Nedan finner ni Riksbankens realreporänta baserat på KPIF istället för KPI. Det är en bra indikator på hur väl fungerande Riksbankens räntepolicy är, och hur extremt räntedopad den svenska ekonomin är trots att vi är i slutet av en högkonjunktur.
 |
| Realreporänta med KPIF 1997 till juli 2017. |
KPIF för augusti är dessvärre inte inne än.
Grafen ovan visar alltså reporäntan minus KPIF, den sk realreporäntan baserat på KPIF.
Som vi ser ovan är svensk ekonomi extremt räntedopad, trots att vi är i slutet av en högkonjunktur. Räntedopningen är större än under den akuta finanskrisen 2009 – 2010 och trenden i att allt mer räntedopa svensk ekonomi för att inte få den att krascha är tydlig sedan 90-talet, med en över konjunkturcyklerna linjär nedåttrend.
Samtidigt finns inga som helst indikatorer på att denna trend ska vända. Snarare så ökar inflationen, oavsett om det är KPI eller KPIF betydligt snabbare än reporäntan höjs – just nu höjs den inte alls.
Svensk ekonomi är så dysfunktionell att negativa realräntor krävs under en högkonjunktur. Så låt oss hälla mer bensin på brasan och diskutera detta i små grupper medan det finns bensin kvar för att hålla värmen med.
15 kommentarer
Vem vet liksom att vi är i slutet av en högkonjunktur?
Jag följer i princip bara utländsk press nuförtiden och kan liksom inte se att en konjunkturnedgång är på tapeten.
Annars håller jag med att det är lite lätt komiskt med räntepolitiken på kända fakta.
Instämmer, men det är så här vi vill ha det. Vi vill han en centraliserad planekonomi och vi kommer köra det ända in i kaklet.
Vi som förespråkar en fri marknad, valfrihet och marknadsekonomi skjuts fort ner med stridsrop kring solidaritet, välfärd och jämlikhet oavsett hur missriktade argumenten än må vara.
Jag tycker gott de kan sänka räntan ännu mer så att det ruttna systemet faller än fortare. jag gör mitt bästa för att se om mitt eget hus så jag minimerar min egen exponering mot galenskapen. Lycka till ni andra.
Instämmer, inte svårt att förstå att 500% eller negativa räntor är dåligt, men folk röstar på partier som förordar planekonomi och centralplanering.
De tycker staten vet mycket bättre än marknaden, som skulle sätta räntan efter utbud och efterfrågan, spar- och lånevilja i ekonomin. Vill många låna så stiger räntan, vill många spara så sjunker den. Helt självreglerande.
Men röstar man för sovjetiska inslag i ekonomin så får man leva med konsekveserna.
Cornu har inte fattat sambandet mellan stibor-räntan och reporäntan. Faktiskt kan negativ reporänta leda till högre räntor för "lån" som bankerna hittat på. Det har skett i t.ex Schweiz (om inte centralbanken dopar bankernas pyramidspel genom att fylla på bankernas centralbankskonton med pengar så att de inte behöver låna av varandra till stibor-ränta för att fixa clearingen mellan riksbankskontona – vilket Riksbanken gjort).
Eller så är det så att Cornu väljer att blunda bort det han inte vill se. Han är t.ex väldigt tyst om Nordeas flytt och att många kontokunder hotar flytta kontona från Nordea. Kanske vill inte Cornu nämna att Nordea flyttar för att de kan bygga ett större pyramidspel med bankunionens regler? Och då Nordea är en av de fem storbankerna som har oligopol på clearingen mellan riksbankskontona och är för stor för att falla (läs – för stor för att betala sina skulder till kontokunderna vid t.ex en bankrusning) kommer Riksbanken rädda Nordea i vilket fall. Jag beskriver enkelt med bilder och animationer vad som händer om kontoinnehav flyttas från Nordea till en annan storbank och hur Riksbanken kommer rädda Nordeas pyramidspel här:
Går det att straffa Nordeas pyramidspel genom att flytta ditt konto till en annan banks pyramidspel?
Förklaring till hur negativ reporänta ledde till högre räntor på bostads"lån" (inom "" då bankerna de facto inget lånar ut)i Schweiz:
https://parasitstopp.wordpress.com/2015/12/21/den-negativa-rantan-kan-pressa-upp-rantan-for-boskuldslavarna-reviderad/
Sambandet mellan reporäntan (samt stiborräntan i den sk Interbank lending mellan storbankernas riksbankskonton)och den ränta bankerna tar ut på sitt ocker kallade "lån" är mao väldigt svag. I synnerhet om Riksbanken fyller på bankernas riksbankskonton så de slipper låna av varandra överhuvudtaget och när reporäntan är negativ
2008 fyllde Riksbanken på storbankernas riksbankskonton med runt 500 miljarder kronor genom att köpa upp hälften av alla bostadsobligationerna av bankerna. Affärsvärlden skrev då, citat:
”Sedan i höstas ser Riksbanken till att det finns en sådan överlikviditet, så att bankerna slipper låna ut pengar till varandra.”
Idag har Riksbanken köpt upp statspapper av bankerna för att uppnå samma sak.
Undrar hur länge Cornu ska låtsas att han inte fattar det här?
Där ser man, varken Cornu eller hans armé av ja-sägare har, av tystnaden att döma, en aning om hur systemet fungerar. Eller så är de extremt hycklande opportunister som lever av bankernas parasitering genom att delta i bankernas pyramidspel såsom aktier och andra tillgångsbubblor och beroende av att bankerna kan fortsätta sitt utsugeri av den reella ekonomin.
För att beskriva verkligheten är ju verkan Cornu eller majoriteten av hans läsare så där jättemycket intresserade av att beskriva.
Cornu är ju mest intresserad av att jaga imaginära ryska soldater på svensk mark.
Anledningen till att det ser ut som det gör är att vi följer ECB, men har dragit ner räntan ännu mer för att hålla valutan svag. Trots detta har inte KPIF-inflationen förräns precis nyligen ökat till målnivåerna.
När ECB höjer kommer vi hänga på, men troligtvis höjer vi lite tidigare (dock inte för tidigt eftersom RB är så ängsliga för stark SEK).
Riksbanken höjer före ECB?
Känns som en högoddsare.
Hm, vi får se.
Inflationen verkar ju utvecklas starkare, och vi har sänkt betydligt mer än ECB, så vi "borde" höja mer än ECB när väl höjarcykeln börjar.
Budet nu är H2 2018 för RB, vad säger ECB?
Inflationen kommer sannolikt vända ner framöver.
Inte mig emot, fortsatt billig finansiering… Tveksamt hur länge vi egentligen kan ha negativ realränta dock även om inflationen vänder ner. Känns ju en smula orimligt.
Vad händer när konjunkturen vänder nedåt?
QE som skapar hyperinflation?
Ekonomiprofessor Richard Werner som myntade orden QE är redigt trött på missbruket av begreppet. Den QE han förordade skulle göra så att folk fick mer pengar. Den QE som gjorts har enbart fyllt på storbankernas centralbankskonton så att de ska klara den sk clearingen mellan storbankerna. Riksbankskontona är ett helt slutet system och pengar kan rinna ut från det systemet. Så den QE som skett har inte skapat någon hyperinflation.
Som jag skrev i ovan kommentar fyllde Riksbanken 2008 på storbankernas riksbankskonton med runt 500 miljarder kronor genom att köpa upp hälften av alla bostadsobligationerna av bankerna (mao en QE riktad till storbankernas slutna oligopol på Riksbankskontona för clearing). Affärsvärlden skrev då, citat:
”Sedan i höstas ser Riksbanken till att det finns en sådan överlikviditet, så att bankerna slipper låna ut pengar till varandra.”
Det skapade ingen som helst inflation.
Realräntan måste sänkas för det är enda sättet det finansiella systemet kan överleva överskuldsättningen i ekonomin.