Dags för lite härligt fredagsmys. Vid risk för kärnvapenkrig är det viktigt att ha koll på sin utrustning för att detektera joniserande strålning och skaffa sig koll på normalläget. Nu föreligger det i princip noll risk att Nordkorea sätter in skarpa kärnvapenrobotar, men med Trump som råkar ge order om covfefe så vet man aldrig vad som händer.
[Här skulle det legat en bild på min uppmätta aktuella nivå joniserande bakgrundsstrålning, men Blogger vill inte ladda upp bilder just nu. Postar och klistrar in bilden från Twitter istället. Ber om ursäkt för detta. Dosen är uppmätt under en timme och blir alltså 0.1482 mikroSievert per timme. Normalt i Sverige är 0.1-0.2 och här har jag rätt nära till berggrunden, så detta är rimligt. Samt helt i linje med tidigare mätningar.]
Aktuell bakgrundsstrålning. pic.twitter.com/T1u95wxo2s
— Lars Wilderäng (@Cornubot) August 11, 2017
Som jag skrev i ett inlägg förra sommaren så är det här med joniserande strålning och doser inte så himla enkelt och självklart. Det är inte bara att springa iväg och köpa en Geigermätare. Man behöver veta vad man sysslar med, hur mätaren faktiskt ska användas och även hur normalläget ser ut.
Så man kan ta det nuvarande skramlet Nordkorea-Trump som en bra ursäkt att testa utrustningen och normalläget.
Nu föreligger det i princip noll risk att Nordkorea bränner av skarpa kärnvapenrobotar. Landet har på sin höjd en handfull (12-20) stridsspetsar och dessa stoppar man inte in i en testrobot bara för skojs skull.
Aktuellt kan vara att man skjuter testrobotar, men innan man vet att de faktiskt fungerar kommer man inte använda sina fåtal stridsspetsar till att sänka i Stilla Havet.
Däremot kan det hända att Trump kör en covfefe och bränner av lite kärnvapen för att han har enorma händer.
Då kan det vara spännande att se om det om några månader blir någon påverkan på bakgrundsstrålningen i Sverige. Sannolikt knappt mätbart, men intellektuellt intressant.
Så passa på att testa utrustningen så här på fredagsmüsiga fredagkvällen. I morgon kan det vara för sent.
Min egen mätare klarar bara av att detektera 400 gammastrålningsträffar per sekund, varefter GM-röret blir mättat och felmeddelandet SENSOR dyker upp. Har jag räknat rätt motsvarar det runt 1 milliSievert per timme, dvs 1000 timmar till akut strålsjuka, vilket är för lång tid för att det ska vara någon fara. Inte hälsosamt att leva permanent i – Fukishimas evakueringszon hade 2.8 mikroSievert per timme, men fortfarande något man t ex kan sitta i ett skyddsrum med.
Min Voltcraft Gamma Check Pro kan alltså ge klartecken på att en plats är trygg, men den kan inte säga att en plats är akut otrygg. För det krävs betydligt större GM-rör.
Beräkning, grov, kalibrerat på energiinnehållet för Cesium-137: Ca 200 träffar på en timme gav ca 0.15 mikroSievert. 400 ger alltså 0.3 mikroSievert. Det motsvarar 3600*0.3=1080 mikroSievert eller 1.08 milliSievert. Militärt oanvändbart.
Om man befinner sig i området runt en kärnvapenbrisad utan att fönstren gått sönder, så finns det risk att om man är i vindens riktning vid en markbrisad drabbas av nedfallsnivåer som är akut farliga. Det kan då handla om t ex 0.1 Sievert per timme, vilket ger tio timmar innan akut (men ej akut dödlig) strålsjuka på en dos om 1 Sievert. Rätt gott om tid att evakuera eller uppsöka skydd (givet sanering för att inte ta med sig nedfall in – nedfallet är dock oftast synligt, så man vet om det behövs sanering).
Kärnvapen är förhållandevis rena. Deras energiinnehåll ska gå åt till explosionen och ett kärnkraftshaveri – som trots allt inte är avsiktligt – kan ge betydligt mer långlivad och sämre situationer. Dock kan kärnvapen ge en kort akut situation, men med snabb halveringstid.
Det bästa är att ha fysiska dosimetrar och inte elektroniska mätare – fysiska dosimetrarna mäter faktiskt energidos och tar alltså korrekt hänsyn till vad för strålningskällor det rör sig om. Dosimetern på fotot ovan förutsätter Cesium-137.
Sverige behöver inte oroa sig över Nordkoreas kärnvapen i det här läget. Effekterna skulle främst handla om panikartade marknadsreaktioner. Sannolikheten att Nordkorea ens lyckas skjuta några lyckade robotskott är redan de låga.
Så jag rekommenderar istället ett trevligt fredagsmys, där man går igenom hushållets planering inför riktiga insatser av kärnvapen mot Sverige och de närmaste sannolika kärnvapenmålen. Kryssningsrobotarna Kh-102 har 250 kiloton eller 450 kiloton (den senare motsvarande 30 Hiroshimabomber) och en markbrisad mot t ex Muskö med 450 kT skulle bara få rutorna att skallra på fastlandet.
En ordentlig hög med sand på tomten och en massa sandsäckar är ett tips. Gärna fyllda säckar. Dessa kan staplas framför källarfönster och läggas på golvet ovan det utrymme ni avser att kura ihop er på i källaren i några dagar tills strålningsnivåerna är acceptabla om ni hamnade i vindriktningen. Dina vattendunkar är också bra på att reducera strålning. Helst behöver dock källartaket stärkas upp för man vill ha så mycket som möjligt mellan sig och omgivningen. Ett lägre innertak med ordentligt dimensionerade extra stolpar, och mellanrummet mellan de två taken fyllt med betongsten är en klassiker för den som vill fixa till den egna villan.
Trevligt fredagsmys på er så länge!
Vad har du för bakgrundsstrålning hemma?
45 kommentarer
Kraftverken i Fukushima har spytt ut stråling i mer än sex år nu. Hur länge har du mätt?
@Saul Goodman 18:55
Fukushima är inte och leka med!
Jag får intrycket att Västvärldens MSM tystar ned följdverkningarna av Fukushimas radioaktiva utsläpp i havet utanför Japans västkust, där jordens andra mäktigaste havsström – Kuro-shio – stryker förbi i nordlig riktning mot Arktis, under sommarhalvåret, samt tangerar Alaskas och USA:s västkust. Utanför Alaska bedrivs ekonomiskt viktigt fiske!
Olyckan hände 11 mars 2011. Sommaren 2011 rapporterades att valrossar i Kamtjatka samt sälar och isbjörnar i Alaska, drabbades av en mystisk sjukdom som symptommässigt såg ut som akuta strålskador. Inga Becquerel-värden har mig veterligt presenterats från kött från dessa drabbade döda djur. Man har sagt att djuren har drabbats av någon okänd sjukdom.
På en amerikansk ö sa en öansvarig att sälarna, på grund av för mycket solbadande på klipporna, hade drabbats av skador till följd av solens ultravioletta strålar. Men då skadorna mestadels var på sälarnas undersida så föll denna solhypotes platt till marken.
Underrapporteringen vid Fukushima ska jämföras med efterverkningarna av kärnkraftsolyckan 1986 i Ukraina, då svenska myndigheter presenterade Becqurelvärden från älg, ren, svampar och bär nästan dagligen i svensk MSM.
När utsläppet nådde Nord Amerika så var strålingsnivån promille av vad som är tillåtet i dricksvatten.
Solution by dilution! And half-life!
Vilka nonsenskommentarer i 21:14 och 22:22!
De som står högst på näringspyramiden i norra Stilla havet är marina rovdjur som konsumerar enorma mängder fisk. Vi pratar om sälar och valrossar. Sedan har vi allra högst isbjörnarna som också konsumerar sälar.
Har fiskar, som äts av marina rovdjur, en viss mängd radioaktivitet i sig, så ackumuleras och ökar denna radioaktivitet hos de marina rovdjuren.
Följande artikel avfärdar att de sjuka och döda isbjörnarna har blivit drabbade av strålskador pga Fukushimaolyckan, genom att säga:
”Reuters noted that preliminary studies do not support a theory that the disease is due to contamination from the tsunami-wrecked Fukushima nuclear plant in Japan.”
https://usnews.newsvine.com/_news/2012/04/08/11083494-fur-loss-open-sores-seen-in-polar-bears
Om ”Preliminary studies” är dåligt utförda (vilket jag misstänker de är), så kan man och får man inte stödja en viss teori, om man har vetenskapliga krav.
Om något ser ut som en akut strålskada sä är det förmodligen också en akut strålskada. Denna truism gäller särskilt om det inte finns någon annan trovärdig förklaring till skadorna.
Inte en enda säl eller val har dött av utsläppet från Fucoshima , fisken utanför verket har lägre nivåer än gränsdvärdena och är OK att äta .Ingen mänska har heller dött av utsläppen , varja dag dör mänskor av utsläpp från kol, olja och biobränsle .
@Rune Karlsson 17:05
Ge mig då uppmätta strålningsnivåer på fångad fisk eller ännu hellre på sälar och isbjörnar, som har dött av den mystiska sjukdomen!
Om man inte kan backa upp sådana påståenden med uppmätta värden, så är de förmodligen lögn.
"Dock kan kärnvapen ge en kort akut situation, men med snabb halveringstid."
Vad är det för tid man pratar om här "tills det är safe" att röra sig ute om man hade oturen att befinna sig i vindens riktning i förhållande till explosionen?
"nedfallet är dock oftast synligt, så man vet om det behövs sanering)" Menar du att det är någon form av kontaminerat damm?
Några dagar man bör hålla sig helt inne. Efter några veckor kan man vara ute dygnet runt.
Kontaminerat damm är nedfallet. Runt själva explosionen och en tid (dygn?) efter finns omkringstudsande gammastrålning från explosionen, men den försvinner rätt snabbt och är mest ett problem om du är inom verkansområdet. Där vill du ändå inte vara.
Kan det vara Tjernobyldammet som gör att ungdomarna har det besvärligt idag? Att äta vilt och ren är väl livsfarligt fortfarande efter nedfallet?
Ja radioaktiva partiklar är nog det som är farligast, särskilt om man får i sig. Så någon form av andningsskydd är att rekommendera även bara ett enkelt partikel filter kommer göra skillnad om man tvingas vistas i kontaminerad miljö.
Renkött är nog farligast för plånboken nuförtiden.
En tumregel från boken "konsten att överleva i det sårbara samhället" av Lars Fält: Om man vistas utomhus de tre första timmarna får man lika mycket strålning som om man vistas utomhus de tre första dagarna, och om man vistas utomhus de tre första dagarna får man lika mycket som de tre första veckorna, och att vistas utomhus de tre första veckorna ger lika mycket som en hel livstid i området
Det där var inte ett exakt citat. Hoppas jag. Som det är skrivet innebär tre första timmarna samma som en hel livstid.
Oavsett säger inte det där egentligen något, då det inte säger vad konsekvenserna är. Vad är konsekvenserna av att få en hel livstids strålning på tre veckor kontra på tre timmar?
Alla kärnvapen är inte lika. Beroende på konstruktion och önskad yield kan den vara riktigt smutsig eller ganska ren med avseende på nedfall. Dessutom har man konfigurerbara bomber där man innan detonationen kan välja styrka (variable yield). Endast en del av det fissila materialet fissionerar normalt, resten sprids för vinden. Om man har typ 5 kg plutonium och konfigurerar för låg styrka torde det mesta plutoniumet spridas för vinden. Och plutonium är inte så nyttigt att inandas.
Nja, man bränner väl hela plutoniumet – styrkan i dial-a-nuke justeras väl med hur mycket tritium som tankas över för fusionsdelen i den termonukleära laddningen. Plutoniumet är ju fissionsladdningen som antänder fusionen. Så plutoniumet förbrukas, överblivet tritium sprids för vinden.
Vad gäller livsdos. Givet 0.2 mikroSievert/h i normal dos, så är en livsdos 0.2*365*24*80=140 millisievert givet 80 års livslängd. Eller räknar jag fel?
Akut strålsjuka uppstår vid 100 milliSievert (100 Sievert) på en timme. På tre timmar ska det kanske vara långsiktigt ohälsosamt, men inte skäl för akut strålsjuka.
Men är inte ganska många atomber fusionen till för att förstärka fissionen? Dvs så många är inte av typen Tsar Bomba eller Castle bravo (Har för mig att fussionen används för att öka neutronstrålningen som kommer att klyva fler Pu-kärnor innan materialet sprids av explosionen)
Som jag förstår det boostar neutroner från fusionen fissionen, men läste någonstans att svårigheten är att designa explosionen så att det fissila materialet behåller kritisk massa och inte flyger isär. De två första som deployades över Japan hade bara några procents verkningsgrad, medan nyare boostade kan ha upp till 50% verkningsgrad m.a.p. hur mycket av det fissila materialet som används. I vilket fall finns inga miljövänliga atomvapen. MP borde agera.
100mSievert = 0,1 Sievert vilket är bra mycket mindre än vad som krävs för strålsjuka. Runt 1 Sievert börjar sympton visa sig. Men egentligen är det fel att tala om Sievert utan det är Gray som gäller.
100mSievert på din lilltå gör nog att den skrumpnar och faller av.
I princip alla kärnvapen är idag termonukleära (vätebomber). Även nere på några kiloton. Rena fissionsbomber ovanliga.
Flerstegs Tsar Bomba var designad för 100Mt yield, men man valde bort sista steget för att minska nedfallet. Ju mer yield desto smutsigare verkar det som.
"Vätebomb" är en teknik, inte en styrka.
I boostade atombomber används fusion för att skapa neutroner som fissionerar mer av det fissila materialet. Fusionen i sig bidrar inte speciellt mycket till "styrkan" i de bomberna. Däremot kan de göras konfigurerbara beroende på hur mycket fusionsmaterial som används. (exempelvis tritiumgas som sprutas in strax före detonationen).
I det att de innehåller en fusionskomponent men hur stor del av kraften som kommer från fusionen och hur mycket som kommer från fission varierar väl dock beroende på design och syfte?
Exempelvis Amerkanska B61 (från 1963) är konfiigurerbar från 0,3 till 340kt. Nuförtiden har förmodligen alla såna. Och förmodligen kan de välja "in flight" vilken styrka de vill ha.
Plutonium är lågaktivt, så Pu som inte har klyvts har i princip obefintlig påverkan på strålningsnivåerna. Utan det är klyvningsprodukter samt aktiveringsprodukter som är problemet, de senare blir fler om man detonerar vapnet nära marken samt om vapnet innehåller material som kan aktiveras av neutronstrålningen vid detonationen.
Fusionsbränslet hos en vätebomb är för övrigt inte tritiumgas utan litiumdeuterid, ett fast bränsle. Tritium kan dock användas som neutroninitiator, vilket hjälper till att starta kärnklyvningen hos plutoniumet. Möjligör också bomber med liten mängd Pu.
Plutonium är extremt giftigt om det inandas.
Garanterar lungcancer.
"Flerstegs Tsar Bomba var designad för 100Mt yield, men man valde bort sista steget för att minska nedfallet. Ju mer yield desto smutsigare verkar det som" Kan det inte ha nåt att göra med att man tog bort det tredje steget? (fission)
Nu är jag mer orolig över hotet från klimatet än strålningen. Har köpt nya styltor för havsnivåhöjningen, tror inte de nya klackarna räcker mer än 20-30 år.
"Det är inte bara att springa iväg och köpa en Geigermätare. Man behöver veta vad man sysslar med, hur mätaren faktiskt ska användas och även hur normalläget ser ut."
Dessutom är det viktigare att man har koll på vad det är frågan om. Eller så rättare sagt viktigare. Normalnivån är av ringa betydelse då.
Eller t GM-rör som mäter Sv? Seriöst alltså? Har du ett mått and som mäter volt också?
Nej, den mäter antal träffar med gammastrålning. Som rapporteras kalibrerat för energiinnehållet i gammastrålning från Cesium-137. Står i texten.
Kan man kalibrera den för olika energinivåer?En gas joniseringsenergi är ju ganska konstant
Den detekterar bara passagen av en gammapartikel. Gammapartiklarna kan ha olika stort energiinnehåll beroende på källa. Mätningen är digital – träff eller inte träff, och säger inget om energiinnehållet. Därav brukar elektroniska mätare översätta energiinnehållet till Cesium-137:s gamma. Men är det en annan källa till gammastrålningen (vilket t ex garanterat gäller vid kärnvapenbrisad) så är energiinnehållet annorlunda.
MAo så finns det en minimumenergi som beror på gasen i röret och all strålning över detta detekteras
Men bara digitalt. Strålning – ja eller nej.
OK, men det är väl en inneboende egenskap hos en Geigermätare att den inte kan urskilja energin. Det digitala är väl en förbättrning mot att räkna hur mycket det knastrar.
En MÖP-fråga, den här skumma ubåtshistorien i öresund, med dykare som inte tar sig in. Vad har marinen för ubåtsräddning?
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6755190
Belos.
Om du är orolig för nedfall av Cesium 137 så borde inköp att jod-tabletter för några veckors behandling finnas på inköpslistan. De lär knappast finnas i lager annat än på orter där det idag finns civil kärnteknisk verksamhet.
Och ifall du vill hjälpa till med samhällets krisberedskap men inte känner att ditt öde är att leta rätt på var järnkorsen växer med din Ak4B så finns det här en annan möjlighet. Stålskyddsmyndigheten samordnar via andra frivilligorganisationer provtagare som har till uppgift att ta prover i betesgräs. Läs mer på Strålsäkerhetsmynidghetens sida
Snälla någon, mätare är kalibrerade för Cesium-137. Har inget med huruvida man är oroade för nedfall av Cesium-137 att göra.
Naturligtvis har jag jod-tabletter. Vem tror du att jag är? http://cornucopia.cornubot.se/2012/04/logn-forbannad-logn-och-fukushima.html
Vad har Cesium-137 med jod att göra? Jodtabletter är för att blockera ansamlandet av radioaktivt jod, inte cesium.
Nagelbitare? Ser så ut.
Har skyddsmask någon effekt, finns väl endel partiklar i luften.