Riksrevisionen: ISK har ökat hushållens sparkapital med 23 miljarder

En dagsfärsk rapport från Riksrevisionen visar att den nya skattemässiga sparformen investeringssparkonto (ISK) har ökat hushållens sparkapital, och därmed frihet och oberoende, med 23 miljarder kronor. Orsaken är främst att börsen gått bättre än väntat, och myndigheten väntar sig att detta jämnar ut sig när marknaden vänder då sparformen riskjusterat inte är gynnsam för hushållen. Dessutom missar Riksrevisionen att privat pensionssparande avskaffats och ersatts med ISK.

Riksrevisionen

På grund av att börsen gått bättre än väntat sedan ISK infördes 2012 har hushållens sparkapital och med det frihet och oberoende ökat med 23 miljarder kronor. Hade en väntad avkastning på en kombination av ränte- och börssparande om 7% istället uppnåtts hade det inte varit någon skillnad mot tidigare beskattningsform.

Sparkapitalet för hushållen har alltså på sex år kunnat öka med i snitt knappt fyra miljarder om året. Risken i sparandet har dock helt flyttats från staten till hushållen konstaterar Riksrevisionen.

“Vid konventionell beskattning beskattas faktiska inkomster (utdelning och kapitalvinster) medan kapitalförluster får dras av. Därmed bär spararen inte hela portföljens risk, utan den delas med staten. I ISK beskattas en schablonberäknad avkastning, oavsett om tillgångarna ökar eller minskar i värde. I ISK bär spararen därför hela portföljens risk. Detta innebär att en jämförelse mellan ISK och konventionell beskattning även måste beakta skillnaden i spararens risk, om syftet med jämförelsen är att avgöra vilken sparform som ex ante kan anses förmånlig.”

Så som tack för att ta hela risken har hushållen alltså ökat sin frihet via högre relativt sparkapital under perioden. Rapporten kan därmed inte dra slutsatsen att sparformen är gynnsam för hushållen.

“I investeringssparkonto bär dock spararen hela den risk som är förknippad med aktiesparande, eftersom skatten schablonberäknas och ska betalas oavsett om tillgångarna ökar eller minskar i värde. Vid konventionell beskattning beskattas faktiska inkomster (utdelning och kapitalvinster) och kapitalförluster får dras av. Spararen bär därför inte hela risken, utan den delas med staten. När denna skillnad i fördelningen av risk beaktas är det inte uppenbart vid vilken schablonränta som investeringssparkonto kan betraktas som en skattemässigt förmånlig sparform. Det är av det skälet inte heller tydligt huruvida investeringssparkonto är en skattemässigt förmånlig sparform för aktier och aktiefonder. “

Börsen har gått osedvanligt bra under åren med ISK, så Riksrevisionen konstaterar att deras rapport egentligen är intetsägande.

“Under perioden 2012–2017 har avkastningen på aktier och aktiefonder varit ovanligt hög. Det finns inget som säger att avkastningen kommer bli lika hög kommande år. Riksrevisionens uppskattning av reformens effekter på skatteintäkterna ger därför ingen information om effektens storlek kommande år.”

Riksrevisionen missar också att avdragsgillt privat pensionssparande avskaffats under perioden. Det betyder att pengar som tidigare sparades skattefritt till pensionen nu gått in i ISK, och svarar för en del av dessa pengar.

För att bedöma vem som egentligen gynnas anser jag att Riksrevisionen därför göra en ny rapport som även tar skatteeffekterna på pensionerna i beaktning. Bakläxa således.

Oavsett har Riksrevisionen helt rätt i att vid verkligt långsiktigt sparande så är traditionell beskattning mer gynnsamt för hushållen. Vilket t ex kan gälla för pensionssparande om man har 15-20 år^1. kvar till pensionen.

Rapporten finns som PDF här.

SVT skriver en del felaktigheter om rapporten, som att den skulle gett “skattebortfall på 42 miljarder”. Nej, det har den inte. Summan är 23 miljarder på sex år, de övriga 19 miljarderna förutsätter att alla övriga tillgångar säljs till nuvarande kurser, vilket det finns absolut ingenting som talar för. Eftersom det är tillgångar som inte sålts har inte heller staten gått miste om någon reavinstsskatt och de 19 miljarderna utplånas snabbt vid ett börsras. SVT:s vinkling är förstås som vanligt vänster, där alla pengar tillhör staten och allt som inte tas in i skatt är en förlust.

^{1. Alla pengar tas ju inte ut på pensionsdagen.}