SCB rapporterar idag att KPIF-inflationen ligger kvar över Riksbankens målnivå på 2.0%, men fortfarande inom det så kallade toleransintervallet på 1.0% till 3.0%.
Årstakten för KPIF. Data: SCB |
Inflationen fortsätter alltså att vara hög, även om vissa media uttrycker en förändring på 0.1 procentenheter som inflationen faller. Trenden ovan förblir stark och tydlig.
Framför allt var det energipriser – som till stor del är importerade priser på en internationell marknad, inklusive svensk el som styrs via Nordpools samarbetsområde – som bidrog till inflationen. Den svaga svenska kronan gör alltså sitt arbete.
0.6 procentenheter av de 2.4 procenheterna berodde på elpriset, 0.4 på drivmedelspriserna för fossilbilar. Livsmedel, där vi till pengavärdet importerar hälften (men inte till kalorier) steg med 0.3 procentenheter, och restaurangerna hängde på med 0.2 procentenheter.
Den som tycker att mat, el, värme och transporter blivit för dyrt kan snutta näring från hörnet av en nyköpt mobiltelefon, och krama den för värme, då fallande priser på mobiltelefoner bidrog till större delen av post- och telekommunikationspostens -0.2 procenheter. Detta är också enda posten som SCB angav dämpade KPI.
Kort sagt ger inte KPI och KPIF något stöd för att inte Riksbanken ska höja räntan. Gissningsvis kommer man inte höja räntan ändå, eftersom man aldrig klarar av att prognosticera sitt eget beteende.
36 kommentarer
Vad händer egentligen när RB inte höjer räntan men marknadsräntorna drar iväg uppåt ändå pga. faktorer som vi diskuterar hela tiden?
Skall dom då försöka sänka ännu mer för att motverka?
De svenska marknadsräntorna drar sig nedåt, se idag som exempel.
Räntan på 10-års statsobligationer är t ex lägre idag än vid början av året.
…. men visst, andra marknadsräntor kan förstås stiga när bankerna får finansieringsproblem, men det påverkar ju inte RBs reporänta. Plus att i sådana lägen kan man tänka sig att RB köper säkerställda bostadsobligationer på andrahandsmarknaden för att hålla nere räntan.
@Johan: Kronan kommer fortsätta försvagas och färre utländska köpare kommer vara intresserade av att finansiera Svenska statens upplåningsbehov.
Det kan även bli en minskning av skulder om utlåningen bromsar upp.
För stunden, och ett tag framöver, tror jag att det inte finns ett tryck för marknadsräntorna att dra ifrån styrräntan.
Om det ändå händer så kommer riksbanken tvingas följa marknadsräntorna och höja.
Reporäntan är ju inte avgörande för bolpneröntan mot kund. RB får vara beredd att svälja en mkt stor del av bostadsobligationer för att hålla marknadsräntorna nere. Fullt möjligt säkert men bara till priset av ytterligare kronfall, resulterande importdriven KPI- inflation i recessionen, dvs stagflation, vilket kommer krossa offentliga finanser på alla nivåer.
Marknadsräntorna, dvs de kortaste kan inte förändras utan att Rb tillåter det. Det är det som kallas penningpolitik. De längre kan förstås ändras men de är alla en funktion av de korta. Jmf USA mot Europa kort och långt! När FED började dra ner på QE(tapering) gick långräntorna förstås upp. Inte minst efter QE helt stängdes ner. Inflationsförväntningarna och kapitalrörelserna spelar förstås roll. En självständig centralbank kan dock i princip sätta räntorna där de vill, dvs även de långa. Det har de bevisat nu om ingen trodde det förut.
Det är därför statsskulds-räntan inte bestäms av några s.k bondvigilantes. Eller varför man behöver vara extra rädd för statsskuldsnivåer så länge pengarna används förnuftigt.
Svenska 2 åringen har gått upp 100% yoy. Från -0.8 till -0.4 idag. Googla sweden 2 year bond yield så ser du. 10 åringen har åkt 0 till 0.6 lite fram och tillbaka sen i sommras. Jag kollade på investing.com. Räntorna kommer gå upp för gratispengarna sopas bort från spelplanen nu. USA har redan kört sin QEunwind ett tag. BoJ också. Och EU ska börja dra tillbaka sin stimulanser jan. Och svenska bolåneobligatinerna består till stor del av utländskt kapital. USA har 5% till kund. Ganska självklart att räntorna kommer gå upp i Sverige också. -0.5% kan knappast vara Sveriges normala reporänta. Tror man det, bor man nog i lala-land.
Absolut, räntan på bostadsobligationer är också så sakteliga på väg uppåt, men ligger fortfarande under nivån vid början av året.
Vi får väl se hur det går.
"Kort sagt ger inte KPI och KPIF något stöd för att inte Riksbanken ska höja räntan. Gissningsvis kommer man inte höja räntan ändå, eftersom man aldrig klarar av att prognosticera sitt eget beteende."
Den ger faktiskt inte heller något stöd för att de ska höja räntan, och då är oförändrat det man kan förvänta sig.
Lönerna skenar inte iväg.
Eftersom vi är långt från neutralränta känns det motiverat att höja räntan om inflationen ligger över målet.
Eftersom löneökningstakten ökar och inte är katastrof så känns det inte som det borde hindra ett återgående mot neutralränta.
Det faktum att vi har negativa räntor är ju så absurt att en förnuftig riksbank borde greppa varje halmstrå till ursäkt att höja den. Särskilt när vi faktiskt ligger i överkant på inflationsmålet.
@Kent: Så kan man tycka. Det fina med billiga lån är dock att det flyttar den omedelbara kontrollen över resurser från de som äger kapital till dem som lånar kapital.
@iblandekonomi. Det fina med lån är att det flyttar allt ägande och därmed alla resurser från alla som tagit lån till långivarna.
Det enda som behövs är en honeytrap med låga räntor, följt av en räntehöjning. Gets em every time.
Men Iblandis, vad är det för fint med det? Det är dessutom osant, normalt är det nytt kapital som lånas ut, kapital som inte funnits före lånet.
Det nya kapitalet lånas ut av tex tidigare ägaren av ett hus, så det är sant.
kronan föll direkt
Säger som pöbeln: är väl bara att flytta om du inte gillar monopolpengar.
hänger inte med riktigt där……
Vi borde diskutera varför Riksbanken gör som de gör! Egentligen är det mycket enkelt. De har ett inflationsmål och ur dumt det än är så försöker de skapa inflation oavsett vad för inflation. All inflation är ju inte bra och det vet man på Brunkeberg. Men fortfarade gäller Riksdagens uppdrag. Inflation till varje pris. Ingves&Co har dessutom blivit av med ansvaret för finansiell stabilitet. Tänk vad skönt…..
Fråga Ingves varför vi inte längre(som förr) har efterfrågeinflation som märks i statistiken! Varför ska vi då importera inflation via kronan t.ex? Tänk om/att Sverige snart kan bli en nettoimportör efter 75 år som nettoexportör. Många andra länder är stolta över att ha en hyfsat stark valuta. Som ekonomin också är anpassad för.
Inflationen nu är inte en del i analysen om räntan ska ändras utan förväntad inflation framöver.
Det borde ju vara en fördel att ha en stark valuta. Då behöver jag ju exportera färre enheter, d v s producera mindre, för att tjäna ihop det kapital jag vill ha för att köpa importvaror t ex.
De har redan uppnått målet med 2% inflation. Det har man gjort sedan länge. Men man tricksar en hel del för att dölja den högre inflationen. Man bytte ut beräkningsmodellen från kpi till kpif. Varor som ger högre inflation tas bort och ersätts med andra varor. Man försöker också undvika energipriser som är en viktig faktor. Så, inflationsmålet är nått sedan länge. Sedan kan man spekulera i varför dom ljuger och behåller den låga räntan. Här kan du läsa mer: https://www.aktiespararna.se/artiklar/Marknadsanalyser/Syna-bluffen-om-inflationen
Inte "Shadowstats"-tramset nu igen.
Läs följande artikel om varför "Shadowstats" inte är en trovärdig källa vad gäller Den Sanna Inflationen.
Deconstructing ShadowStats. Why is it so Loved by its Followers but Scorned by Economists?
Cb är ju alltid sena till partyt. Vi har en totalt obalanserad ansvarsfördelning av riskhanteringen i landet. Att fördela detta på 3 myndigheter är väl typiskt svenskt……consensus och rättvist och fegt. Politikerna är de som gör minst eftersom de är de "största" placerarna(jmf med sina väljare).
Shadowstat har väl likt klimatpanelen skapat historiska linjära hittepå-värden grundade efter enstaka observationer ur sekundära källor
Tacka vet jag den tiden då våra persondatorer drog ner inflationen, att krama en sådan gav en helt annan värme än dagens Huawei.
Ska bli intressant att se hur mycket som blir kvar av den utlovade skattesänkningen på 350 kr för pensionärer, när Riksbanken gjort sitt. Och då ska man jämföra mot ett index som är anpassat för (fattig)pensionärernas konsumtionsmönster, d.v.s. livsmedel, hyra, el, värme och kollektiva transporter, men inga plattv, mobiler och utlandsresor.
Det är ett problem det där, för de allra fattigaste (pensionärer med enbart garantipension). Deras pensioner stiger i takt med KPI, men deras konsumtionskorg stiger kanske snabbare än KPI. Därav behovet för höjningar av bostadstillägg mm då och då.
konstig skala på y-axeln? 0,1, 0,1 0,2 0,2 0,3 0,3…? missar jag nåt?
Nog en decimal som trillat bort, typ 0,1 0,15 0,2 0,25 osv
Finns det inte stora risker med att försöka skapa inflation i en ekonomi som strävar efter deflation? Kan man hamna i en situation där tillgångsvärden som man blåst upp med billiga krediter, ändå snabbt faller i värde, och människor börjar spara och slutar konsumera? I en sådan situation kommer man försöka få fart på ekonomin med ännu mer nya pengar i systemet, vilket borde leda till en mycket högre inflation än den man försökte få till från början.
Helt ovetenskapligt så tycker jag matpriser i butik generellt hoppat upp rejält, likaså lunchpriser efter sommaren men det har säkert sin förklaring att det inte är inflation ut an enbart höjda priser…
Nu ska avlidna betala tvlicens, år det definitionen på helvetet?
"I vissa fall kommer inte ens avlidna att undantas.
I den nya lagen står det att tv-avgiften ska betalas av dödsboet till den avlidne hela året dödsfallet inträffat.
Den som dör i januari betalar alltså tv-avgiften i ytterligare tolv månader, via sina anhöriga."
Fattas tydligen pengar i systemet då man börjar kräva lik på pengar!
Blir väl svårt att få inflation då allt köps in billigt från Asien. 80 öre för kalsonger. 1 krona för en t-shirt.(men du i sverige får köpa för 300kr). Svenska fabriker och jobb försvinner utomlands och svensken får köpa sin produkt från andra länder. Industri och forskarjobb omvandlas till enkla servicejobb, typ macdonalds eller arbetslöshet. England har gjort den resan, och deras ekonomi går riktigt dåligt. Usa har gjort samma resa. Och där är folk mycket fattigare idag. Första generationen som är fattigare än sin förra. Syns även i Sverige. Unga har svårt att få jobb och ännu svårare att få tag i en bostad.