmottagning och vägrade betala ut bidrag. Politikerna blev tvingade att bli kriminella. Ett totalt sammanbrott av det svenska rättsväsendet.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Hets mot folkgrupp raderat. En gång till så blir du utvisad (bannad).
Det är bara mot ryssar och kinesser man får utrycka hat, det är alltid ok;)
… och danskar… 😉
Danskjävlar !
https://www.youtube.com/watch?v=YlTukY9fV9Y
… eller masar…
Masjävlar!
https://www.youtube.com/watch?v=IW-CT938ZUM
https://www.youtube.com/watch?v=LWcrGGotB3k
Efter år av stimulans från fallande räntor och på det fullbelånade hushåll lär den oundvikliga nedväxlingen i svensk ekonomi vara här för att stanna i många år.
Att tillväxten och jobbtillväxten var särskilt stark i offentlig sektor mellan 2014-2017 gör inte saken bättre inför framtiden.
Man kunde önska statistiken över arbetslösheten var seriösare, men kan bero på att någon kan känna sig kränkt om man blir utpekad som arbetslös mot den egna viljan.
MM hur påverkar jobbtillväxten i offentlig sektor? Är det för att lönerna består av skattemedel?
Mellan februari 2014 och februari 2017 ökade antalet anställda inom offentlig sektor med så mycket som 11 procent, vi är tillbaka till den höga tillväxten i offentlig sektor som var på 70 till 90-talet och som drev fram allt högre skatter och en ekonomi som slutade i kris på 90-talet.
Staten finansierar en del "hitte på" jobb i kommunerna för att få ut folk i arbetslivet.
Får se vad som händer med dessa. Kan inte vara billigt…
@Miggs, men befolkningen är också större än på 70- och 90- talet. Sen beror det dåklart på vad alla dem gör.
Expressen körde igår en artikel om Falköping. Man ramlar av stolen. Kommunpampen säger rakt ut att är man van att leva under extremt enkla förhållanden så är bostadsbidrag plus socialbidrag good enough och incitamentet att jobba saknas med de löner som gäller för enkla jobb idag. Plus att "hur skall en analfabet få jobb på de två år som den statliga ersättningen täcker".
Vidare påstås att regeringen inte tar ansvar för efterdyningarna av hösten 2015.
Jaså, nu går dessa åsikter att yttra. Egentligen är det självklarheter som alla tänkande människor förstått i många år.
Sedan kommer en intressant iakttagelse – de som har utbildning har fått jobb och flyttat till större städer.
Jaså? Har man utbildning får man jobb. Men problemet är att många inte har det. Vi kanske måste börja diskutera utbildning hos folk och hur detta måste påverka politiken. Även om det är jobbigt. Och även måna om att de som är välutbildade uppmuntras komma hit och stanna. Lite som Kina numera gör vad gäller arbetstillstånd.
@ Teheimar, Skulle inte vara några större problem med tillväxt i offentlig sektor om det fanns motsvarande i privat sektor, så har inte varit fallet, tillväxten har varit bra i bygg och IT men i övrigt svag och jobbtillväxten var bara 5 procent mellan 2014-2017 i privat sektor.
Mycket av den sämre tillväxten beror på pyspunkan på bostadsmarknaden, men om även offentlig sektor orsakar stor del av inbromsningen av BNP så är det mer av en nödvändig broms och inte nödvändigtvis negativt.
Ett av eus syften är väl ekonomisk utjämning mellan länderna? Vilket väl bland annat innebär att litauen skall växa snabbare per capita än lyxemburg.
Med en sådan låg tillväxt, samtidigt som inflationen är 1,8%, enligt Ekonomifakta ( se citat nedan), innebär det att Sveriges ekonomi i praktiken krymper, per capita? Kan någon förklara?
Bildresultat för sverige inflationsv.wikipedia.org
Inflationstakten enligt KPIF uppgick till 1,8 procent i mars, vilket var en nedgång med 0,1 procentenheter jämfört med föregående månad. Inflationen enligt KPI uppgick till 1,9 procent
I tillväxtsiffror har inflation redan dragits av. Alltså ingen negativ tillväxt.
Tragiskt och det finns noll sjukdominsikt på politisk nivå. När senast hörde ni en politiker tala om hur vi ska öka tillväxten? Politiska debatten har tagits över av identitetsvänstern och identitetshögern.
Om M vil bli relevanta i svensk politik igen så måste de återta problemformuleringsprivilegiet. Just nu ägs det av SD och MP.
Ett enkelt sätt att göra det är att lägga fram ett kontroversiellt ekonomiskt förslag.
Jag skulle lägga fram förslag om att avskaffa statlig inkomsskatt (men göra det efter höstens budget då sossarna ska avskaffat värnskatten). Socialdemokraterna och vänstern kommer attackera direkt och det är vad den politiska debatten skulle handla om (istället för klimat och invandring).
S skulle dock ha svårt att argumentera med trovärdighet då de själva har gått med på att avskaffa värnskatten (dvs gynna de rikare ännu mer). Gammelmoderater skulle återvända till M då SD skulle upplevas som för sossigt och M har ju trots allt lagt om sin invadringspolitik.
Jasså?
Jag trodde att problemformuleringsprivilegiet ägdes av Greta !
Länder med hög BNP har låg tillväxt och länder med låg BNP har hög tillväxt. Behöver inte nödvändigtvis vara dåligt. Det land som sticker ut är väl Italien, med negativ tillväxt trots att landet inte har jättehög BNP / capita.
Jag förstår inte varför det automatiskt blir så att klyftorna automatiskt blir större i samhället vid låg bnp. Kan det inte lila gärna bli mindre klyftor? Alltså att folk från den fattigare halvan gör framsteg och en del i den rika halvan inte gör det? Eller vet man bara att det inte funkar så?
De rikare är överlag smartare och arrangerar samhället så de ska vinna fördelar?
Nästan rätt. De rikare är överlag smartare och har resurser så de kan arrangera om sin livssituation så de vinner fördelar.
Den mer välbeställda halvan är helt enkelt både mer anpassningsbara och har högre humankapital i form av både utbildning, erfarenhet och kontakter eller förmåga att skola om sig så de kan vara fortsatt attraktiva på arbetsmarknaden om de behöver en arbetsinkomst.
De fattigare saknar ofta resurser och har oftast även låg förmåga att ändra sin livssituation.
Detta efter en lång högkonjunktur som håller på att toppa ur. Inte konstigt med tanke på den enorma befolkningstillväxten av improduktiva människor och det allt högre skattetrycket som dränerar en reella ekonomin på kapital.
När lågkonjunkturen slår till med full kraft är det GAME OVER
Det "allt högre skattetrycket"?
Fakta håller inte med dig, plus då att den klubbade budgeten för 2019 innehöll fina skattesänkningar på sisådär en halv procent av BNP för anställda och pensionärer.
Nej, problemet är att vi ligger nära "maximal" potentiell produktion givet den blandning av människor och kapital vi har just nu i Sverige — inte lätt att öka, särskilt inte i bristyrken, när det saknas folk och alla någorlunda produktiva redan jobbar. Det stora problemet är att få lågproduktiva i vettig sysselsättning.
Och hur ska man få 100 tusentals "lågproduktiva" från tredje världen i vettig sysselsättning? Skoputsare? gatsopare? skräpplockare?
För att systemet ska fungera krävs att MINST 50% av befolkningen arbetar med en medelinkomst på ca 33000:-/mån, betalar ca 3600:-/mån i landstingsskatt och ca 6600:-/mån i kommunalskatt. Vilka RIKTIGA jobb ska alla "lågproduktiva" sysselsättas med för att upprätthålla systemet?
Mycket prat om enkla jobb i debatten, och det är så klart bra att även nyanlända kommer in på arbetsmarknaden, men rent ekonomiskt tror jag inte vi ska förvänta oss alltför mycket. Det handlar om kanske 100 000 i lågproduktiva yrken. Svensk arbetsmarknad består av 5 miljoner.
Det som behövs är ökade investeringar och produktivitet.
Som exempel kanske nån sorts marknadsanpassade (lägre) löner för lågproduktiva jobb, kombinerat med utbildning, eller praktik/utbildning inom bristyrken.
En gång i tiden var till exempel svenska husmödrar ganska lågproduktiva på arbetsmarknaden, och det lyckades vi vända på. Vi har stora behov i många sektorer framöver, och att det skulle vara omöjligt att utbilda folk tror jag inte på.
Dålig jämförelse.
Jag gissar att du sällan eller aldrig rör dig i samhällets botten eller skugg samhällen ?
"marknadsanpassade (lägre) löner för lågproduktiva jobb"
Det viktiga är inte att lönen är låg, utan att kostnaden för företaget är det. Går att ordna genom att rikta nästa stora skattesänkning mot bara de med enkla jobb. Politiker måste bara stålsätta sig och ignorera avundsjukan från de som tjänar mer.
@iblandekonomi: Mmm, det skulle kunna funka. Oklart vilken åtgärd som är mest lämplig, om det är arbetsgivaravgiftsreduktioner eller direkt inkomstskattminskning. Bör vara rätt likartat egentligen. Tyvärr har vi försökt rätt många olika varianter här över tid, med varierande resultat. Får se om "nystartsåret" eller vad det kallas i Januariavtalet hjälper.
Ja, sänkt arbetsgivaravgift är bäst eftersom folk i allmänhet inte fattar att det är skatt och därför kan en del av avundsjukan utebli.
Sänkt arbetsgivaravgift är att föredra så det inte bildas skattekilar. Låter man skatten vara progressiv så är finns inte moroten att jobba mer.
Vi är på rätt väg och måste kämpa för att behålla den framgångsrika kursen, BNP per capita är bara propaganda som vill få oss att lämna den enda rätta vägen! Avskaffa gränserna helt och låt kompetensen flöda. Redan nu ser vi hur fantastisk Malmö har blivit, när priserna faller i Stockholm ökar de i Malmö, för att alla vill hit, alla vill ta del av den enorma kapaciteten som Malmö bjuder på. Och fråga er själva varför är det så, svaret är enkelt: mångkultur! Kämpa för mångkultur där ni är och låt hela Sverige blomstra! Skapa sin egen Malmö i varenda liten by.
Så att alla kommuner blir som Malmö med 40% av den kommunala budgeten finansierad med bidrag? Men tack, jag förstår sarkasmen.
Inte ett ord om de stora bolagens svindlande vinster "bara de 4 storbankerna tjänade 2018 112miljarder" eller de beräknade 130miljarder som försvinner till skatteparadis varje år. Det är nog inte fördelningen det är fel på då som jag trott!