SCB:s senaste siffror för KPI-inflationen visar tydligt att nollinflationsperioden är över. Trenden är fortsatt uppåt. De låga räntorna kommer inte att bestå och bolåneräntorna kommer stiga framöver.
Konsumentprisindex 12-månadersförändring 1999 till maj 2017. |
Trenden med stigande KPI-inflation håller alltså i sig. Förvisso föll KPI tillbaka något från i april, men man når högre och högre rekyler på den hackiga vägen uppåt. Dessutom är KPIF nu på 1.9%, så inte ens att mäta på den istället för KPI kommer göra att Riksbanken kan undvika höja räntan framöver.
Så räkna med räntehöjningar och med det dyrare bolån. Exakt när går förstås inte att säga, men vi kan vara säkra på att det kommer.
Allt annat lika bör styrräntan höjas lika mycket som KPI-inflationen, dvs runt 2.0% från botten, för att bibehålla realräntorna, men Riksbanken kommer förstås bara höja i små steg åt gången i den räntedopade svenska ekonomin.
30 kommentarer
Fast hur räntedopad är ekonomin? Exportföretagen går bra och borde normalt inte drabbas särskilt hårt vid en enskild svensk räntehöjning. Visst kommer en del låntagare att bli försiktigare med sina utgifter så snart första höjning kommer, men det krävs nog fler höjningar innan annat än enstaka nybilsköp skjuts lite på framtiden.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Extremt räntedopad i banksektorn, som i sin tur är en signifikant del av Svensk ekonomi
Men bankerna tjänar bara mer om räntan går upp så länge alla fortsätter betala sina räntor och det gör alla om ekonomin fortsätter i någorlunda nuvarande takt.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Varför blandar du in exportindustrin, den borde inte vara en del av problematiken annat än om kronan stärks ordentligt vilket känns mindre troligt.
Bankerna tjänar väl mindre om räntorna ökar? Det % påslaget de har nu är ju enormt kontra när en normalisering på 5% för konsumenten kommer? Riskerna är ju den samma för banken men med högre egna utgifter. Det enda jag ser att bankerna får är högre cashflow. Men jag kan ha fel. Eller jag har oftast fel.
Alexander: Bankerna tjänar mer pengar om räntorna stiger. Inlåningsräntan kommer fortsättar vara ungefär noll, men utlåningsräntan kommer att stiga med högre räntor -> högre marginaler för bankerna.
Ja fast nu går man väl över till KPIF och då kommer väl inte KPI att spela någon roll (?) !
Jag saxxar in av vad Lars skrev i inlägget. Men testa att läsa texten nösta gång: "Dessutom är KPIF nu på 1.9%, så inte ens att mäta på den istället för KPI kommer göra att Riksbanken kan undvika höja räntan framöver."
RB har sedan länge i praktiken styrt efter KPIF och inte KPI. Man är mycket väl medveten om att KPI givetvis påverkas av de egna besluten.
Man pratar allt mer om ett intervall på 1-3% och så länge ECB inte höjer så tror jag inte RB har någon brådska att höja även om inflationen ligger en bit över 2%.
Hur ser resten av europas bolån ut? Sitter deras befolkning i samma sits som den svenska?
Nej, i t ex Tyskland ser det helt annorlunda ut.
Kanada och Sverige är de två länder som anses ha mest uppblåsta kreditbubblor. T ex såg igår en 1:a på Söder som gått för 140k/m2.
Holland är väl också högbelånat.
Ett annat och kanske det stora problemet är att banksektorn i Sverige är mycket stor i förhållande till vår BNP. Blir mindre (bolåne)festligt om bankerna behöver kapitaltillskott på ett par hundra miljarder.
Bara i Sverige… Alla de andra länderna är så annorlunda och konstiga. Men snart blir alla som Sverige bara de inser hur fel de har om allt möjligt.
Ett kapitaltillskott på ett par hundra miljarder är inte så mycket i förhållande till en del andra kostnader som våra politiker har dragit på sig.
Problemet är att det antagligen sammanfaller med ökad arbetslöshet, fallande bopriser, ökade statsutgifter och minskande skatteintäkter. Efter sju feta år så följer som bekant oftast sju magra år. Så brukar det vara och är man inte helt uppe i det blå så ser man till att planera för dessa cykler.
Sverige är högbelånat, men det är Danmark och Holland också.
Vi får väl se, svenska hushåll är ändå just nu ganska solida (vilket visar sig i den ganska höga sparkvoten, bland mycket annat).
De som trott på katastrof a la ZeroHedge har haft fel sedan 2009… Och en intressant sak är att kraven på banksektorn (och på de som lånar) ökat ganska ordentligt sedan 2007. Trots amorteringskrav, 15% kontantinsats och kalkylränta på 6-8% så verkar banksektorn robust!
Det är väl inte bankerna som är problemet, de får ju alltid ränta o amoteringar på de personliga bostadslånen. Det är alla som får mindre i plånboken pga skattehöjningar, räntehöjningar, KPIx och så vidare.
Jo, men hushållen har ju fått högre disponibel inkomst i ganska många år nu (och dessutom lägre räntor). Svenska hushåll har inte betalat så låg andel av sin disponibla inkomst i räntor sedan 70-talet. Se tex finansinspektionens senaste stabilitetsrapport.
Joakim P
Nu är det ju inte samma hushåll som är djupt skuldsatta som samtidigt sitter på stora likvida besparingar, eller hur? Men du kanske är för socialisering av andras skulder?
Jag är i alla fall inte imponerad av den svenska beredskapen och det var den jag diskuterade, inte ev katastrofer a la ZH. Vad staten borde göra i en högkonjunktur med minusränta är att dra ner på den offentliga konsumtionen och spara för att satsa i nästa lågkonjunktur, för jag utgår ifrån att du håller med om att en sedan kommer. Ingen vet när eller hur djup, men vi kan redan se tecken på en svagare konjunktur i Sverige.
Somebody, jag håller med.
Något annat ett land ska göra för att ta sitt ansvar är att sänka räntebidrag under högkonjunktur (vilket alla andra "mindre smarta" länder gjort). Sen är det högaktuellt att skapa bra förutsättningar för amortering och få till en amorteringskultur i landet (vilke vi borde gjort i takt med att styrräntan sänktes).
Att ändra på andra regler vore också bra. Tex. Att man såg till att rn besiktigningsman värderade bostaden och inte en mäklare. Mäklare går mest på "marknadsvärde" och de kan ju anse vad de vill om det. Besiktningsmän tittar ofta på allt och kan vara lite mer precis, något som ligger närmare taxeringsvärdet.
Ytterligare en variant är att köra som tyskland, där mäklaren betalas av köparen och inte av säljaren. Effekten då blir att budarna lugnar ner sig lite då de själva måste betala mäklaren.
Men jag glömmer ju det viktigaste. Sverige är ett land som inte tar ansvar och lär sig av andra länder som har fungerade idéer och system.
Det behövs inte. Vi är ju redan bäst på allt och har alltid rätt…
Sedan vet jag inte vad ZH tycker om vår bomarknad och skuldsättning i största allmänhet, men jag känner inte till en enda seriös bedömare som inte påtalar allvarliga obalanser. Det kan kanske hålla på ett tag till och räkna med att RB tillåter KPIF stiga >2% så länge inte ECB höjer.
Jag säger inte emot er, det är klart det kommer en lågkonjunktur och jobbiga tider på bland annat bostadsmarknaden. Men jag funderar på om det verkligen kommer att bli en sådan katastrof som det ofta målas ut som.
Det blir kanske som i Köpenhamn, där priserna ganska snabbt föll från 30 000 DKK/kvm till 20 000 DKK/kvm runt finanskrisen (och nu är tillbaka på ~30 000 DKK/kvm). Det verkar ha gått hyggligt där trots detta.
Jag tror det blir lugnt i år, men kanske lite oroligare bland hushållen nästa år när räntehöjningarna väl tickar igång. Framför allt Stockholm och delvis Göteborg tycker jag verkar lite väl dyra (se jämförelsen med Köpenhamn ovan), men i resten av landet tycker jag det är billigt eller "normaldyrt" att köpa hus eller bostadsrätt.
Ingen tvekan om att hushållens skuldsättning är en riskfaktor. Nu får vi se om man vågar implementera FIs amorteringsförslag — gör man det när 2018 börjar så har vi en rätt OK chans faktiskt att "ducka" för krisen, men oftast går det ju åt helvete på nåt sätt som inte förutspåtts. På den här bloggen och i medierna har ju bostadskraschen förutspåtts sen 2009 ungefär…
Tillgångarna är snett fördelade också, det är givet. De största skulderna finns hos de med högst inkomster. Det finns en del intressant att läsa i FIs och Riksbankens stabilitetsrapporter om man är sugen.
Vi borde implementera FIs råd och avskaffa ränteavdragen (dvs att man får skattereduktion vs arbetsinkomst även om man saknar kapitalvinster), men jag befarar att antingen får vi nåt urvattnat FI-förslag 2018, eller så skjuter politikerna detta till 2019, vilket vore trist.
Jag tror också och har också trott sen 2009 att det kommer komma en bostadspriskrasch på 2-3% ner inom en 10 årsperiod. Den kanske kommer innan 2019 så kan man storhandla efter att priserna gått upp 300-400% och sen backar 3-4% och media och ekonomibloggar skriver om katastrofen när priserna gick ner 50-100 kSEK och folk måste lämna sina hem. 🙂
En kompis köpte 2015 en nybyggd 100 kvm 3a i Mölndal för 3,1 miljoner. Idag säljs dom för 4,6 och i nästa etapp i samma område säger byggbolaget att priset kommer ligga på runt 5,5-6 miljoner d.v.s. har priset dubblats på 5 år ungefär. Tror inte dom bryr sig om priset då faller till 5,3 miljoner. När dom själva har 2,5 miljon i lån.
Problemet i sverige är inte bara bolånen utan också bostadsrätterna. I andra länder har man äganderätt som ger ägaren större kontroll och rättigheter. En stor del av befolkningen i dessa länder hyr sina bostäder av dessa ägare och på det viset är de inte lika känsliga för räntehöjningar och bostadsprisfall eftersom deras bostäder fortfarande genererar intäkter. Detta i sin tur ger ju också skäl för högre bostadspriser när de genererar inkomst, särskilt på en hyresmarknad där det i större utsträckning råder marknadshyror
Klart vi borde. Nu är avdragen i storleksordningen 30 miljarder med en låg ränta. Om den ökar till det dubbla måste alltså skatter ökas markant för att kompensera bortfallet.
Det i en tid då räntekostnaderna samtidigt ökar, och skatterna generellt måste höjas för att täcka de kostnader våra politiker har tagit på sig.
Privatkonsumptionen kommer verkligen kollapsa i ett sådant läge.
Känns verkligen som om sju goda år följs av sju magra här.
Alla jag känner som har större lånebelopp förbereder sig med sparande och amoteringar. De flesta är medvetna om att ddt kommer tuffare tider och vill ha ökade marginaler. Men vi är kloka skåningar. Vad galna Tokholmarr hittar på går inte att veta.
Ja, jag känner nog någon som förbereder sig rimligt. Men när det diskuteras på jobbet så verkar man I bästa fall ha pengar över som man köper aktier för, man räknar ju med att avkasta mer än räntan. Betydligt bättre än att spendera på semester så klart..
Det blir fint det här, högre skatter och högre självkostnader är redan här.
FED fortsätter med sina höjningar så RB och ECB kan bara hålla emot så länge.
Om nu dessutom inflationen drar iväg är det väl en riiiktig lågiddsare med högre räntor?
Finalen kommer bli lönedriven kraftig inflation, RB har redan gett oss den informationen med väldigt små enkronor 🙂