Danske Banks så kallade boprisindikator visar på att priset på bostadsrätter i Stockholm föll 0.3% i januari, mot att normalt stiga 1.5%. Det ger en säsongsmässig nedgång på 1.8% om man vill räkna så. Korrektur: Tydligen steg priserna 0.3% i januari, och jag läste fel. Det är fortfarande en säsongsmässig nedgång på 1.2 procentenheter.
 |
| Danske Bank. |
Danske Bank hämtar sina uppgifter från genomförda affärer på Hemnet, och visar alltså att bostadsrätterna föll 0.3% i Stockholm under januari. Normalt ska priserna stiga 1.5% denna månaden, men går alltså åt andra riktningen, för en säsongsmässig skillnad på 1.8 procentenheter. Korrektur: 1.2 procentenheter.
Banken uppger att att januari normalt är årets starkaste månad.
Bankens prognos för helåret är att priserna ska falla 5 – 10% för bostadsrätter i Stockholm.
39 kommentarer
Så normalläge är att lägenhetspriserna ska stiga i värde med 1,5% PER MÅNAD?
Det står i texten att det är normalt för januari inte för varje månad. Så förmodligen är den genomsnittliga månadsökning mycket längre eftersom januari är årets starkaste månad.
I januari, ja.
Hur mycket stiger priserna på helår när de ökar 1,5% i januari?
Ibland: 1.5% upp i januari är alltså vad som brukar kallas en säsongsvariation. Så om priserna visar +1.5% i januari kan du förenklat tänka att prisökningen säsongsjusterat är +-0% för januari månad. Och om du vill kan du dra slutsatsen att priserna kanske i så fall står still helårsmässigt. Men det går knappast att dra slutsatser för helåret baserat på en månads försäljningsstatistik.
Andra exempel på säsongsvariation är tex volym på glassförsäljning beroende på säsong, hyrpriser på stugor i fjällen, begagnatpriser på motorcyklar etc etc. Priserna styrs alltså litegrann av variationer i efterfrågan.
@Stoffe: Letade lite och hittade en graf från Cornucopia som visar att medeluppgången i januari under perioden 2010 – 2016 för lägenheter i Stockholm är just 1,5%.
Det vill säga om det är upp 1,5% i januari så kan man förvänta sig en årlig uppgång som motsvarar medlet för 2010 – 2016, vilket borde vara en bit över 5% på helår. Inte speciellt dåliga siffror.
Länk: https://cornucopia.cornubot.se/2016/05/sasongseffekterna-bostadspriser.html
Iblandekonomi, du drar en alltför summarisk slutsats. Går inte jämföra med perioden 2010-2016. Ex, titta på ränteutvecklingen 2012-2016 när det verkligen tog fart med priserna bl.a pga räntan halverades under perioden.
Nu är det nya amorteringskrav, svagt stigande räntor, oro för lågkonjunktur, hushållen börjar knipa lite hårdare om plånboken.
Dvs ett annat scenario som mer pekar på nedgång gissar jag.
Det var inte jag som tog upp siffran 1,5%, som gäller för just perioden 2010-2016.
Själv tycker jag att små rörelser i priser i januari verkar indikera små rörelser i priser på helår. Alltså absolut inte någon nedgång med 1,8%.
Iblandekonomi, skämtar du ? Det står i ditt inlägg "upp 1,5% i januari så kan man förvänta sig en årlig uppgång som motsvarar medlet för 2010 – 2016, vilket borde vara en bit över 5% på helår". Sen toppen 2017 har det gått ner, och räknar du med kronförsvagning och inflation ganska mkt. Men du kan som sen dess fortsätta din propaganda för stigande priser och att "det är säljaren som bestämmer priset". Om du nu inte trollar.
@Bengt. Jag tolkar iblandekonomis post som fullkomligt rimlig och korrekt kritik mot idén att en 1,5% uppgång i bostadspriserna i januari skulle indikera stillastående priser på ett helår. Dina argument för att priset borde sjunka 2019 är i detta sammanhang helt ovidkommande även om jag tror som du att bostadspriserna borde gå ner 2019 utifrån att titta på faktorerna som påverkar utbud och efterfrågan på bostäder.
Combat, jag kanske missuppfattar dig men menar du att ska ses som en måttstock att 1.5% ökning i januari skall innebära stigande priser på helårsbasis bara för att det var så 2010-2016?. Då har du verkligen hittat rätt spåkula.
@Bengt. Om vi skulle använda oss av junuaripriset som spåkula för helåret (vilket är premissen för blogginlägget) så, ja. Nu har dock inte priserna stigit 1,5% i januari i år utan snarare sjunkit. Men att hävda att priserna har sjunkit 1,8% säsongsrensat är fel tänkt av de anledningar som iblandekonomi har redovisat.
@Combat, om det spelar roll så håller jag med dig om att just de 1.8%:en inte är relevant. Men Iblandekonomis resonemang är precis lika fel, fast åt andra hållet. Där var min invändning. Och där lär vi inte bli överens. I vilket fall ett intressant blogginlägg.
Iblandekonomi verkar hänga upp sig på sista meningen i blogginlägget dvs "Bankens prognos för helåret är att priserna ska falla 5 – 10% för bostadsrätter i Stockholm."
Denna prognos gick dock ut från danske bank för ett antal veckor sedan, så den har inget med januarisiffrorna att göra. Jag tror att den finns med i detta blogginlägget då januarisiffrorna pekar år det håll som bankens tidigare prognos för helåret.
I övrigt verkar iblandekonomi aktivt missförstå poängen med att prata om säsongsvariationer.
Kanske kan jag förtydliga. Jag svarade på min egen fråga:
Hur mycket stiger priserna på helår när de ökar 1,5% i januari?
Mitt svar på denna fråga var att en säsongsmässig uppgång i 1,5% i januari har historiskt resulterat i ca 5% upp på helåret.
Om man vill bilda sig en uppfattning om vad ingen uppgång i januari innebär så är det viktigt att veta. När folk pratar om vad som är normalt så är det ganska stora ökningar av bostadspriser man menar. Nuvarande situation är inte normal, men det är inte heller så att bostäder i allmänhet sjunker i pris.
Ökningen av bostadspriser mellan åren med utgångspunkt för december 2018 är + ca 2% senaste året och totalt + ca 2,5% senaste två åren. De som hoppas på bostadspriskrasch verka ha en blind fläck för det faktumet.
Kan man verkligen basera statistik på Hemnets siffror? Min förra lägenhet slog i stort sett rekord per kvm i den centrala delen av staden jag bodde i. Denna försäljning har jag fortfarande inte sett redovisad på Hemnet, lång tid efter försäljningen.
Om en väldigt lyckad försäljning inte kommer upp, varför skulle mäklarna då redovisa dåliga sådana?
Det jämnar ut sig sa statistikern (han som sket i sadeln).
Ja möjligtvis, men även om extremer rensas bort så blir ju medelpriset högre om man rensar friskt i det "billigare" segmentet vid rapporteringen. Nu var ju min i det övre, men ändå. Min lärare i statistik hade vänt sig i sin grav om han inte vore vid liv fortfarande.
Statistik baserad på självrapportering från de som har allt att förlora på sjunkande priser känns inte som så trovärdig källa alla gånger. Hos Hemnet står det dessutom vilken mäklare som gjorde affären så att sticka ut med ett lågt pris är dessutom dålig PR.
Du svarar ju bra på ditt eget inlägg. Om nu äklarna enbart såg det sm reklam skulle de såklart lägga ut ditt "rekord".
De flesta rapporterar in till hemnet. däremot väljer många i dessa tider att inte publicera publikt. Därmed har hemnet som de flesta andra sidor en hel del siffror som privatpersoner (och ej betalande) ej kan se.
I dessa tider går det ej heller att lita på robotar som kollar senaste bud då det är så många försäljningar som avbryts.
Den mest pålitliga försäljningen släpar efter med ett par månader och rör fastigheter med lagfart där lantmäteriet har publika siffror som Booli hämtar.
Anekdotiskt kan jag dock peka på att i det området där jag sålde min bostadsrätt i höstas har priserna fortsatt ner och är sen i oktober nästan ner 10% till. (Men de flesta säljarna har nu knappt råd att sälja för det priset och väljer att avbryta försäljningen)
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Konstigt nog rapporterar alla andra att DB säger PLUS 0.3% för januari.
Husmask säger -0.33% för bostadsrätter i Stockholms län, -2.8% inom Stockholms kommun. Så Cornus uppgifter verkar stämma, men jag kan inte hitta Danske Banks rapport att jämföra mot.
Nä jag kan inte heller hitta orginalutsagan från danske…
Men
"Danske Banks boprisindikator för priset på bostadsrätter i Stockholm pekar mot uppgång på 0,3 procent i januari, jämfört med föregående månad." (di.se)
"STOCKHOLM (Direkt) Danske Banks boprisindikator för priset på bostadsrätter i Stockholm pekar mot uppgång på 0,3 procent i januari, jämfört med föregående månad." (avanza)
Har börjat bra i Norge:
"STOCKHOLM (Direkt) Bostadspriserna i Norge steg 2,7 procent i januari jämfört med föregående månad. Säsongsjusterat steg priserna 0,5 procent.
"
[…]
"Totalt såldes 7.254 bostäder i januari i år, 7,3 procent fler än i fjol.
Den höga aktiviteten på bostadsmarknaden fortsätter in på det nya året. Det har aldrig tidigare sålts så många bostäder under en januarimånad som i år och det är en markant uppgång i försäljning i så gott som alla regioner vi mäter i statistiken, säger Christian Vammervold Dreyer.
Norsk och svensk bostadsmarknad, liksom Oslo och Stockholm, brukar ofta jämföras med varandra. Dessutom verkar JM i Norge och Bonava utvecklar bostäder i Bergen. Peab har viss norsk utvecklingsverksamhet, primärt i Oslo och Tromsö.
"
… och JMs rapport för året var väl helt OK.
Sådär brukar man ju skriva; “brukar jämföras”, men det är idag lite oklart varför det ska jämföras. Geografiskt är vi grannar, men ekonomiskt extremt separerade.
Kollar vi bakåt ett 20-tal år var vi väl under ett liknande ekonomiskt välstånd om än under olika system, men idag är det ju inte nära; Oslo är extremt mycket rikare än Stockholm. Vad ska vi jämföra? Att vi förstår varandras språk när vi kommunicerar?
En sak förståss om det man analyserar är organisationer verksamma i norden. Men det är ju inte riktigt topic.
Jag citerar bara vad som rapporteras. Tydligen antar man att norsk och svensk bostadsmarknad är "tillräckligt lika", av någon anledning.
Tittar man på den här bilden, till exempel, så tycks det nog som om våra länders bostadsmarknader verkar utvecklats riktningsmässigt åt samma håll (och man ser också Danmarks krasch i samam bild, något liknande hade vi inte i Sverige). Eller kanske den här bilden. Nå, så särskilt lika är de kanske inte, men det känns ändå på nåt sätt naturligt att man tittar på norska priser snarare än t ex finska eller tyska när man vill jämföra sig med nåt. Kanske har ekonomijournalisterna och analytikerna fel.
Norge var för övrigt betydligt rikare än Sverige även för tjugo år sedan. Om något så är det relativa gapet idag (sett som BNP/capita) lite mindre.
@Joakim, du menar att är dax att kliva in på marknaden igen? 😀
Nänä, men jag menar att bilden är blandad. Skulle man bara läsa indikatorer som presenteras på denna blogg så skulle man nog få för sig att allt konstant blir sämre och alla tillgångar befinner sig i en bubbla. Jag tror nog att bostäder är dyrare generellt om 10-15 år än vad de är idag (åtminstone nominellt), även om jag hoppas de är billigare.
Men, med tanke på att vi är på väg in i tidernas mest telegraferade lågkonjunktur känns det dumt att tro på särskilt mycket stigande priser i närtid.
…och i Sverige spirar optimismen.
STOCKHOLM (Direkt) Andelen av besökarna på bostadssajten Hemnet som tror på stigande bostadspriser ökar igen i februari. Samtidigt minskar andelen som tror på sjunkande priser.
Nu sitter vi stilla i båten hörni! Med lite okunskap och svensk naivitet (staten fixar biffen), kommer det kännas som vi reder ut den här förvarningen till storm också.
Det värsta är att räntorna är så höga att folk tvingas att sälja när de inte kan betala räntorna, eller?
Det positiva vi kan ta med oss in i lågkonjunkturen är att det finns en hög potential för de flesta att dra ner på ”onödiga” kostnader. Vi kommer märka att vi klarar oss bra med basutbudet på tv, internet och att vi kan dra in på gymkort och annat ”hälsofrämjande” som kostar pengar (promenader är gratis).
Turista i sin egen stad med familjen kan vara minst lika trevligt som utlandsresor. Kanske ta tåget och hälsa på bekanta i en annan stad? En gemensam ansträngning som att laga mat tillsammans istället för att gå på restaurang eller köpa hämtmat, kan visa sig vara en höjdare. Ibland kanske man till och med kan unna sig ett glas av det billiga bag in the boxen- vinet.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera – livet är ingen misär med lite lägre levnadsstandard. Det som kommer bli den stora nöten att knäcka, det är om man blir av med jobbet och inte lyckas hitta något nytt.
Och att vi inte har räntor på 15%.
RÄntenivån spelar ingen roll just nu. Det som har betydelse är att ingen får låna längre. Det finns ingenting som driver marknaden högre. Luften pyser ur ballongen och när prisnedgången tar fart kommer allt fler att vilja sälja, inte för att de inte skulle ha råd med räntorna, utan för att de inte vill förlora pengar…
Du har fel. Både vad gäller om folk får låna eller inte, samt att nuvarande rekordlåga räntor inte skulle driva marknaden.
1) Efter en lång period av uppgångar i bostadspriser finns det gott om obelånade värden i bostäder. Framförallt för de som ägt sitt boende under lång tid, vilket kommer andra till del genom privat lån och arv.
2) Låga realkostnader (ränta – inflation) för att låna pengar gör det väldigt lönsamt att äga tillgångar som bostäder.
Visst är räntan kung i sammanhanget. Den spelar alltid huvudrollen visar det sig tillslut.
Och sidledsmarknaden vi har verkar än så länge vara en väl avvägd politisk reglering. De ville hejda bolåne-skuldsättningen utan att orsaka kaos. Och där står vi idag. Vi har också ett överutbud av obilliga bostadsrätter som hämmat speciellt den marknaden. Annars är det ganska lugna puckar på Sverigefronten.
Utrikes kan man börja ana att recessionsoron trubbas av. Inga fler fedhöjningar och handelskriget kanske får en lösning. Det knatar kanske på ett år till utan kollapser etc.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Lite off topic. Men jag gissar på att (om) det blir lågkonjunktur eller i alla fall bostadspriserna fortsätter att inte gå uppåt med de inlåsningseffekter det ger, kommer det bli mer av parterapi, artiklar och en nischmarknad om hur man jobbar på sin parrelation.