Företagskonkurserna fortsatte att öka i oktober rapporterar kreditupplysningsbolagen Creditsafe respektive UC. Creditsafe anger att konkurserna än så länge ökat med 10% i år jämfört med 2017, och UC anger 12%.
 |
| Konkurser per månad visar återigen treårsrekord i oktober. Källa: Creditsafe |
Creditsafe anger att 5 156 aktiebolag till och med oktober gått i konkurs i år. Det är upp drygt 10% från 4 680 samma period förra året.
De 555 bolag som enligt Creditsafe gick under i oktober hade 1 635 anställda. Med tanke på att ett av bolagen, utbildningsbolaget Miroi, hade 238 anställda, Laniakea Hem 121, så kan man dra slutsatsen att väldigt många konkurser handlar om enmansföretag.
UC anger att konkurserna stigit med 12% under året, men anger inte siffror på antalet konkurser, annat än att nästan 1 000 byggbolag gått i konkurs. Det skulle innebära givet Creditsafes siffror att nästan 20% av konkurserna alltså hittas inom byggbranschen. Kombinerar man det med enmans- eller fåmansföretag så handlar det i så fall än så länge om enskilda hantverkare som går omkull, inte några stora byggbolag.
I oktober steg antalet konkurser med 7% enligt Creditsafe, från 518 förra året till 555 i år. UC anger 6% ökning. Även om deras siffror per län skiljer sig anger bägge att Uppsala län och Örebro län hittas i toppskiktet när det gäller konkursökningarna. Uppgifterna går sedan isär rejält om t ex Värmland och Västerbottens län, som har mycket höga ökningar hos UC, men inte hos Creditsafe.
Sammantaget verkar alltså statistiken lite spretig mellan de två firmorna.
“Two men says they’re Jesus, one of them must be wrong” – Dire Straits, Industrial Disease
10 kommentarer
Konjunkturcykelbaserad statistik önskas, dvs där vi dels kan jämföra med tidigare cykler, dels sätta konkurserna i relation till antalet företag(beståndet). Vi har trots allt haft en stor uppgång(till slut) av nya företag. Förutom byggbranschen då i helt nya branscher där utslagningen brukar bli stor efter den första vågen. Vore intressant att kunna göra studier av konkursuppgången 1990-1995, 2000-2003 och nu senast 2008-
Det kanske är asylindustrin som börjar plana ut?
Var väl extremt många små aktiebolag som startades för alla tillfälliga boenden och HVB hem för att kunna exploatera den nya naturresursen flyktingar.
Nu när resursen tagit slut så bör ju dessa AB försättas i konkurs kan man gissa eller har det redan gjorts och detta är "riktiga" företag som nu börjar känna av konjunkturen.
Bedrägerier verkar vara en stor anledningen till konkurser nu för tiden.
https://www.di.se/nyheter/flera-bedragerier-bakom-foretagskonkurser/
UC märkte av ökningar i branscher där konjunkturläget var bra/högt 2017 – och det kan väl stämma med teorin att det är bedrägerier. En överhettad bransch lockar till sig bedragare – nu kanske byggnadsbranschen där det utförs bedrägerier med ROT t ex.
Ligger nog mkt i det du nämner. Jag befarar också i förlängningen att många kommuner kommer att gå i någon sorts konkurs. Nu är Härnösand på tapeten, enl SVT, som förbrukat sin checkkredit om 100 miljoner och måste låna till löpande drift. Vilket skall vara otillåtet enligt vissa här på forumet. Mer statsbidrag, javisst, men så illa det ser ut i många kommuner idag blir snabbt statens "starka" finanser uttömda.
Finns såklart en sedelpress men det blir ändå ett stålbad framöver med flera konvergerande krisområden.
Ja, det är otillåtet genom lag, men man har lite tid på sig att återställa underskott. Se lagutdrag nedan:
"5 § Kommuner och landsting ska varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår).
Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna.
Undantag från andra stycket får göras
1. i den utsträckning som medel från en resultatutjämningsreserv tas i anspråk enligt 14 §, eller
2. om det finns synnerliga skäl."
"14 § /Träder i kraft I:2019-01-01/ Kommuner och landsting får till en resultatutjämningsreserv reservera medel som får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel.
Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar enligt 11 kap. 10 § lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning, som överstiger
1. en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, eller
2. två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, om kommunen eller landstinget har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser.
Lag (2018:600)."
Det vill säga, man har lite svängrum.
Läget såg ganska bra ut 2017. Återstår att se vad resultatet blir i kommunsektorn 2018, men allt tyder på att det blir positivt enligt SKL. Sen blir det snabbt värre fram mot 2020/2021 om höjda statsbidrag uteblir, men det tror nog ingen.
Intressant att det är olagligt. Vad är straffet? Vem anses ansvarig?
Bra fråga, någon som är kunnig i offentlig förvaltning vet säkert.
Vi har ju haft tillfälliga underskott i kommunerna tidigare, men det har återställs enligt gällande lagar. Tror knappast det blir någon skillnad den här gången.
Jag läste kronkurserna först 😀
Mycket byggföretag, restauranger och bilrelaterade företag verkar konka i Uppsala. Jag undrar hur momsen på stafettpersonal i vården (momsfri tidigare) kommer påverka den typen av företag framåt om ett år eller så.
Även om byggbranschen skulle allmänt kunna ha skumma inslag fortfarande, så är vad jag hört tillsynen mycket mer nogrann nu än förut iaf för svenska hantverkare (dvs de som bor här).
Så många en/fåmansbolag av hantverkare som går i konkurs är väl kanske inte em bra indikator.
1. Påminner lite om Irland – där de utländska hantverkara stack när det gick åt skogen. Kan det vara något sådant?
2. Hantverkare här behöver väl ligga ute med pengar just pga rot? Kan det vara det eller helt enkelt att flödet av billiga krediter torkat upp när lägenhersomsättningen sjunkit (och annonstiden förlängts rejält) så det länar sig inte längre för små firmor längre?