Seminarium: Östersjön, Ryssland och det nya säkerhetsläget

“Säkerhetsläget har förändrats och försämrats. Det drivs av det ryska agerandet och rysk förmågehöjning.” – ÖB Micael Bydén

Ryssland är just nu extra känsligt eftersom man går in i en presidentvalsperiod, där det gäller att låtsas att man är en demokrati bara för att man håller val.

“I alla auktoritära system är successionsfrågan en känslig fråga, även i Ryssland” – Carolina Vendil Pallin, forskningsledare FOI

ÖB påtalar att svenskt försvar inte bara kan handla om Gotland. Exempelvis nämns uttryckligen Västkusten med sina inskeppningshamnar, men också Barents hav och Nordkalotten.

“Det är inte bara Gotland och Östersjön som är viktigt. Man måste se [närområdet] som en helhet.” – ÖB Micael Bydén

Svenskt försvar kan inte handla om att återupprätta det gamla invasionsförsvaret, då framtida och nuvarande konflikter inte kommer se ut på det viset. Ryssland använder som bekant force multipliers via icke-linjär krigföring.

 “Icke-linjär krigföring dimensionerar vår förmåga. […] Det handlar om att utveckla ett modernt totalförsvar, inte det totalförsvar vi hade.” –  – ÖB Micael Bydén

ÖB är tydlig med att det måste satsas mer på försvaret, annars kommer försvarsförmågan att vika efter år 2020. Det innebär också att Sverige utsätter sig för ökade risker om vi försvagar försvaret. Samtidigt måste man acceptera att “det tar tid att bygga militär förmåga”.

Vad gäller anslagen menar ÖB att Sverige kommer nå inriktningspropositionens mål, men det har krävt mycket hårda prioriteringar.

“Det finns inga marginaler längre. Det finns inga reserver.” – ÖB Micael Bydén

Väsentligt är att ÖB nu talar om totalförsvaret. Fokus är inte längre enbart militärt försvar, vilket är en mycket positiv utveckling av debattläget.

Efter kriget i Georgien blev det uppenbart att Rysslands försvar behövde en modernisering menar  Matti Anttonen, Finlands ambassadör. Man ser nu de första resultaten av denna modernisering, men Östersjön är inte det enda fokusområdet för Ryssland.

“Vi har alltid satsat på vårt försvar. […] Den finska försvarsförmågan är bättre nu än någonsin sedan andra världskriget. […] När alla andra rustade ner köpte vi stridsvagnar billigt. Vi tänkte att de kommer behövas en dag.” – Matti Anttonen, Finlands ambassadör

Finland har alltid tagit det ryska hotet på allvar, men landets viktigaste försvar har alltid varit diplomati. Angående försvarsförmågan, så är inte numerär allt, utan teknisk och organisatorisk samt ledningsnivå med metoder, är relativt motståndaren alltid relevant.

Det samma gäller för övrigt Sverige. En köttmur av pappersförband utan utrustning i mobbförråden, likt Sverige hade under invasionsförsvarets tid, är inte värt lika mycket som det verkar.

ÖB är tydlig med att EU inte håller på att bygga upp en parallell-NATO, även om man gör konkreta saker, som en utbildningsmission i Mali. Det finns dock felaktiga mediauppgifter om att det byggs upp en EU-armé.

På min fråga om den egentliga ryska försvarsbudgeten påtalar Carolina Vendil Pallin att neddragningarna handlar om att inte skjuta till ytterligare pengar för försvarsindustrins modernisering. Det drabbar alltså inte egentligen rysk försvarsförmåga. Den ryska försvarsindustrin “går på steroider” just nu, efter massiv modernisering med statliga pengar.

Tanken är istället att försvarsindustrin ska ägna sig åt export och att använda sin modernisering till att komplettera med civila produktion. Vendil Pallin tror dock inte att rysk försvarsindustri klarar det senare, och att det mycket väl kan tas från andra budgetposter för att fortsätta hålla försvarsindustrin under armarna. Kreml kan omdisponera 10% av anslagen från andra budgetposter över till försvarsbudgeten.

Carolina Vendil Pallin säger att det blir allt svårare för FOI att ha forskningsutbyte med ryska kollegor i takt med att den ryska regimen sluter landet.

Enligt Vendil Pallin är den ryska ledningen “orolig för en demokratisk revolution”.

Samtidigt vet man att förr eller senare sker en omvälvning igen i Ryssland. Men det går inte att förutse när. Sedan är det inte säkert att den blir till det bättre – jmf när tsaren störtades och en av världshistoriens mest brutala diktaturer tog över.

Ryssland kommer fortsätta försöka lägga sig under NATO artikel 5 och fortsätta med assymetrisk icke-traditionell krigföring mot Västs demokratier. Artikel 5 handlar bara om militära angrepp.

Finlands ambassadör avrundar med att han vill se ett djupare försvarssamarbete med Sverige.