Paus för konjunkturbarometerns ras – KI definierar om lågkonjunktur

741

Konjunkturbarometern pausade sin nedgång i december. Samtidgt lämnar Konjunkturinstitutet en ny tillväxtprognos, där man definierar om det svenska begreppet lågkonjunktur, så även lågkonjunktur kallas högkonjunktur. Enligt gamla definitionen har vi fyra år av lågkonjunktur framför oss, men man har helt enkelt definierat om detta till högkonjunktur.

Konjunkturbarometern.

Konjunkturinstitutets (KI) barometerindikator (“konjunkturbarometern”) tog en paus i nedgången och kom in oförändrad mot i november. Hushållen, detaljhandeln och tjänstesektorn backade, övriga gick framåt. Hushållen var lite tveeggade med en stor uppgång i mikroindex och en ännu större nedgång i makroindex.

Återkommer med enskilda branscher i ett separat blogginlägg.

Pausen innebär inte något särskilt, konjunkturen kommer fortsätta ner i total misär innan det vänder, och trenden är nu tydligt nedåt.

Mer intressant är att det svenska begreppet lågkonjunktur nu definerats om av KI. Tidigare har lågkonjunktur inneburit mellan 0 och 2% i BNP-tillväxt (som alltid inflationsjusterad), men nu heter det att 

“Ekonomin är nu på väg in i en avmattningsfas även om högkonjunkturen består de närmaste två åren.”

Men prognosen är kalenderkorrigerad 1.3% i tillväxt nästa år och 1.5% år 2020. Alltså lågkonjunktur.  En lågkonjunktur som också består 2021 och 2022 med 1.7 och 1.9% i tillväxt. Först 2023 kommer vi har 2.2% i kalenderkorrigerad tillväxt eller 2.0% utan kalenderkorrigering. Kalenderkorrigering beror på hur helgdagar infaller under året.

“Krig är fred, frihet är slaveri, okunnighet är styrka.”

Vad är då problemet med lågkonjunktur? Det är ju fortfarande tillväxt?

Problemet med låg tillväxt är att den leder till ökande klyftor och att en stigande andel av befolkningen får det sämre. Det väsentliga för välstånd är nämligen BNP per capita, inte BNP-tillväxt även om politikerna föredrar att bara prata om det andra för att framstå som lyckade.

SCB sätter i sina prognoser befolkningstillväxten på 0.94% för år 2019. Det ger en tillväxt för BNP-per capita på 1.013/1.0094=0.35%. Fortfarande välståndsförbättring i median.

Men verkligheten är att det alltid finns de som får det mer bättre än andra – några är lite bättre, lite skickligare eller har lite mer tur än andra. Utan tillräcklig tillväxt innebär det att dessas ökade välstånd endast kan ske genom att andras välstånd minskar. För det finns också de som får det sämre än andra.

Därmed ökar klyftorna på ett negativt sätt i samhället. Det är inte fel att de som anstränger sig premieras, men det blir mer acceptabelt om även andra får det bättre, om än inte lika mycket.

Effekterna av KI:s prognosticerade “högkonjunktur” blir alltså att stora delar av samhället kommer få det sämre de kommande åren, i synnerhet de som har en svag samhällsställning. Det är inte något som ens de som lever i överflöd bör önska sig, då deras överflöd bara kan säkras av att de längst ner i samhället håller sig nöjda.

Befolkningsökning leder också per automatik till ökad BNP, men inte ökad BNP per capita. Alla människor behöver t ex mat, och kommer konsumera infrastruktur som vatten och el, och även andra dagligvaror och nödvändigheter som kläder. Men det betyder inte att vårt välstånd ökar, bara att fler har sina behov att fylla. Så justerat för befolkningen är 0.35% i tillväxt riktigt uselt.

Den andra faktor är välfärden. På grund av en del systematiska problem (t ex löneökningar utan produktivitetsökningar) för välfärden måste vi ha tillräcklig tillväxt för att vård, skola, omsorg inte ska försämras. Lågkonjunktur kommer leda till sämre välfärd, för alla, eftersom den offentliga välfärden finansieras via skattekilar som gör att ytterst få kan kliva runt den, och i vissa fall är det rent av olagligt att gå runt (som skolan). Så även välbesuttnas barn kommer få sämre skola.

Ska de flesta av oss vid normal befolkningstillväxt faktiskt få det bättre (undantag finns alltid) behöver vi en tillväxt över 2.0%. Alternativt minskande befolkning.

Nu återstår att se när även recession kommer kallas högkonjunktur framöver. På så vis kan vi ha evig högkonjunktur. Mysigt, tänker jag.