Medan den politiska försvarsberedningen är överens om fyra brigader i armén framöver, så har Försvarsmakten ett framtidsmantra för armén som stavas 3-2-1, vilket kan vara genomförbart med existerande utrustning i förbandsreserven. Mantrat betyder tre brigader, två stridsgrupper och en divisionsstab.
 |
| Pbv 302 kommer användas till mekbataljoner, men vilka? |
Notera att detta är planering och tillhörande handlingsberedskap, och är avhängigt politiska beslut. Det betyder inte att det kommer genomföras som presenterat, och kan förstås ändras innan genomförande.
I väntan på ökade anslag och försvarsberedningens rapport med efterföljande politiska beslut har en plan för armén presenterats för att kunna utöka till tre brigader, två stridsgrupper och en divisionsstab, från dagens två brigader och en stridsgrupp.
Idag består armén av två brigader med två brigadstaber – andra och tredje brigaden. Staberna utgår för 2:a brigaden från Skaraborgs regemente i Skövde och 3:e brigade från I 19 i Boden. Tanken är att bägge brigaderna ska vara likvärdiga i bemanning och beredskap runt år 2020, vilket inte är fallet idag. Till detta finns 18:e stridsgruppen Gotland.
De tre planerade brigaderna kommer utgå från Revinge, Skövde och Boden. Stridsgrupperna hittas på Gotland och i Stockholmsområdet, och kommer lyda under den armétaktiska staben ATS, dvs markstridskrafternas insatsledning.
Från årsskiftet hamnar P 4 Skaraborgs regementes två mekbataljoner 41:a och 42:a i andra brigaden, I 19 Norrbottens regementes två mekbataljoner 191:a och 192:a i tredje brigaden som förlorar I 1 Livgardets 12:e bataljon, som placeras som ett första steg mot en egen stridsgrupp under ATS. Även luftvärnsbataljonerna flyttas in under ATS. Även 31:a luftburna bataljon från K 3 Livregementets Husarer ska vara en resurs under ATS. Man kan också se ATS som ett första steg mot en divisionsstab, eller fördelning som den tradtionella svenska benämningen är.
Därefter ska 71:a och 72:a bataljon på P 7 Södra skånska regementet i Revinge brytas ut och bilda grunden för den tredje brigaden, 1:a brigaden.
2:a och 3:e brigaden ska ha två tunga mekbataljoner med stridsvagn 122 och stridsfordon 90, samt en lätt mekbataljon enbart med stridsfordon 90. Dessa senare finns att tillgå hos förbandsreserven.
Störst förändringar blir det dock för första brigaden och P 7. Samtliga pansarterrängbil 360 ska flyttas till stridsgruppen på Livgardet, som därmed ska få två 360-bataljoner. Dessa skulle kunna vara grunden för den fjärde infanteribrigad som försvarsberedningen vill se.
 |
| Stridsfordon 90. |
Istället kommer första brigaden vid P 7 få en ren stridsfordon 90-bataljon, och två pansarbandvagn 302-bataljoner med vardera ett stridsvagnskompani 122. Det finns inte stridsfordon 90 nog för två bataljoner till och tillförseln av stridsvagnarana till dessa bataljoner ger dem lite offensiv förmåga. Tanken är sedan att dessa två 302/122-bataljoner ska bli de första att tillföras nästa generation stridsfordon och stridsvagnar. Man får det äldsta, men blir också placerade först i kön för det nyaste framöver.
Det finns också planer på att återupprätta brigadluftvärnskompanier baserat på robot 70 och robot 90, som finns i förbandsreserven. Dessa kommer kunna verka mot helikoptrar och möjligen närgånget attackflyg t ex ryska Su-25, samt UAV:er, och kan därmed fungera som brigadluftvärn.
 |
| Stridsvagn 122. |
18:e stridsgruppem Gotland kommer inte drabbas av några större förändringar, men kommer tillföras förmågor och volym successivt, vilket vi redan sett, t ex luftvärnskanonvagnar. Sannolikt står granatkastare på tur.
Samtidigt ska man vara fullt medveten att diktaturen Federationen Ryssland inte kommer skicka sin senaste, bästa utrustning mot Sverige, och inte heller sina bästa förband. Sverige kommer i en framtida konflikt inte stå mot Ryssland ensamt, och den senaste utrustningen och bästa förbanden kommer skickas mot de prioriterade huvudmålen i gissningsvis Baltikum, Polen, Nordnorge och Finland. Angrepp mot Sverige handlar inte om att erövra och återupprätta forna Sovjetunionens eller Tsarrysslands gränser – vilket är Kremls mål i den självuppfyllande propagandan mot det egna folket, som till slut hjärntvättade av regimens lögner kommer kräva att detta genomförs – utan istället att neka motståndaren att använda svenskt territorium som basområde och hindra transporter över den svenska flanken. Pbv 302-brigaden kommer främst möta luftlandsättningsförband och marininfanteri, där bara de senare kan tänkas ha lite bättre stridsvagnar, men inte lika bra som stridsvagn 122. Rysslands fokus kommer vara mot Natos slagkraftigaste fältförband och man kommer inte riskera att skicka sin bästa utrustning och bästa förband över Östersjön.
Arméns 3-2-1-koncept är genomförbart med befintlig utrustning, även om det både krävs politiska beslut och tillförda medel. Fyra brigader skulle vara ett 4-1-1-koncept och en naturlig utveckling, men kräva inköp av ytterligare utrustning, och ligga lite längre fram i tiden i takt med att personal- och materielförsörjning hinner med.
39 kommentarer
Mycket bra förslag! Att ha 2:a brigadens bataljoner utspridda över landet är ju inte bra vare sig ur övnings- eller mobiliseringssynpunkt. Vid mobilisering krävs ju då intakta förbindelser mellan norr och söder vilket kan innebära problem om den kommer igång för sent. Dessutom försvagas försvaret av övre Norrland om för mycket flyttas söderut. Ryssland kan i ett scenario från Kkrva anfalla med fyra brigader i norra Finland mot Sverige. Finland har mest jägarförband där och de måste dessutom mobilisera för att kunna bedriva fördröjningsstrid vilket gör att vi måste förlita oss på egen förmåga.
Pbv 302 är också en helt ok övergångslösning. Ett antal 302 C med förstärkt skydd och i bättre skick än en del andra pbv:er har ju stått i beredskap för internationella insatser fram tills i år om det behövts i områden med trånga vägar. Omkring 2007 var pbv 302 aktuell för renovering och därefter användning fram tills 2027 innan de planerna ströks.
Pbv 302 är en relik från 60-talet nån gång, borde skrotats för länge sen, och jag hoppas verkligen inte att den blir långvarig. 302'an är en snål nödbudgetlösning..
Dagdrömmerier kan vara intressanta tankeövningar att ägna sig åt. Åter tillbaka till verkligheten bör man dra sig till minnes Ekonomistyrningsverkets drygt månadsgamla rapport rörande Försvarsmaktens investeringsplan.
Kort utdrag: "Utifrån det som går att utläsa av Försvarsmaktens budgetunderlag uppfattar vi att det samlade behovet av anslagstillskott för nuvarande och nästa försvarsinriktningsperiod är 88,2 miljarder kronor." ESV
88,2 miljarder är alltså behovet fram till 2025 för att uppfylla redan tagna och gällande politiska beslut om försvarsmaktens utformning. En eventuell utökning av organisationen ska sedan läggas ovanpå detta. Med en lågkonjunktur i antågande.. Jag tror det när jag ser brigaden uppställd på Revingehed.
Så ca 12-14 miljarder per år?
Strunta i övningar och utbildning så finns säkert lite pengar att hålla allt detta igång. Precis som de senaste 2 åren med andra ord.
Detta kommer bli en gigantisk pappers tiger… möjligtvis att utrustning finns samt outbildad/dåligt utbildad personal på pappret.
Saknas helt enkelt pengar.
Hur många Archer har vi per brigad? En viktig faktor. 80% av förluster kommer från artillerield enligt gamla siffror.
Ska väl vara tolv. Vi har totalt 48 när alla är levererade, så det räcker till fyra brigader eller tre brigader och en fördelningsbataljon i fallet 3-2-1.
Hur många av dessa 48 är redan levererade till FM?
Jag tycker det vore på sin plats med ett andra artilleriregemente nu i södra Sverige så att artilleribataljonerna till de södra brigaderna inte ska behöva transporteras från Boden. Vi kan ju alla räkna ut hur det skulle sluta i ett krigs/skymningsläge. Föreslår två Archerbataljoner i Boden, samt ytterliggare två Archerbataljoner på ett återupprättat A1 i Linköping.
Blir vasst med Bonus och Excalibur. Hur många granater kan en Archer skjuta på en timme?
Ca 70,men kommer väl rimligen aldrig bli intressant att skjuta mer än tömma magasinet på 20, det ska den göra på 2,5 minut. Sen är det nog hög tid att regrupera sedan 10 min laddning
Då motsvarar en Archer ett antal H77 som jag är utbildad på. Skulle va effektivt med 20 snabba taktiskakärnvapent-granater.
Har Archer nya eldrör eller är de begagnade från H77B?
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Förslaget verkar bra. Skulle även vilja se ett luftvärnskompani på Gotland, luftvärn till Visby-korvetterna, och att vi pumpar upp numerären i flygvapnet genom att behålla en del av de gamla Gripen-planen så att vi inte landar i endast 60 plan (mot dagens ca 100).
Det lär väl stå 70 st CV90 och rosta någonstanns utan torn som skulle komma väl tillpass men att dra in dom hjulgående 360 är väl inte att rekomendera med tanke på snabbhet, rörlighet för att möta ev hot som luftlandsättning osv. det som förr gick under betäckningen larmstyrka. Dom 3 mekbrig borde ha kvar ett komp. hjul som snabbt tar sig till – äh fan, hela skiten liknar fortfarande kalla kriget lösning inte undra på att man måste tvångsinkalla ungdomarna att tjänstgöra som statister på muse’eföremål!
Bara för att publik service inte vågar berätta vad vi har eller inte har så finns det ju youtube och spel och filmer som visar vad andra har som inte vi har och sen få dom att kliva ner eller in i någon gammal fossil utan skydd för tornlavetter, g3 på 122, stridsbåt 90 osv, osv
Och sen är det väl så att vi inte tror på kirurgiska operationer av förbkämpning nu när INF avtalen rämnar mellan de stora vilket innebär mer landbaserat, långräckviddiga kryssningsmissiler mm
Jag erkänner att jag inte har en aning om dessa saker, men jag trodde att det i nuläget bara fanns en brigad, med bara en andra brigadstab i Boden? Med andra ord att det bara fanns tillräckligt med förband för en. Vore bra om jag hade fel!
Tycker att alldeles för mycket material är koncentrerat till bara 3 platser (P 4, P 7 I 19) idag. Det går att se på en öppen satellitkarta vilka planer och hallar materialet vanligen parkeras vid. Med fiendens spionsatelliter är det en enkel match att slå ut en betydande del av viktig pansar i inledningsskede vid ett överraskande angrepp genom att slå mot just dessa. Det måste spridas mer.
PBv 302 påminner om en Shirmsntanks från andra världskriget.
Trodde alla Pbv 302 var skrotade.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
En fråga Lars: Var har du fått uppgifterna om 3-2-1. Är det försvarsberedningen eller egna funderingar eller källor inom FM?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Tyvärr är det felaktigt att tro att det finns STRF90 över för att sätta upp fler rena STRF90 bataljoner…
När det gäller STRF 90A så händer följande:
86 st uppgraderas till STRF 90D1
80 st plockar man av tornet från för att montera deras torn i STRIPBV90D och EPBV90D
När det gäller STRF90B uppgraderas samtliga till STRF90D2
När det gäller STRF90C görs ingenting.
Samtliga STRF90C, STRF90D1 samt STRF90D2 åtgår till dagens 5 st Mekbat90/122, Stridsgrupp Gotland och 2 st Brigspankomp.
Kvar "över" blir 80 donator-chassin STRF90A UTAN TORN !!! och det lär inte vara något att bygga "nya" STRF 90 Bataljoner av….
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Jag undrar vad du har för källa för dina påståenden om hur brigaderna skulle utformas? Det som finns är Försvarsmaktens perspektivstudie samt Försvarsmaktens materielbohov. I studien om materielbohov framgår tydligt att man siktar på 2-3 artilleribataljoner per brigad. Att man sedan skulle använda Rb 70 till brigadluftvärn är också felaktigt, här pratar man om 'medelräckviddigt'vilket talar för norska Nasams. Det blir heller inga pbv 302 etc utan i så fall nya fordon.
Stoppa in 40mm kanoner i 80 torn kan inte vara för dyrt (billigare än nya Strf 90)
Men här finns ju även chassin för fler GRKPBV 40st skulle räcka till Gotland och dom 4 nya bataljonerna som sätts upp för brigaderna. Då är det endast 40 kvar.
Tror vi behöver köpa in fler fordon Men vi har ändå så mycket att det inte blir oöverkomligt med 4.1.1
Finns viljan är det en lätt sak att beställa nya torn från Bofors/BAE. Kostar 575 milj kr att bygga på 40 st chassin med en huva till grkpbv120. Då tror jag utveckling ingår i det vilket inte behövs vid en kompletteringsbeställning av torn till strf90 . Tror dock att dessa chassin har ett något större mått på tornkransen än övriga strf90 då de gjordes för AMOS. Vet inte om det går anpassa enkelt så att fler grkpbv90120 går göras vilket vore en bra idé.
Jag tror det vore bra om en del fordon kunde köpas in i närtid för att lättare bygga upp nya bataljoner. Genom att kompletteringsbeställa bv 410 kan några kompanier norrlandsinfanteri byggas upp som ger ökad rörlighet i svårare terräng samtidigt som det frigör strf 90 så att lite kan fördelas till ny verksamhet i förslagsvis Sollefteå och Falun. Där kan en norrlandsinfanteribataljon byggas upp i ett första skede på vardera platsen så att förmåga finns utgångsgrupperat över hela landet. Cv90120 borde också vara något som kan köpas in för några kompanier för användning främst i Norrland men kanske också på andra ställen. En lätt stridsvagn med hög skyddsnivå som kan ta sig fram i norrlandsterräng där marken inte håller för den dubbelt så tunga strv 122. Då borde önskade brigader kunna byggas utan att det kostar enorma summor. Båda systemen används ju redan i FM vilket bör underlätta.
Cv90120 är mer av en IKV än stridsvagn och skulle göra stor nytta i nya infanteribrigader där dom kan utgöra eldunderstöd.
I övrigt är lätta stridsvagnar inte så mycket att ha då det viktiga är att kunna överleva en träff och det klarar inte en lätt stridsvagn.
Förband i Falun och /eller Sollefteå är viktigt men först måste Boden få Ingenjörsförband och luftvärn. Förslagsvis genom att man sätter upp en bataljon av varje i Boden, övningsterräng finns ju kvar likaså gamla regementen. Borde inte vara för svårt att tex återta gamla A8 ifall nuvarande kaserner inte räcker till.
En del resonemang har fallit bort i denna tråd pga raderade kommentarer. Återger något och kompletterar lite. En norrlandsinfanteridebatt har pågått under 2018 där Jakob Fritzon från I 19 och även bloggen Tungmetall förordat att bandvagnar (i första hand den bepansrade bv 410) kan vara en del i att bygga norrlandsinfanteri för större yttäckning, kompletterande förmågor i norrlandsterrängen och till en lägre kostnad än att enbart bygga mekbataljoner. Mitt förslag är att en tredje bataljon i Norrbottensbrigaden består av norrlandsinfanteri istället för enbart strf90. Då kan också bataljoner börja byggas i nedre Norrland som liksom en tredje bataljon i Norrbotten består av en mix av strf90, cv90120 och bv410. Syftet med cv90120 i mitt förslag är alltså inte att i första hand ersätta strv122 och duellera med MBT utan att bedriva försvars- och fördröjningsstrid. Angående skyddsnivån på en CV90120 med det senaste så vill jag citera bloggen ointres.se som drivs av en fmv-anställd:"…CV90120 med ett aktivt skyddssystem som även kan bekämpa KE-projektiler innan de träffat fordonet visar att framtiden redan är här. Det vill säga att det nu är möjligt att bygga ett medeltungt stridsfordon med samma eldkraft, rörlighet och skydd som en stridsvagn men till halva vikten".
Liksom att det var nödvändigt att återetablera på Gotland innan alla brister på enheterna på fastlandet är åtgärdade, måste det som Jägarchefen kallat ett fastlandsvakuum, åter få militär närvaro utöver hemvärn snarast. Förre ÖB ville prioritera fastlandets enheter istället för Gotland, som var ett militärt vakuum, men idag resonerar nog få så om Gotlandsetableringen. Måste både återetablera och få ordning på befintliga enheters förmågor parallellt. Vi kanske inte har den tiden att göra en sak i taget även om satsningar naturligtvis måste ha en realistisk tidplan.
Nedre Norrland är strategiskt underskattat. Förhindra att svenskt territorium används t. ex. i ett överraskande luftlandsatt anfall för att stoppa mobiliseringen av den förhandslagrade amerikanska brigaden i Tröndelag, förbindelsen mellan norr och söder samt att inte få landet delat är skäl att snarast förhandslagra och satsa i det området. Oavsett vad man tycker så har krigsförberedelser av främmande makt märkts av senaste åren i Västernorrland/Jämtland liksom i Norrbotten och därifrån hela vägen genom norra Finland till ryska gränsen där militärbaser finns.
I Sollefteå finns övningsfältet kvar och kommunen verkar erbjuda det gamla regementsområdet och motorområdet till FM. Alltså en lättare etablering än på Gotland och en positiv kommun.
I Boden fanns en ingbat och en lvbat till 2005. Viss grundkompetens att uppdatera borde finnas i delar av officerskåren för att starta en återuppbyggnad. Till 2011 fanns ett ingkomp kvar. De som utbildades där de senaste åren borde fortfarande vara aktuella att krigsplacera och förse med utrustning.
Håller med om att för en expanderande arme så behövs fler utbildningsorter, även för funktionsförbanden.
113 Patgb 360 gick på 2.5 miljarder och vi hade ju en option på 113 till (den kanske finns kvar) då har vi vagnar till manöverbataljonerna i en Infanteribrigad i alla fall
Får man drömma så borde "Gula Brigaden" ha 3-4 manöverbataljoner där en är på heltid en på deltid och 1-2 har värnpliktiga.
K1 knoppas av igen och "gråzonsbataljonerna" som är mer för att skydda rikets ledning organiseras under dom. Då får man en bra uppdelning där I1 sysslar med fältförband och K1 sysslar med skydd av riksledning och stöd till Polis vid eventuell gråzon.
När
Ett alternativt sätt att uppnå det du efterfrågar vore ju att inköpa en billigare apc som huvudfordon till bataljonerna och behålla Patgb360 som en plattform för tyngre bapen i brigaden (t.ex. direktriktad eld, artilleri osv)