Avgående finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade idag principerna för övergångsregeringens budget. Inga stora reformer eller politiska förslag kommer genomföras utan bara det som krävs för fortsatt fungerande offentlig administration, men bland annat blir sänkt skatt för landets pensionärer, vilket det finns en bred politisk enighet kring över alla blockgränser.
 |
| “Så här mycket lägre skatt får pensionärerna.” |
Allt mer talar för att vi inte har en ny regering innan det är dags att lägga budgeten för 2019. Avgående finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade därför idag principer för budgetpropositionen.
Följande gäller, bloggens fetstil:
“Förslagen ska utgå från den budget som riksdagen har beslutat för 2018 efter förslag i budgetpropositionen för 2018. Följande generella justeringar görs:
• Anslag som används för förvaltnings- och investeringsändamål pris- och löneomräknas på sedvanligt sätt. Anslag som avser regelstyrda transfereringssystem justeras utifrån ändrad makroekonomisk utveckling liksom ändrade volymer (t.ex. antal personer som omfattas).
• Anslag justeras till följd av beslutade lagar och förordningar, civilrättsligt bindande avtal, internationella avtal eller EU-rättsakter.
• Anslag justeras med anledning av att riksdagen beslutat om flyttar av ändamål och verksamheter mellan utgiftsområden.
• Anslag justeras om det krävs för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas.
• För att verksamhet som baseras på ett beställningsbemyndigande för kommande år ska ges förutsättningar att bedrivas i samma omfattning 2019-2021 justeras anslagsnivåerna för alla år med hänsyn till nivån på beräknade infrianden av de ekonomiska åtagandena 2019.
• Lagförslag som är politiskt okontroversiella och som inte kan genomföras under pågående budgetår inkluderas i de fall det råder politisk samsyn om förslagen.
Motsvarande principer har beaktats i tillämpliga delar för förslag som avser statens inkomster.”
Fetstilen är intressant. Som bloggen påtalat kan riksdagen bestämma själva, vilket mitt förslag var gällande höjd försvarsbudget, vilket i princip samtliga partier utom möjligen V och MP är för. Åtminstone var de för detta i valrörelsen. Det behövs ingen regering för detta.
Kopplat till detta är “nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas”. Får inte försvaret ökade anslag riskerar den grundläggande samhällsfunktionen “försvar av svenska samhället och den svenska demokratin” att kollapsa.
Rätt enkla och bra principer. Finns det politisk samsyn så behöver vi inte en regering.
En sådan punkt är tydligen sänkt skatt för pensionärerna, för att ligga mer i linje med jobbskatteavdraget. Pension är trots allt uppskjuten lön för jobb, så det är inte orimligt.
Mer kan läsas hos regeringen här och här.
33 kommentarer
Ökad STATLIG försvarsbudget, som naturligvis är sjukt inneffektiv. Varför inte sänka skatten så att barnfamiljer kan köpa en egen stridsvagn istället.
Gäller att ha en tillräckligt stor famlilj då för att fylla besättningen, samöva denna på ungarnas skollov, samt ha ett stridsvagnsgarage. Ingen dum idé, ifall det blir bråk med grannen om bygglov eller liknande ^^
Tja, de flesta västerländska stridsvagnar har ju 4 platser så de borde passa en normal barnfamilj. För den lite mindre familjen eller de som har delad vårdnad finns det ju franska och ukrainska modeller med 3 besättningsmedlemmar och automatladdare. *automatladdare har ju öven den fördelen att småbarn kan ha svårt att ladda 120mm-bumpor och lätt klämmer sig i bakstycket.
Och nu hör ju jag hur du säger, ukrainska vagnar använder väl 125mm, vad ska jag då göra med de 120mm som blev kvar efter bodelningen/arvskiftet? Till dig sägrr jag att de innovativa ingenjörerna på Ukrobotonprom erbjuder en konvrrteringssats till 120mm. De har även förlängda modeller för drn lite större familjen med ett bollhav/stridsrum bakom tornet.
Tycker ändå att det måste vara mot "reglerna" att bara samtala med Alliansen och utestänga SD vid dagens budgetsamtal. Alltså under nuvarande regeringslösa situation. Denna fråga ställer jag mig efter ha läst vad Omnie refererat till.
Jaha, så om V hade uteslutits ur samtalen men SD inkluderats, hade du tyckt att det var mot "reglerna" då också?
Är man en rejäl minoritet utan samarbetspartners så är man.
Absolut! Jag pratar om den delikata situationen när övergångsregeringen inte är en regering i dess bemärkelse, dvs mer av en expeditionsministär. Självklart ska alla kontaktas om ngt speciellt ska avhandlas.
F.ö. sitter ju redan V+MP med i övergångsregeringen!
Vem från V sitter med i övergångsregeringen?
För övrigt är namnet övergångsregering det som används i grundlagen.
@Anders; Cornu har förstås rätt. Fel av mig!
Ja, Maggan gjorde en bra och begriplig presentation av principerna idag. Det är som du säger, riksdagen har makten att lägga fram en egen budget, och det ska bli intressant att se hur det kommer ske.
Notera alldeles särskilt att principen "Lagförslag som är politiskt okontroversiella och som inte kan genomföras under pågående budgetår inkluderas i de fall det råder politisk samsyn om förslagen" alltså handlar om sånt som inte kan genomföras under pågående budgetår. Det innebär att övergångsregeringen _inte_ kommer skjuta till pengar till t ex kommuner, polis eller försvar, utan det får man fixa med en tilläggsbudget senare. Inkomstskatter däremot måste justeras vid årsskiften och kan med dagens lagar inte ändras löpande under året. Maggan skulle återkomma om det fanns fler såna potentiella "saker-som-bara-kan-ändras-vid-årsskifte"-poster.
Blir väl lite av skuggbudget då, om inte annat naturligtvis för att förbereda en kommande regeringsställning! Dessutom underlag för fortsatta gruppdiskussioner under ledning av talmannen.
Ett alltför långt dröjesmål kan få konsekvenser. Inte minst ute i kommunerna som kan tvingas låna t.v.
Nja, övergångsregeringens budget blir mycket opolitisk förutom sänkt skatt på pension (inkomstförändring med mycket bred majoritet). Allt som kan, lämnas över till tilläggsbudgeten.
När det gäller kommunernas statsbidrag kommer de ligga på ungefär samma nivå som 2018. Skulle det behövas högre bidrag så kan det hanteras enkelt i en tilläggsbudget. Det är inget som helst problem för kommunerna att finansiera det gapet (om det ens skulle behövas).
Ja eftersom den saknar reforminslag är den ju opolitisk per se :). Men det är ett tag till våren! Tydligen finns det många kommuner som räknat med regeringens goda minne(nya anslag) inför nästa budgetår(19) och som nu kan få problem under mellanperioden. Men kan en tilläggsbudget läggas redan innan ny regering tillträtt? Knappast! Vi får väl hoppas att Norlén sätter fart!
Om en regering snabbt kommer till skott så blir det en vanlig budgetproposition den 15:e november. Annars får vi en tilläggsbudget i början av 2019. Det är som sagt inga problem att hantera rent finansiellt för kommuner och landsting. Vilka problem föreställer du dig skulle inträffa?
I teorin kan regeringsbildandet dra ut så mycket på tiden att vi inte har någon regering på mycket länge, men riksdagen kan själv ta initiativ till tilläggsbudget om det nu skulle bli problem på riktigt.
@Joakim, efter att ha läst på lite mer inser jag att vår grundlag egentligen saknar detaljregler kring nuvarande situation. En gammal 60-tals-utredning ger ledtrådar där praxis egentligen bara säger att man kan besluta om löpande ärenden och ärenden "som ej kan vänta". En grundlagsberedning har senare på 70-talet angivit att regeringens behörighet inte ska begränsas! Det innebär mao att propositioner kan läggas men bara om det råder politisk enighet(??>50% eller).
Kan bli en spännande vinter för jurister och opposition m.fl om detta dröjer ut på tiden. Eller om det blir många regeringsbyten framledes!
Tänkte mig utlovade extra anslag för kommuner som går back pga t.ex flyktingmottagande. Medel som kanske inte täcks inom ramen för utjämningsbidragen. Frågan är då vad som gäller ifråga om tilläggsbudget samt graden av enighet?
@Perspektivrik: I detta fallet får kommunerna helt enkelt fixa bryggfinansiering (lån). I en tilläggsbudget kommer då kommunerna att kompenseras för att betalningarna skjutits framåt i tiden. Detta är inget speciellt märkligt.
Det blir förstås problem om det inte blir någon tilläggsbudget alls, och då får kommunerna istället t ex höja skatten för nästkommande år, men det är ganska osannolikt.
Politisk enighet kan till exempel uppnås om man med en stor majoritet är överens om en viss åtgärd. Maggan exemplifierade detta i dagens presseminarium med att enkel majoritet (50%) inte räckte (i fråga om just den diskuterade sänkningen av "pensionärsskatten"). Detaljerna kommer fastställas i praxis som formas nu.
Detaljregler saknas men är inga hinder för att statens verksamhet fortsätter fungera. Ta gärna en titt på seminariet idag (filmen med Maggan).
Sedan kan riksdagen alltid stifta lagar och föra fram motioner precis som vanligt.
Tack, frågan är dock om praxis alltid är det bästa sättet att "lagstifta". Särskilt om vi kommer att få uppleva mera av detta tillstånd framledes(svaga regeringar). Kan iof annars vara en bra väg tillsvidare(erfarenhet)innan man lagreglerar.
Dessutom är det inte e riksdagen som beslutat kommunalskatten. Behöver kommunen höja skatten så bör ju inte regeringsbildningen påverka det…
Nu kan det dock handla om ganska stora pengar i framförallt små kommuner. % stora skattehöjningar kanske. Låna gäller mao.
Vilken kommun skulle behöva göra stora skattehöjningar 2019/2020 om statsbidragen ligger kvar på de nivåerna som indikerats i BP 2018?
Det är mycket mer troligt att statsbidragen ändå höjs nån gång under 2019, så som sagt, problemet är obefintligt.
Ledarsidorna nämner t.ex Norrköping som tvingas göra omfattande besparingar(vi vet hur det går till). Det hänvisas till SKL som konstaterat att det fattas 63 Mdr för att upprätthålla verksamheten.
oops….menade "upprätthålla verksamheten i VSO i hela landet"
I Norrköpingsfallet nämns siffran 100 MSEK årligen i diff mot planerade statsbidrag.
Ja, nu ser jag.
Det kan absolut gå snett. Men det är också lite av det vanliga överdrivandet. 63 miljarder är alltså det strukturella underskottet 2019-2022 om jag förstått det rätt, och det partiet som är mest snålt (M) vill öka statsbidragen stat -> kommun med 50 miljarder under samma period.
Återstår 13 miljarder att finansiera över fyra år = skattehöjningar.
Man tar in 700 miljarder i skatt idag och måste alltså ta ut 703,25 miljarder i skatt per år istället, eller en nivåhöjning på +3,25 miljarder om siffrorna ovan stämmer. Det motsvarar en skattehöjning på en halv procent ungefär från idag, eller för en exempelkommun med 32% kommun/landstingsskatt, en höjning till 32,16%.
Knappast en katastrof.
Då löses saken(denna s.k reform)! i en tilläggsbudget? Strukturella underskott hade vi i staten fram till 1995 därefter var vi sönder-sparade. Undrar varför man inte gör likadant i kommuner /och landsting/(som lånar och lånar). Tänk hur det hade sett ut som det gjorde före kommunaliseringen? Den som är satt i skuld är ej fri säger man felaktigt om staten. Man är helt enkelt inte kloka som betalar av på statsskulden! Men det är en annan debatt Joakim.
Ja, det löser sig i en tilläggsbudget.
Angående skulderna så är det lite klurigare. När staten hade stora underskott, så användes lånen till löpande utgifter, vilket kan bli farligt på sikt (se Grekland, Italien, etc).
I kommunerna används lånen idag till investeringar (dvs man kan inte finansiera nya äldreboendet osv med 100% eget kapital). Det är en väsentlig skillnad mellan dessa olika typer av negativt finansiellt sparande. Kommunerna är förbjudna att gå med underskott vad gäller löpande utgifter.
Kommunerna spås back på 63 – 80-miljarder alltså 15 -20 per år för S-MP debaclet 2015 vilket då gör att Statsbudgeten kommer att visa fina siffror mens kommunernas blir röda just p.g.a. tvångsplaceringslagen som Löfven&Co införde för att kommunerna inte skulle kunna vägra och därigenom tvinga Löfven&Co att sitta med problemet i knäna och synligt i sin egna budget , Löfven-Andersson seglar vidare med o-skamfilat rykte.
Varför gå i taket för vad en övergångsregering får lägga för förslag?
Jag menar att om det finns stöd för ett förslag i riksdagen så går förslaget igenom, annars avslås det. Svårare än så behöver det inte vara.
Sen är det klart att en regering som inte har stöd av riksdagen kan ju inte räkna med att kunna driva sin politik genom riksdagen. Då kan det vara lite mer stilfullt att lägga en opolitisk budget som går igenom.
Därför behöver man inte rådfråga SD om redan regeringen och alliansen är överens om förslagen. Man behöver inte rådfråga V heller för den delen i det läget.
Anonym: Enligt min mening en mycket realistisk och insiktsfull kommentar som väl speglar rådande verklighet. D.v.s all debatt till trots har vi faktiskt en Regering som regerar och en Förvaltning som förvaltar.
Det här låter ju som ett ganska bra läge. Vad skall vi egentligen ha en ny regering till om riksdagen ändå kan göra upp om saker där det råder bred politisk enighet? Ytterkantspartierna V och SD tappar nästan allt inflytande vilket väl är det bästa som kan hända. Jag har personligen större förtroende för Andreas Norlen än för någon av statsministerkandidaterna så för min del får dödläget gärna hålla i sig.
Finns flera som funderar i den riktningen. Men av motsatta skäl! Dvs att "eniga" inte ser det som en konstitutionell rättighet att "dra benen efter sig"!
@cornucopia tack för ett intressant inlägg. När vi ändå pratar om sossar så undrar jag om vilken som är din favoritvänsterblogg? Finns det en socialistisk intersektionell Cornu? Eller en helt vanlig gråsosse som du gillar? Min livskamrat tycker nämligen att jag har blivit cynisk av dina böcker och blogg, så nu ska tydligen vyerna vidgas…