Pengarna är slut för Härnösands kommun och man har redan gjort av med 100 MSEK via en checkkredit för att finansiera den löpande verksamheten. Kommunen skyller på att de “externa intäkterna” har fallit. I princip får inte en kommun låna till den löpande verksamheten, utan bara till investeringar.
 |
| Härnösand by night. |
Härnösands kommun kommenterar nu de tidigare uppgifterna hos SVT (inte en länk www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/harnosand-i-ekonomisk-kris) om att kommunen bränt av 100 miljoner kronor i krediter till driften och nu måste låna initialt 20 miljoner kronor.
“Den dåliga likviditeten under 2018 beror till viss del på att delar av organisationen går med underskott. En viktig anledning till det, är att de så kallade externa intäkterna har minskat under 2018.”
SKL har länge varnat för att kommunerna framöver kommer drabbas av massiva underskott och att staten måste skjuta till tiotals miljarder för att verksamheterna ska gå ihop. Som bekant hjälper det föga att höja kommunalskatten på grund av det kommunala utjämningsystemet. Det mesta av höjda skatteintäkter leder till lägre statliga bidrag. Dock kan intäkter från kommunala företag och/eller investeringar i större omfattning stanna hos kommunen.
Normalt ska inte en kommun få finansiera sin löpande verksamhet med lån, utan endast låna till investeringar. Det finns förstås massvis med sätt att komma runt det hela, så rent formellt behöver man inte ha gjort något fel. T ex kan man minska egenfinansieringen av en pågående investering och skicka in de pengarna i den löpande verksamheten, och istället låna pengar.
Nu ska vi komma ihåg att lågkonjunkturen inte är här ännu. Skatteintäkter kommer minska, och utgifter för i synnerhet socialt stöd kommer öka när konjunktursvackan drar igång på allvar. Läget kommer alltså inte bli bättre vare sig för Härnösand eller för de andra kommuner som fortfarande har näsan över vattnet.
82 kommentarer
Jag hade frågan uppe i inlägget "Konkurserna har ökat med 10 – 12%" men där något gömd så jag ställer samma fråga här.
Vad är det för konsekvens av att bryta mot regeln om att låna till löpande verksamhet?
Och, vem hålls ansvarig?
Är väl som vanligt. Står i lagen (?) att man "inte får göra så", men om man bryter mot det finns det ingen sanktion alls. Det vanliga är att alla inom förvaltningen förväntas följa lagen, och gör man inte det finns det inget straff på någon nivå.
Stämmer. Saknas tydligen bra sanktionsmöjligheter. Diverse allianspolitiker har önskat detta men det har ännu inte blivit av (och vi har ju inte heller haft några brott mot detta under de senaste åren). Kan ju dock bli aktuellt under kommande mandatperiod…
Okej. Så ingen konsekvens och ingen ansvarig? Låter ju toppenbra, alla kan skylla på någon annan och det reds aldrig ut.
Ibland kan kommunens bolag drabbas av sanktioner.
Om en fastighetsägare ( byggherre) bryter mot ett bygglov så kan man påföras en sk byggsanktionsavgift. Den tillfaller kommunen.
Kommunen är ofta största byggherre och en sanktionsavgift (böter) som drabbar det egna kommunala bolaget betalas alltså till sina ägare, kommunen själv.
Tänk om alla företag fick betala böterna till sina ägare, visst skulle dessa passa sig för att bryta mot lagen?
Tidigare hade vi tjänsteansvar i Sverige.
En tjänsteman som inte följde gällande lagar och förordningar kunde dömas för att inte ha följt lagen vid tjänsteutövningen. Det behövdes alltså inga uttalade straff för tjänstemän som bröt mot lagen.
Sedan tog man bort tjänsteansvaret
Var står det att kommunen inte får låna? Eller är det ytterligare ett av cornus påhitt som saknar stöd i lag?
Ja vi hade något som kallade tjänstemannaansvar innan, men de allra allra flesta som vurmar om det kan inte konkret redogöra för vad det var…
Kommunerna får låna till investeringar. Däremot får man inte lägga upp en budget där löpande utgifter är större än intäkter, och eventuella underskott som ändå inträffar måste återställas relativt snabbt (inom tre år om jag minns rätt).
De flesta kommuner som har en växande befolkning lånar pengar till investeringar i t ex infrastruktur, skolor, förskolor och äldreboenden snarare än att finansiera allt med eget kapital. Detta är inte särskilt uppseendeväckande även om de vanliga domedagsprofeterna får det att låta så. Till exempel är det i praktiken inga fastighetsbolag (t ex inom allmännyttan) som bygger nya bostäder enbart med egna genererade vinstmedel.
Som tidigare sagts att det är förbjudet låna till löpande utgifter stämmer inte eftersom det finns flera frihetsgrader. Och som Cornu säger dessutom lätta att komma runt. Bl.a. genom redovisningstrixande.
Flera kommuner lånar tyvärr redan till löpande utgifter.
"Redovisningstrixande" kan betyda lite vad som helst dock. Att t ex höja belåningen i kommunalt ägda bolag och dela ut större del av vinsten behöver t ex inte vara otillbörligt fuskande, utan kan lika gärna tolkas som att man drivit bolagen för konservativt tidigare.
Men visst finns det lite frihetsgrader. Har dock ännu inte sett något praktiskt exempel, men tar gärna emot länk.
JP, jag kan ge dig ett konkret exempel. Höganäs kommun har tillämpat s.k internlån från skattefinansierade verksamheter för att klara de löpande utgifterna.
Mycket intressant, Bengt. Det är alltså internlån inom kommunkoncernen, och inte utdelning från kommunala bolag inom koncernen?
Jag är mycket intresserad som sagt att läsa mera om detta.
JP , som sagt använda utdelningen är vanligt men så icke här. Man ska ju inte länka tydligen men googla på Kullabygdens tidning Fyren så hittar du.
Jepp, hittade den Bengt. Det verkar inte alldeles enkelt:
"– Frågan är lite teknisk och jag förstår svårigheterna att på ett pedagogiskt sätt förklara, men det är viktigt att kommuninvånarna får rätt bild och inte att det saknas pengar eller lånas till driften, säger kommunchef Herman Crespin."
Jag är inte helt övertygad att journalisterna har koll på redovisningen.
Förklara gärna hur du resonerar här:
"Som bekant hjälper det föga att höja kommunalskatten på grund av det kommunala utjämningsystemet. Det mesta av höjda skatteintäkter leder till lägre statliga bidrag."
… det kommunala skatteutjämningssystemet har ju inte kommunalskatten som parameter, utan (framför allt) kommunens intäktsläge och kostnadsläge.
Om man inte delar ut vinsterna i kommunala bolag, så belastar de inte utjämningssystemet. T ex bättre för det kommunala fastighetsbolaget att bygga en arena än att dela ut pengarna tillbaka till kommunen.
Det jag menar är att höjd kommunalskatt faktiskt inte minskar kommunens intäkt från utjämningssystemet (som ju till övervägande del består av bidrag från staten).
Parametrarna i utjämningssystemet har inte med kommunalskatten att göra, utan framför allt kommunens "skattekraft" (inkomstutjämning, baseras på beskattningsbar inkomst) och kostnadsnivå (kostnadsutjämning).
En kommun får alltså inte mindre statsbidrag för att man höjer kommunalskatten. Det kommer tvärtom vara så under kommande mandatperiod att vi får se både högre statsbidrag och högre kommunalskatter.
Joakim har rätt, skattekraften ingår som en viktig parameter vilket gör att om en kommun lägger massor med kraft på att förbättra för invånarna så de tjänar mer och får högre skattekraft så ger det nära noll i extra intäkter till kommunen.
Men man däremot missköter näringspolitiken så invånarna blir fattiga så straffas man inte, alla andra får betala. Sedan så är det bara att locka röster bland trashankarna med vänster-retorik så har man makten säkrad!
Ja, kommunen saknar tyvärr incitament att förbättra till exempel kommunens medelinkomst genom att locka till sig högbetalda arbetsplatser. Då straffas man av högre beskattningsbar inkomst -> större inkomstutjämning -> mindre statsbidrag.
Men detta har fortfarande inget att göra med nivån på kommunalskatten som var det jag anmärkte på. Den sätts oberoende av hur mycket bidrag en kommun tar emot. Det är till och med så generellt sett att kommuner med hög skatt faktiskt också får mycket bidrag, och kommunerna med låg skatt är ofta rika och därmed nettobetalare (t ex: Danderyd, Lidingö och Vellinge).
@Joakim, ja det är ett dilemma. I Skåne vill regionen slå ihop kommuner. Men vissa kommuner(läs Vellinge, Lomma, Staffanstorp, etc) är inte medgörliga.. Vi få se vad som händer, jag väljer hellre tre procentenheter lägre kommunalskatt än att tillhöra Lunds eller Malmös kommun.
Vad jag hört fungerar det det kommunala skatte systemet sa att vad som betalas in kommunalskatt till en viss kommun inte nödvändigtvis går till den kommunen.
Förr var det så som Rika Kommuner kunde ha ett fåtal som betalade mycket vilket sänkte skatten för resten , Nu är det så kommunen får in lika kommunal skatt för den som betalar 1 miljon som den som betalar 10000.
Ulf Dahl: Nej, så är det inte. Däremot får rika kommuner (kommuner där invånarna har höga beskattningsbara inkomster) lägre statsbidrag, och de allra rikaste kommunerna mätt med detta måttet får betala in pengar till det kommunala utjämningssystemet. Samma sak gäller på kostnadssidan — kommuner med ovanligt höga kostnader får högre statsbidrag, och en kommuner med väldigt låga kostnader får betala in till systemet.
Ett snabbt överslag. 25000 invånare och 20% lever på bidrag i Härnösand. Om hälften är arbetsföra och 2500 jobbar i kommunen blir det inte så mycket över om 8' ska försörja 25'. Hur kan man ens tro att det ska fungera?
Läste för längesedan att i min stad Örebro arbetar ca 60% av arbetskraften.
Mer än vanligt svamligt det där. Bidrag betalas inte bara ut från kommunen och det är normalt att vissa kommuninnevånare blir försörjda av andra, tex barnen av sina föräldrar.
Så Härnösand kommuns egna siffror är svammel? Barnen ingår så klart i den delen som inte jobbar, 50% är ett genomsnitt för Sverige. Inte lätt att övertyga en socialist…
Nej, det var ditt inlägg som var svamligt, eftersom du inte jämför på ett korrekt sätt, och drar därför fel slutsats.
Sosse-kommun. Nån som är förvånad?
Höna eller ägg. Låga inkomster orsakar både sossemajoritet och dålig ekonomi som jag ser det.
Och så är det får det förbli!
Det är ju något som är galet men det är ju inte förvånande. I min hemkommun har man efter valet meddelat om en budget i obalans. Pengarna räcker inte till. Detta i en högkonjunktur där skatteintäkter borde flöda. Hur blir det då när konjunkturen vänder.
Enligt SvD har 1/3 av kommunerna problem och man skyller på den demografiska utvecklingen som säkert är en del av förklaringen. Den utvecklingen borde dock inte vara så svår att förutse och inte heller räkna på. Det som däremot har förändrats snabbt under några år är ju kostnaden för en helt oansvarig integrationspolitik som nu kastar sig över många kommuner.
https://www.svd.se/var-tredje-kommun-kan-tvingas-hoja-skatten
Oavsett om den är lätt eller svår att prognosticera så står det helt klart att det är demografiska skäl (framför allt: äldreomsorg) som dominerar vad gäller kommunernas ökade kostnader.
Orsaken till problemen är framför allt oansvarig migration. Inget annat.
Är det din åsikt, eller kan du visa det?
Att äldreomsorg skulle vara den stora orsaken är jag tveksam till. Känns väldigt PK att skylla på.Givetvis ökar antal äldre men den posten står för enbart 18% av kommunernas utgifter. Jmf med funktionshindrade 11% och skola/barnomsorg 42%. Det här handlar om att kommunerna mer och mer får stå för kostnaderna av den stora befolkningsökningen. Och kostnaderna kommer skena iväg rejält. En ytterst allvarlig situation.
Det handlar om rätt liten procent av problemet, i sammanhanget.
Men det *är* ju dock ett problem om staten skickar asylinvandrare till kommuner, och samtidigt hittar på(!) att detta är monetärt lönsamt (enkom för att upprätthålla bilden av Sverige som efterblivet). Kan bli svårt att få korrekta bidrag då.
Jag vet inte i vilken mån staten tvingats placera dock.
De äldre som behöver bo på äldreboende och kanske har stora vårdbehov har faktiskt en inkomst i form av pension som det dras kommunalskatt ifrån.
Därutöver betalar de avgift för äldreboende. De betalar även för tandläkare, medicin etc. Måhända kostar de äldre kommunerna en del i slutändan ändå,
men de bidrar faktiskt med en hel del.
När det gäller migranter finns ingen inkomst för kommunen (undantaget de två första åren med statlig ersättning, om man nu kan klassa det som inkomst).
Kommunen belastas med kostnader för boende, vård, tandvård, skola, mat, kläder mobil, surfplatta, möbler etc.
Meningen är att migranterna ska komma i jobb, men detta sker inte och kommunen tvingas fortsätta stå för allt.
Hans Jensevik har gjort en gedigen genomgång av Flen och Filipstad: https://www.youtube.com/watch?v=oICnJ7gAHYw
Jag vet inte om det ska klassas som åsikt eller bevis, men det ger en fingervisning om hur jag tänker.
Apropå kan jag bjuda på en ypperlig lösning för hur asylinvandrare kan placeras. Det borde vara återkommande budgivning baserad på prognos: om inga kommuner vill sjunker priset till någon negativ nivå (dvs bidrag). Lösningen är självklar. Det skulle till och med naturligt optimera integration (högre betalningsvilja hos kommuner som faktiskt kan tjäna på det).
Ja, om inte Sverige hade ett sådant enormt behov av att vara efterblivet. Budgivningarna kan ju råka levera hemska riktiga faktum, typ att asylinvandrare värderas monetärt negativt. Och sånt vill vi ju inte veta.
Linus: Bortsett från den helt felaktiga och senare pudlade "Sandvikenrapporten", när har det hävdats att det är monetärt lönsamt att skicka asylinvandrare till kommunerna?
SKL nämner detta själv i sin ekonomirapport. Det var ju också en stark anledning till de tillfälligt kraftigt förhöjda statsbidragen. Det kommer nog vad det lider bli permanent högre statsbidrag och skatter, bland annat på grund av detta, men det finns alltså ett underliggande demografiskt tryck som är starkt.
Men Linus, nu får du fundera över hur du skulle göra som politiker, sugen på att fortsätta banan. Om du har ett sunkigt bostadsområde, som nog alla när det byggdes trodde att det skulle vara rivet vid det här laget, ingen ortsbo vill bo där, du har problem, så ser du att en möjlighet kommer, staten kan ju betala! Således tar du emot, sen när de har låg intjäningsförmåga, fixar du så staten blir ansvarig.
Cornu: Ska vi hålla på och PK-diskutera huruvida migrationen kostar svenska kommuner pengar…? Är vi inte förbi det och kan förhålla oss till vad vi ska göra åt det istället? Det är väl påvisat många gånger att "Sandviken-drömmen" förblev en…dröm, eller?
Niclas, du tar upp en väsentlig sak när man skyller kommunernas ökade kostnader på äldreomsorg. Många tror det är gratis med äldreomsorg i Sverige men det kostar skjortan. Boende, all omsorg tex fotvård, tvättning, mat mm mat kan lätt ta hela pensionen. Mina anhöriga betalade 10-12 000 SEK i månaden dvs hela pensionen. Sen kommer befintligt boende ofta till.
Så jag tror inte ett dugg det kostar kommunerna så mkt man vill ge sken av.
Unknown: Stor skillnad på att säga att asylinvandring är en kostnad och att säga att det är orsaken till Härnösands kommuns ekonomiska kris. Hoppas du förstår skillnaden, även om du med din hammare ser alla problem som en spik.
Det finns underliggande orsaker till kommuners dåliga ekonomi som går långt bak i tiden och inte har någonting med PK-undanflykter att göra, bara klassisk politik. Sedan underlättar det förstås inte att mängden kommuninvånare utan möjlighet att försörja sig ökar brant med kort varsel.
Det är ett faktum att skolgången för kommunens barn är en stor utgiftspost för kommunerna. Om barnen inte gått i skolan hade kommunernas ekonomi förbättrats avsevärt, eller?
Migrationen är väl knappast ett problem på kommunal nivå?
Migrationsverket ska ju betala pengar för varje flykting kommunen får ta hand om så kostnaden landar väl på staten?
Kent: Dom första två åren är det så. Sen får kommunerna klara sig själva. Väldigt bra tajming nu med de ökande kommunala kostnaderna då det var 2015 som integrationen totalt havererade. Nu har två år gått och vad händer då i kommunerna. Att det skulle vara demografiska orsaker som JUST NU skulle explodera känns lite lustigt.
Nils: Har du någon fakta som stödjer det du säger, eller gissar du bara?
Det du nämner (ungefär "flyktinginvandringen 2015 är vad som driver kommunernas ökade kostnader 2018") borde ju då märkas när 2018 års resultat sammanräknas i kommunerna. De flesta kommuner stämmer av sin ekonomi flera gånger under året.
JP och Nils
Det är självklart så att det är flera faktorer som samverkar, men den aningslösa migrationspolitik som fördes kostade och fortsätter kosta pengar. Samtidigt så hade inte allt varit problemfritt om en annan politik förts. Studera gärna överrepresentationen för vissa grupper när det gäller socialbidrag och arbetslöshet.
I Halmstad verkar det bli besparingar pga asylfesten och de är knappast ensamma. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=7070066
I de kommuner där jag noga följer ekonomin har faktiskt inte kostnaderna för äldreomsorgen ökat nämnvärt. Möjligen är det minskade skatteintäkter ifrån pensionärerna vilket ger kommunerna mindre pengar att röra sig med. Jag ska skriva ett inlägg kring vad jag har observerat för de kommuner jag har under luppen.
Jag håller med, SIWOTI. Det är en rejäl huvudvärk för kommunerna på toppen av vad som sker med demografin, som alltså allt annat lika gör det jobbigare för kommunerna att få ihop ekonomin.
Det som nämns i fallet Halmstad är ju bland annat att migrationsverket dröjt med att betala ut ersättningar, ett stort problem som rört många kommuner. SKL tar som sagt upp detta själv i sin ekonomirapport, maj 2018, som jag klipper ut lite ur nedan:
"Asyl- och flyktingmottagandet har också påverkan på kommunernas ekonomi
och verksamheter. Många kommuner med ett stort mottagande har
tillfälligt stärkt ekonomin, som en följd av att den statliga ersättningen överstigit
de kostnader de haft hittills, medan andra kommuner inte har fått full
kostnadstäckning för sitt mottagande.
Gemensamt för alla kommuner är den osäkerhet som effekterna av flyktinginvandringen
har på de kommande årens ekonomiska utveckling."
De ökade kostnaderna handlar alltså om sådant som staten _borde_ finansierat. Plus möjliga bekymmer framåt av känd natur.
Detta är dock på toppen av det som är den stora drivaren av kostnader, framtida välfärdsåtaganden:
"Finansieringen är också en utmaning. För att klara ett resultat på 1 procent
som andel av skatter och statsbidrag samt bibehållet välfärdsåtagande
måste kommuner, landsting och regioner tillföras en ökning av statsbidragen
med 37 miljarder kronor fram till och med 2021. För att klara det nya sparmålet
på 1/3 procent av bnp fram till 2021, med detta tillskott till kommunsektorn,
skulle staten behöva budgetförstärkningar på cirka 20 miljarder
2021. Utan en ökning av de generella statsbidragen och med ett oförändrat
välfärdsåtagande skulle kommunsektorns resultat bli minus 27 miljarder,
med oförändrade skattesatser efter 2019. Då ingår en skattehöjning 2019 med
20 öre, motsvarande 5 miljarder 2021."
Det vill säga, skattehöjningar och högre statsbidrag är att vänta, och ändå trampar kommunerna mest vatten. Kombinera med lågkonjunktur 2020 så har vi en härlig cocktail.
Kostnaderna och de demografiska behoven spås öka mycket kraftigt. Men SKL konstaterat själva att det faktiskt inte går att rekrytera så många som behövs. Nedanstående stycke är mycket oroväckande:
"Även ett oförändrat välfärdsåtagande ställer stora krav på kommuner,
landsting och regioner. Det innebär att antalet sysselsatta behöver öka kraftigt
kommande år. Fram till 2025 behöver antalet sysselsatta öka med 124 000
personer för att bibehålla dagens verksamhetsnivå. Den totala nettoökningen
av sysselsättningen fram till 2025 beräknas vara cirka 207 000, varför kommuner,
landsting och regioner skulle behöva rekrytera 60 procent av den ökade
nettosysselsättningen. Skulle sysselsättningen fortsätta öka i samma takt
som hittills skulle hela den tillkommande sysselsättningsökningen behöva
ske i kommunsektorn. Det är inte realistiskt. Istället behöver produktiviteten
i offentlig sektor, liksom i privat sektor, öka för att vi ska klara framtidens
kompetensförsörjning"
Alla räkner förstås med stigande vinster i privat sektor och "neutral konjunktur" 2020/2021. Blir det ett sämre utfall så ligger vi rätt risigt till.
JP
Japp, och till denna cocktail har vi en överdimensionerad byggsektor, en extremt överdimensionerad banksektor, en stat som är beroende av momsintäkter som snabbt viker med konjunkturen och en RB som inte har kvar räntevapnet när nästa lågkonjunktur anländer. MSB borde förbereda befolkningen på nästa ekonomiska kris. De folkvalda gör det inte.
SIWOTI: Precis så. Det är inte garanterat så att det blir bistra tider, men det är klokt att vara beredd på det. Många av problemen är gemensamma för många länder i Europa, så vi kan alla dras med ner om t ex Italien fortsätter trilskandet osv. Bygg har redan börjat krympa, banksektorn är stabil men vi vet alla hur det brukar gå för banker i fastighets/finanskriser.
Just momsen brukar dock vara stabil även i lågkonjunktur, särskilt eftersom vi har inbyggda "automatiska stabilisatorer" som slår till rätt hårt när det väl svänger och håller uppe hushållens konsumtion någorlunda.
Räntan behöver inte sänkas för att vara låg när man utgår från nuvarande nivåer. Låg ränta innebär stimulans.
Då kan vi koka ner hela resonemanget till att det man skyller på, dvs äldreomsorg inte är den stora "boven". Det handlar i stort om att skatteintäkterna laggar efter en resurskrävande snabbt ökande befolkning.
Det finns två mkt beska pilsner till: Kommunernas skulder om 600 miljarder samt pensionsåtaganden på ett antal 100 miljarder.När räntan stiger kommer kommunernas ekonomi att raseras.
Slutsats: Spara, för bara den som kan betala kommer få anständig vård och omsorg.
Jobbar mot en del statliga myndigheter ibland. Hade funderat en del på varför de är så förtjusta i att göra godtyckliga förändringar i sina system; de verkar ju inte dumma i huvudet i övrigt liksom. Tills polletten trillade ned: de vill väl bränna sin budget, så något måste de ju göra, och de vill väl inte råka förstöra något kritiskt. Bara det att deras pillande i APIer kostar X miljoner i integrationer för privata aktörer.
Den kanske långsökta poängen är att det är synd om kommuner. H0 bör alltid vara att det är staten som är boven.
Alla kommunalt anställda på styrande positioner jag träffat har varit helt otroligt duktiga och drivna, men extremt lågt betalda. Statliga är inte riktigt motsatsen, men nästan; de är ganska ofta åtminstone duktiga.
Såklart med undantag politiker på riksnivå. Ganska få av dem skulle ha något att bidra med på ett riktigt jobb.
Det är också mycket vanligt med minst en större omorganisation per mandatperiod. Om ekonomin går dåligt för att sittande politiker skall kunna säja att de redan genomfört viktiga förbättringar som kommer att ge resultat på sikt. Och om ekonomin går bra för att visa fortsatt handlingskraft. Och ett tredje alternativ, efter maktskifte, om ekonomin går bra, för att oppositionen inte skall kunna gå till nästa val på att säga att "det där är ju resultatet av de förändringar vi införde redan förra mandatperioden."
Min kommun har en skuld på 15 miljarder, ska ha gått till investeringar.
Läser på flera håll (i mitt tycke trovärdiga) att kommunen går dåligt. Men så kontrar man i Allehanda att det ligger till så här:
"Allianspartierna vill ge en bild av att Härnösands kommun har en dålig ekonomi. Det stämmer inte och är vilseledande för invånarna. Sedan vi tog över ledningen av kommunen 2010 har vi visat överskott varje år. Däremot gör vi olika politiska prioriteringar. "
https://www.allehanda.se/artikel/opinion/debatt/s-mp-och-v-harnosands-kommun-har-en-god-ekonomi
Säger som Pippi – vem i hundan ska man tro på?
Om det nu är fel borde väl journalisten i fråga reda ut det. Annars är man inte journalist utan papegoja.
Kommunens årsredovisning är offentlig. Bara att begära ut från stadsledningskontoret eller motsv. och kolla själv.
Om man tittar i senaste årsredovisningen (https://www.harnosand.se/download/18.617dc306162438b417cbd0c/1521561130732/%C3%85rsredovisning%202017.pdf )
så kan man konstatera att kommunen gått med överskott de senaste åren. Dock är soliditeten svag, då överskottet hade gärna fått vara större för att stärka soliditeten. Men problemen verkar alltså inte ha uppstått de senaste åren.
Finns oftast på nätet också. Men man har inte alla detaljer, så vill man veta mer kan man behöva maila kommunen med specifika frågor.
Generellt sett brukar man tro att saker är lättare än vad de är, när i själva verket personal och lokaler till barnomsorg, skola och äldreomsorg äter upp det mesta av kommunens budget.
Men som sagt journalister är bra på att spela papegoja. Bäst av allt gillar de att klippa och klistra från TT eller annan media.
Att faktiskt gräva och reda ut hur det ligger till verkar det vara få journalister som sysslar med.
Att hänvisa till att var och en kan begära ut handlingarna och gräva själv ändrar inte det faktum att få journalister gör det.
Detta är inte heller en länk, bara ett tips.
https://m.facebook.com/tino.sanandaji/posts/10156034899298231
HAHAHA. Låt den delta i lyxfällan skriver Tino.Ja, då lär det bli skuldsanering.
Här kanske det finns lite att kolla i.
Även om det inte är kompletta siffror.
https://www.harnosand.se/kommunen/kommunfakta/statistik/statistikfranstatistiskacentralbyran.4.6b2de13212cae86337180005996.html
och
https://www.harnosand.se/kommunen/visionochmal/harnosandisiffror20122015/befolkningsutveckling.4.71902749154d9347ca18cdba.html
Jag tror man måste gräva bakåt kanske ungefär 10 år för att kunna spåra vad som hänt.
Gissningvis är det inte en plötsligt händelse.
Av det sista årets data tycker jag så långt att det ser ut som att
– det är en utflyttningskommun.
– man har demografiskt en rätt stor mängd äldre som visserligen har inkomster nog, men som också kostar.
– många jobbar inom vård och omsorg.
– det ser ut som man har en del inflyttning (kan det vara del av immigrationen där kommunen tagit emot flyktingar?)
– unga verkar flytta därifrån.
En sak till: Har inte Härnösand även byggt något sk kommunmonument?
Så asylfest/immigration/flyktingvpg kan man säkert ha åsikter om, det lär kosta en del, men rimligen skulle kommunen ha problem ändå pga ändå.
Man kan också konstatera att kommunen har lägre andel utlandsfödda än riket i snitt.
För att ingen vill bo där, inte ens flyktingarna. De betalade väl 800' om dagen för flyktingfärjan som stod tom? Men det var troligtvis en vinst på lång sikt om man lyssnar på en socialist.
Ocean gala begärde 800' om dagen för båten vilket migrationsverket bestrider så jag tror inte något betalats ut alls där
Så var budgeten balanserad eller vad hände?
Så här trodde man i budgeten.
"
Överskott/resultat
Överskott för 2018 beräknas i detta budgetförslag
till 20 mnkr vilket motsvarar 1,3 procent av
skatteintäkter och statsbidrag. Därmed återstår
1 560 mnkr i centrala medel att fördela på
nämnderna. Det är 61 mnkr mer än 2017
och 370 mnkr mer än 2011.Kommunens intäkter
Skatteintäkter och statsbidrag utgör den domine-
rande delen av kommunens intäkter, som enligt
prognoserna beräknas till 1 646 mnkr under
2018. Det är 58 mnkr mer än 2017 och mot-
svarar en intäktsökning på 3,7 procent.
Härnösand har en växande ekonomi, vilket i
grunden kan förklaras med de senaste fyra
årens befolkningsökning. Under perioden jan
2013 – mars 2017 har invånarantalet ökat med
970 personer. Detta indikerar ett trendbrott mot
den negativa utveckling som pågått under flera
decennier."
Har varit känt länge att Härnösands ekonomi varit på väg mot haveri. Kommunen har tappat en herrans massa jobb de senaste decennierna (i förhållande till kommunens storlek) att då fylla på med svårintegrerade personer gör inte saken bättre:
https://www.flashback.org/t2258169
Ummm. Du länkar till en flashbacktråd som källa… Är det verkligen så här illa ställt med människors förmåga att värdera källors relevans och trovärdighet?
Martin Andersson: Fortfarande trovärdigare än gammelmedia. Kommer du ihåg Sandvikens 900 miljoner?
I de kommuner där jag noga följt ekonomin under många år har verksamheterna under socialnämnderna skenande kostnader de senaste 18 månaderna. Det är följande områden vilka utmärker sig: individ- och familjeomsorgen samt funktionshinderomsorgen.
Inom individ- och familjeomsorgen är det kostnaderna för olika former av institutionsplaceringar samt konsulentstödda familjehem vilka ökat mest. Härvidlag pågår någon form av fulspel från några större kommuner vilka hjälper eller har hjälpt personer och familjer att flytta till mindre kommuner. Väl flyttade till annan kommun visar det sig t.ex. helt plötsligt att personerna har missbruksproblem eller att familjerna har stora sociala problem.
Inom funktionshinderomsorgen handlar det främst om LSS-ärenden där kostnader har tagits över av kommunerna på grund av ändrade eller uteblivna statliga stöd via försäkringskassan.
I kommunerna har även kostnaderna inom barn- och utbildningsområdet ökat konstant under många år. Om jag jämför kostnaderna under åren 2016/2017 med t.ex. åren 1986/1987 är det ganska klart att grundskolan har blivit rejält dyr. Speciellt om man ser till kostnaden per barn. Det är cirka 70 procent fler så kallade pedagoger idag inom skolan trots att barnkullarna är mindre än på mitten av 80-talet.
Det jag finner anmärkningsvärt är dock kostnaderna för förskolan (inklusive "dagis"). Här har kostnaden ökat helt abnormt. Jag gissar att det beror på att fler idag utnyttjar denna verksamhet mycket mer än förr och att maxtaxesystemet skapat en underfinansiering vilken inte kan kompenseras genom föräldrarnas löneskatter.
Totalt sett har dessa ökande kostnader urholkat kommunernas marginaler vilket gjort dessa extremt känsliga för snabba fluktuationer inom olika verksamheter. Kommunplaceringarna av nyanlända har i vissa kommuner inneburit att återstående marginaler på kort tid tagits i bruk till fullo och att kommunerna gjort sig helt beroende av statliga extrapengar. När staten på olika sätt stryper tillförseln av pengar exploderar underskotten i kommunerna.
En sista notis är att kostnaden för äldreomsorgen inte har ökat nämnvärt. Dock beror det bl.a. på att kommunerna är snabba med att minska antalet omsorgsplatser om det råkar finnas platser tomma och att de därefter försöker att bevilja mer hemtjänst hellre än omsorgsboende. Dessutom har många kommuner numera maximerat avgifterna inom äldreomsorgen vilket tvingar merparten av pensionärerna med låg pension att söka bostadstillägg som i princip helt, direkt eller indirekt, går till kommunerna.
100 miljoner räcker inte. Totalen ligger över 340 miljoner. Checkkredit 100 miljoner, tagit lån på ytterligare 190 miljoner plus att man länsat pensionskontot på ytterligare 40 miljoner. Inte en länk : https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/en-bra-bit-over-300-miljoner.
I slutet på reportaget kommer det: "man tar hand om människor". Och att kostnaden kommer gå ner. Vad har dom gjort? Köpt hus till varje nyanländ? Det är väl det enda som kan skapa en puckel, annars bör det vara samma utgifter nästa år. Eller byggt ett nytt sjukhus? Och då kommer följdfrågan, varför visas inte budgeten så alla ser vad dom gjort? Någon som har tillgång till deras budget i detalj?
Du kan se budget för 2018 här.
Frågan är om det "bara" är likviditetsproblem, eller om man har strukturella kostnadsproblem som man på något sätt missat att uppfatta. Det får vi veta snart, det blir intressant.
Gissningsvis är det socialnämnden (som nämns i inslaget) som dragit iväg ordentligt, och de betalningarna har utfallit så att kommunens redan låga likviditet gjort att pengarna i kassan tagit slut. Det behöver faktiskt inte betyda att kommunen går särskilt mycket back sett till helåret, men som sagt, återstår att se var det landar.
Det är alltså inte så att kommunen gör en förlust på över 340 miljoner kronor, om inte något extremt uppseendeväckande har hänt.
Kommunen kan vända sig till kommunens skuldrådgivare…
Allt är offentligt så om det inte finns ute så kommer det, väldigt höga summor och det är många kommuner som har stora pensionsskulder.
Pensionsfrågan är det svårt att hålla rätt på, för alla kommuner har ju "dubbla skulder" på grund av förmånsbaserade "PAYGO"-pensioner intjänade innan 1998. Den kostar som mest ungefär nu, men det är (faktiskt) ett övergående problem och den gömda pensionsskulden minskar nu i takt med att pensioner intjänade före 1998 betalas ut.
Ytterligare "läsvärda" tips.
https://ledarsidorna.se/2018/11/krisen-i-kommunerna-hela-sverige-har-gatt-i-borgen/
Äh, bara sväääärjevänlig propaganda. Härnösand går som en sprillans Tesla och det finns gott om plats där har jag sett när jag har flugit över.
Kan dom inte sälja fastigheter, fordon och inventarier och sen hyra dem. Så räddade sig Ericsson ur krisen 2000.