Gårdagens undersökning om värdet av dina fritidstimmar har en funktion, som många kanske missar. Det handlar om den punkt där det är lönsamt att anlita en hantverkare, städhjälp eller kanske köpa en bil.
 |
| Fördelningen priset på läsarnas fritid före skatt. |
Gårdagens undersökning väckte en del frågor, och många tycker att den är felutformad eller att frågeställningen är felformulerad. Men istället handlar det om huruvida det är lönsamt för dig att anlita externa tjänster. Så nej, att äta eller sova kan inte räknas till fritid, eftersom det är något du inte kan lägga ut på någon annan.
Medianpriset för fritidstimmarna är 315:- SEK hos läsarna, och medlet 592:- SEK när den feta svansen drar upp medlet. Jag har tillämpat en cut-off på 10 000:- SEK per timme och inte tagit med svar över detta. De kan faktiskt existera dock, t ex någon som i princip inte har fritid alls och mycket hög lön.
Siffrorna är före skatt. Vid 50% marginalskatt är det i median lönsamt att ta in extern hjälp eller köpa in en maskin, t ex en bil, om det kostar 157:- SEK per timme eller mindre. Vilket det sällan gör. RUT-tjänster kan via en snabb googling kosta från 200:- SEK och uppåt efter avdrag, vilket gör att det för medianläsaren inte är en ekonomiskt bra idé att köpa in dessa tjänster. Billigare lägga sin fritid på detta.
För medelläsarens 592:- SEK är det dock rent av lönsamt att köpa in RUT-tjänster om dessa kostar mindre än 296:- SEK per timme efter avdrag.
Samma frågeställning gäller t ex hantverkare. Om dessa kostar 500:- SEK per timme krävs det att din fritid är värd 1000:- SEK i timmen, vilket endast 15% av de svarande läsarna uppnår. Vissa hantverkstjänster kan man inte göra själv, och i övrigt tar de oftast längre tid att göra själv, vilket förändrar bilden ytterligare. 15% avser om man själv gör jobbet lika fort. Tar det dubbelt så lång tid att göra det själv räcker det att fritiden är värd 500:- SEK, vilket gäller för 40% av läsarna, så är det bättre att ta in hantverkare till detta pris.
På samma sätt går det alltså att motivera inköp av en bil. Säg att du har fem mil fram och tillbaka till jobbet. Milkostnaden för din nya bil blir säg 50:- SEK milen inklusive allt (energi, slitage, service, däck, skatt, värdeminskning, kapitalkostnader mm), dvs en arbetsdags resa kostar 250:- SEK. Kollektivt kostar resan säg 70:- SEK och kostnadsökningen blir alltså 180:- SEK per resa. Om detta sparar dig en halvtimmes pendlingstrafik landar timkostnaden alltså på 360:- SEK. Är din fritid vid 50% i marginalskatt värd 720:- SEK per timme är bilen alltså lönsam i detta exempel. Och ju dyrare fritid, desto dyrare bil går att motivera.
Nu kan du förstås motivera ny bil, hemhjälp eller hantverkare helt godtyckligt. Men detta handlade om när det blir rent ekonomiskt lönsamt med dessa utgifter. Det är inte alltid bättre att göra allt själv. Intressant vore att titta på hur mycket tid en diskmaskin eller tvättmaskin sparar, så märker man rätt fort varför dessa gjort succé och är allerstädes närvarande. Är det kanske lönsamt att tvätta bilen i en biltvättrobot på macken, istället för för stå hemma och gnugga (oräknat miljöeffekterna)?
Var blir det lönsamt att stoppa din strumpa, kontra att köpa en ny?
25 kommentarer
En aspekt är att t.ex. viss hantverk vill man göra själv för man tycker det är kul, eller man vill lära sig nått. Nästa gång vet man vad man vill och kan och vad man lägger på nån annan att göra. Det kan ju faktiskt vara stimulerande att göra något annat på fritiden än dricka kaffe, gå promenader och ligga i soffan o läsa.
Byta kontakter, spishäll, koppla in blandare, måla etc. det kan jag göra själv, för jag tycker det är rätt kul och tillfredsställande att göra det själv.
Att borra i kakel och sätta upp möbler och speglar tycker jag inte är kul eller tillfredsställande, det kan andra göra.
Jag håller med. Man måste lägga in ett antal fler aspekter i det hela. För utom hur lång tid det tar att ex bygga en ny altan själv. Själv skulle jag inte göra det för jag inser att det tar för lång tid och då är jag hellre själv och jobbar och låter hantverkare göra jobbet. Resultatet blir också troligen så mycket bättre och att se på sina egna brister i dåligt jobb gillar inte jag. Däremot kan jag måla rätt bra som kvalitetmässigt också står sig bra mot hantverkare. Så tid, kunskap och resultat är mina kriterier.
Jag har ingen inkomst på min fritid så det lönar sig alltid att göra så mycket som möjligt själv, undantaget sådant jag inte har rätt kompetens eller lust till.
Igår spenderade jag större delen av dagen med att stålborsta rent och sen bränna in en rostig gammal gjutjärnslagg. Låg timpeng på det men förhoppningen är att helt sluta med dyra ohållbara teflonstekpannor så det kanske betalar igen sig med åren 😀
Hur bränner man in en rengjord gjutgärnspanna?
Låg värme och neutral olja länge. Skulle satsa på rostfritt dock.
Inte allt rostfritt som fungerar på induktionshäll. Mina stekpannor och stekgryta i gjutjärn från Skeppshult kommer att hålla i generationer.
Det tillkommer också en kostnad för att administrera hantverkare. Man måste hitta rätt hantverkare, sluta avtal, se till att hen kommer in i bostaden samt förklara vad man vill ha gjort. När det gäller småsaker kan administrationen ta mer tid än vad det tar att fixa grejen själv, och då spelar det ingen roll hur billig hantverkaren är.
Man anlitar inte en hantverkare för att byta en glödlampa eller boota om diskmaskinen (jo, min diskmaskin kräver att man kör reset-programmet ibland).
Jag övervägde att låta någon byta mina däck i höstas, men efter att börjat titta efter firmor på nätet slog mig precis ovan tanke. Bara på tiden det skulle ta mig att hitta en bra firma läsa dess recensioner och ringa och boka tid skulle jag kunna gå ut och byta däcken själv. 158 kr i timmen är min tid tydligen värd.. Få tjänster är löna för mig att köpa in alltså
Det där med byte av vinter/sommar-däck är ju intressant eftersom de som köper in den tjänsten vanligtvis står och tittar när bytet utförs efter att de först suttit och väntat på sin tur för bytet.
Som sagt handlar värdet inte bara om tiden. Det kan finnas andra saker som gör det värt att leva ut uppgifter.
Sen är det dock i ärlighetens namn inte så att en normal bilist som byter däck lika snabbt som de gör det på dävkverkstan (väntan pi ssin tid inte inräknad).
Om man nu inte bor granne med däckverkstan så tar det en liten stund att köra dit också. Det går helt klart snabbare för mig att byta själv.
Vet inte. Min däckbytare kommer hem och hämtar bilen, lämnar sin bil som lånebil om jag behöver, och lämnar sedan tillbaka bilen med skiftade däck. Fast det är klart, jag bor i en by på landet. Vet inte om det fungerar på samma sätt i stan.
Betalar för övrigt mot faktura 30 dagar.
Jag och min sambo har jobbat heltid båda två under de senaste 3-4 åren (tidigare har vi bott
i billig hyresrätt och jobbat deltid) och dragit in hyfsat med pengar. Problemet är att man som heltidsarbetare med 3 barn inte har tid, ork, lust kvar för annat än att löneslava. Då lämnar man in bilen på verkstad istället för att skruva själv, det är lättare att beställa pizza istället för att laga maten själv ("vi har ju faktiskt råd"), man orkar inte leta blocketfynd och köra runt och köpa begagnade skidor till familjen utan man åker till XXL istället. osv osv. Vi bränner helt plötsligt mer pengar än vad vi gjort annars. För oss har de ökade inkomsterna och den minskade tiden/orken blivit till ett nollsummespel där vi inte tycker att vi har det bättre (snarare sämre då vi är tröttare, grinigare och börjar ifrågasätta vad det är för liv vi lever egentligen)
Jag fick en liten aha-upplevelse i somras när jag fick för mig att serva bilen själv och istället för att betala 8000:- till verkstaden köpte jag delar för 1500:- och spenderade två halva semesterdagar under bilen (verkstaden hade lagt 3 timmar).
Jag sparade alltså 6500:- vilket för mig motsvarar 4 dagars lönearbete (förutsatt att jag inte är sjuk eller vabbar, så egentligen är det väl 5 dagar). Jag som mekar själv skulle alltså tjäna på att ta tjänstledigt utan lön 1 dag varannan månad för att meka med bilen jämfört med att lämna in den för hutlösa pengar.
Samma sak med renovering/hantverkare. För att flytta en altandörr betalade vi en hantverkare 10000:- (ett par dagars arbete + material). Hade jag och min sambo tagit ledigt utan lön ett par-tre dagar och gjort jobbet själva hade det kostat oss mindre i kronor och ören och vi hade dessutom lärt oss något vi hade kunna ha nytta av senare under den husrenoveringen vi nu håller på med.
Det där gör jag mest hela tiden. Skillnaden är väl att jag är egenföretagare så jag styr min tid själv. Jag väljer ofta att göra saker själv och som du säger kan jag ju i princip jobba hela veckan med ett jobb som bilverkstan gör på en dag. Men i praktiken gör jag oftast sakerna på kanske dubbla tiden mot proffsen och med den skillnaden att jag är mer noggrann med detaljerna. Proffsen fuskar och forcerar ofta jobben mer än vad som är acceptabelt.
Det handlar väl oftast om att spara några kronor på marginalen men istället lämna ifrån sig ett jobb som inte är är gjort till 100%. Vilket stör mig, för om jag betalar hantverkaren 10000 kr eller 10500 kr är skitsamma för det där sista slarvet som sparade de där sista kronorna kanske jag ska se i 20 år innan nästa gång saken ska åtgärdas.
Det finns en intressant tråd på byggahus.se på samma tema.
"Månadslön 60300 kr före skatt ger en timlön före skatt på ca 360 kr/tim (60300/168). Jag skattar ca 30% på grundlönen (vi blandar inte in jourersättning och det faktum att jag normalt arbetar mer än 168 tim/mån). Detta ger en timlön efter skatt på ca 250 kr. Detta innebär att jag måste arbeta elva (11) timmar som specialistläkare för att få råd att anlita en elektriker för att sätta upp ett eluttag i mitt hem, under i princip optimala förutsättningar"
https://www.byggahus.se/forum/threads/en-till-trad-om-kostnaden-foer-elinstallationer.331778/
Jag vet inte om jag håller med om jämförelsen värde på fritid = när det "lönar" sig att ta in hantverkare.
Om jag utför trädgårdsarbete hemma så räknar jag det som fritid.
Att göra saker själv är skattefritt framförallt. Jag ser varje krona som går till dårhuset som en förlust.
Ah, så du sparar pengarna utomlands istället. All konsumtion "går till dårhuset", och sparande i Sverige gör också det när pengarna lånas ut.
Cornu: Lustigt det där.. sist jag var inne o kollade på mitt bankkonto så stod pengarna kvar… Ingen hade lånat ut dem. Bankerna är inte begränsade av insatta medel för sin "utlåning" i dagsläget överhuvudtaget.
Konsumtion går till mig samt staten. Ju mindre andel av den som går till staten desto bättre. Kan lösas genom att tex göra mer jobb själv.
Martin: vad var det för pengar som låg där? Var det en hög med mynt eller prydliga sedelvuntar?
Eller var det bara en siffra på skärmen? I så fall hur kan du vara säker på att pengarna inte är utlånade?
Ponera att en person jobbar 80 timmar i veckan och har räknat ut att sin fritid är värd 1300kr/timme. Borde inte då det allra klokaste ekonomiska beslutet vara att byta bort några av arbetstimmarna för lite mer fritid? För inte kan väl vara så att arbetstimmarna är värda mer än 1300kr?
Ja, eller hur.
På samma sätt, om man jobbar c:a 40 timmar per vecka, och tycker att det är lagom balans mellan arbete och fritid, då borde man automatiskt värdera varje timme av sin fritid till lika mycket som man tjänar efter skatta per timme på sitt lönearbete. Balans mellan utbud och efterfrågan, helt enkelt!
Vad är det man säger: skit in – skit ut.
Problemet är ju att man börjar med en högst tvivelaktig metod att räkna ut hur mycket tiden är värd. Det är mer eller mindre ett rent lyckoskott ifall man får en rättvisande siffra.
Sen antar man att arbetet man eventuelt skall leja ut bara är frågan om tid. Inget snack om att det kan ha ett värde i att slippa jobba (eller i vissa fall få jobba).
Sen antar man att tiden som man förbrukar i resor till och från jobb är likvärdig oavsett transportsätt. Bortser man från att man inte får sitta och läsa bloggen när man kör kanske det funkar. Eller för den delen att man genom att köra går miste om välbehövlig motion som man får genom att cykla.
Kort och gott kommer man fram till någon slags slutsats som man direkt kan förpassa till papperskorgen. Stämmer den överens med verkligheten så är det bara en ren slump.
Usch vad dyrt det låter när man ska se om alla GoT säsongerna för uppdatering inför nästa.
Eller låt säga vad kostar det per minut att titta på vanlig TV för tv-skattens skull. Ja just det NaN, för du har ingen TV?