Lägre oljepris höjde svensk BNP med 0.8 procentenheter år 2015

Det låga oljepriset bidrog till en kraftig ökning av svensk BNP år 2015. Enbart de minskade importeffekterna stärkte BNP med relativt sett 0.8 procentenheter jämfört med år 2014 och förklarade mycket av den svenska tillväxten under året.

Oljeprisets påverkan på svensk BNP år 2011 – 2016. Datakällor: SCB, EIA, Riksbanken.

Sveriges BNP steg under 2015 med 4.1%. En del av detta kan förklaras med att staten lånade pengar och ökade sin konsumtion för att hantera asylfesten hösten 2015. Man kunde fått samma BNP-effekt om staten t ex lånat samma belopp och köpt festliga hattar till alla svenskar istället, det är inte så noga exakt vad man bränner lånade pengar på för att dra upp BNP. Eller kanske lånat pengar och lagt på upprustning av svensk välfärd?

Men extra intressant är att oljepriset dök kraftigt år 2015, vilket för ett importberoende land som Sverige är mycket positivt för BNP. På negativa sidan av BNP hittas som bekant import, och all vår oljekonsumtion är just importerad.

År 2014 importerade vi olja för nästan 76 miljarder SEK (GSEK), eller 1.9% av nominell BNP. År 2015 var importen nere på knappt 47 GSEK, eller 1.1% av nominell BNP. Skillnaden här är alltså relativt sett 0.8 procentenheter, vilket är den förstärkning som BNP fick direkt av det lägre oljepriset år 2015. BNP för 2015 var 3.8 %, varav alltså 0.8 procentenheter berodde på lägre oljepris.

Effekten fortsatte för övrigt år 2016, då BNP drogs upp ytterligare 0.2 procentenheter av 3.2%. Tar vi bort importoljekonsumtionens sänkning av BNP får vi nedanstående tillväxtgrafer för åren 2011 – 2016.

Oljejusterad BNP-tillväxt för Sverige 2011 – 2016.

Som man ser blir inte toppen i högkonjunkturen 2015 lika utmärkande om man tar bort de sänkande effekterna av oljepriset.

Dessutom visar det sig att svensk ekonomi var starkare 2014 än 2016, men sänktes alltså av ett högre oljepris år 2014. Skulle oljepriset varit det samma år 2016 som 2014 hade BNP snarare landat på 2.3% i tillväxt istället för 3.3% förra året.

Till detta kommer effekten av lägre inflation. BNP mäts först nominellt, eller i löpande priser. Detta justeras sedan till real BNP, vilket är det man normalt pratar om, dvs justeras för prisökningarna. Prisökningar är som bekant inte tillväxt av faktiskt värde av produktionen av varor och tjänster i landet och real BNP måste alltså justeras.

Lägre bränslepriser bidrog till lägre prisökningar och med det en lägre BNP-deflator, vilket ytterligare drar upp BNP genom en lägre nedräkning för inflationen.

Därtill leder lägre KPI-inflation till relativt sett lägre styrräntor från Riksbanken vilket ytterligare lånedopar svensk BNP. Frågan vi i dagens lågräntedopade nollräntesamhälle måste ställa oss är hur ett återställande av oljepriset till över 100 USD kommer slå mot svensk BNP?

Man kan titta motsvarande på övriga länder inom EU. Exempelvis är Grekland och övriga lånedopade skuldkrisande PIIGS-länderna de som är de mest oljeberoende i EU. Lägre oljepris har bidragit starkt till att rädda dessa länders ekonomier, betydligt mer än fallande oljepris dopat svensk ekonomi.

Naturligtvis tog den socialistiska regeringen på sig äran för tillväxten år 2015, men mycket av den berodde alltså på ett lägre globalt oljepris, vilket knappast är regeringens förtjänst.

Detta bygger förstås på en lång rad antaganden och ska ses rent teoretiskt. T ex kan vi valt att importera något annat (platt-TV!!!) istället för olja. Dock är större delen av priset i butik på konsumtionsvaror inhemska påslag och hamnar på den positiva sidan av BNP-beräkningarna och inte negativ som import. T ex kan man importera en sko för 10:- SEK från Kina och sälja för 300:- SEK i butik. Netto blir det +290 SEK på BNP. Medelårspris på Brentoljan har använts, liksom medelväxelkursen för USDSEK.